MA GISTER UPPSA TS
Bank och Revisor
Revisionsbranschens framtid
En studie om revisionsbranschens uppfattningar om en möjlig höjning av gränsvärden och vad det innebär för deras framtida utveckling och
tjänsteutbud
Viktor Sundling och Henrik Widman
Företagsekonomi 15hp
Halmstad 2014-05-28
Förord
“Ett träd är ett träd-hur många fler behöver ni titta på egentligen”.
Ronald Reagan 1911-2004
Vi vill tacka vår handledare Marita Blomkvist och vår examinator Jonas Gabrielsson för goda råd och konstruktiv kritik. Ett stort tack vill vi även ge till våra respondenter som tagit sig tid för våra intervjuer.
Viktor Sundling Henrik Widman
Halmstad den 28e maj 2014
Sammanfattning
Titel: Revisionsbranschens framtid - En studie om revisionsbranschens uppfattningar om en möjlig höjning av gränsvärden och vad det innebär för deras framtida utveckling och tjänsteutbud.
Författare: Viktor Sundling och Henrik Widman.
Handledare: Marita Blomkvist.
Nyckelord: Revision, gränsvärden, revisionsbranschen.
Bakgrund och problem: Revisionsbranschen är under ständig förändring. Flera historiska händelser och politisk beslut har påverkat branschens utveckling. Under 2008 presenterades Statens offentliga utredning 2008:32 ett förslag på förändring av bland annat gränsvärdena för den lagstadgade revisionen. Nya gränsvärden kom sedermera att från 2010 undanta företag som tidigare har omfattats av den lagstadgade revisionen. Syftet med förändringen är att öka svenska företags konkurrenskraft och administrativa börda. Företagen ska själva i större utsträckning kunna välja vilka ekonomiska tjänster de ska köpa. Inom EU arbetas för en harmonisering av lagar och regler inom unionen. Flera av länderna inom EU har valt betydligt högre gränsvärden för den lagstadgade revisionen. Det finns tendenser som pekar på att Sverige inom en snar framtid kommer att närma sig de övriga länderna med ytterligare höjning. Regeringen har lagt ett förslag om att starta en utredning 2015, som ska se över gränserna för revisionsplikt. Om denna reform genomförs kommer det påverka revisonsföretagens utveckling och tjänsteutbud.
Syfte: Vårt syfte med studien har varit att undersöka den svenska revisionsbranschens uppfattningar om en möjlig ytterligare höjning av gränsvärdena och vad en sådan höjning skulle innebära för revisionsbranschens framtida utveckling och tjänsteutbud.
Metod: Denna studie har använt sig av en deduktiv ansats, vilket betyder att den har utgått från tidigare forskning för insamlande av empirin. Den empiriska datan har samlats in genom en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer av auktoriserade revisorer.
Resultat: Revisionsbranschen menar att en framtida höjning kommer ske och kommer
påverka deras utbud och kompetens. Revisonsbranschen har en negativ syn på en höjning av
gränsvärdena. Majoriteten tror att inslaget av rådgivning kommer öka. De tror även att
konkurrensen i framtiden kommer hårdna med en sådan reform.
Abstract
Title: The future of the auditing industry – A study about the audit industry's perceptions of a possible increase of threshold values and what it means for their future development and service offerings.
Authors: Viktor Sundling and Henrik Widman.
Supervisor: Marita Blomkvist.
Key terms: Auditing, Threshold values, Auditing industry.
Background and problem: The audit industry is constantly changing. Several historical events and political decisions have affected the industry's development. In 2008, the National Public Assessment 2008:32 proposed several changes, including the threshold values for the statutory audit. New limits were later valid from 2010 to except companies that previously have been subject to the statutory audit. The purpose of the change is to increase the competitiveness of Swedish companies and to limit the administrative burden. The companies themselves will increasingly be able to choose what financial services they will buy. The European Union works for the harmonization of laws and regulations within the Union.
Several countries in the European Union have chosen much higher limits for the statutory audit. There are trends which points towards that Sweden in the near future will approach the other countries, with a further increase. The government has put a proposal to start an investigation in 2015, which will look into the limits of mandatory auditing. If this reform is implemented, it will affect the auditing industry's development and service offering.
Aim: Our purpose of this study was to gain understanding of the Swedish Auditing industry's perceptions of a possible further increase in threshold values and what such an increase would mean for the audit industry's future development and service offerings.
Method: This study has used a deductive approach, which means that it has been based on previous research for the collection of empirical data. The empirical data were collected through a qualitative study using semi-structured interviews of certified accountants.
Results: The Audit industry believes that a future increase will occur and will affect their
service offering and expertise. The Audit industry has a negative view of the raising of the
limit values. The majority believes that the element of advice will increase. They also believe
that competition in the future will harden with such a reform.
Förkortningar och centrala begrepp
Big4 De fyra största revisionsföretagen i Sverige; PWC, EY, KPMG och Deloitte EG Europeiska gemenskapen
EU Europeiska unionen
FAR Föreningen auktoriserade revisorer
RN Revisorsnämnden
SOU Statens offentliga utredning
SRS Sveriges revisorssamfund
/EE , >>^&PZd <E/E'
Innehåll
1. Inledning͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϭ
1.1. Problembakgrund͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϭ
1.2. Problemdiskussion͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘Ϯ
1.3. Syfte͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϰ
1.4. Uppsatsens disposition͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϱ
2. Metod͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϲ
2.1. Angreppsätt͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϲ
2.2. Kunskapssyn͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϲ
2.3. Val av undersökningsmetod͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϳ
2.4. Urval͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϳ
2.4.1. Insamling av sekundärdata͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϴ
2.4.2. Insamling av primärdata͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϴ
2.5. Operationalisering͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϵ
2.6. Validitet och reliabilitet͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϵ
3. Empirisk kontext͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϭϭ
3.1. Revisionsbranschens utveckling͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϭϭ
3.1.1. Revisionsbranschen ur ett historiskt perspektiv͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϭϭ
3.1.2. EG direktiven͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϭϮ
3.1.3. Förändring av revisionsplikten i Sverige, SOU 2008:32͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϭϯ
3.1.4. Höjning av gränsvärden för revision i Europa͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϭϰ
3.1.5. Förändring i Sverige sedan 2010͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϭϱ
4. Referensram͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϭϴ
4.1. Revisionsföretagens tjänsteutbud͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϭϴ
4.2. Branschteori͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϮϬ
4.2.1. Konkurrens mellan tjänsteföretag͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϮϬ
4.2.2. Teorin om Institutionella förändringar och förändringsteori͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘Ϯϭ
4.2.3. Relationsmarknadsföring͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϮϮ
4.2.4. The Critical C Modell͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘Ϯϯ
4.3. Sammanfattning͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘Ϯϯ
4.3.1. Sammanfattande modell͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘Ϯϰ
5. Empiri͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘Ϯϲ
/EE , >>^&PZd <E/E'
5.1. Respondent A͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘Ϯϲ
5.1.1. Revisionstjänster, tjänstekvalité och lönsamhet͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘Ϯϲ
5.1.2. Revisionspliktens avskaffande år 2010 för mindre företag͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘Ϯϳ
5.1.3. Höjning av svenska gränsvärden i harmonisering med flertalet länder inom EU͘͘͘͘͘͘͘͘͘Ϯϳ
5.1.4. Kunder och konkurrens idag och i framtiden͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘Ϯϴ
5.2. Respondent B͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘Ϯϵ
5.2.1. Revisionstjänster, Tjänstekvalité och Lönsamhet͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘Ϯϵ
5.2.2. Revisionspliktens avskaffande år 2010 för mindre företag.͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϯϬ
5.2.3. Höjning av svenska gränsvärden i harmonisering med flertalet länder inom EU͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϯϭ
5.2.4. Kunder och Konkurrens idag och i Framtiden͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϯϮ
5.3. Respondent C͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϯϮ
5.3.1. Revisionstjänster, Tjänstekvalité och Lönsamhet͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϯϯ
5.3.2. Revisionspliktens avskaffande år 2010 för mindre företag͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϯϯ
5.3.3. Höjning av svenska gränsvärden i harmonisering med flertalet länder inom EU͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϯϰ
5.3.4. Kunder och Konkurrens idag och i framtiden͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϯϱ
5.4. Respondent D͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϯϲ
5.4.1. Revisionstjänster, Tjänstekvalité och Lönsamhet͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϯϲ
5.4.2. Revisionspliktens avskaffande år 2010 för mindre företag͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϯϳ
5.4.3. Höjning av svenska gränsvärden i harmonisering med flertalet länder inom EU͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϯϳ
5.4.4. Kunder och Konkurrens idag och i framtiden͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϯϴ
5.5. Respondent E͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϯϵ
5.5.1. Revisionstjänster, Tjänstekvalité och Lönsamhet͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϯϵ
5.5.2. Revisionspliktens avskaffande år 2010 för mindre företag͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϯϵ
5.5.3. Höjning av svenska gränsvärden i harmonisering med flertalet länder inom EU͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϰϬ
5.5.4. Kunder och Konkurrens idag och i framtiden͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϰϭ
5.6. Respondent F͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϰϭ
5.6.1. Revisionstjänster, Tjänstekvalité och Lönsamhet͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϰϭ
5.6.2. Revisionspliktens avskaffande år 2010 för mindre företag͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϰϮ
5.6.3. Höjning av svenska gränsvärden i harmonisering med flertalet länder inom EU͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϰϯ
5.6.4. Kunder och Konkurrens idag och i framtiden͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϰϯ
6. Analys͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϰϱ
6.1. Revisionstjänster, Tjänstekvalité och Lönsamhet͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϰϳ
6.2. Revisionspliktens avskaffande år 2010 för mindre företag͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϰϴ
6.3. Höjning av svenska gränsvärden i harmonisering med flertalet länder inom EU͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϰϵ
/EE , >>^&PZd <E/E'
6.4. Kunder och Konkurrens idag och i framtiden.͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϱϬ
7. Slutdiskussion͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϱϮ
7.1. Slutsatser͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϱϮ
7.2. Forskningsbidrag͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϱϯ
7.3. Implikationer͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϱϯ
8. Referenslista͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϱϰ
Bilagor͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϱϳ
Intervjuguide͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϱϳ
Figurförteckning
Figur1. Revision av de finansiella rapporterna - De huvudsakliga funktionerna.͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϭϵ
Tabellförteckning
Tabell 1. Jämförelser av gränsvärden för revisionsplikt i olika europeiska länder 2011͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϭϱ
Tabell 2. Omsättning från 2008/2009 till 2012/2013͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϭϲ
Tabell 3. Omsättning för respektive revisionsföretag från 2008/2009 till 2012/2013͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϭϲ
Tabell 4. Förändring i omsättning för NAS och revision från 2008/2009 till 2012/2013͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘͘ϭϳ
/E> E/E'
ϭ
1. Inledning
Första kapitlet inleds med en översikt över hur revisionsbranschen har utvecklats och den senaste förändringen av gränsvärdena för revisionsplikt. Detta följs av en problemdiskussion kring förändring av gränsvärden i andra EU-länder och en orientering som slutligen leder till vår problemformulering, samt en redogörelse för studiens syfte.
1.1. Problembakgrund
Revisionens utveckling i Sverige inleddes i början av 1900-talet. Till en början skedde den genom att olika lokala handelskammare utfärdade en auktorisation för revisorer.
Handelskamrarna inrättade år 1919 en central revisorsnämnd, och denna införde den första centrala auktorisationen och tillsynen av revisorer. I samband med Kreugerkraschen framkom att koncernens revisor på ett grovt sätt brutit mot de ramar och lagar som en revisor ska följa.
Det var bland annat denna händelse som låg till grund för tillägget i aktiebolagslagen, om att större aktiebolag från och med 1944 måste ha en revisor som granskar att bokföringen har gjorts i enlighet med årsredovisningslagen.
I slutet av 1970-talet uppstod en större allmän debatt om ekonomisk brottslighet i Sverige. En del debattörer gjorde gällande att det behövdes en mer omfattande kontroll av landets företagare. En utredning i frågan leddes av Brottsförebyggande rådet. Den kom att ligga till grund för ett riksdagsbeslut 1983, som innebar att samtliga aktiebolag skulle granskas av en revisor. Lagändringen föranledde ett uppsving för revisionsbranschen och efterfrågan på dess tjänster ökade väsentligt (Wallerstedt, 2009).
I början av 2000-talet kom debatten om entreprenörskap och företagsamhet att i större utsträckning inrikta sig på de mervärden företagen skapar för samhället. Ett led i detta var att debatten aktualiserade frågor om regelförändringar och om fler reformer som underlättar för småföretagare (Fri vision, 2011). Sedan Sveriges inträde i EU har landet varit med i arbetet för en harmonisering av medlemsländernas redovisnings- och revisionsregler. År 2006 antogs det åttonde bolagsdirektivet inom EU (2006/43/EC), vars syfte var att harmonisera revisionen inom unionen. En utredning (SOU 2008:32) undersökte om Sverige, som ett av de sista länderna i Europa, skulle kunna avskaffa revisionsplikten för mindre företag. Utredningens förslag var att avskaffa revisionsplikten för cirka 90 % av Sveriges företag. Regeringen ansåg dock att de föreslagna gränsvärdena var något för höga, och förslaget mötte även kritik från remissinstanser som exempelvis Skatteverket. Förslaget reviderades i viss omfattning, och år 2010 infördes en reform som innebär att bara bolag som uppfyller minst två av de tre nedanstående kriterierna har revisionsplikt (proposition 2009/10:204, 2010):
• Balansomslutning om minst 1,5 miljoner kronor per år.
• Nettoomsättning om minst 3 miljoner kronor per år.
• Minst 3 anställda.
Reformen innebar att revisionsplikten avskaffades för 295 000 av Sveriges drygt 390 000
aktiebolag. Trots denna reform har Sverige tillsammans med Finland fortfarande
/E> E/E'
Ϯ
revisionsplikt för betydligt fler aktiebolag än vad som är fallet i övriga länder i Europa (Fri vision, 2011). Höjningen av gränsvärdena är därför fortfarande ett aktuellt ämne i Sverige.
Nya diskussioner har börjat göra gällande att det bör ske en ytterligare höjning, vilket understryks av regeringens budgetproposition för år 2013. Propositionen beskriver hur en utredning skall ske år 2015 med avsikt att studera om revisionsplikten bör slopas för fler företag enligt (Regeringen, 2013).
1.2. Problemdiskussion
Sedan revisionens framväxt i Sverige har lagar och regler, kopplade till normer, värderingar och förändringar i samhället, påverkat branschen i stor utsträckning. År 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre företag. En viktig anledning till det var att den var en otillbörlig kostnadsbörda för de små företagen (SOU 2008:32). Att revisionsplikten avskaffades har bland annat inneburit att andelen nystartade bolag som väljer bort revision har ökat. Enligt Bolagsverket är denna andel cirka 75 %. I en studie av Collins (2010) undersöktes förhållandena i Danmark och Storbritannien i samband med att man i de länderna höjde gränsvärden för revisionsplikt. Författaren fann att det till en början inte skedde någon minskning av anlitandet av revisorer, men att det gjorde det över tid.
Enligt Fri vision är Sverige ett av den europiska länder som har lägst gränsvärden för revisionsplikt. I SOU 2008:32 föreslogs ursprungligen högre gränsvärden. Om dessa hade bifallit skulle det ha inneburit att över 96 % av de svenska företagen sluppit revisionsplikt.
Remissinstanser tyckte emellertid att de föreslagna värdena var för höga.
I dag diskuteras en ytterligare höjning av gränsvärdena (regeringen, 2013). En utredning ska enligt Näringsdepartementet påbörjas 2015 för att se över vilka konsekvenser en höjning skulle kunna få. Flertalet studier, bland annat tidigare nämnda Collins 2010, har visat att revisionsintäkterna minskat vid en höjning av gränsvärden för revisionsplikt. Detta innebär i många fall att bolag behöver bredda sina marknader och utbud av tjänster för att inte förlora intäkter. Att revisionsbranschen ständigt utvecklas och förändras beskrivs i en studie av Aggevall och Jonnergård (2013). Deras studie beskriver bland annat rådgivningens ökade inslag, men även hur lagändringar inneburit större möjligheter till fler tjänster och därmed ökade intäkter. Här understryks också hur olika former av frivilliga reformer som företag implementerat, exempelvis i form av miljö och hållbarhetsredovisningar i många fall inneburit fler arbetsuppgifter för revisorer.
I en studie av Kempe (2013) fick 1000 medlemmar från FAR svara på en enkät om revisionsbranschens framtid. Studiens visade att medlemmarna trodde att rådgivning kommer att bli en allt större del av redovisnings- och revisionsbranschens verksamhet i framtiden.
Anledningen till att en förändring sker och till att människor ser på en förändring på ett visst
sätt har många aspekter. För att kunna förstå revisionsföretagens uppfattningar om en
eventuell förändring av gränsvärde, har vi valt att studera olika teorier som berör förändringar
och varför de sker. Dessa teorier berör också hur företag kan konkurrera genom sitt
tjänsteutbud på en förändrad marknad.
/E> E/E'
ϯ
Vi har bland annat studerat Eriksson och Zetterqvists (2009) teorier om institutionell förändring och förändringsteori. Författarna beskriver hur de under den senare delen av 1990- talet såg att nya institutionella studier fokuserade på hur marknaden påverkade organisationsfält och likriktade organisationer och företag. I en studie av Zuckerman (1999) berörs att det är önskvärt att marknadsföringsteori även beaktar institutionalisering. Enligt författaren borde exempelvis säljare bredda sitt perspektiv och inte enbart inrikta sig på att sälja produkter eller tjänster som är bättre än konkurrenternas, utan som även har en legitimitet i samhället.
En studie av Fliegsten och Sweet (2002) studerar vad bildandet av EU innebar för marknaden.
Studien berör också två sociologiska perspektiv: nätverksperspektivet, som belyser marknadsprocesser och de sociala strukturer som uppträder på marknader, och det institutionella perspektivet, som belyser hur marknaden utvecklas i relation till exempelvis politisk och legal styrning, det vill säga hur marknader är relaterade till regler och kulturella förståelser.
Ytterligare en teori som tas upp av Edvardsson och Strandberg (2009) kallas The Critical C Model. Denna teori tar upp och förklarar kritiska och avgörande skeenden och vad dessa innebär för relationer och samarbeten. Teorin innehåller enmodell vars tanke är att beskriva hur affärsrelationer förändras genom olika omvärldshändelser, exempelvis lagändringar eller andra kritiska händelser. Tanken med modellen är att dessa ändringar eller händelser ska beaktas, för att man ska kunna skapa förståelse om ifall de innebär positiva eller negativa effekter för affärsrelationer. Till detta ska tilläggas de teorier om konkurrens och relationsmarknadsföring av bland annat Wilson (2012), Grönroos (2008) och Zeithaml (2009) vi har studerat.
Efter att ha studerat förändringar i revisionsbranschen och i synnerhet den reform som skedde
2010 (det vill säga revisionspliktens avskaffande) och teorierna om förändringar och
konkurrens ville vi få förståelse för revisionsföretagens uppfattning om varför en eventuell
höjning av gränsvärden kommer ske och deras syn på sin framtida utveckling och
tjänsteutbud. Inför den numera genomförde reformen 2010 skedde ett flertal examensarbeten
och studier om hur den skulle påverka revisonsföretagen ex Jacobsson och Andersson,(2009),
Bratthström och Trin (2009) eller Blank och Persson (2009). Vi har dock inte funnit några
studier som behandlar en ytterligare höjning av gränsvärden och vilken uppfattning
revisionsföretagen har om en sådan. Här såg vi en möjlighet att få en ny infallsvinkel, inom
ett ämne som är aktuellt, med tanke på tidigare nämnda 2015: års utredning om en eventuell
höjning av gränsvärdena. Genom att tidigare studier i huvudsak är inriktade på en genomförd
förändring, har dessa i huvudsak inriktat sig på att förstå och förklara revisionsbranschens
utveckling och tjänsteutbud utifrån den aktuella reformen. Vår studie kommer istället inrikta
sig på att försöka förstå den syn och uppfattning som revisionsbranschen har om framtiden
utifrån en eventuell förestående förändring av gränsvärden. Det konkreta utredningsförslag
om höjda gränsvärden som regeringen beslutade om oktober 2013, var vid uppsatsens start ett
beslut, där tiden mellan utredningens beslutande och vårt uppsatsskrivande var liten. Således
kan tidigare studier inte förklara och förstå de konsekvenser som denna eventuella reform
kommer innebära för revisionsbranschens framtid och utveckling. Vår förhoppning är att
/E> E/E'
ϰ
studien bidrar till att skapa ett mervärde och en större bild av revisionsföretagens uppfattningar inför förestående utredning. Vi hoppas även att studien ska ge revisonsföretagen en inblick i hur deras konkurrenter ser på en eventuell höjning och möjligen inspiration hur de kan förbereda sig inför en eventuell förändring.
För att kunna genomföra ovanstående studie har vi följande problemformulering och syfte.
sŝůŬĞŶ ƵƉƉĨĂƚƚŶŝŶŐ ŚĂƌ ĚĞŶ ƐǀĞŶƐŬĂ ƌĞǀŝƐŝŽŶƐďƌĂŶƐĐŚĞŶ Žŵ ĞŶ ŵƂũůŝŐ ĨƌĂŵƚŝĚĂ ŚƂũŶŝŶŐ Ăǀ
ŐƌćŶƐǀćƌĚĞŶĂ ŽĐŚ ǀĂĚ ĞŶ ƐĊĚĂŶ ƐŬƵůůĞ ŝŶŶĞďćƌĂ ĨƂƌ ƌĞǀŝƐŝŽŶƐďƌĂŶƐĐŚĞŶƐ ĨƌĂŵƚŝĚĂ ƵƚǀĞĐŬůŝŶŐ ŽĐŚ
ƚũćŶƐƚĞƵƚďƵĚ͍
1.3. Syfte
Vårt syfte med studien har varit att undersöka den svenska revisionsbranschens uppfattningar
om en möjlig ytterligare höjning av gränsvärdena och vad en sådan höjning skulle innebära
för revisionsbranschens framtida utveckling och tjänsteutbud.
/E> E/E'
ϱ
1.4. Uppsatsens disposition
Metod: Detta andra kapitel beskriver studiens metodmässiga ställningstaganden. Kapitlet inleds med vårt val av angrepssätt, forskningsansats, kunskapssyn och val av undersökningsmetod. De slutliga delarna av metodkapitlet har ägnats åt att beskriva vårt urval, datainsamling och operationalisering av teorin.
Empirisk kontext: Det tredje kapitlet innehåller den empiriska kontexten. Den beskriver den historiska utvecklingen av revisionsbranschen utifrån historiska händelser och politiska beslut fram till dagens datum
Referensram: Det fjärde kapitlet innehåller vår teoretiska referensram. Den första delen i den teoretiska referensramen beskriver revisionsföretagens tjänsteutbud. Den andra delen i den teoretiska referensramen presenterar teorier kring marknads och tjänsteutveckling. Slutligen presenteras i den avslutande delen, en sammanfattning av den teoretiska referensramen.
Empiri: Det femte kapitlet innehåller resultatet av studiens empiriska undersökning. Kapitlet inleds med den första genomförda intervjun av en auktoriserad revisor anställd på en revisionsföretagen och avslutas med den sjätte och sista intervjun. Det empiriska materialet är uppdelat efter de ordningsföljda frågorna ställdes.
Analys: Det sjätte kapitlet innehåller analysen, där vi tolkar vårt resultat och tar även hänsyn till vår valda teori och hur denna har likheter eller skillnader med det resultat vi fått fram.
Slutsats: Det sjunde kapitlet redogör för de slutsatser vi har kommit fram till vid
genomförandet av studien. I kapitlet sker en tillbackablick och återkoppling till studiens syfte
och problemformulering. Slutligen avslutas kapitlet med studiens bidrag och förslag på
fortsatt forskning inom ämnet.
DĞƚŽĚ
ϲ
2. Metod
I detta kapitel förklarar vi metodmässiga ställningstaganden som vi har gjort. Vi redogör för vilket angrepssätt och vilken kunskapssyn som studien utgår ifrån.
2.1. Angreppsätt
Flera tidigare studier har gjorts som behandlar fenomenet förändring inom revisionsbranschen av exempelvis Andersson och Jacobsson (2009), Bratthström och Trin (2009) samt Blank och Persson (2009). På grund av existensen av tidigare forskning som har studerat liknande fenomen finner vi det lämpligt att använda sig av en deduktiv metod. Den deduktiva ansatsen kan förklaras med att forskaren går från teori till empiri (Jacobsen, 2002). Detta angreppsätt ger oss möjlighet att först skapa oss en förståelse för vad som driver förändringar inom revisionsbranschen och vad som har hänt inom revisionsbranschen sedan höjningen av gränsvärdena 2010.
Den kritik som har riktats mot den deduktiva ansatsen är att den enbart letar efter den information som forskaren finner relevant och därmed tenderar att ge stöd åt de förväntningar forskaren hade när undersökningen inleddes (Jacobsen, 2002). Vi menar att när det finns en teoretisk förankring vid genomförandet av en studie, är det bättre att använda sig av en deduktiv ansats. Eftersom de förväntningar som skapas är sammankopplad med tidigare studier. Då vi har valt att studera uppfattningar inom revisionsbranschen om framtiden, en eventuell höjning av gränsvärdena och deras tjänsteutbud är det viktigt att förhålla sig till tidigare forskning, alltså den deduktiva ansatsen.
2.2. Kunskapssyn
Kunskapssynen kan förklaras i hur verkligheten uppfattas och studeras (Jacobsen, 2002).
Kunskaps- och vetenskapsteori är två omfattande områden. Det ena området och ytterligheten antar att verkligheten är objektiv och kan mätas, den andra ytterligheten är den subjektiva uppfattningen, vars innebörd kräver en tolkning. Den ytligheten som utgår från det rena objektivitetsidealet kallas positivism, det andra och motsatta perspektivet betecknas som social konstruktivism (Eriksson & Wierdheim-Paul, 2009). En annan benämning för social konstruktivism är hermeneutik (Jacobsen, 2002).
Den här studien har genomförts utifrån en hermeneutisk kunskapssyn. Detta synsätt innebär
att det inte finns någon social verklighet utan bara olika bilder av verkligheten. Bilden av
verkligheten tolkas genom att forskaren sätter sig in i hur människor tolkar och ger mening åt
specifika sociala fenomen och allt måste förstås i sin kontext (Jacobsen, 2002). Han utrycker
vidare att det inom nyare vetenskapsteori råder ganska stor enighet om att vi bara kan nå en
partiell och subjektiv förståelse av sociala fenomen.
DĞƚŽĚ
ϳ
2.3. Val av undersökningsmetod
Vid bestämmande av vilken undersökningsmetod som passar studien är det problemställningen och syftet som avgör. Den metod som har använts för denna studie är en kvalitativ sådan. Den kvalitativa metoden har valts då studier inte tidigare genomförts med inriktning på revisionsbranschens uppfattning om en möjlig framtida höjning av gränsvärdena och vad det skulle betyda för revisionsbranschens framtida utveckling och tjänsteutbud.
Utöver tidigare argumentation så har vi valt att samla in empiri genom intervjuer då vi ville kunna gå på djupet, vilket den kvalitativa metoden och intervjuer medger då följdfrågor kan ställas istället för standardiserade frågor som i ett kvantitativt frågeformulär.
Det hermeneutiska synsättet och den kvalitativa metoden ger oss den öppenhet som krävs för att genomföra denna studie. Detta hade varit svårt att kvantifiera i ett kvantitativt frågeformulär med fasta svarsalternativ. Vi har dämed valt en vetenskapsteoretisk utgångpunkt i den förståelsebaserade metoden. Ur detta perspektiv anses ett frågeformulär i en kvantitativ studie endast vara en mätning av vad forskaren anser vara viktigt hos ett fenomen. För att få reda på hur människor konstruerar verkligheten betonas i den förståelsebaserade metoden en närhet till den som undersöks, dialog med den som undersöks för att förstå hur den uppfattar verkligheten och flexibilitet för att studiens upplägg ska kunna anpassas till den verklighet som konstrueras under forskningsprocessen. Genom öppenheten kan resultatet av studien bli mycket nyanserand (Jacobsen, 2002).
2.4. Urval
Det första steget i valet av intervjupersoner var att skaffa oss en övergripande kunskap om populationen, det vill säga revisionsbranschen i Sverige. Därefter valde vi att intervjua fyra auktoriserade revisorer på Big4 byråer, samt två stycken auktoriserade revisorer på de två revisionsföretag som är på femte respektive sjätte plats med hänsyn tagen till omsättning.
Eftersom studiens syfte handlar om utvecklingen av revisionsbranschen och vad en ytterligare höjning av gränsvärden kan betyda för denna, har vi valt att intervjua respondenter på de byråer vi anser är representativa. De utvalda respondenterna är auktoriserade vilket vi aktivt efterfrågat vid kontakten med revisionsföretagen, eftersom de innebär att det arbetat ett flertal år inom branschen och därmed har en större erfarenhet än exempelvis en revisorsassistent.
Vår utgångspunkt var att vår studie, med tanke på att revisorerna representerar de sex största byråerna och har gedigen erfarenhet, ska kunna ge en viss generaliserbarhet och visa på vissa tendenser och uppfattningar inom revisionsbranschen. Respondenterna är samtliga i ledande positioner och det möjliggör en ökad chans att de tar del av framtida strategiska beslut och inriktningar som påverkar deras företag och revisonsbranschen som helhet. Detta innebär att respondenterna har en god grund för att uttala sig och ha uppfattningar om revisionsbranschens utveckling och framtida tjänsteutbud.
Vi har i vår uppsats valt att använda oss av begreppet revisionsbranschen. Skälet till detta är
dels att revisions och redovisningsbyråerna medlemsorganisation FAR har valt att använda sig
av begreppet revisionsbranschen, dels att tidigare studier som undersökt revisionsföretag
exempelvis Kempe (2013) använder sig av revisionsbranschen, när man åsyftar
DĞƚŽĚ
ϴ
revisionsföretag i Sverige. Vi har även hittat cirka 120 uppsatser som använt sig av begreppet revisionsbranschen, när de studerat revisionsföretag. En kritisk synpunkt att anlägga mot användandet av detta begrepp är att bransch är ett vitt begrepp, som kan vara svårt att avgränsa och definiera. Vi har i vår undersökning studerat sex revisionsföretag, det har i vår studie fått representera revisonsbranschen.
2.4.1. Insamling av sekundärdata
Studien tog sin utgångspunkt i att vi sökte och satte oss in i den existerande litteraturen och forskningen i ämnet för att sedan använda den viktigaste litteraturen och forskningen i den teoreriska referensramen. För att sätta oss in i ämnet läste vi flera tidigare uppsatser på magisternivå inom ämnesområdet. Därefter gjorde vi sökningar i databaserna Google Schoolar och Emerald samt bläddrade igenom journalen International Journal of Auditing. De artiklar och litteratur vi fann användes sedan för att hitta ytterligare litteratur och artiklar genom deras referering. De sökord som användes var olika kombinationer av sökorden
”auditing”, ”threshold values”, ”development”, ”harmonisation” och ”non audit services”.
Den sekundärdata som ansågs relevant kom att utgöra studiens referensram.
2.4.2. Insamling av primärdata
Primärdata utgör studiens empiri. Insamling av primärdata genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Det betyder att en intervjuguide hade tagits fram, men respondenten tilläts tala fritt och utveckla sitt resonemang inom de frågor som behandlades.
Intervjuguiden användes som underlag för att fastställa och säkerställa att de aktuella ämnena behandlades.
När vi kontaktade respondenterna angående möjligheten till en intervju så presenterade vi oss.
Vi angav att vi är magisterstudenter på Högskolan i Halmstad, berättade om vårt syfte och vad vi ville undersöka. Eftersom studien inte behandlar ett känsligt ämne tror vi inte vår öppenhet med studien påverkat studien ur ett negativt perspektiv, så som till exempel osanna upplysningar.
Intervjuerna ägde rum på respondenternas arbetsplatser. Jacobsen (2002) förklarar att den plats, det vill säga den kontext där intervjun äger rum påverkar intervjun på ett eller annat sätt.
Att möta respondenten på deras arbetsplats, det vill säga i deras naturliga miljö underlättade intervjun och minskade negativa kontexteffekter.
Alla respondenter erbjöds att vara anonyma och att deras uppgifter skulle behandlas
konfidentiellt. Intervjuerna spelades in för att sedan kunna transkriberas. Respondenterna
delgavs information om att samtalet spelades in. Fördelen med att spela in intervjun är att det
är lättare att upprätthålla en mer naturlig samtalskontakt med intervjupersonen (Jacobsen,
2002). Nackdelar som behandlas av Jacobsen (2002) beaktades, såsom att intervjupersonen
kan bli obekväm när den spelas in, att bandet tar slut och att intervjuaren blir mindre aktiv då
den vet att intervjun spelas in. Fördelen ansågs överväga nackdelarna. Intervjuerna tog den tid
som krävdes för att besvara frågorna på ett uttömmande sätt. Vilket typiskt var lite mer än en
DĞƚŽĚ
ϵ
timme, tiden ligger inom den timmen till en och en halv timme som anses optimalt (Jacobsen 2002).
2.5. Operationalisering
För att genomföra undersökningen utgår vi från den problemställning som vi vill få klarlagt.
Jacobsen (2002) anser att sådana problemställningar är vaga och oprecisa och innan en kvantitativ undersökning kan genomföras måste de preciseras och konkretiseras. Även om vi genomför en kvalitativ studie anser vi att det är högst väsentligt att konkretisera det vi vill fråga om i en intervjuguide. Vi har tematiserat vår intervjuguide utefter referensramen i fyra delar.
• Revisionstjänster, tjänstekvalité och lönsamhet.
Det första temat börjar med frågor angående respondenters bakgrund för att sedan utmynna i frågor relaterade till tjänsteutbud, tjänstedifferentiering och den upplevda tjänstekvalitén.
• Revisionspliktens avskaffande år 2010 för mindre företag: Dessa frågor utgår från den förändring av revisionsplikten som skedde år 2010. Hur denna förändring har påverkat byrån och deras tjänsteutbud.
• Höjning av svenska gränsvärden i harmonisering med flertalet länder inom Europiska Unionen. Här har vi valt att ställa frågor om hur respondenterna ser på en ytterligare höjning av gränsvärdena och hur det skulle kunna påverka deras
tjänsteutbud.
• Kunder och konkurrens idag och i framtiden. Här har vi valt att ställa frågor som är relaterade till konkurrens.
2.6. Validitet och reliabilitet
Med validitet åsyftas giltighet (Jacobsen, 2002). Att respondenterna inte påtvingas fasta frågor
med givna svarskategorier innebär att en kvalitativ studie oftast når en hög intern giltighet,
studien kan få fram en riktig förståelse av det studerade fenomenet. Vid genomförandet av
kvalitativa studier kan endast ett få antal respondenter intervjuvas, vilket kan begränsa den
externa giltigheten och ge generaliseringsproblem (Jacobsen, 2002). Studien har förhållit sig
till de styrkor och svagheter den kvalitativa metoden innebär för den externa och interna
giltigheten. Genom att vi vid de genomförda intervjuerna gå på djupet för att få en riktig
förståelse för det studerade fenomenet och då få en hög intern giltighet. För att stärka den
interna giltigheten har följdfrågor ställts och respondenterna har getts tid till att utveckla
svaren. Transkribering av intervjumaterialet har genomförts direkt efter för att säkerställa att
intervjuerna återges på ett korrekt sätt (Jacobsen, 2002). För att minska begränsningar med
den externa giltigheten den kvalitativa metoden innebär så har vi i urvalsprocessen fokuserat
på att välja respondenter som är representativa för revisionsbranschen och därmed öka
DĞƚŽĚ
ϭϬ
möjligheten till generalisering. Då flera respondenter har uppgett liknande svar inom de teman och frågor som formulerats ger detta en vis generaliseringsbarhet.
Med begreppet reliabilitet åsyftas tillförlitlighet (Jacobsen, 2002). Jacobsen (2002) anser att det är viktigt att reflektera kring studiens tillförlitlighet, viktiga påverkansfaktorer på tillförlitligheten är intervjuvareffekt och kontexteffekt. Med intervjuvareffekt åsyftas den påverkan intervjuvaren har (Jacobsen, 2002). Vi har försökt att vara neutrala och ha distans till den intervjuade för att minska intervjuvareffekten. För att moteverka intervjuvareffekt så har även en förstrukturering av intervjun genförts inför intervjuerna genom en intervjuguide.
Den miljö, det vill säga den kontext som intervjun genomförs kan påverka innehållet i intervjun och medföra en kontexteffekt (Jacobsen, 2002). Då studien undersöker revisionsbranschen har vi valt att genomföra intervjuerna i respondenternas naturliga miljö, det vill säga deras arbetsplats.
Det faktum att vi har intervjuat flera personer, samt processen med opponering och att studien
granskats av handledare och examinator anser vi stärka den interna giltigheten. Samt att vi har
i största möjliga mån förhållit oss till den kunskap respondenten har, kontexten och
uppgiftslämnarens vilja att svara sanningsenligt. Detta har vi gjort genom att välja
intervjupersoner på etablerade revisionsföretag med dokumenterad erfarenhet i deras naturliga
miljö och givit dem möjligt till anonymitet.
ŵƉŝƌŝƐŬŬŽŶƚĞdžƚ
ϭϭ
3. Empirisk kontext
Här ges läsaren en informativ del som berör ämnen som är relevanta och nödvändiga att ta del av för att förstå uppsatsen som helhet.
3.1. Revisionsbranschens utveckling
Utvecklingen i revisionsbranschen har växt genom behov som uppstått och händelser under framförallt det senaste seklet. Skandaler så som Kreugerkraschen under 1930-talet ledde fram och påverkade innehållet i aktiebolagslagen (Wallerstedt, 2009). Sveriges lagar påverkas av EU. I EU:s arbete för harmonisering inom unionen har olika direktiv tagits fram. En viktig fråga inom EU har varit att öka de europeiska företagens konkurrenskraft genom att minska de bördor som associeras till revisionsplikten. I Sverige fastslogs efter en utredning att företag som understiger ett antal uppsatta gränsvärden ska undantas revisionsplikt (SOU 2008:32).
Reglerna trädde i kraft år 2010 (proposition 2009/10:204, 2010). I Sverige valde man till en början inte sätta gränsvärdena lika högt som EU:s (SOU 2008:32, 2008). I bland annat Storbritannien och England har gränsvärdena satts i nivå med EU:s (Collins, 2010). Vidare under kapitel 2.1 kommer revisionsbranschens förändring behandlas i kronologisk ordning från början av 1900-talet till 2013 med fokus på revisionsplikten och vad som drivit förändringen.
3.1.1. Revisionsbranschen ur ett historiskt perspektiv
Runt 1900 talet vid industrisamhällets genombrott skapades ett växande kapitalbehov, vilket ledde till ett ökande beroende av kreditgivning. Tillkomsten av en fungerande kapitalmarknad och den juridiska företagsformen aktiebolag påverkade industrialiseringsprocessen och företag uppnådde en allt större betydelse genom det stora inslagen av internationalisering.
Skiljandet av ägande och företagandet blev utgångspunkten för den finansiella revisionen pga.
agent och principal problematiken. Svensk revisorssamfund (SRS) bildades 1899 och fyra år efter det lagstiftades det om att aktiebolagen skulle tillsätta revisorer, om än inte auktoriserade. Auktorisering av revisorer skedde första gången år 1912 efter ett beslut av Stockholms handelskammare (Wallerstedt, 2009).
Kreugerkraschen kom att påverka utvecklingen inom professionen. Både i Sverige och
internationellt uppkom en debatt om revisorsinstitutionen och de lagstiftande myndigheternas
ansvar för finansiella skandaler. Denna debatt kom att påverka alla intressenter inom
revisorsprofessionen samt innehållet i 1944 års aktiebolagslag. Vid inträffandet av
Kreugerkraschen fanns det sextio auktoriserade revisorer i Sverige. Detta var inte tillräckligt
för att skapa klarhet i Kreugerkoncernens ställning. Den engelska revisionsfirman Price
Waterhouse gavs då av regeringen uppdraget att starta en utredning. I deras första rapport
framkom att den finansiella situationen inom Kreugers företag var mycket besvärlig. Kritik
riktades mot det sätt revisionen genomförts, den innehöll brister i bokföringen, bedrägerier
hade förekommit och försköning av Kreugergruppens finansiella situation hade skett genom
manipulationer av räkenskaperna (Wallerstedt, 2009).
ŵƉŝƌŝƐŬŬŽŶƚĞdžƚ
ϭϮ
Diskussioner och debatt om behovet av att revidera aktiebolagslagen hade startat redan i slutet av 1920-talet, i och med Kreugerkraschen uppmärksammades det hela ytterligare. Den nya aktiebolagslagen beslutades om år 1944 (Wallerstedt, 2009). I lagen föreskrevs bland annat att revisorn skulle granska bolagets räkenskaper samt tillse att bolagets organisation och kontroll över bokföringen och medelsförvaltningen var tillfredställande. Genom förarbeten uttalades det att revisorn hade som uppgift att kontrollera styrelsens och verkställande direktörens verksamhet i bolaget. Revisorerna skulle i första hand vara aktieägarnas förtroendemän och revisionen skulle utföras med beaktande av en aktieägarminoritet, bolagets borgenärer, aktieköparnas och det allmänna intresset. Det skulle utses en auktoriserad revisor om det stod föreskrivet i bolagsordningen eller om en aktieägare med minst en tiondel av aktiekapitalet begärde det (SOU 2008:32, 2008).
Utvecklingen tog åter fart igen år 1975 och 1976 med en ny aktiebolagslag och bokföringslag som lagstiftade om god revisions och redovisningssed. Revisionsplikten kom till i Sverige genom ett tillägg i aktiebolagslagen år 1983. Detta tillägg medförde att alla aktiebolag var tvungna att anlita en kvalificerad revisor. Kravet för aktiebolag att anlita en kvalificerad revisor medförde en stor rekrytering av ny auktoriserade revisorer till de stora revisionsföretagen i Sverige (Wallerstedt, 2009).
3.1.2. EG direktiven
Direktiven från EU är en del av de juridiska instrumenten som de europeiska institutionerna har för att säkerställa europeisk politik. EG direktiven används som ett verktyg i huvudsak för att underlätta harmonisering av nationell lagstiftning inom unionen. Tillskillnad mot beslut och förordningar är direktiven inte direkt tillämpbara i medlemsländernas nationella lagstiftning, de ålägger istället medlemsländerna att anpassa och implementera dessa. Det skall ske antigen genom de lagar som finnes eller genom att stifta nya lagar eller förordningar, som möjliggör att direktiven kan följas (EU, 2010).
Det finns föreskrifter inom EU, ett sådant är det fjärde bolagsrättsliga direktivet som ålägger inte bara alla börsnoterade bolag utan även onoterade företags skyldighet att upprätta en årsredovisning, som ska granskas av kvalificerad revisor. Direktivet medger emellanåt att undantag kan göras för mindre och medelstora företag. Möjligheten gäller så väl för att tillämpa förenklade revisionsregler som möjligheten till undantag för revision (78/660/EEG, artikel 51.1).
Det åttonde bolagsdirektivet inom EU (2006/43/EC) antogs under 2006. Direktivets syfte var att harmonisera revisionen inom EU. Förändringen mot tidigare var bland annat en specifikation av revisorns ansvar, oberoende och etik. Medlemsländerna i EU ska säkerställa att den revisor eller revisionsföretag som har direkta eller indirekta relationer, exempelvis i form av tillhandahållande av andra tjänster än revision, inte är den som utför revisionen.
Förbudet gäller emellertid bara under omständigheter då tredje part också uppfattar att
revisorns oberoende äventyras.
ŵƉŝƌŝƐŬŬŽŶƚĞdžƚ
ϭϯ
3.1.3. Förändring av revisionsplikten i Sverige, SOU 2008:32
Den 7 september 2006 beslutade regeringen att se över reglerna för revision av små företag.
Vid utredningstillfället var det en skyldighet för alla aktiebolag att ha en kvalificerad revisor.
Motivet för utredningen var att en avveckling av revisionsplikten skulle leda till väsentliga kostnadsbesparingar för de bolag som befrias från revisionsplikten. Denna förändring skulle innebära att de små företagen skulle få en större frihet att välja de revisionstjänster de själva önskar. Utöver detta skulle utbudet för dessa tjänster bli mer varierat och priserna på tjänsterna skulle bli lägre. Förändringen av revisionsplikten och dess påverkan skulle därmed ge svenska företag bättre förutsättningar att möta den hårdnande konkurrensen från företag som inte har revisionsplikt eller har lägre kostnader för revision (SOU 2008:32, 2008).
De nackdelar som lyfts fram i utredningen med att avskaffa revisionsplikten präglas till stor del av den oro revisorerna känner över att förlora en monopolställning och utsättas för hård konkurrens på en marknad i snabb förändring. Utöver revisorernas perspektiv finns det även risker med att skattefelen och att den ekonomiska brottsligheten breder ut sig vid en slopad revisionsplikt (SOU 2008:32, 2008).
Inom EU pågår ett arbete att minska de administrativa kostnaderna och bördorna för att företagen ska bli mer konkurrenskraftiga och stimulera Europas ekonomi. Redovisning och revision har lyfts fram som särskilt betungande för små och medelstora företag och det skulle underlätta för dem med förenklade regler. Inom EU föreligger således ett omfattande arbete med regelförenklingar inom bolagsrätt, redovisning och revision. Det är flera länder inom EU som utnyttjar de fjärde bolagsrättsliga direktivet fullt ut. Utvecklingen inom EU går mot en mer tudelning av företagen än idag. Det innebär mer sofistikerade krav på redovisningen hos de stora företagen och de som förekommer inom finans- och försäkringsmarknaden. För de små och medelstora företagen blir det istället en ökad laglig valfrihet, när det gäller att utforma sin redovisning och revision och därmed överlämna åt dessa företag att själva välja vilka redovisnings- och revisionstjänster de ska köpa. (SOU 2008:32, 2008).
De gränsvärden för revision utredningen tog fram som förslag på de lägsta värdena som ansågs kunna övervägas var nedanstående:
• Balansomslutning om 1,5 miljoner kronor
• Nettoomsättning om 3 miljoner kronor
• Antal anställda 3.
De företag som överskrider minst två av ovanstående gränsvärden är revisionsförpliktade.
Dessa gränsvärden omfattar en revisionsplikt för drygt 95 000 aktiebolag, vilket är ungefär en tredjedel av de 260 000 aktiebolag som vid utredningen omfattades av revisionsplikten.
Utredarna bedömer att flertalet företag kommer under alla omständigheter att upphandla
ekonomiska tjänster de anser sig behöva och då ofta välja att ha kvar revisionen. Utredarna
bedömer att svenska företag idag befinner sig i ett underläge konkurrensmässigt i förhållande
till företag i bl.a. Storbritannien. Väljer Sverige de lägre gränsvärdena kommer utvecklingen
inom EU med stor sannolikhet innebära att gränserna kommer att höjas. Utredningen föreslår
följande gränsvärden:
ŵƉŝƌŝƐŬŬŽŶƚĞdžƚ
ϭϰ
• Balansomslutning om 41,5 miljoner kronor
• Nettoomsättning om 83 miljoner kronor
• Antal anställda 50
Utredarna föreslår att gränsvärdena skall gälla för alla associationsformer och att alla börsnoterade företag, samt de flesta företag inom finans- och försäkringsmarknaden ska vara skyldiga att ha minst en kvalificerad revisor (SOU 2008:32, 2008).
Regeringen valde i proposition 2009/10:204 (2010) att föreslå de gränsvärden som SOU 2008:32 angavs vara de lägsta att överväga. Regeringen hade tagit intryck av de åsikter remissinstanserna såsom FAR SRS hade framfört och var inte beredda att gå fullt ut efter vad SOU:2008:32 (2008) föreslagit (proposition 2009/10:204, 2010). De lägre gränsvärdena var sedermera de gränsvärden som kom att bli gällande i aktiebolagslagen.
3.1.4. Höjning av gränsvärden för revision i Europa
Flera länder i Europa har arbetat för att följa EG direktiven och höjt sina nationella gränsvärden för revisionsplikt. Sveriges höjningar av gränsvärden har inneburit minskat revisionsplikt för många svenska bolag. Sverige och de nordiska länderna är dock i många fall avsevärt lägre i sina gränsvärden än övriga Europa (Le Vourc´h & Morland, 2011). Tabellen nedan visar ett urval av länder i Europa och de lagstiftade gränsvärden för dessa länder.
Kriterier Land
Balansomslutning M = miljoner
Nettoomsättning M = miljoner
Antal anställda
Belgien €3,6 M €7,3 M 50
Bulgarien €0,8 M €0,51 M 50
Cypern €3,4 M €7 M 50
Danmark €4,8 M €4,8 M 50
Estland €0,32 M €0,64 M 10
Finland €3,65 M €7,3 M 50
Frankrike €0,267 M €0,53 M 10
Grekland €2,5 M €5 M 50
Irland €1,9 M €3,81 M 50
Italien €4,4 M €8,8 M 50
Lettland €0,35 M €0,71 M 25
Litauen €1,7 M €2,9 M 15
Luxemburg €3,12 M €6,12 M 50
Malta €2,6 M €5,1 M -
Nederländerna €4,4 M €8,8 M 50
Polen €2 M €4 M 50
Portugal €0,5 M €1 M 20
Rumänien €3,65 M €7,3 M 50
Slovakien €1 M €1,2 M 30
Slovenien €4,4 M €7 M 50
Spanien €2,85 M €5,7 M 50
ŵƉŝƌŝƐŬŬŽŶƚĞdžƚ
ϭϱ
Storbritannien €3,6 M €7,2 M 50
Sverige €0,15 M €0,3 M 3
Tjeckien €1,6 M €3,2 M 50
Tyskland €4 M €8 M 50
Ungern €1,7 M €3,4 M 50
Österrike €4,84 M €9,68 M 50
(Le Vourc´h & Morland, 2011).
Tabell 1. Jämförelser av gränsvärden för revisionsplikt i olika europeiska länder 2011
Valutan är angiven i euro, för de länder med annan valuta än euro har valutakursen som var gällde den 1 oktober 2011 använts. England var ett land som tidigt var ute med att minska revisionsbördan för företag. Detta tog sin början redan 1994 och värdena har sedan successivt höjt genom åren. Ytterligare höjningar skedde 1997 och 2004 och numera är Englands gränsvärden närapå lika höga som de högsta angivna gränsvärden som EU-direktiven angett (SOU 2008:32). En intressant aspekt med England är att höjningen av gränsvärdena precis som i Sverige började med en allmän diskussion om dess relevans och det mervärde ett slopande bedömdes innebära i fördelar för de berörda företagen. Denna diskussion fortsatte alltjämt och resulterade i de tre höjningar (Collins 2010). I en rapport från Svenskt näringsliv redovisar Thorell och Norberg (2005) resultat från en studie genomförd i England och Wales.
Studien visade att de revisionsfirmor som var medlemmarna i intresseorganisationen The Institute of Chartered Accountants tappat cirka 55 % av sina revisionsuppdrag efter den senaste höjningen 2004. Av dessa företag hade 70 % lyckats kompensera bortfallen med en utökning av sålda tjänster inom rådgivning och redovisningstjänster.
Storbritannien har höjt sina gränsvärden i en serie med start 1994 fram till EU:s gränsvärden infördes 2004. Danmark väntade till år 2006 innan de höjde gränsvärdena, de började precis som Storbritannien med lägre gränsvärden än EU:s maximivärden Collins (2010).
3.1.5. Förändring i Sverige sedan 2010
I tabell 2 presenteras den sammanlagda omsättningen för revisionsföretagen sedan 2008.
Omsättningen utrycks i miljoner kronor. Vi ser att revisionsföretagens omsättning har växt
årligen sedan bokslutet för 2008/2009 med undantag för bokslutet 2009/2010 då omsättningen
minskade. Omsättningen har ökat från 11 861 mkr bokslutet 2008/2009 till 13 971 mkr
bokslutet 2012/2013, vilket är en omsättningsökning på 17,8% (Retriever, 2013). Då Baker
Tilly inte redovisat sin omsättning öppet i årsredovisningarna på ett konsekvent sätt mellan
åren i tidsperioden har omsättningen beräknats utefter omsättningen för 2012/2013. Övriga
årtals omsättning har för Baker Tilly beräknats genom att multiplicera den procentuella
förändringen för alla övriga revisionsföretagens omsättning med framförvarande års
omsättning för Baker Tilly. Det vill säga att Baker Tillys omsättningsökning följer ökningen i
revisionsbranschen.
ŵƉŝƌŝƐŬŬŽŶƚĞdžƚ
ϭϲ
(Retriever, 2013)
Tabell 2. Omsättning från 2008/2009 till 2012/2013
Omsättningen för respektive revisionsföretag presenteras i tabell 3. Alla revisionsföretag har ökat sin omsättning sedan bokslutet 2008/2009.
(Retriever, 2013)
Tabell 3. Omsättning för respektive revisionsföretag från 2008/2009 till 2012/2013
Revisionsföretagen PWC och EY delar upp omsättningen på olika områden. PWC delar upp
omsättningen i revision, rådgivning och skattetjänster. EY delar upp omsättningen i revision,
TAX, TAS, AS. I tabell 4 redovisas tillväxten för de två revisionsföretag utryck i antal
procentsökning med basår 2008/2009. De tjänster som inte är revision har i diagrammet valts
ŵƉŝƌŝƐŬŬŽŶƚĞdžƚ
ϭϳ
att benämnas Non audit services (NAS). I diagrammet kan det utläsas att omsättningen för revision har för de två byråerna ökat marginellt, dock kan det utläsas att icke revisionstjänster har ökat betydligt mer. Endast PWC och EY är med i diagrammet då endast de två revisionsföretagen redovisar sin omsättning för respektive område sedan bokslutet 2008/2009.
(Retriever, 2013)
Tabell 4. Förändring i omsättning för NAS och revision från 2008/2009 till 2012/2013
