Introduktion av mat till barn som ammas

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Vårdvetenskap

Introduktion av mat till barn som ammas

- Vad BVC ger för information och hur föräldrar gör

Författare:

Handledare:

Ulrika Tufvesson

Clara Aarts

Examinator:

Pranee Lundberg

2

SAMMANFATTNING

Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar sedan 2001 exklusiv amning i barnets första 6 månader. Syftet med denna studie var att undersöka vad föräldrar får för information från Barnhälsovården om tidpunkt för introduktion av mat till barn som ammas och om de följer rekommendationen. Ytterligare ett syfte var att ta reda på anledning till att mat

introducerades vid sidan av amning vid vald tidpunkt och vad för mat föräldrarna börjar med. Metoden har en deskriptiv, kvalitativ design. En enkät med 3 öppna frågor har lagts ut på flera webbsidor för föräldrar, 27 personer har svarat på frågorna. Svaren har kompletterats med 13 inlägg från forumdiskussioner på webbsidor för föräldrar. Data har analyserats med hjälp av innehållsanalys.

Resultat: Ny rekommendation i Sverige sedan 2003 är att introducera smakportioner vid 6 månaders ålder. Tidpunkt för introduktion av mat som BVC rekommenderat var mellan fyra och sex månader. Några föräldrar sade att de fått dubbelt budskap eller inte fått någon rekommendation. Denna studie visade att tidpunkt föräldrar väljer att introducera mat

varierade mellan tre månader och tio månader. Vanligaste anledningen att börja med mat var att ”barnet är matmoget”. Den mat föräldrarna börjar med är barngröt, vegetarisk puré eller ”plockmat”.

3

ABSTRACT

In 2001 the World Health Organization (WHO) issued a revised global recommendation for exclusive breastfeeding for a child ´s first six months. The aim of this study was to investigate what information parents receiving from the Child Health Care about introduction of solids to breastfed infants and if they follow the recommendation. A further aim is to document

reasons for introduction of solids at the selected time and describe what food parents start with.

The method has a descriptive and a qualitative design. Users of several Swedish parenting websites were asked to participate in the study. A total of 27 users completed the anonymous open-ended questions posted on the websites. Supplementary data (13 texts) were obtained from the forum discussions on parenting websites. Data were analyzed with content analysis. Results: The new recommendation in Sweden from 2003 is introduction of solids at the age of 6 months. According to the parents the Child Health Care has recommended introduction of solids between 4 months and 6 months. A few of the parents said they got a double message, or received no recommendation. The timing when the first solids were given by the parents varied between 3 months and 10 months. The most common reason to introduce solids was that the “infant is interested in food”. Porridge made from commercial baby cereals,

vegetarian purees or “finger food” was most commonly used for complementary food.

4

I

INTRODUKTION ... 7

Spädbarnets uppfödning ... 7

WHOs rekommendation ... 7

Introduktion av annan mat ... 8

Faktorer som påverkar amningstidens längd ... 8

Amning och allergi ... 9

Riktlinjer i Sverige ... 9

Implementering av nya rekommendationer ... 10

Information till föräldrar ... 12

Problemformulering ... 12 SYFTE ... 13 Frågeställningar ... 13 METOD ... 13 Design ... 13 Urval ... 13 Datainsamlingsmetod ... 14 Tillvägagångssätt... 15 Dataanalys ... 16 Analysmetod ... 16 Etiska överväganden ... 17

Internet som källa till kvalitativ data ... 18

Etiska Guidelines för forskning Online ... 18

RESULTAT ... 19

Tidpunkt för introduktion av mat ... 20

Rekommendation att börja med smakportioner vid 4 – 6 månader ... 20

Dubbelt budskap ... 22

Ingen rekommendation ... 22

5

Försöker följa BVCs råd oavsett vilken ålder som rekommenderas för introduktion av mat ... 23

Föräldrar valt annan tidpunkt för introduktion av mat än 4 eller 6 månader ... 24

Introducera smakportioner vid 4 månaders ålder är för tidigt, vill vänta ... 24

Introducera smakportioner vid 6 månaders ålder är för sent, vill börja tidigare ... 25

Barnet är 6 månader och vill inte prova smakportioner ... 26

Föräldrars anledning att börja med smakportioner ... 27

Barnet är matmoget ... 27

Praktiska faktorer eller omgivningsfaktorer styr när mat introduceras ... 27

Vad föräldrar börjar med för mat ... 28

Vegetarisk puré... 28

Olika sorter av barngröt ... 29

Barnet får äta själv, maten serveras i småbitar ... 29

DISKUSSION ... 31

Resultatdiskussion ... 31

Rekommenderad tidpunkt för introduktion av mat ... 31

Implementering av nytt hälsobudskap ... 32

Uppföljning av de nya riktlinjerna ... 33

Föräldrars åsikter om BVCs rekommendation ... 33

Föräldrars anledning att börja med smakportioner ... 34

Författarens förförförståelse ... 35

Vad föräldrar börjar med för mat ... 35

Metoddiskussion ... 36

Användande av internet för datainsamling ... 36

Mättnad i föreliggande studie ... 37

Urval ... 37

Tillförlitlighet ... 37

Projektets betydelse ... Fel! Bokmärket är inte definierat. Förslag till vidare forskning ... 38

6

REFERENSER ... 39

BILAGOR ... 44

Bilaga 1: Enkät A ... 44

7

I

S

Den kostrådgivning som ges inom Barnhälsovården baseras på de Svenska

Näringsrekommendationerna och anvisningar förmedlade av livsmedelsverket. Under det första levnadsåret äter barnet en speciell spädbarnskost. Kontakten med Barnhälsovården (BVC) är tät och diskussion och information om kost är angelägna frågor för föräldrarna. En praktisk handbok i barnhälsovård skriver att modersmjölken täcker barnets näringsbehov under de första sex månaderna. Vid 4 – 6 månader utvecklas munmotoriken och barnet så att barnet kan börja äta fast föda. Introduktion av glutenhaltiga produkter bör ske under

amningsskydd och vid 6 månaders ålder behövs tillägg av annan mat för att täcka behovet av järn (Hagelin, Magnusson & Sundelin 2009).

Attityder till amning som finns i samhället styr hur mödrar väljer att introducera annan mat vid sidan av amning. Andel enbart ammade barn hade sin lägsta nivå 1972: Vid 2 månaders ålder var det 30 % och vid 6 månaders ålder 5 % . Därefter skedde en attitydförändring i samhället och andel ammade barn var 1996 på sin högsta nivå: Vid 2 månader 80 % och vid 6 månader 40 % som ammades helt. En anpassning till Världshälsoorganisationens (WHOs) amningsdefinition år 2004 är att smakportioner exkluderats från enbart amning. Nuvarande definition exklusiv amning innebär att inga smakportioner ges (Socialstyrelsen 2008).

WHO

WHOs nuvarande rekommendation från 2001 är: exklusivamning i 6 månader och därefter en introduktion av tilläggskost. Fördelaktigt är om bröstmjölken utgör en del av kosten under hela första levnadsåret eller längre. Tidigare rekommendation var att introducera tilläggskost vid 4 – 6 månader(WHO 2001). Orsak till förändring i rekommendationen var en

sammanställningsartikel av Kramer och Karuma (2001). Kramer och Karumas

litteraturöversikt (2001) visade att det inte fanns någon skillnad i tillväxt av längd eller vikt om tilläggskost introducerades vid 4 – 6 månader eller vid 6 månader. En signifikant

8

av tilläggskost vid 6 månader. Ingen skillnad i dödlighet pga infektioner eller skyddseffekt mot allergi kunde påvisas. Positiva effekter för mödrarna var förlängd amenorré och snabbare postpartum viktminskning (Kramer & Karuma 2001).

I Sverige kom kommentarer på WHOs nya riktlinjer; Det fanns motstånd inom läkarkåren med alltför sen introduktion av mat till barn. Barn bör vänja sig vid bitar i maten vid ca 7 – 8 månader, de kan annars få ätproblem och vill inte ha bitar eller tjockare konsistens på maten (Axelsson et al. 2004).

I

En svensk studie av Hörnell et al. (2001) undersökte barns tillvänjning av mat. Det

sammanfattas med att tillvänjning av mat är en långsam process och ju yngre barnet är, desto längre tid tar det. I studien redovisas också olika orsaker föräldrar angivit till att annan mat introduceras vid sidan av amning. Före 4 månaders ålder var vanligaste orsaken ” Barnet inte nöjd/för lite mjölk” och ” moder tillfälligt borta” och ”förbättra sömn för moder/barn”. Då barnet var mer än 4 månader angavs ” barnet tillräckligt gammal” som orsak. Vid ålder 6 – 10 månader angavs även här ”barnet tillräckligt gammal” dessutom ” barnet ska vänjas vid flaska” och ” moder planerar sluta amma”.

Introduktion av nya smaker är en gradvis process och skall ta minst 6 månader. Först används ett fåtal nya smaker och det följs av ökande variation av smaker och konsistenser. Från ett års ålder kan barnet åtminstone äta en del av familjens mat (Foote & Marriott 2003).

F

9

varit under 2500 g. Lande et al.(2003) tar upp i sin diskussion att det är en utmaning att reducera ojämlikhet av barnuppfödning i praktiken. En svensk studie har visat att andel ammade barn vid 6 månader är lägre i grupper där mödrarna har en lägre disponibel inkomst (Wallby & Hjern 2009).

A

Det finns olika studieresultat om amning skyddar mot allergi. En prospektiv longitudinell studie gjord i Sverige, BAMSE (Children, Allergy, Milieu, Stockholm, Epidemiological survey), har undersökt riskfaktorer för astma och andra allergiska sjukdomar i

barndomen(Wickman et al. 2002). Under tiden 1994 – 1996 inkluderades 4000 barn som var 3 – 4 månader gamla. Föräldrarna har fått fylla i frågeformulär om allergiska symptom och exponering av allergen vid 1, 2 och 4 års ålder. Vid studiens 2-års uppföljning redovisades bl a hur amningstidens längd påverkade utveckling av allergi. Resultatet visade att exklusiv amning i 4 månader minskade risken för utveckling av astma (Wickman et al. 2003). I en rapport från Australien av Prescott et al. (2008) sätts ökning av födoämnasallergier i västvärlden i samband med att riktlinjerna om exklusiv amning i 6 månader introducerats. Rapporten diskuterar att vissa födoämnen troligen bör introduceras vid 4 – 6 månader för att undvika födoämnesallergi och kroniska tarmsjukdomar. Prescott et al. (2008) tar också upp andra faktorer som påverkar tolerans för olika födoämnen som: genetisk aspekt, amningens skyddseffekt, tarmmognad och – kolonisation och allergenets dos, intervall och hur det är preparerat. De menar att WHOs rekommendation att amma exklusivt i 6 månader kan behöva revideras till ”börja med smakportioner vid 4 månader, fortsätta amma i minst 6 månader”.

R

10

"Den första tiden är bröstmjölken barnets bästa näring. De flesta barn klarar sig utmärkt på enbart bröstmjölk de första sex månaderna av sitt liv. Från ungefär sex månader bör

amningen av näringsmässiga skäl kompletteras med annan föda, men det är fördelaktigt om bröstmjölken utgör en del av kosten under hela första levnadsåret eller längre."

(Socialstyrelsen 2003).

Socialstyrelsen är en statlig myndighet under Socialdepartementet och har en mycket bred verksamhet som rör socialtjänst, hälso- och sjukvård, hälsoskydd, smittskydd och

epidemiologi. Socialstyrelsen ger ut författningssamling (SOSFS) med föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande regler medan allmänna råd är hjälp till stöd för tillämpningen av lagar och föreskrifter. Socialstyrelsen ger även ut riktlinjer. Riktlinjerna delas in i tre kategorier, varav en kategori är olika typer av rekommendationer för bland annat hiv-prevention, hälsoskydd och smittskydd (Socialstyrelsen 2009).

Rekommendationer och riktlinjer är inte bindande regler. Riktlinjerna, som är framtagna utifrån aktuell forskning och beprövad erfarenhet, visar på nyttan och riskerna med olika åtgärder. Därmed vill Socialstyrelsen bidra till att stärka människors möjlighet att få jämlik och god vård och socialtjänst (Socialstyrelsen 2009).

I

Exklusiv amning i 6 månader är senaste rekommendationen från 2003. Ett nytt

folkhälsobudskap tar tid att implementera i samhället. Tydlig kommunikation är viktigt mellan budskapsförmedlaren och mottagaren av budskapet. McGuire (Nutbeam & Harris 2004) har utformat en modell för kommunikation när beteendeförändring ska ådstadkommas communication-behavior change model. I denna modell definieras fem tillförande delar i kommunikationen. De fem delarna är:

1. Källa – varifrån meddelande kommer (person, organisation)

11

3. Kanal – TV, radio, tidningar, broschyrer, internet eller e-post. Vilken kanal som skall användas beror på vilken räckvidd som behövs, hur komplext meddelandet är och kostnad att använda kanalen.

4. Mottagare – Målgruppen som skall nås. Sociala och demografiska variabler som kön, ålder etnisk bakgrund, inkomst och vilken stadsdel de bor i men också nuvarande attityder, vanor och hur media används av målgruppen behöver tänkas över. 5. Önskat resultat – Målet med meddelandet. Målet är oftast beteendeförändring eller

ibland attitydförändringar hos mottagaren.

Dessa fem ovanstående delar är ”inputs” i kommunikation enligt McGuires modell (Nutbeam & Harris 2004). Utgående effekt ”outputs” hos mottagaren i ett meddelande måste beaktas vid beteendeförändring. ”Outputs” i denna modell för kommunikationen är beskrivet i 12 steg. De tolv stegen förklarar vägen från att bli exponerad för kommunikation till bestående

beteendeförändring. 1. Exponering 2. Uppmärksamhet 3. Intresse 4. Förståelse 5. Uppnådd färdighet 6. Attitydförändring 7. Lägga på minnet 8. Minnas 9. Beslutstagande 10. Beteendeförändring 11. Förstärkning

12. Underhåll av nya beteendet

12

INFORMATION TILL FÖRÄLDRAR

BVC är inte den enda kanalen som föräldrarna får sin information från. Det är allmänt känt att de informationskällor föräldrar använder sig av för råd i föräldrafrågor är BVC, radio, TV, broschyrer, tidningar och internet. Radio och TV sänder program som diskuterar

föräldrafrågor och många tidningar har spalter med ”frågor och svar” om föräldraskap. Antal hem med dator har ökat och fler föräldrar har tillgång till internet. Internet är en ökande källa till social support. Föräldrar till barn med cancer och autism finner social support online, och många föräldrar till friska barn söker information om föräldraskap online. Det finns risk att internetsupporten är socialt uppdelad (Sarkadi & Bremberg 2004).

Sarkadi och Bremberg (2004) undersökte om internet kan ge generell social support i

föräldrarollen och om det används av flera olika socialgrupper. En web-baserad enkät lades ut på Sveriges största föräldrasajt, Föräldranätet. Enkäten innehållande frågor om bakgrund, social support och nätanvändande besvarades av 2499 personer. Användarna som besvarat enkäten var övervägande unga och hade inkomst under genomsnittet. Stockholmsregionen var något överrepresenterad. Endast ett fåtal män hade besvarat enkäten. Undersökningen visar att föräldrasajter inte bara används av en socio-ekonomiskt stark grupp, utan största gruppen användare är de med lägre inkomst än genomsnittet.

P

13

SYFTE

Syftet med denna studie var att undersöka vad föräldrar får för information från BVC om tidpunkt för introduktion av mat till barn som ammas och om de följer de rekommenderade riktlinjerna. Ytterligare ett syfte är att ta reda på anledning till att mat introduceras vid sidan av amning vid vald tidpunkt och vad för mat föräldrarna börjar med.

F

1. Vad får föräldrar för information från BVC om tidpunkt för introduktion av annan mat till barn som ammas?

2. Vad tycker föräldrarna om informationen från BVC?

3. Vad ger föräldrar för anledningar till introduktion av annan mat? 4. Vad börjar föräldrarna med för slags mat?

METOD

D

Designen till studien var deskriptiv med en kvalitativ ansats.

U

14

D

Datainsamlingsmetod var en kort enkät med 3 öppna frågor. Frågorna är utvecklade av författaren till denna studie. Frågorna provades ut i Maj 2009 på frivilliga personer på en Webbsida för föräldrar som heter Allt för föräldrar. På webbsidan finns ett diskussionsforum som är öppet att läsa för allmänheten. Medlemmar av Webbsidan kan också skriva inlägg i diskussionsforum. Enkäten lades ut på ett sådant diskussionsforum. För att kunna lägga ut enkäten ingick medlemskap i webbsidan. Den första versionen av enkäten kallas enkät A (se bilaga 1). Vid examination av projektplanen gjordes små förändringar i enkäten, enkät B. Det var fortfarande 3 frågor, varav den sista frågan ersatts med en helt ny fråga (se bilaga 2). Enkät B lades ut på åtta olika webbsidor i september 2009. Det kom in flera utförliga och intressanta svar på både enkät A och enkät B. På grund av innehållet i svaren inkluderades svar från båda enkäterna. Totalt svarade tjugosju föräldrar på enkät A och enkät B. Många föräldrar berättade mer än det som frågades i enkäten. Alla föräldrar svarade inte heller på alla frågor. Alla svar analyserades enligt beskrivning under rubriken dataanalys. På grund av att det var för få som svarat på enkäten användes även andra texter från diskussionsforum som passade i enkätsvarens kategorier. Tretton texter från forumdiskussioner hämtades efter att kategorier tagits ut från enkätsvaren. Hur många enkätsvar och texter från forumdiskussioner som använts i de olika huvudkategorierna redovisas i tabell 1. I tabell 1 kan också

15

Tabell 1. Redovisning av hur många svar som inkommit, och hur många texter från diskussionsforum som använts, för varje huvudkategori.

Huvudkategori Enkätsvar Text från

diskussionsforum Vad får föräldrar för information från

BVC om tidpunkt för introduktion av annan mat till barn som ammas?

25 3

Vad tycker föräldrarna om informationen från BVC?

24 7

Vad ger föräldrar för anledningar till introduktion av annan mat?

13 1

Vad börjar föräldrarna med för slags mat? 15 4

T

Åtta olika webbsidor för föräldrar användes för att nå målgruppen. Kriterier för valda

16

Tabell 2. Översikt av antal svar från varje sajt.

ANVÄNDA FÖRÄLDRASAJTER ANTAL SVAR (Totalt 27 svar)

Allt för föräldrar 18 svar

Aftonbladet ”snack” 0 svar

Barnsidan 1 svar Barnsajten 1 svar Barntotal 2 svar Familjeliv 5 svar Föräldrakanalen 0 svar Mammapappa.com 0 svar

Flest svar gav den största webbsidan för föräldrar, där lades enkätfrågorna ut totalt 3 gånger. Användande av andra webbsidor gav endast ett fåtal svar, de har också färre antal

medlemmar. Tjugosju svar inhämtades totalt. Svaren kompletterades efter att kategorier tagits ut från enkätsvaren med tretton inlägg från forumdiskussioner. Inlägg i forumdiskussioner kompletterade inhämtade svar, förtydligade svaren eller visade på variation i hur föräldrar gör vid introduktion av mat. Svar och forumdiskussioner skrevs ut för att sedan kunna analyseras.

D

ANALYSMETOD

17

innehåll(=den underliggande meningen, det vill säga tolkningen av texten) (Graneheim & Lundman 2004). Malterud (1996) beskriver innehållsanalysens delar kondensering och sammanfattning (teman med latent innehåll) på följande sätt:

Kondensering handlar om att finna innebörden i varje kodgruppering. Varje kodgruppering skall översättas till generell form. Om kodgrupperingen spänner över många olika nyanser kan materialet sorteras i subgrupper. Det är då subgruppen som är analysenheten. Den kondenserade textens innehåll får en abstraherad beskrivning som (i berättarform) kan svara på problemställningen.

Sammanfattning sker genom att skapa nya beskrivningar eller begrepp. Här förmedlas

författarens syn på texten. Om det är möjligt kan namn på kodgrupperingen skapas - begrepp som kan ge läsaren en aha-upplevelse. Det är det slutgiltiga resultatet (Malterud 1996). Användande av citat. Vid citering av svar och övriga texter som har talspråksliknande

karaktär är citeringen exakt. Grundregeln är att citat alltid måste vara ordagranna (Rosenqvist & Andrén 2006). Trost (2002) skriver in sin bok Att skriva uppsats med akribi att det kan vara orätt mot den intervjuade att skriva ner det exakt talade. Bedömningen i denna uppsats är att talspråk bör stå kvar men att stavfel skall korrigeras då ges texterna mest rättvisa samtidigt som den behåller samma innebörd. Korrigering av stavfel görs i denna studie för att respektera integriteten hos informanterna.

E

18

INTERNET SOM KÄLLA TILL KVALITATIV DATA

Det första besöket på diskussionsforum på en föräldrasajt var en överraskande upplevelse. Här finns vad föräldrar är bekymrade över, vilka värderingar de har och vad de vill veta i alla tänkbara föräldrafrågor. Förutom de svar som inhämtats hittas ytterligare inlägg i

diskussionsforum som kan svara på frågeställningarna i denna studie.

Webbsidor på internet är en rik källa till kvalitativ data för forskare inom hälso- och sjukvård. Kvalitativ analys av material som är publicerat och kommuniserat på internet kan ge relevant information för hälso- och sjukvårdspersonal (Eysenbach & Till 2001).

De främsta områdena för etiska övervägande är samtyckeskravet, privatliv, spårbarhet av identitet och hur mycket som behöver ändras ”förklädnad” som kan skydda studiedeltagare på internet (Haigh & Jones 2004).

ETISKA GUIDELINES FÖR FORSKNING ONLINE

Etiska Guidelines för forskning Online har formulerats (Bruckman 2002). Det är fritt att citera och analysera online information utan samtycke om:

- Det är officiellt publicerad domän.

- Medlemskap är inte efterfrågat för åtkomst av texten. - Webbsidans policy inte förbjuder det.

- Ämnet är inte alltför känsligt.

19

R

Resultatet baseras på svar från 27 personer och inlägg i forum från 13 personer. Det var endast mödrar som svarat på frågorna. I resultatet används benämningen förälder/föräldrar genomgående eftersom det i vissa svar kan utläsas att båda föräldrarna varit delaktiga i beslut om introduktion av mat.

Analysen av svaren utmynnade i följande fyra kategorier: Vilken tidpunkt föräldrarna säger att BVC rekommenderat att börja med mat, åsikter om BVCs rekommendation, föräldrars anledning att börja med mat och vilken mat de börjat med. Varje kategori har flera

underkategorier, nedan presenteras varje kategori med underkategorier i löpande text.

Tabell 2. Översikt av Resultatets huvudkategorier och underkategorier.

Tidpunkt för introduktion av mat. Föräldrars åsikter om BVCs rekommendation. Föräldrars

anledning att börja med smakportioner.

Vad föräldrar börjar med för mat.

Rekommendation att börja mellan 4 – 6 månader. Försöker följa BVCs råd oavsett vilken ålder som rekommenderas för introduktion av mat.

Barnet är matmoget Vegetarisk puré

Dubbelt budskap Föräldrar valt annan tidpunkt än 4 – 6 månader. Praktiska faktorer eller omgivningsfaktorer styr när mat introduceras. Olika sorter av barngröt Ingen rekommendation Introducera smakportioner vid 4 månader för tidigt, vill vänta. Barnet får äta själv, maten serveras i bitar. Introducera smakportioner vid 6 månader för sent, vill börja tidigare.

20

T

Föräldrarna svarade vid vilken ålder som BVC har sagt att mat bör introduceras. Det varierade mest mellan 4 månader och 6 månader. Enligt föräldrarnas svar fanns BVC-sköterskor som vet om den nya rekommendationen med exklusiv amning i 6 månader och informerar om det, men sade samtidigt att det är bättre att börja vid 4 månaders ålder. Några flergångsföräldrar skrev att de inte uttryckt någon önskan att få information om smakportioner från BVC och då har ämnet inte heller tagits upp på BVC.

REKOMMENDATION ATT BÖRJA MED SMAKPORTIONER VID 4–6 MÅNADER

Fyra månader. I några föräldrars beskrivning av BVCs rekommendation finns att börja med smakportioner vid 4 månader. Det är som amningsrekommendationen var före år 2003.

”- Barn 2005; börja vid 4 mån, viktigt att komma igång snabbt, ej vänta tills länge efter 4 mån.”

” Tredje, 2008, BVC tog upp matfrågan vid 4 månader.”

Föräldrarna berättar ibland varför BVC sagt att smakportioner skall introduceras vid 4 månaders ålder. En orsak är enligt föräldrarna att det inte är bråttom med mat om man börjar vid 4 månader – man kan ”skynda långsamt” och behöver inte komma upp i hela portioner på en gång. Det går inte att utläsa i svaren om det är föräldrarnas egen uppfattning eller om det är vad de uppfattat i informationen från BVC.

”Vi anser det är bättre att börja nu vid 4 månader då kan man ”skynda långsamt” och inte ha brottom med att hon måste börja äta till hon är 6 månader och verkligen behöver mat för att hon inte klarar sig på bara mjölk”

Det fanns också ett exempel på hur en förälder tolkar BVCs rekommendation. I nästa exempel var en förälder som sade att hon följde rekommendation att börja vid 6 månader men började ändå med smakportioner tidigare:

21

Fem månader. Att barnet var fött för tidigt angavs som orsak att rekommendera introduktion av mat vid 5 månaders ålder. Enligt en förälder fick de rådet att vänta till 5 månaders ålder för att barnet var född 8 veckor för tidigt. Underförstått är då rådet till föräldrar med fullgångna barn att börja före 5 månader. Barnet är född 2005:

” Vår BVC sköterska sa att vid 5 månaders ålder gick det bra att börja introducera de olika

grönsakspuréerna. Vår pojke är född 8 veckor för tidigt därför ville hon att vi skulle vänta.”

Också föräldrar till fullgångna barn fick rekommendation 5 månader, den här föräldern hade läst nya rekommendationen:

”På BVC sa de fem månader ung. Har själv läst WHOs rekommendationer om sex månader. Började vid sex månader”.

Sex månader. Enligt några föräldrar fanns det BVC som enbart informerar om den nya rekommendationen med exklusiv amning i 6 månader:

”BVC sa att inga smakportioner tidigare än 6mån…” ”På BVC vill de att man ammar tills barnet är 6 mån, sedan börja med små smakportioner”

Den rekommendationen föräldrarna angav att de får i de här citaten är enligt

livsmedelsverkets nya riktlinjer från 2003. Av svaren kunde utläsas att smakportioner skall introduceras försiktigt.

4 – 6 månader. Några föräldrar svarade att de fått råd om att börja med mat någon gång mellan fyra och sex månaders ålder. Genom att ange en tidperiod när mat skall introduceras kunde föräldern själv välja när det passade att börja. En förälder berättade att BVC ändå lagt till att börja vid 4 månader är att föredra.

”-Barn 2009; börja mellan 4-6 mån, okej att ta det rätt lugnt”

22

”Med andra barnet(2006) tog de upp det vid 4

månader. Jag sa att jag ville vänta. OK sa hon, men la till att man ska introducera mat vid 4-6 månaders ålder”

De här citaten visar när föräldrar uppfattat BVC säger smakportioner kan introduceras mellan 4 och 6 månader. Vissa råd har tyngdpunkt vid viktigt att komma igång andra råd säger okej att ta det lugnt. Gemensamt var ändå att ett tidsintervall mellan 4 – 6 månader angavs.

DUBBELT BUDSKAP

Det finns föräldrar som beskriver att BVCs information om introduktion av mat ger dubbelt budskap. Enligt föräldrarnas svar så känner BVC till livsmedelsverkets nya rekommendation men förmedlar till föräldrarna att den tidigare rekommendationen med smakportioner vid 4 månaders ålder är att föredra.

”Första barnet född -05 sa de på BVC att

rekommendationen var att vänta till 6 månader man att det oftast gick bättre om man började vid 4 månader så de va deras egen rek”

”BVC har sagt att livsmedelsverket säger 6 månader, men det är mest för att få upp amningsstatistiken i åldrarna 4-6 månader i alla länder, och att det går bra att börja vid 4 månader”

INGEN REKOMMENDATION

Föräldrar fick mycket information från annat håll än BVC. De som angav att de inte fått någon information från BVC är flergångsföräldrar. En förälder tyckte att de inte behövt någon information om smakportioner och därför inte efterfrågat råd om detta.

”Andra barnet fick jag ingen info på BVC men vet genom allt man läser att man ska börja vid 6 månader” ”BVC gav inga som helst rekommendationer, eftersom vi inte efterfrågade några råd”

23

”Med tvåan 06 minns jag inte att vi fick nån specifik info, mer bara internet, föräldratidningar och broschyrer”

F

BVC

Föräldrar har fått berätta vad de tyckte om BVCs råd om introduktion av mat och om de följde BVCs rekommendation. Det blev fem underkategorier till denna huvudkategori med åsikter om BVCs rekommendation. Många föräldrar började med mat enligt det råd de fått från BVC. Det fanns en grupp föräldrar som skrev att de inte följde råden utan att endast barnets intresse för mat får styra. Det fanns föräldrar som fått rådet att börja med mat fyra månader och tyckte det var för tidigt. Det fanns också föräldrar som fått rådet att börja med mat vid sex månader och tyckte att det var för sent. Slutligen var det flera svar med barn som var sex månader och fortfarande inte visade intresse för mat, så det blev en egen

underkategori.

FÖRSÖKER FÖLJA BVCS RÅD OAVSETT VILKEN ÅLDER SOM REKOMMENDERAS FÖR INTRODUKTION AV MAT

Många föräldrar skriver att de följer BVCs råd om introduktion av mat. Ibland måste föräldrar vänta med introduktionen:

”Började vid 4 mån, det gick inget bra, väntade till 5,5 månader och då gick det bättre”

I nästa citat kan utläsas att barnet har fått upp intresse för mat men får inte prova någonting än. Föräldrarna beskrev spontant flickans intresse för mat, vid svarstillfället är hon inte 5 månader än.

24

FÖRÄLDRAR VALT ANNAN TIDPUNKT FÖR INTRODUKTION AV MAT ÄN 4 ELLER 6 MÅNADER

I den här kategorin fanns flera varianter av tidpunkt för introduktion av smakportioner. Föräldrarna sade att det som styrde introduktionen var barnets intresse för mat. De tre citaten nedan är från foruminlägg som valts ut från webbsidan ”Allt för föräldrar”. Inläggen har tagits med i studien för att de ger ytterligare information om vid vilken tidpunkt några föräldrar valde att introducera smakportioner. Nedanstående exempel visade att tidpunkt som föräldrar valde för introduktion av mat kunde vara från 3 månaders till 10 månaders ålder.

”Mina båda har varit 3 månader när de själva visade intresse för att vilja ha. De fick börja lite smått med frukt och grönt, sedan gick de ganska snabbt över till den mat vi äter. (Men vi äter hyfsat saltfri kost, använder oss mest av färska kryddor osv.)”

”Har en 7 mån kille, glad och pigg. Har inte börjat ge smakportioner förrän nu alldeles nyss.”

”Jag helammade i 10 månader för min son var inte intresserad av mat förens då.”

INTRODUCERA SMAKPORTIONER VID 4 MÅNADERS ÅLDER ÄR FÖR TIDIGT, VILL VÄNTA

Enligt föräldrarna får de information om smakportioner på föräldragrupper och vid enskilda samtal på BVC. Föräldrar reagerar på att information om smakportioner ges redan vid 3-4 månaders ålder. Den här föräldern eftersökte senaste information om introduktion av smakportioner på internet inför sitt besök på BVC. Hon har börjat sitt inlägg med:

”Snart BVC besök igen och på schemat står

smakportioner. Jag har ingen brådska med sådana”

Nedan är citat från en förälder som säger de fått information från BVC att börja med smakportioner vid 4 månader och tycker det är för tidigt:

”..till min förvåning började man prata mat redan vid 4 mån och att man skulle gått över från smakisar till riktiga måltider vid 6 månader pga. sinande järndepåer. Jag sa att jag inte tänkte ge någon mat innan 6

25

En förälder skriver att BVC sagt att det är viktigt att fånga barnets intresse för mat i tidig ålder för att undvika att barnet får ätstörningar. Föräldern berättar i ett foruminlägg att hon var den enda mamman i föräldragruppen som inte börjat med smakportioner (barnen var 5 månader). Då hon försökte hävda sin åsikt att vänta med matintroduktion tar BVCsköterskans

kommentar definitivt slut på diskussionen:

”När jag då började svamla om Livsmedelsverket ser de [BVC] bara irriterade ut och säger; ”Man ska fånga upp barnets intresse för mat direkt, annars kan de få ätstörningar senare. Jag som har lite dåligt

självförtroende i det mesta väntade två veckor, sedan tyckte jag flickan var lite intresserad och började då istället för att vänta halvåret ut”.

En mamma berättade att hon har tre barn. Hon har reflekterat över att hon fått olika råd med barnen. Med andra barnet (född 2003) fick hon rådet att vänta till 6 månader. Hon upplever att BVC har gått tillbaka till att rekommendera matintroduktion 4 månaders ålder nu med sista barnet född 2008:

” När rådet om 6 månader var nytt tyckte jag att de flesta väntade i 6 månader. Som när min tvåa kom. Nu börjar de flesta igen vid 4 månader och det tycks som om BVC gått tillbaka till att säga 4 månader..”

INTRODUCERA SMAKPORTIONER VID 6 MÅNADERS ÅLDER ÄR FÖR SENT, VILL BÖRJA TIDIGARE

De föräldrar som tycker att 6 månaders ålder är för sent att introducera mat anger varför de tycker det. Anledningar som föräldrarna tar upp är att barnet är nyfiket på mat och att det är roligt att ge barnet små smakportioner. De här båda svaren är exempel på föräldrar som vill ge sina barn smakportioner före 6 månaders ålder:

”Personligen tycker jag det är sent att börja med det [6 månader], mitt barn vart nyfiken på vad jag åt redan vid 4 månader”

26

reagerar negativt på det, kommer jag definitivt börja då”

BARNET ÄR 6 MÅNADER OCH VILL INTE PROVA SMAKPORTIONER

Vid 6 månader sade alla föräldrar att de fått rekommendation att barnet ska äta annan mat vid sidan av amning. Det fanns föräldrar som berättade att det kändes stressande när barnet inte var intresserat av mat vid 6 månaders ålder. Föräldrarna angav att de har fått rekommendation av BVC att barnet behöver annan mat än amning på grund av sinande järndepåer. Flera föräldrar beskrev en oro och stress när barnet inte äter. Ett foruminlägg från en förälder till en 6 månader gammalt barn som vägrar att äta kan förtydliga problemet:

”Min dotter är nu snart 6 månader. Har försökt med smakportioner sedan hon var drygt 4 mån, man hon vill inte ha någonting!!! Har försökt med olika sorters gröt, potatis, morötter, majs, fruktpuré mm mm, men inget vill hon ha.”

Här är en annan förälder som skriver om en snart 6 månaders barns ovilja att äta annan mat vid sidan av amning. Hon skriver att hon försökt ge barnet all slags mat, välling och t.o.m. mjölkersättning utan framgång. Hon formulerade en tanke om att barnet behöver mer tid att vänja sig vid annan mat än bröstmjölk, men var samtidigt stressad över situationen:

”Jag vet att man ska ge dom mer tid men borde inte en vecka räcka?”

Några föräldrar berättade att de diskuterat med BVC att deras barn inte kommit igång att äta fast de är över sex månader, och fått lugnande besked. Föräldrarna i dessa två nedanstående citat tog matintroduktionen med ro och beskrev att de stöttades av BVC.

”När han vid 8,5 månader ff. bara åt några skedar frågade jag om det och då sa de [BVC] att det viktigaste var att de smakade och att det va först vid 1 år som de behövde äta på riktigt!”

Minns att frågan kom upp på 6 månaderskontrollen, och då hade vi inte börjat med matintroduktion ännu.

27

F

De anledningar föräldrarna gav att de börjat med smakportioner handlade ofta om barnets intresse för de vuxnas mat. Vissa föräldrar beskrev också andra anledningar som att hon var trött på att amma, press från omgivningen eller underlätta tillvänjning till annan mat. Det blev två underkategorier: ”Barnet är matmoget” och ”praktiska faktorer eller omgivningsfaktorer styr när mat introduceras”.

BARNET ÄR MATMOGET

Föräldrarna berättar hur de följer barnets signaler om att det är intresserad av mat. Intresset för mat beskrivs på olika vis: Om barnet kan sitta själv i barnmatstol och vara med vid matbordet, om det är nyfiket på maten de övriga i familjen äter, barnet kan också visa att det inte blir mätt vid amning. Så här skriver föräldrarna om barnets intresse för mat:

”Anledningen var att vi tyckte det var dags. Han började kunna sitta lite själv och ville gärna vara med när vi satt tillsammans”

”Han visade inget intresse för fast föda innan dess[6 månader]och kunde förresten inte ens sitta själv i barnmatstol”

”Jag försökte vänta till 6 månader, men han fick börja vid drygt 5 månader, då han tydligt var matmogen då.”

Nästa citat är en förälder som i ett foruminlägg undrar om hon kan ge sitt 4 månaders barn större portioner än smakportioner av mat, han äter mat som han aldrig har gjort annat och är ständigt hungrig. Föräldern vill ge mat för att hon upplever att inte barnet blir mätt vid enbart amning.

”Han är 4 månader, jag ammar först och ger flaska efter, förut på natten nöjde han sig ofta med bara bröstet men nu blir han ledsen och vill ha ”mat” direkt.”

PRAKTISKA FAKTORER ELLER OMGIVNINGSFAKTORER STYR NÄR MAT INTRODUCERAS

28

”Anledningen var att hon inte gick upp i vikt och jag var trött på att amma..”

”Jag hade tänkt följa 6 mån rekommendationen, men komplettera med mat var ett av det bästa beslut vi tagit, slapp bli lika matt och gå ner i vikt som jag gjorde med första barnet.”

En förälder ser en risk med att vänta med smakportioner. De skriver att tillvänjningen till mat kan bli besvärlig om man väntar för länge att börja med smakportioner.

”Anledningen var för att jag tycker man ska börja i tidig ålder och visa att det finns annat än bara bröst, och innan bebisar blir alltför kinkiga om man ska försöka avvänja”

Ytterligare en orsak att börja med mat som en förälder uppger, är press från omgivningen. ”Press från omgivningen, sonen var helt ointresserad.

Vi provade allt eftersom han inte ville ha något. Det som tillslut funkade var skrapad banan och lite gröt med mycket fruktpuré.”

V

Vad föräldrarna svarat på frågan om vad de börjat med för mat har mynnat ut i

underkategorierna: vegetarisk puré, olika sorter av barngröt och ”plockmat” som betyder att barnet får äta själv, maten serveras i småbitar.

VEGETARISK PURÉ

29

”Vi började introducera grönsakspuréerna…Om jag inte minns fel gick vi igenom alla innan vi gick vidare till kött.”

”Provade potatis först men palsternacka gick bättre.” ”Och varför börja med något så trist som potatis egentligen? Världen är full med smaker, och den första fasta födan vi ska ge våra barn är… potatis?”

Några föräldrar berättade att en film som handlar om att göra smakportion potatis till småbarn visats på deras BVC. Filmen kritiserades av föräldrar som tycker att de flesta redan kan göra potatismos och behövde inte se en film om det.

”De visade en film om hur man lagar smakportioner på föräldrakursen när barnen var 3,5 månader. Jag tyckte det var för tidigt och dessutom var filmen extremt dålig, vem behöver se en 40 min lång film om hur man gör potatismos?”

OLIKA SORTER AV BARNGRÖT

Annan mat som föräldrar uppgav att börjar med vid sidan av amning är barngröt av olika slag. Föräldrarna kan ha börjat med gröt för att barnet var stort eller för att barnet skulle sova bättre på natten. Vissa föräldrar valde detta alternativ på eget initiativ, några angav att det fått råd från BVC att börja med gröt. Anledningen att börja med gröt är för det upplevs mer mättande och så är den järnberikad, så barnet får det järn det behöver efter 6 månaders ålder.

”Vi kommer att börja med gröt till lunch och kväll och sedan smakportioner av potatis och kokta grönsaker.” ”Började som smått introducera barngröt vid 4

månaders ålder för att va uppe i hel portion vid 6 mån.”

BARNET FÅR ÄTA SJÄLV, MATEN SERVERAS I SMÅBITAR

30

beskrevs av föräldrarna som fördelaktigt sätt att introducera mat. Benämningen ”plockmat” användes av några föräldrar då mat serverades i småbitar som barnet kunde äta själv.

”Jag helammade till han var 6 mån. Ev. fick han något smörgåsrån att suga på när vi andra åt, minns inte riktigt. Sen softade vi rätt mycket, lät honom äta om han ville ha nåt av vår mat (som tillagades utan salt såklart) men kämpade inte på med puréer, smakisar osv.”

Nedanstående citat är från ett foruminlägg. Den här föräldern hävdar att hon aldrig matat sitt barn. Barnet har från ca 5 månaders ålder tagit framlagda småbitar av mat och på detta sätt själv fått i sig maten:

”När L var runt 5 månader satt hon i en stol vid matbordet och ville vara med. Då fick hon sin första smakbit och sen så har det bara varit plockmat åt henne. Hon har aldrig ätit puré överhuvudtaget.

Dessutom så har jag aldrig matat henne heller. Jag har inte fått för hon har bara blivit arg och låtit bli att äta. Jag tycker det är ok för henne att få bestämma en sån sak, bara hon ser till att få i sig maten.”

Nästa citat är ett ytterligare exempel (från ett foruminlägg) som beskrev att ”plockmat” användes:

31

D

Resultatet av denna studie visade på stora variationer hur föräldrar gör och vad

Barnhälsovården (BVC) sagt om introduktion av mat till barn som ammas. Tidpunkt för introduktion av mat som föräldrar sagt att BVC rekommenderat varierade mellan 4 och 6 månader. Föräldrar hade i några fall fått dubbelt budskap eller inte fått någon

rekommendation. Många föräldrar tyckte fyra månaders ålder är för tidigt att börja med smakportioner, det fanns också föräldrar som tyckte sex månader var för sent. Anledningar föräldrarna gav till att börja med mat hade i många fall fokus på hur stort intresse för mat barnet hade, om barnet var matmoget. Andra anledningar som angavs var att modern kunde inte/ville inte amma, påverkan från omgivningen eller för att underlätta tillvänjningen till mat. Den mat föräldrarna började med var vegetarisk puré eller barngröt. En grupp föräldrar uppgav att barnet inte ville ha mat i puréform utan barnet har fått plockmat – mat i småbitar som barnet kunde ta själv. För några föräldrar var plockmat ett fördelaktigt alternativ istället för att mata barnet med sked.

R

REKOMMENDERAD TIDPUNKT FÖR INTRODUKTION AV MAT

Informationen föräldrarna beskrev att de fått från BVC håller i flera fall fast vid

32

av 19 tillfrågade län svarar att de inte tillämpar den nya amningsrekommendationen från 2003.

Fynden i föreliggande studie har stor variation vad gäller vad föräldrarna säger de fått för information från BVC. Vad orsaken är bakom BVCsköterskans råd om matintroduktion till föräldrarna är okänt. Det kan vara så att BVC ger individuell information beroende på vem de informerar. Beroende på föräldrarnas utbildning eller inställning till amning anpassas

informationen för att tillmötesgå föräldrarna. Föräldrarna måste stöttas i sitt beslut vad gäller tidpunkt för introduktion av mat utan att det värderas. En orsak kan också vara att

BVCsköterskans personliga åsikt eller arbetsplatsens gemensamma attityd i frågan får styra.

IMPLEMENTERING AV NYTT HÄLSOBUDSKAP

Implementering av nya hälsobudskap i tar tid. McGuires modell för kommunikation när beteendeförändring skall åstadkommas består av fem ”inputs”: Källa, Meddelande, Kanal, Mottagare, Önskat resultat (Nutbeam & Harris 2004). Källan till Rekommendationen exklusiv amning i 6 månader är ett samarbete mellan Socialstyrelsen, Livsmedelsverket,

Socialdepartementet och Expertgruppen i Pediatrisk Nutrition. Expertgruppen i Pediatrisk Nutrition är Svenska Barnläkarföreningens och Livsmedelsverkets gemensamma expertgrupp för pediatrisk nutrition. Gruppen är en fristående expertgrupp som ur vetenskaplig synvinkel ska vara objektiv gentemot sina två huvudmän (Statens Livsmedelsverk 2009).

33

UPPFÖLJNING AV DE NYA RIKTLINJERNA

En samordningsgrupp i amningsfrågor har bildats med Socialstyrelsen, Livsmedelsverket, Konsumentverket och statens folkhälsoinstitut. De har som syfte att samverka och samordna mellan myndigheter och andra aktörer för att främja, skydda och stödja amning för barns och kvinnors hälsa. Samordningsgruppen utvärderar om målet med meddelandet uppnåtts. Samordningsgruppen har bildat en amningskommitté som består av medlemmar från enskilda organisationer och olika yrkesgrupper inom vården. Årliga möten med nationella

amningskommittén kan tillföra samordningsgruppen viktig kunskap och kompetens och under dessa möten kan delvis uppföljning av de nya riktlinjerna om exklusiv amning i 6 månader ske. Uppföljning sker även av samordningsgruppen genom undersökningar av vad BVC rekommenderar och hur föräldrar gör vad gäller introduktion av mat till barn som ammas.

FÖRÄLDRARS ÅSIKTER OM BVCS REKOMMENDATION

Kategorin Föräldrars åsikter om BVCs rekommendation har mynnat ut i överraskande många underkategorier. Några föräldrar hade tolkat rekommendationen om exklusiv amning i 6 månader närmast som en lag som måste följas. Socialstyrelsens riktlinjer om exklusiv amning i 6 månader är en rekommendation – föräldrarna kan välja om det vill följa den. Med tanke på att alla barn är så olika kunde rekommendationen vara mer nyanserad och anpassas

individuellt. Det fanns föräldrar som bortsett från de råd de fått och bildat en egen uppfattning om när mat kunde introduceras. Det fanns exempel på de föräldrar som började före 4

månaders ålder (vid 3 månaders ålder), men enligt föräldrarna i föreliggande studie var det mer vanligt att vänta med matintroduktion till efter 6 månaders ålder (7 – 10 månaders ålder). Några föräldrar i föreliggande studie beskrev hur svårt det är att introducera mat om barnet inte har något matintresse. De uppfattar att BVC ”ligger på ” om att börja med smakportioner. För några av de föräldrar som försökt följa råd om matintroduktion vid 4 månader har

tillvänjningen till annan mat beskrivits som lång och besvärlig. Hörnells studie stöder

34

FÖRÄLDRARS ANLEDNING ATT BÖRJA MED SMAKPORTIONER

Föräldrarnas anledningar till att börja med smakportioner kunde delas upp i ”barncentrerat” och ”modercentrerat” Barncentrerade svar handlade om att barnet visade intresse för mat, modercentrerade svar beskrev moderns känsla och vilja. I en studie av Hörnell et al. (2001) fick föräldrar ange varför de börjat med mat vid sidan av amning. Vid ålder 6 – 10 månader angavs ”barnet tillräckligt gammal” dessutom ”barnet ska vänjas vid flaska” och ”moder planerar sluta amma”. Jämfört med studien av Hörnell et al. har föreliggande studie också svar med fokus på barnets intresse för mat, inte bara att barnet är tillräckligt gammalt för att börja med mat.

I föreliggande studie beskrev många föräldrar att barnets intresse för mat fått styra. Det var också föräldrar som angav anledningar som ”trött på att amma”. En nyligen publicerad studie av Wallby och Hjern (2009) har funnit att det finns samband mellan moderns disponibla inkomst och amning i 6 månader. Det är ingen skillnad mellan socio-ekonomiska grupper vad gäller att börja amma. Däremot framkommer i studien att mödrar med lägre inkomst ammar kortare tid än 6 månader. Totalt ammades 74,9 % av barnen vid 6 månader. Barnen i Wallby och Hjerns studie är inkluderade under åren 1997 – 2001.

Enligt Hagelin et al. (2009) behöver bröstmjölken kompletteras med annan föda efter 6 månaders ålder.Att barnet tidigt visar intresse för matkan göra att risken för undernäring och järnbrist minskar. Att barnet vid sex månaders ålder behöver mer järn än modersmjölken kan ge har börjat debatteras. En Svensk studie har visat att barn kan undvika järnbrist mellan 6 – 9 månaders ålder trots litet järnintag på grund av förändringar i absorbtionen (Domellöf et al. 2002).

Hur föräldrarna i föreliggande studie väljer att göra har stor variation. BVCs råd bör anpassas både i tidpunkt och vad för slags mat som föräldrarna kan börja ge barnet. En

35

FÖRFATTARENS FÖRFÖRFÖRSTÅELSE

Författare till föreliggande studie är småbarnsförälder och har personlig erfarenhet av matintroduktion till två barn födda 2003 och 2005. Barnet född 2003 hade inget direkt intresse för mat när smakportioner började ges vid 3,5 månaders ålder. Tillvänjningen var lång och det tog lång tid med mycket lirkande att äta upp måltiden även då han blivit 6 - 8 månader. Hans intresse för mat föregicks, det var enligt rekommendation från BVC. Det andra barnet, född 2005, började med smakportioner vid 5,5 månader. Det var hans eget intresse för mat som fick styra och det var en lättare process. Författaren går nu utbildning till distriktssköterska. Under specialistutbildningen till distriktssköterska har barnhälsovård studerats. I utbildningen var 5 veckor verksamhetsförlagd utbildningstid på BVC. Där ingick möten med föräldrar som ofta hade frågor om barnets uppfödning. Utbildningen har gett en viss förförståelse hur föräldrar tänker om introduktion av mat.

VAD FÖRÄLDRAR BÖRJAR MED FÖR MAT

En intressant underkategori till denna grupp är de föräldrar som gav sina barn plockmat - små bitar av mat som barnet kan ta själv. Det finns studier som visar att om barnet tidigt får mat med lite tuggmotstånd gör att barnet får en mer varierad kost. En engelsk longitudinell studie, en del av the Avon Longitudinal Study of Pregnancy and Childhood (ALSPAC) har kommit fram till att barn som introduceras för mat med bitar ”lumpy food” tidigast (6 – 9 månaders ålder) hade mest varierad kost (Northstone et al. 2001). Vid uppföljning av studien år 2009 är barnen 7 år. De barn som introducerades för mat sent (lumpy food efter 10 månaders ålder) har fortfarande en mindre varierad kost (Coulthard et al. 2009). Enligt ALSPAC-studien är det konsistensen och variation av smaker som är viktigt, inte vilken mängd mat som barnet äter.

Några föräldrar i föreliggande studie hade börjat med smakportioner av barngröt. Hagelin et al. (2009) skriver att gluten skall introduceras under skydd av amning. Akobeng et al. (2006) har sammanställt resultat från studier som undersökt amningens skyddseffekt mot

36

minskar risken för glutenintolerans. Orsaken till varför amning skyddar är okänd, det är också möjligt att amningen bara skjuter upp insjuknandet av glutenintolerans enligt Akobeng et al. (2006).

Råd till föräldrar finns i en nyutkommen bok av Hallström & Lindberg (red) (2009 s.74): • Försök skapa en god stämning i samband med måltiderna.

• Ta vara på barnets naturliga nyfikenhet och erbjud en variation av smaker. • Var lyhörd för barnets egna signaler av hunger.

• Vissa barn är lite mer skeptiska och behöver lite mer tid på sig att vänja sig vid nya smaker och konsistenser. Låt det ta tid.

• Alla barn behöver inte äta allt.

M

Designen till studien är deskriptiv med en kvalitativ ansats. Meningen med deskriptiv forskning är att observera, beskriva och dokumentera aspekter av situationer som det visar sig. Kvalitativ deskriptiv forskning kan vara en startpunkt för att generera en hypotes eller för utveckling av en teori (Polit & Beck 2004). Föreliggande studie har visat att föräldrar

introducerar smakportioner på olika sätt och vid olika tidpunkter. Hur föräldrarna i denna studie gjort kan var en startpunkt för diskussion hur riktlinjer om exklusiv amning i 6 månader skall förmedlas till föräldrar.

ANVÄNDANDE AV INTERNET FÖR DATAINSAMLING

37

MÄTTNAD I FÖRELIGGANDE STUDIE

Många åsikter och olika sätt att göra har framkommit i analysen. Enligt Polit & Beck (2004) är en princip i kvalitativa studier att datainsamling skall pågå till mättnad i data uppnåtts. Det betyder att data samlas tills ingen ny information erhålls och mer data bara blir repetitiv och överflödig. Det verkar finnas en mättnad i svaren även om jag inte fått så många svar som planerat så är variationerna stora i föräldrarnas svar. Det är inhämtade svar som väger tyngst i resultatet. Komplettering med inlägg från forumdiskussioner har gjorts för att understödja svar från föräldrarna eller om ytterligare variation i någon skapad kategori hittas.

Foruminläggen har inte samma tyngd som föräldrarnas svar och har fått begränsat utrymme i föreliggande studie.

URVAL

Det är endast mammor har svarat på frågorna. Inga pappor har svarat eller skrivit om

matintroduktion i forumdiskussioner. Urvalet till studien var föräldrar till barn födda år 2005 – 2009. En studie av Sarkadi och Bremberg (2004) om föräldrarollen där internet använts för datainsamling hade endast ett fåtal män svarat av 2499 personer. Vid diskussion av

amningsfrågor, som i föreliggande studie, är det relevant med kvinnors åsikter. Om jag velat ha pappor i urvalet hade jag fått använda en annan metod. Vid studier av föräldrafrågor med hjälp av internet bör det beaktas att det framför allt är kvinnor som svarar.

TILLFÖRLITLIGHET

För att mäta tillförlitligheten i en kvalitativ studie används begreppen trovärdighet, pålitlighet och överförbarhet (Graneheim & Lundman 2004). Trovärdigheten beror på hur väl data behandlats och hur analysen gjorts. Val av datainsamlingsmetod och mängden data är viktigt för att uppnå trovärdighet. Teman och kategorier ska täcka data. All relevant data skall var inkluderad och irrelevant data skall vara exkluderad.

38

genomförts säkerställer att data behandlats konsekvent. Författaren till denna studie har regelbundet gått tillbaka till ursprungstexterna för att kontrollera att inga förändringar av beslut görs under analysprocessen.

För att överförbarheten ska ökas är det värdefullt att ge tydlig beskrivning av kultur och sammanhang, val av deltagare, datainsamlingen och analysprocessen. Det är läsarens beslut om fynden är överförbara till ett annat sammanhang. Genom att ge en rik och kraftfull presentation av resultaten och att presentera de frågor man använt förbättras överförbarheten (Graneheim & Lundman 2004).

K

Det är det viktigt att belysa föräldrarnas synpunkter på BVCs råd om introduktion av mat. Det ger underlag till diskussion för personal inom barnhälsovården och för den nybildade

samordningsgruppen för amningfrågor om hur de aktuella riktlinjerna ska förmedlas till föräldrarna.

F

Föreliggande studie presenterade att föräldrar fått olika information om tidpunkt för introduktion av mat till barn som ammas. Enligt föräldrarna passade inte alltid den rekommenderade tidpunkten. Resultatet visade att barnets intresse för mat ofta styr

introduktion av smakportioner. Kvantitativa studier över vad föräldrar väljer för tidpunkt för introduktion av mat skulle behövas för att se hur vanligt det är att introducera mat vid de olika åldrarna.

Skillnader i barns matintresse skulle också kunna studeras genom en longitudinell

39

S

Barn som ammas har individuella behov vid introduktion av mat. Föreliggande studie visar att matintresset kommer vi olika tidpunkter hos olika barn. Eftersom det finns några barn som är redo att börja med mat vid 4 månaders ålder bör dessa inte styras till att vänta med

smakportioner. De barn som inte visar intresse för mat får gärna vänta med introduktion av smakportioner upp till 6 månader. Olika slags frukt och grönsaker eller barngröt kan vara första smakportion. Servera barnet mat i bitar kan vara ett komplement till matning med sked.

REFERENSER

Akobeng AK, Ramanan AV, Buchan I & Heller RF. (2006). Effect of breast feeding on risk of coeliac disease: a systematic review and meta-analysis of observational studies. Arch dis childJan;91(1):39-43.

Axelsson I, Finkel Y, Michaelsen FK, Medhin-Gebre M, Hernell O, Jakobsson I, Perlhagen J & Jansson M. (2004). Tilläggskost vid amning: Introduktionen kan vänta till sex månaders ålder, men inte längre. Läkartidningen 3:101 s.195 – 197

Bruckman A. (2002). Ethical guidelines for research online. (Version 4/4/02) College of Computing Georgia Institute of Technology.

40

Domellöf M, Lönnerdal B, Abrams SA & Hernell O. (2002). Iron absorption in breast-fed infants: effects of age, iron status, iron supplements, and complementary foods. Am J Clin Nutr. Jul;76(1):198-204.

Eysenbach G & Till J E. (2001). Ethical issues in qualitative research on internet communities. BMJ. Nov 10;323(7321) 1103–5.

URL:http://bmj.com/cgi/pmidlookup?view=long&pmid=11701577.

Foote K & Marriott L. (2003). Weaning of infants Arch Dis Child. June; 88(6): 488–492.

Graneheim U H & Lundman B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today 24(2): 105-112.

Haigh C & Jones NA.(2005). An overview of the ethics of cyber-space research and the implication for nurse educators. Nurse Education Today 25(1):3-8.

Hallström I & Lindberg T. (red) (2009). Pediatrisk omvårdnad. S.74. Liber AB, Stockholm.

Hagelin E, Magnusson M & Sundelin C. (2009). Barnhälsovård. Liber AB, Stockholm.

Hörnell A, Hofvander Y & Kylberg E. (2001). Introduction of solids and formula to breastfed infants: a longitudinal prospective study in Uppsala, Sweden. Acta Pædiatr 90: 477–482. Kramer SM & Kakuma R. (2001). The optimal duration of exclusive breastfeeding. A

41

of child and Adolescent Health and Development.

URL:http://www.who.int/child_adolescent_health/documents/nhd_01_08/en/index.html

Lande B, Andersen LF, Bærug A, Trygg KU, Lund-Larsen K, Veierød MB & Bjørneboe G-E (2003). Infant feeding practices and associated factors in the first six months of life: The Norwegian Infant. Nutrition Survey. Acta Pædiatr 92: 152–161. Stockholm. ISSN 0803-5253

Malterud K. (1996). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Studentlitteratur, Lund.

Northstone K, Emmett P, Nethersole F. and the ALSPAC Study Team (2001). The effect of age of introduction to lumpy solids on foods eaten and reported feeding difficulties at 6 and 15 months. J Hum Nutr Dietet 14: 43 - 54

Nutbeam D & Harris E. (2004). Theory in a Nutshell. A practical guide to health promotion theories. McGraw-HillAustralia.

Polit DF & Beck CT. (2004). Nursing research, principles and methods. 7 th edition. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins

Prescott SL, Smith P, Tang M, Palmer DJ, Sinn J, Huntley SJ, Cormack B, Heine RG, Gibson RA & Makrides M.(2008). The importance of early complementary feeding in the

development of oral tolerance: Concerns and controversies. Pediatr Allergy Immunol. 19: 375–380.

42

Sarkadi A & Bremberg S. (2004). Socially unbiased parenting support on the Internet: a cross-sectional study of users of a large Swedish parenting website. Child: Care, Health and Development Volume 31 Issue 1: 43 - 52

Socialstyrelsen (2003). Ny rekommendation. Endast bröstmjölk upp till sex månaders ålder.

ULR:http://www.sos.se/FULLTEXT/126/2003-126-16/2003-126-16.htm Åtkomst 20090601

Socialstyrelsen (2008). Hälsa och sjukdomar 2008:7 Amning av barn födda 2006 URL:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8711/2008-125-12_200812512_rev.pdf

Socialstyrelsen (2009). Riktlinjer. URL:http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer Åtkomst 20091009

Statens Livsmedelsverk (2009). Expertgruppen för pediatrisk nutrition. Åtkomst 20091026 URL:http://www.slv.se/sv/grupp3/Om-oss/Expertgrupper-och-natverk/Expertgruppen-for-pediatrisk-nutrition/

Trost J. (2002). Att skriva uppsats med akribi. Studentlitteratur, Lund.

Wallby T & Hjern A. (2009). Region of birth, income and breastfeeding in a Swedish county Acta Pædiatrica (nätupplaga) s. 1– 6. ISSN 0803–5253

WHO (2001). The optimal duration of exclusive breastfeeding. Report of an Expert Consultation. Geneva: WHO; Department of Nutrition for Health and Development, Department of child and Adolescent Health and Development.

43

Wickman M, Kull I, Pershagen G, Nordvall SL. (2002). The BAMSE project: presentation of a prospective longitudinal birth cohort study. Pediatr Allergy Immunol. 13(Suppl. 15):11–3.

Wickman M, Melen E, Berglind N, Nordvall SL, Almqvist C, Kull I, Svartengren M & Pershagen G. (2003). Strategies for preventing wheezing and asthma in small children. Allergy 58: 742 - 747

44

B

B

1:

E

A

Hej! Jag läser till distriktssköterska och gör en undersökning om introduktion av mat till barn som ammas. Vad svarar ni på följande frågor:

Vad har ni föräldrar fått för information om tidpunkt för introduktion av annan mat? Vid vilken ålder började ni ge annan mat vid sidan av amning?

Hur länge ammades barnet?

45

B

2:

E

B

Hej!

Jag läser till distriktssköterska och gör en undersökning om introduktion av mat till barn som ammas eller har ammats. Om ni har barn födda år 2005 – 2009 så svara gärna på följande frågor:

• Vad har ni föräldrar fått för information om tidpunkt för introduktion av annan mat på BVC, och vad tycker ni om BVCs råd om tidpunkt att börja med annan mat?

• Vid vilken ålder började ni ge annan mat vid sidan av amning?