SKOLAN FÖR INDUSTRIELL TEKNIK OCH MANAGEMENT INSTITUTIONEN FÖR HÅLLBAR PRODUKTIONSUTVECKLING
EXAMENSARBETE INOM TILLÄMPAD LOGISTIK
AVANCERAD NIVÅ 15 hp
SÖDERTÄLJE, SVERIGE 2018
Jämförelsestudie mellan två
layoutmetoder samt förslag till ny
verksamhetslayout
Jämförelsestudie mellan två
layoutmetoder samt förslag till ny
verksamhetslayout
Linnea Ulfheden
Examensarbete TRITA-ITM-EX 2019:684 KTH Industriell teknik och management
Examensarbete TRITA-ITM-EX 2019:684
Jämförelsestudie mellan två layoutmetoder samt förslag till ny verksamhetslayout
Linnea Ulfheden
Godkänt
2019-10-26
Examinator KTH
Jannicke Baalsrud Hauge
Handledare KTH
Markus Lundgren
Uppdragsgivare
Eltel Networks Infranet AB
Företagskontakt/handledare
Christian Larsson
Sammanfattning
Avdelningen Aviation på Eltel Networks Infranet AB arbetar ständigt för att erbjuda kostnadseffektiva tjänster för flygtrafiken för att säkerställa hög luftsäkerhet. Eltel Networks verksamhet är helt kundorderstyrt. Verksamhetslayouten är statisk och anpassas inte utefter kundernas behov. Eltel Networks vill få större kontroll på materialflödet och skapa en mer flexibel verksamhet.
Inför ett layoutplaneringsprojekt kan metoden systematisk lokalplanläggning användas på ett systematiskt tillvägagångssätt. Metoden används av organisationer för att designa eller omdesigna en anläggning. Det finns även en förenklad version av systematisk lokalplanläggning.
Syftet med studien var att jämföra två layoutmetoder samt ge förslag på ny
verksamhetslayout utifrån jämförelsen. En jämförelsestudie genomfördes av de två layoutmetoderna med utgångspunkt vilken metod som passar bäst för mindre
materialflöde och minde lokalyta. Förslag på en ny layout ska ges med hänsyn till att hitta en mer flexibel verksamhet.
Utifrån jämförelsen framkom det att metoden förenklad systematisk lokalplanläggning är bäst lämpad att genomföras för en layout med mindre materialflöde och mindre lokalyta. Förslag till en mer flexibel verksamhetslayout har presenteras utifrån metoden förenklad systematisk lokalplanläggning.
Nyckelord
Master Thesis TRITA-ITM-EX 2019:684
Comparative study between two layout methods as well as proposal for a new business layout
Linnea Ulfheden
Approved
2019-10-26
Examiner KTH
Jannicke Baalsrud Hauge
Supervisor KTH
Markus Lundgren
Commissioner
Eltel Networks Infranet AB
Contact person at company
Christian Larsson
Abstract
The department Aviation at Eltel Networks Infranet AB is constantly working to offer cost effective air traffic services to ensure high air safety. Eltel Networks business is completely customized. The business layout is static and does not match customer needs. Eltel Networks want to gain more control over the material flow and create a more flexible business.
Facing a layout planning project, the method systematic layout planning can be used in a systematic approach. The method is used by organizations to design or redesign a facility. There is also a simplified version of systematic layout planning.
The purpose of the study was to compare two layout methods as well as propose a new business layout based on the comparison. A comparison study was carried out by the two layout methods based on which method best suits less material flow and less space. Proposals for a new layout should be given with regard to finding a more flexible
business.
Based on the comparison, it was found that the simplified systematic layout planning method is best suited for a layout with less material flow and less space. Proposals for a more flexible business layout have been presented based on the simplified systematic layout planning method.
Keywords
Förord
__________________________________________________
Studien är ett examensarbete som genomförts inom magisterutbildningen Tillämpad logistik vid Kungliga Tekniska Högskolan. Studien genomfördes på uppdrag av Eltel Networks Infranet AB.
Syftet med examensarbetet var att tillämpa de kunskaper som erhållits under utbildningen på Kungliga Tekniska Högskolan för att visa ett självständigt och ingenjörsmässigt arbete.
Ett stort tack riktas till Christian Larsson på Eltel Networks för handledning kring arbetet samt för möjligheten att utföra detta examensarbete. Tack till övrig
personal på Eltel Networks som bistått med svar på frågor.
Slutligen riktas ett stort tack till handledaren på Kungliga Tekniska Högskolan Markus Lundgren som med sin kunskap varit till stor hjälp under detta
examensarbete. Även tack Jannicke Hauge på Kungliga Tekniska Högskolan för rådgivning och stöd.
Stockholm-Arlanda, juni 2019
Innehåll
1. INLEDNING ... 1 1.1BAKGRUND ... 1 1.2PROBLEMDEFINITION ... 2 1.3SYFTE ... 2 1.4FRÅGESTÄLLNINGAR... 2 1.5MÅLFORMULERING ... 2 1.6FORSKNINGSBIDRAG ... 2 1.7AVGRÄNSNINGAR... 2 2. NULÄGESBESKRIVNING ... 3 3. METOD ... 5 3.1LITTERATURSTUDIE ... 5 3.1.1 Sökstrategi ... 5 3.2METODVAL ... 6 3.2.1 Observationer ... 6 3.2.2 Semi-strukturerad intervju ... 6 3.2.3 Jämförelsestudie ... 7 3.2.4 Fallstudie ... 7 3.3METODKRITIK ... 7 3.3.1 Validitet ... 7 3.3.2 Reliabilitet ... 8 4. TEORI ... 9 4.1SYSTEMATISK LOKALPLANLÄGGNING (SLP) ... 9 4.1.1 Steg 1 – Grundläggande ... 10 4.1.2 Steg 2 – SLP-mönstret ... 114.1.3 Steg 3 – Inmatningar, layouttyper och aktivitetsområden ... 11
4.1.4 Steg 4 – Materialflöde ... 11
4.1.5 Steg 5 – Annat än flödesrelationer ... 12
4.1.6 Steg 6 – Flödes- och/eller aktivitetsförhållande mönster ... 13
4.1.7 Steg 7 – Utrymmesbestämmelser ... 13
4.1.8 Steg 8 – Utrymmesförhållande diagram ... 13
4.1.9 Steg 9 – Justering av planen ... 14
4.1.10 Steg 10 – Välja layout ... 14
4.1.11 Steg 11 – Detaljerad lokalplanläggning ... 14
4.1.12 Steg 12 – Arbetsplatslayout ... 14
4.1.13 Steg 13 – Visualisera lokalplanläggningen ... 14
4.1.14 Steg 14 – Lokalisering ... 15
4.1.15 Steg 15 – Installation ... 15
4.1.16 Steg 16 – Hantera layoutprojekt ... 15
4.2FÖRENKLAD SYSTEMATISK LOKALPLANLÄGGNING (FSLP) ... 15
4.2.1 Steg 1 – Kartläggning av sambanden ...16
4.2.2 Steg 2 – Fastställande av aktivitetskraven ... 17
4.2.3 Steg 3 – Visualisera aktiviteternas samband ... 17
4.2.4 Steg 4 – Framtagande av alternativa huvudplaner ... 18
4.2.5 Steg 5 – Utvärdera de olika huvudplanerna ... 18
5. GENOMFÖRANDE ... 19
5.1JÄMFÖRELSE AV SLP OCH FSLP ...19
5.2NY VERKSAMHETSLAYOUT ... 20
5.2.1 Steg 1 – Kartläggning av sambanden ... 20
5.2.2 Steg 2 – Fastställande av aktivitetskraven ... 22
5.2.3 Steg 3 – Visualisera aktiviteternas samband ... 23
5.2.4 Steg 4 – Framtagande av alternativa huvudplaner ... 24
5.2.5 Steg 5 – Utvärdera de olika huvudplanerna ... 26
5.2.6 Steg 6 – Detaljutforma den valda planlösningen ... 27
6. ANALYS... 29
6.1JÄMFÖRELSE AV SLP OCH FSLP ... 29
6.2NY VERKSAMHETSLAYOUT ... 29
7. SLUTSATS ... 31
8. REKOMMENDATIONER ... 33
8.1REKOMMENDATIONER TILL FÖRETAGET ... 33
8.2FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING ... 33
KÄLLFÖRTECKNING ... I BILAGOR ...V BILAGA 1–INTERVJU MED TONY JANZON... V
Figurförteckning
Figur 1, Nuvarande verksamhetslayout. ... 3Figur 2, SLP-proceduren i förenklad version. ... 10
Figur 3, Nyckeln till att låsa upp ett layoutproblem. ... 11
Figur 4, De 6 stegen i metoden FSLP. ...16
Figur 5, Kartläggning av sambanden. ... 21
Figur 6, Aktiviteternas samband. ... 23
Figur 7, Huvudplan alternativ A. ... 24
Figur 8, Huvudplan alternativ B. ... 25
Figur 9, Huvudplan alternativ C... 25
Figur 10, Huvudplan alternativ D. ... 26
Figur 11, Detaljutformad planlösning... 28
Figur 12, Förslag till ny verksamhetslayout. ... 32
Tabellförteckning
Tabell 1, Studiens sökblock. ... 5Tabell 2, Grad av närhet med summering... 21
Tabell 3, Orsak till närhet. ... 21
1. Inledning
I detta kapitel behandlas bakgrund, problemdefinition, syfte, frågeställning, målformulering, forskningsbidrag samt avgränsningar.
1.1 Bakgrund
Eltel Networks Infranet AB är en europeisk ledande leverantör av tekniska tjänster till infranetbranschen med verksamhet inriktad på Norden, Tyskland och Polen. Eltel Networks tjänsteutbud är brett och sträcker sig från underhåll och uppgraderingar till större projekt. År 2016 hade Eltel Networks en omsättning på 1,4 miljarder euro och har för närvarande omkring 8 400 anställda. (Eltel Networks, 2018b)
Studien kommer genomföras på avdelningen Aviation vars ansvar innefattar drift, underhåll, uppgraderingar och nyinstallation av radiokommunikation, navigation, meterologi, radar, kommunikation, säkerhet, ILS-system (Instrument Landing Systems), nätverks- och datorprogram samt informations- och presentationssystem. Eltel Networks specialister arbetar ständigt för att erbjuda kostnadseffektiva tjänster för flygtrafiken för att säkerställa hög luftsäkerhet. (Eltel Networks, 2018a)
Eltel Networks verksamhet är helt kundorderstyrt och verksamhetslayouten är statisk och anpassas inte utefter kundernas behov. Nya produkter introduceras ständigt i verksamheten och produkterna tillverkas på beställning. Produkterna ligger olika länge på lager beroende på när kunden har behov av produkterna samt om kundens tidplan ändras. Eltel Networks vill få större kontroll på materialflödet och skapa en mer flexibel verksamhet.
Inför ett layoutplaneringsprojekt menar Muther (2015) att metoden systematisk lokalplanläggning (förkortas härmed SLP) kan användas på ett systematiskt tillvägagångssätt. Muther (2015) vill ha ett logiskt tillvägagångssätt, sunda
analysmetoder, en enkel uppsättning överenskommelser samt ett förståeligt mönster av operationer. Detta mönster har integrerats med många bra tekniker som redan finns. Muther (2015) skapade även en förenklad version av systematisk
lokalplanläggning. Den förenklade systematiska lokalplanläggning (förkortas härmed FSLP) är generellt användbar på alla kategorier av lokaler och utrymmen (Lumsden, K., 2012).
Metoden SLP menar Alves, Barradas & Cardoso (2015) stärker och underlättar kreativa processer genom att steg för steg aktivt ingripa på verksamhetens
arbetsmiljö. Metoden används av organisationer för att designa eller omdesigna en anläggning (Alves, R., Barradas, B. G. & Cardoso, V. C., 2015). Enligt Lin, Liu, Liu & Wang (2013) används metoden SLP för att ordna verksamheten likt en växt genom att lokalisera två områden med högfrekventa och logiska relationer nära varandra. Enligt Lumsden (2012) ska en optimal planläggning vara flexibel, ha låga
1.2 Problemdefinition
Eltel Networks verksamhet är helt kundorderstyrt och verksamhetslayouten är statisk och anpassas inte utefter kundernas behov. I nuläget saknas en flexibel verksamhet. Eltel Networks vill få större kontroll på materialflödet och skapa en mer flexibel verksamhet där valet av layoutmetod får betydelse.
1.3 Syfte
Studien ska jämföra två layoutmetoder med utgångspunkt vilken metod som passar bäst för mindre materialflöde och mindre lokalyta samt ge förslag på ny
verksamhetslayout utifrån jämförelsen.
1.4 Frågeställningar
o Vilken layoutmetod passar bäst för mindre materialflöde och mindre lokalyta? o Hur kan en ny layout se ut med hänsyn att hitta en mer flexibel verksamhet?
1.5 Målformulering
Följande delmål ska bidra till att syftet uppnås:
o Två layoutmetoder ska jämföras utifrån kriterierna materialflöde och lokalyta. o Förslag på en ny layout ska ges med hänsyn till att hitta en mer flexibel
verksamhet.
1.6 Forskningsbidrag
Studien vill utöka forskningsområdet gällande de två layoutmetoderna med utgångspunkt vilken metod som passar bäst för mindre materialflöde och minde lokalyta.
1.7 Avgränsningar
o Endast layoutmetoderna systematisk lokalplanläggning (SLP) och förenklad systematisk lokalplanläggning (FSLP) kommer att behandlas.
2. Nulägesbeskrivning
Verksamhetslayouten består idag av en verkstad, en godsmottagning, ett packrum, fyra lagerytor, ett kontor, en truck, ett pentry och två monteringsytor. Se nuvarande verksamhetslayout i figur 1. Den totala ytan är 235 m2 exklusive transportgångarna. De officiella nödutgångarna sträcker sig från godsmottagningen fram till pentryt och där det inte får placeras produkter. Även transportgångarna ska hållas fria från produkter.
Figur 1, Nuvarande verksamhetslayout.
I verkstaden finns det arbetsbänkar med uppställda maskiner, sortimentförråd och verktygstavlor. I godsmottagningen finns två vagnar, en för inkommande gods och en för utgående. Inkommande och utgående pallar eller större gods får stå bredvid vagnarna. Det finns även avfallshantering för el och metall samt två kemikalieskåp i godsmottagningen. I packrummet finns ett packbord med tillhörande hyllor för kartonger, wellpapp och tejp.
I lager 1 finns det fyra sektioner av pallställ. Pallställen står längs kortsidorna och har två våningar. I lager 2 finns det två sektioner av pallställ längs ena kortsidan.
Resterande yta består av pallar på golvet samt två bord. I lager 3 befinner sig gemensam utrusning såsom pallyftar, vagnar och instrument. Lager 4 består av tre hyllor med produkter samt pallar på golvet. På resterande yta finns även en
uppställningsplats för trucken och ett pentry. Eltel Networks har tidigare haft
Kontoret består av två skrivbord där verksamhetens logistiker har sin arbetsplats. Här finns även en gemensam dator där all utgående gods registreras. I montering 1 finns tre hyllor och två monteringsbord. I montering 2 finns en hylla och tre
monteringsbord.
Eltel Networks har en anställd logistiker på avdelningen Aviation som heter Tony Janzon och hans ansvarsområde är stort men kan sammanfattas som logistiker för lagret, godsmottagningen, vaktmästare samt inköp och allt som berör dessa områden. Tonys arbetsuppgifter omfattar hantering av lagret, fordonshantering, beställa
förbrukningsmaterial, hantera instrument, inköp till projekt, bokning av större transporter, hantering av avfall och kemikalier, hantering av verksamhetens datorer, delta i kvalitetmöte, instruktör av maskiner i verkstaden, behjälplig vid installationer samt allt-i-allo för verksamheten. (Tony Janzon, 2018)
Tony berättar att en vanlig dag och vecka varierar väldigt mycket. Viktigt är att anpassa arbetsuppgifterna utifrån verksamhetens behov. Aktuella projekt kan påverka hur dagen ser ut. Tony berättar att det finns kontinuerliga saker är att ha uppsikt på såsom förbrukningsmaterial, inkommande och utgående gods, beställa hämtning av avfall och snöröjning. (Tony Janzon, 2018)
Antalet inkommande leveranser vid lågtryck är mellan 3-5 st per dag. Antalet utgående leveranser vid lågtryck är i snitt mellan 1-3 st per dag. Vid högtryck inkommer det mellan 7-10 st leveranser per dag. Antalet utgående leveranser vid högtryck är i snitt 5-10 st per dag. (Tony Janzon, 2018)
3. Metod
I detta kapitel beskrivs studiens metoderval för att nå målet.
3.1 Litteraturstudie
Enligt Blomkvist och Hallin (2014) är en litteraturstudie en metod för att identifiera och finna tidigare utforskad kunskap inom valt område för att därefter sammanfatta kunskapen. Grunden i ett vetenskapligt arbete är att uppsöka ny kunskap (Blomkvist, P. och Hallin, A., 2014).
En genomgång av relevant litteratur anser Webster och Watson (2002) vara
nödvändig i början av en studie. Efter insamlad litteratur bör noggranna definitioner och huvudsakliga områden i studien definieras (Webster, J. & Watson, R., 2002). Insamlingen behandlade vetenskapliga artiklar, böcker samt kurslitteratur.
Relevanta böcker och artiklar tillhandahölls genom tidigare kurslitteratur men även genom databassökning. Vetenskapliga artiklar söktes både i KTH:s databas Primo och i databasen Scopus. Användningen av vetenskapliga artiklar höjer studiens trovärdighet då artiklarna är granskade av experter inom området, peer reviewed (Karolinska Institutet, 2019).
Litteraturstudien utgick även från metoden snöbollsurval, där en artikel hänvisar vidare till andra artiklar som även var relevant eller hade relation till studiens syfte (Noy, C., 2008). På detta sätt upptäcks nya artiklar med ny information från olika källor.
3.1.1 Sökstrategi
Relevant litteratur söktes genom ett antal sökblock. Sökblocken har som avsikt att finna relevant litteratur som ska ligga till grund att besvara studiens syfte och frågeställningarna. De booleska operatörerna ”AND” och ”OR” har används för att kombinera sökblocken, se tabell 1. Endast engelskspråkig litteratur valdes ut.
Layout Metod Flöde Jämföra
Layout Method Flow Compare
Plan Evaluation Movement Contrast
Arrangement Analysis Stream Collate
Plant Strategy Progress Equate
Facility Methodology Outflow Correlating
Design Systematic layout planning
Sequence
Warehouse Simplified systematic layout planning Succession
Model SLP
Pattern FSLP
Inom varje sökblock har ”OR” används för att sökningen ska bli så bred som möjligt. När sökblocken sedan kombinerats har ”AND” används för att relevant teori från alla sökblock ska finnas. Varje sökblock innehåller främst synonymer av kategorin men även förkortningar. Som exempel har sökblocket ”Layout” kombinerats med
”Method”, ”Flow” och ”Compare”. Sökningen resulterade i 194 st artiklar.
3.2 Metodval
Metoderna observationer och intervju ingick i nulägesbeskrivningen. Enligt Marknadsförd (2017) försöker företag med en nulägesbeskrivning skapa en så realistisk bild som möjligt över den befintliga situationen för att på sikt förstärka förutsättningarna för verksamheten. Dock gäller nulägesbeskrivningen endast en begränsad tidperiod tills något ändras i verksamheten. Nulägesbeskrivningen berättar var verksamheten befinner sig idag och vägleder verksamheten till var dem kommer befinna sig i framtiden (Marknadsförd, 2017). En nulägesbeskrivning genomfördes med syfte att få ett helhetsperspektiv över den befintliga verksamheten för att kunna ge förslag på en ny layout med hänsyn till att hitta en mer flexibel verksamhet.
3.2.1 Observationer
Enligt Edvardsson (2007) är observationer en metod där erfarenheter,
föreställningar, kunskaper och fördomar används för att tolka processen. Dessa kvaliteter tillämpas även när vi analysera och bedömer våra observationer
(Edvardsson, B., 2007). Insamlandet av observationerna menar Edvardsson (2007) kan ske genom fortlöpande observation, stickprov, letande av händelser av en viss typ och registrering av positiva och negativa kritiska händelser. En nackdel kan vara att det kan ta lång tid att samla in observationerna. Observationer samlandes in för att få en övergripande bild av verksamhetens styrkor och svagheter. De insamlade
observationerna hade som syfte att ge underlag till nulägesbeskrivningen. 3.2.2 Semi-strukturerad intervju
Enligt Crabtree och DiCicco-Bloom (2006) är intervjuer bland de mest kända strategierna för insamling av kvalitativa data. Det finns tre olika typer av forskningsintervjuer; strukturerade, ostrukturerade och semi-strukturerade
intervjuer (Denscombe, M., 2010). Om forskaren vill samla in information om enkla och okontroversiell fakta anser Denscombe (2010) att frågeformulär vara en mer kostnadseffektiv metod. Är forskaren emellertid i behov av att samla in människors åsikter, känslor och erfarenheter, så kommer intervjuer troligtvis vara en mer lämplig metod (Denscombe, M., 2010).
En semi-strukturerad intervju består även den av förutbestämda frågor som respondenten får svara på men till skillnad från en strukturerad intervju, så är
semistrukturerad intervju mer flexibel när det kommer till ordningen på frågorna och svaren är öppna och kan leda till följdfrågor (Denscombe, M., 2010). Denscombe (2010) menar att större vikt läggs på de intressanta punkterna, de utvecklade idéerna och bredden som frågorna ger. Därför har semi-strukturerad intervju valts för
studien.
3.2.3 Jämförelsestudie
Definitionen av en jämförande metod är ”övergripande benämning på
undersökningar som är inriktade på att beskriva och analysera skillnader” (NE Nationalencyklopedin AB, 2018). Fransson (2006) säger att meningen med en
jämförelsestudie är att vidga perspektivet och världsbilden och därmed öppna ögonen för möjligheten till nya frågeställningar, synsätt och tolkningar. Dock ökar risken att synsättet smalnas av och att det blir enspårig. En jämförelsestudie genomfördes av de två layoutmetoderna utifrån kriterierna vilken metod som passar bäst för minde lokalyta och mindre materialflöde.
3.2.4 Fallstudie
Bell (2015) menar att en fallstudie är lämplig för forskare som har möjlighet att studera en definierad aspekt av ett problem djupare under en begränsad tidsperiod. Fallstudien kan användas för att vidareutveckla en surveyundersökning, ge den mer liv eller tillåta den att vara en pilotundersökning som vidare kan ge möjligheten att åstadkomma viktiga variabler som kan gynna kommande studie. Det viktigaste är ändå att forskaren genomför fallstudien som ett projekt. (Bell, J., 2015)
Syftet med en fallstudie menar Ejvegård (2009) är att med hjälp av fallet beskriva verkligheten och låta fallet representera verkligheten. Dock menar Ejvegård (2009) att det inte fullt ut kan representera vekligheten. Enligt Baxter och Jack (2008) undersöker en fallstudie ett fenomen inom ett ämne med flera olika källor. Detta innebär att perspektivet vidgas, trovärdigheten ökar och fenomenet kan avslöjas och forskaren kan bilda sig en uppfattning kring fenomenet (Baxter, P. och Jack, S., 2008). Metoden fallstudie valdes då studien undersöker och analyserar en definierad aspekt under en begränsad tidsperiod.
3.3 Metodkritik
Olika metoder har övervägts inför studien. Exempelvis hade metoderna spagettidiagram och simulering kunnat användas för att ge förslag på en ny verksamhetslayout, men för att få större kontroll på materialflödet och skapa en flexibel verksamhet ansågs inte dessa metoder som användbara förenat med studiens syfte.
En enkät kunde ha genomförts för att få fram kunskaper, åsikter och värderingar från personalen, men studien ansågs inte kunna tillgodose enkätens information utifrån studiens syfte. Ett studiebesök hade kunnat genomföras hos ett annat företag med liknande verksamhet, men studien ansågs inte kunna tillgodose studiebesökets information utifrån studiens syfte.
3.3.1 Validitet
Validitet menar Biggam (2015) även berör hur insamling och analys av data genomförs utifrån de metoder som används för att samla in data som exempelvis enkät eller intervju. Validitet avser processen att välja betydande forskningsstrategi (Biggam, 2015).
För att öka studiens validitet har flertalet vetenskapliga artiklar används för få en så bred kännedom av ämnet som möjligt med utgångspunkt från studiens syfte. Stort urval av artiklar framkom ur litteraturstudiens sökblock. Enligt Karolinska Institutet (2019) kan en första värdering behöva göras om sökningen resulterade i många artiklar där alla inte hunnits med att läsas. Studiens utsortering och första värdering baserades på titeln samt sammanfattningen. Om studiens sökblock formulerats med andra ord hade sökningen sannolikt sett annorlunda ut och möjligtvis listat andra artiklar. En fördel med vetenskapliga artiklar som är granskade av experter inom området är att de kan vara specificerade på sitt ämne. En nackdel och risk kan dock vara att de kan vara utgivna för många år sedan. Risken med snöbollsurval är att litteraturstudien blir för enkelspårig och relevant information om ämnet som studeras missas.
Observationerna och intervjun som låg till grund för nulägesbeskrivningen, har bidragit till möjligheten att analysera och dra slutsatser. Enligt Dalen (2008) måste forskaren tolka den information som erhålls under intervjun. En intervju skapar personlig kontakt och ger hög svarsfrekvens men är tids- och resurskrävande (Kungliga Tekniska Högskolan, 2007). En intervju genomfördes med avdelningens logistiker som jobbar dagligen i verksamheten. Intervjun sammanfattades och personen som intervjuades ombads kommentera sammanfattningen om misstolkningar uppstått för att undvika etiska problem. Detta för att få en så överensstämmande bild över verkligheten som möjligt.
3.3.2 Reliabilitet
Även begreppet reliabilitet är viktig inom vetenskaplig metod (Mälardalens högskola, 2012). Enligt Mälardalens högskola (2012) definieras reliabilitet som graden av replikerbarhet, alltså hur bra studiens resultat kan upprepas. Reliabiliteten menar Biggam (2015) handlar om trovärdighet och om utfallet och resultatet av studien är tillförlitligt.
För att öka studiens reliabilitet har flertalet vetenskapliga artiklar används för att öka studiens trovärdighet. Risk finns att observationer missats och att observationerna inte täcker alla synvinklar då endast en person har genomfört observationerna. Dock bedöms metoden observationer ha hög reliabilitet och ge samma eller liknande resultat då stor möjlighet föreligger att nulägesbeskrivningen hade beskrivit samma situation.
4. Teori
I detta kapitel ges en bakgrund till de teorierna studien kommer behandla.
4.1 Systematisk lokalplanläggning (SLP)
Muther (2015) säger att SLP består av ett ramverk där ett layoutprojekt passerar ett mönster av operationer som genomförs steg för steg och en uppsättning
överenskommelser för att identifiera, visualisera och betygsätta olika aktiviteter, relationer och alternativ som är inblandade i något layoutprojekt. Enligt Muther (2015) vilar en layout på tre grunder; samband, utrymme och anpassning. Metoden SLP kräver inte hög matematik, algoritmer eller datamjukvara för att få bra resultat. Snarare gäller det att använda sunt förnuft. Istället för att ge upphov till tekniskt kunnande, menar Muther (2015) att SLP uppmuntrar planeraren till att involvera och leda andra som ofta saknar teknisk utbildning och skapa bättre information om de praktiska detaljerna i de planerade områdena. På detta sätt bygger SLP ett
organisatoriskt engagemang för den nya layouten. (Muther, R., 2015)
Enligt Joshi och Shah (2013) tillämpas SLP steg för steg utifrån inmatningsdatan och aktiviteter för att mynna ut i en utvärdering av verksamhetslayouten. Metoden SLP ger den nya verksamhetslayouten förbättrad processflöde genom anläggningen och hjälper till att öka utrymmet i industrier (Joshi, A. M. och Shah, C. R., 2013). Kajondecha, Watanapa och Wiyaratn (2013) säger att det är möjligt att förbättra produktionen genom förbättrad verksamhetslayout. Första steget för förbättrandet av en planlösning påbörjas genom att identifiera problemen med den nuvarande
anläggningslayouten för att maximera produktiviteten vid minimal investering (Kajondecha, P., Watanapa, A. och Wiyaratn, W., 2013).
Anhede, Bicheno, Hillberg och Holweg (2011) menar att SLP är en robust metod som är både snabb och effektiv och kan användas för lokalplanläggning av fabriker och kontor. Resultatet blir att layouter som utvecklas med metoden SLP blir utförda snabbare, är kvalitativt bättre planer och därmed mer sannolika att bli godkända och genomförda (Muther, R., 2015). Metoden SLP ökar trovärdigheten och vinner respekt inom sin organisation hävdar Muther (2015). Metoden SLP är uppdelad i 16 steg (Muther, R., 2015):
o Steg 1 – Grundläggande o Steg 2 – SLP-mönstret
o Steg 3 – Inmatningar, layouttyper och aktivitetsområden o Steg 4 – Materialflöde
o Steg 5 – Annat än flödesrelationer
o Steg 6 – Flödes- och/eller aktivitetsförhållande mönster o Steg 7 – Utrymmesbestämmelser
o Steg 8 – Utrymmesförhållande diagram o Steg 9 – Justering av planen
o Steg 10 – Välja layout
o Steg 11 – Detaljerad lokalplanläggning o Steg 12 – Arbetsplatslayout
o Steg 13 – Visualisera lokalplanläggningen o Steg 14 – Lokalisering
o Steg 15 – Installation
Syftet med en planläggning är att skapa effektivare arbetsflöde på anläggningen, så att arbetstagare och utrustning blir mer produktiva (Khurana, V. och Monga, R., 2015). Enligt Khurana och Monga (2015) är det viktigt att ha en välutvecklad
anläggningslayout för alla tillgängliga resurser på ett optimalt sätt för att maximera anläggningens kapacitet. Metoden SLP visar att den nya anläggningslayouten
väsentligt minskar avståndet av materialflöde enligt Watanapa och Wiyaratn (2010). Enligt Hsu, Su och Yang (2000) är metoden SLP en strategi som innefattar
procedurer. Processen är relativt enkel, dock har metoden bevisats som ett verktyg som tillhandahåller riktlinjer för layoutdesign i praktiken de senaste decennierna (Hsu, Y-R., Su, C-T. och Yang, T., 2000). Figur 2 beskriver SLP-proceduren på ett förenklat sätt.
Figur 2, SLP-proceduren i förenklad version.
4.1.1 Steg 1 – Grundläggande
I steg 1 ingår grunderna i lokalplanläggning. Det primära syftet med en
anläggningslayout är att underlätta tillverkningsprocessen. Ytterligare mål är att minimera materialhantering, underhålla flexibilitet av arrangemang och drift som förändras, frigöra användning av golvyta, främja effektivt utnyttjande av arbetskraft och att ge arbetstagarnas säkerhet, komfort och bekvämlighet. Layouter för
effektivt. Ett annat element i nyckeln för att låsa upp layoutproblem är tid (T). Med tid menar Muther (2015) när produkter kommer att produceras eller när layouten planeras fungera under exempelvis semestertider. De 5 elementen såsom P (product), Q (quantity), R (routing), S (supporting services), and T (time) är grunden för
lokalplanläggningen, se figur 3. (Muther, R., 2015)
Figur 3, Nyckeln till att låsa upp ett layoutproblem.
4.1.2 Steg 2 – SLP-mönstret
Steg 2 handlar om en beskrivning av proceduren för SLP. Proceduren består av 4 fraser; plats, allmänt övergripande layout, detaljerande layoutplaner och installation. Proceduren består även av ett mönster av operationer och en uppsättning
konventioner för att identifiera, betygsätta och visualisera de element och områden som är inblandade i planeringen av en layout. (Muther, R., 2015)
En layout vilar på grunder bestående av förhållanden, utrymme och justering. Med förhållanden avses den relativa graden av närhet som önskas eller krävs bland
aktiviteter. Med utrymme menas mängden, sorten och formen eller konfigurationen. Med justering avses arrangemang av saker i en realistisk bästa passform. Dessa tre är hjärtat i ett planeringsprojekt, oberoende av produkter, processer eller projektets storlek. Det är därför logiskt och förväntas att mönstret av
layoutplaneringsförfarandena är baserat på dessa fundament. (Muther, R., 2015) 4.1.3 Steg 3 – Inmatningar, layouttyper och aktivitetsområden
Steg 3 innehåller inmatningar, layouttyper och aktivitetsområden. I steget beskrivs produkt och kvantitet förhållandet, uppdelningen av totala områden i olika
verksamheter eller delområden och framtagning av inmatningsdatan i framtiden. Produkt och kvantitet-diagrammet har ett grundläggande förhållande till layouten som planeras. (Muther, R., 2015)
I steg 3 undersöks data för särskiljande olikheter med hjälp av produkt och kvantitet-diagrammet och variationer för att komma fram till grundläggande typer av layout. Identifiering och definiering av aktiviteterna som ska användas i den efterföljande planeringen genomförs och sorteras på ett logiskt sätt. (Muther, R., 2015)
4.1.4 Steg 4 – Materialflöde
Som tidigare nämnts så innebär rutten hur en produkt görs, dess process. Processen fastställs i huvudsak genom att välja de operationer och sekvenser som bäst
producerar produkter i den kvantitet som önskas i optimal drifttid. Rutten ger grundläggande data för att analysera materialflödet. Rutten bör undersökas och bevisas utifrån rimlighet. (Muther, R., 2015)
intressanta områden. Diagrammet visar exakt vad det står, flödet från varje aktivitet till varandra. En bra layout minimerar flödet motströms och avståndet mellan de aktivitetsområdena med högst flöde mellan dem. Muther (2015) menar att detta kräver att layoutplaneraren ska hitta och lägga till flödena i båda riktningarna mellan varje aktivitet. (Muther, R., 2015)
På grund av svårigheten och den tid som krävs för att jämföra och visualisera ett stort antal numeriska värden, omvandlar SLP sina flöden av materialintensitet till ett gemensamt klassificeringssystem. Klassificeringskonventionerna menar Muther (2015) är:
o A – Abnormally high intensity of flow (En onormalt hög flödesintensitet) o E – Especially high intensity of flow (Speciellt hög intensitet av flödet) o I – Important intensity of flow (Viktig intensitet av flödet)
o O – Ordinary intensity of flow (Vanlig intensitet av flödet)
o U – Unimportant moves of negligible intensity (Obetydliga rörelser av försumbar intensitet)
4.1.5 Steg 5 – Annat än flödesrelationer
I de flesta industrianläggningar läggs vikten ofta på materialflöde som grund för layoutarrangemang. I steg 5 bestäms ett flödesmönster och placeras in i ett diagram och resterande aktiviteterna monteras ihop i mönstret. Muther (2015) menar att det finns flera anledningar att materialflödet som i huvudsak bestäms av rutten, inte kan vara den enda grunden för layoutarrangemang. Det är nödvändigt med ett
systematiskt sätt för att relatera serviceaktiviteter till varandra och integrera stödtjänster med materialflödet. Relationerna är den bästa metoden för att möta detta behov. Flödesanalysen i steg 4 är baserad på produkt, kvantitet och rutten. Relationsanalysen i steg 5 är baserad på produkt, kvantitet och stödjande tjänster. Tid är inblandad i både flödesanalysen och relationsanalysen. (Muther, R., 2015) I steg 5 används relationsdiagrammet som är en tvärsnittsform där förhållandet mellan varje aktivitet och alla andra aktiviteter antecknas. Relationsdiagrammet visar vilka aktiviteter som har relation till andra. Diagrammet räknar också med vikten av närheten mellan aktiviteterna. Dessa åtgärder gör förhållandekartan till ett av de mest praktiska och effektiva verktygen för layoutplanering. Det är utan tvekan det bästa sättet att integrera stödjande tjänster med de operativa eller producerande avdelningarna och att planera arrangemanget av kontor eller serviceområden med få eller inga flöden av material. Diagrammet kan jämställas med ett från-till-diagram som har vikts diagonalt så att bokstäverna från-till och till-från faller ovanpå varandra. Relationsdiagrammet visar således det totala förhållandet, dvs. i båda riktningarna. (Muther, R., 2015)
4.1.6 Steg 6 – Flödes- och/eller aktivitetsförhållande mönster
Efter att förhållandet mellan aktiviteterna har kartläggs, antingen genom
materialflödesanalys, relationsanalys eller en kombination av de två, är nästa steg att skapa ett gemensamt mönster av informationen. I steg 6 söker layoutplaneraren en visuell bild av de uppgifter som samlats in till och med detta steg och de beräkningar och analyser som gjorts. (Muther, R., 2015)
Den kartlagda informationen, som visar aktivitetssekvensen och den relativa
betydelsen av närheten för varje aktivitet till varandra, överförs och översätts till ett geografiskt arrangemang. Mata in A-förhållandena i mönstret med 4 linjer. Arrangera om för att få ungefär lika långa längder av alla 4-linjers relationer. Lägg sedan till E-relationerna med 3 linjer. Lägg till några XX-förhållanden med 2 oregelbundna linjer. Lägg sedan till I-relationerna med 2 linjer och omorganisera efter behov. Försök att utjämna längderna på 2-linjers relationer och göra dem synligt längre än 4-linjers och 3-linjers. Lägg till X-relationerna med 1 oregelbunden linje och O-relationerna med 1 linje. Omfördela om så behövs. Risk finns att mönstret får göras om två eller tre gånger för att få den mest acceptabla passformen på mönstret. Kontrollera och kopiera det slutliga mönstret. Detta blir grunden för layouten när utrymmet läggs till och justeringar görs för att ändra överväganden och praktiska begränsningar.
(Muther, R., 2015)
4.1.7 Steg 7 – Utrymmesbestämmelser
Fram till detta steg har SLP ignorerat utrymme. När det geografiska arrangemanget för de olika aktiviteterna är utarbetat måste planeraren skapa utrymme för varje aktivitet. Utrymmet ska fastställas i ett utrymmesdiagram. Men diagrammet kan inte ritas utan att först bestämma det utrymme som behövs och balansera det mot det tillgängliga utrymmet. (Muther, R., 2015)
I steg 7 ska maskiner och utrustning identifieras som är involverad både för drift och stöd. Bestämning av områdeskrav och konditionen som krävs för varje utrymme ska genomföras. Ta reda på mängden och tillståndet för det utrymme som krävs och balansera det mot det tillgängliga utrymmet. Justera, balansera och förbättra efter behov. (Muther, R., 2015)
4.1.8 Steg 8 – Utrymmesförhållande diagram
I steg 8 ska ett utrymmesdiagram skapas. Flödes- och relationsförhållandena har bestämts och ritats i ett geografiskt arrangemang, utrymmeskraven för varje aktivitet har fastställts och balanserats mot ledigt utrymme. Nu ska planeraren tillämpa utrymmet i diagrammet. Det resulterande utrymmesdiagrammet är kanske det enskilt mest effektiva hjälpmedlet för layoutplanering. (Muther, R., 2015)
I utrymmesdiagrammet börjar planeraren återigen med alternativen för flödes- och relationsförhållandena. Planeraren kan välja mellan alternativen (Muther, R., 2015):
o Applicera utrymmet till flödesdiagrammet,
o Applicera utrymmet till relationsdiagrammet eller
o Applicera utrymmet till ett kombinerat flödes- och/eller aktivitetsförhållande diagram.
4.1.9 Steg 9 – Justering av planen
Fram till detta steg har ansträngningarna varit huvudsakligen inriktade på att samla data och följa enkla operationer. Utrymmesdiagrammet är praktiskt taget en
layoutplan. Det härleds direkt från de bästa relationerna och utrymmet samt
representerar därför teoretiskt idealiskt arrangemang. Men det teoretiska idealet är sällan användbart utan justering för att förena en mängd olika ändringar och
praktiska begränsningar. När det gäller SLP-mönstret så måste justering, modifiering och integrering av diagrammet ske för att få en godtagbar layout. (Muther,
R., 2015)
Steg 9 handlar om den kreativa delen av layoutplaneringen, där många modifierande överväganden och praktiska begränsningar stimulerar anpassningen av diagrammet till en mängd möjliga övergripande arrangemang. I steget kommer planeraren vanligtvis fram till mellan två till fem alternativa planer. Kalla planerna exempelvis för X, Y, och Z. Nästa steg går ut på att diskutera hur utvärderingen ska ske av dessa alternativ och sedan bestämma vilken layoutalternativ som ska införas. (Muther, R., 2015)
4.1.10 Steg 10 – Välja layout
Utgångspunkten i detta steg är att erhålla relativt få alternativa layouter. Varje alternativ har sin egen uppsättning med fördelar och nackdelar. Problemet är att bestämma vilket av alternativen som ska införas. Enligt Muther (2015) sker
utvärderingen och efterföljande godkännande utifrån tre grundläggande alternativ: o Balansera fördelar mot nackdelar
o Faktoranalys med stöd genom uppmätt jämförelse o Kostnadsjämförelse och berättigande
Det finns två sätt att värdera alternativen. Fördel och nackdels-systemet listar bara alla fördelar med varje alternativ och samma för nackdelarna. För och
nackdelssystemets jämförelse är förvånansvärt effektiv och är inte en tidskrävande procedur. Det andra sättet handlar om klassificeringssystemet med vokalerna som i detta steg har en numerisk värdeskala. A-samband får värdet 4, E-samband får värdet 3 och I-samband får värdet 2 osv. Bokstäverna omvandlas lätt till siffror och är lätt att utvärdera. (Muther, R., 2015)
4.1.11 Steg 11 – Detaljerad lokalplanläggning
Steg 11 omfattar alla detaljerade beskrivningar. Det handlar om att ordna platsen för varje enskild maskin, utrustningsutrymme, arbetsplats för arbetstagare, lagringsställ av material och stödfunktioner. (Muther, R., 2015)
4.1.12 Steg 12 – Arbetsplatslayout
layoutprojekt. Därför bör layoutplaneraren förstå sina fördelar och nackdelar och göra de mest lämpliga användningarna av varje metod. (Muther, R., 2015)
4.1.14 Steg 14 – Lokalisering
I steg 14 beskrivs planeringen kring layoutplaneringen för att bestämma platsen för det område som ska planeras. Termen lokalisering betyder platsen där något befinner sig. Detaljplanering innebär placeringen av varje maskin och utrustning. Å andra sidan kan platsen innebära ett internationellt problem med platsval. Ofta är
problemet att hitta var den expanderande avdelningen inom en given byggnad ska placeras eller att hitta en plats i en annan byggnad i samma samhälle eller
närliggande område. (Muther, R., 2015) 4.1.15 Steg 15 – Installation
Steg 15 behandlar installationen av layouten. Planering av installationen påbörjades tidigt i SLP då de övergripande layouterna förbereds. "Enkel installation" är en faktor som borde tas hänsyn till när den bästa planlösningen väljs. Det är en fördel att planerarna har diskuterat installationssekvensen och eventuella problem som är förknippade med varje alternativ. (Muther, R., 2015)
4.1.16 Steg 16 – Hantera layoutprojekt
I det sista steget beaktas layoutprojektet från den person som ansvarar för
övervakningen av aktiviteterna inom anläggningen och ur individens synvinkel som ansvarar för ett visst delprojekt. Det bör upprättas skriftliga beskrivningar av
projektet, mål och skäl varför, lämpliga steg, ansvarig och tidplan. Ange ett schema för projektet som innehåller slutdatum för varje fas och slutdatum för varje steg. Verifiera inmatningsdatan P, Q, R, S, T. Fortsätt med lämpliga steg i SLP och följ vidare framåt. (Muther, R., 2015)
4.2 Förenklad systematisk lokalplanläggning (FSLP)
Metoden FSLP är en förenklad version av SLP (Muther, R., 2015). Metoden FSLP består av 6 steg som ansluter sig till elementen samband, utrymme och anpassning som tillsammans bildar ett mönster (Muther, R., 2015 och Haganäs, K. och Svensson, G. D., 1977). De 6 stegen bildar en logisk sekvens som tar planeraren från rådata till en användbar layoutplan. (Muther, R., 2015) Mönstret visas schematiskt i figur 4. De 6 stegen i FSLP sammanfattas som följande (Muther, R., 2015 och Haganäs, K. och Svensson, G. D., 1977):
o Steg 1 – Kartläggning av sambanden o Steg 2 – Fastställande av aktivitetskraven o Steg 3 – Visualisera aktiviteternas samband o Steg 4 – Framtagande av alternativa huvudplaner o Steg 5 – Utvärdera de olika huvudplanerna
o Steg 6 – Detaljutforma den valda planlösningen
Varje steg har en egen symbol, se figur 4. Steg 1 symboliseras med en triangel eftersom ett triangelformat schema används. Steg 2 symboliseras av en kvadrat då utrymmet definieras i kvadratmeter. I steg 3 sammanbinds aktiviteterna i ett stjärnliknande diagram. Steg 4 symboliseras med en cirkel då justering av den
Figur 4, De 6 stegen i metoden FSLP.
Metoden FSLP är endast tillämpbar på ytor som inte är alltför stora samt där materialflödet inte är för stort (Lumsden, K., 2012). Metoden FSLP lämpar sig för kontorsytor som är mindre än 300 m2, verkstäder och laboratorium som är mellan
400-500 m2 och förrådsytor som kring 800-1000 m2. (Muther, R., 2015, Haganäs, K.
och Svensson, G. D., 1977 och Lumsden, K., 2012)
För en oerfaren planerare eller för små lokaler menar Muther (2015) att FSLP kan vara till stor nytta ur planeringssynpunkt. Metoden FSLP använder inga mätbara metoder för att bestämma materialflödet och bör inte användas vid stora projekt som har stort materialflöde. Dock är det lämpligt att använda FSLP för att utforma
planering av små områden som kontor, servicebutiker, verktygslokaler eller liknande ”icke-produktion”-aktiviteter. Den erfarna planeraren bör vara medveten om den mycket praktiska användningen av FSLP då den enkelt kan ge ansvar för ett område till driftansvarig för det specifika området. (Muther, R., 2015)
4.2.1 Steg 1 – Kartläggning av sambanden
I steg 1 ska det kartläggas vilka aktiviteter som berörs och aktiviteterna ska antecknas i ett triangelformat schema. Därefter ska kravet på närhet mellan alla aktiviteter identifieras och antecknas i övre halvan av respektive diamantformad ruta. För att visa vilken grad av närhet som önskas för varje aktivitet ska vokalerna A, E, I, O och U användas. Om närhet inte är önskvärd ska bokstaven X användas. Om närheten inte berörs av det aktuella projektet ska symbolen ”–” användas. En summering av antalet närheter av varje slag ska antecknas. Vokalerna är lätta att minnas och bokstävernas betydelse är: (Haganäs, K. och Svensson, G. D., 1977)
o A – Absolut nödvändig o E – Extra inflytelserik o I – Inflytelserik
o O – Ordinär närhet o U – Utan betydelse
Syftet med steget är att inte utföra en planläggning utan beslut om hur nära aktiviteterna ska vara varandra. Det triangelformade schemat är ett enkelt och effektivt hjälpmedel för att sammanställa den önskade närheten på ett överskådligt sätt. Tack vare antecknandet av både kravet på närhet och orsaken till närheten erhålls konsekvens i sambanden och därefter kan en kontroll genomföras så inget samband missas. (Haganäs, K. och Svensson, G. D., 1977)
4.2.2 Steg 2 – Fastställande av aktivitetskraven
Det räcker inte bara med att undersöka ytinnehållet. Undersökning måste också utföras gällande vilken typ av utrymme som behövs. I steg 2 ska varje aktivitets lokalyta, utformningen av byggnadstekniken, serviceutrustning samt övrigt som påverkar ytans form bestämmas. Alla utrymmeskrav och servicebehov sammanställs i en och samma blankett. (Haganäs, K. och Svensson, G. D., 1977)
I steg 2 används samma lista över aktiviteter som i steg 1. Varje aktivitets lokalyta bestäms och antecknas och enheten m2 används. Om det finns några speciella krav gällande utformningen av byggnadstekniken ska detta antecknas för respektive aktivitet. De byggnadstekniska kraven kan exempelvis vara takhöjd, tak- och golvbelastning samt minsta pelardelning. Även krav när det gäller
service-utrustningen ska antecknas och vokalerna användas igen för att gradera behovet av serviceutrustningen. Exempel på serviceutrustning är vatten och avlopp, tryckluft, brand- och explosionsrisk samt speciell elförsörjning. Krävs det någon speciell form av utrymmet ska det antecknas. Exempel på speciell form kan vara en lång hylla som inte får plats någon annanstans. (Haganäs, K. och Svensson, G. D., 1977)
4.2.3 Steg 3 – Visualisera aktiviteternas samband
I steg 3 sammanfogas alla aktiviteter visuellt och ett grundläggande mönster för layouten bildas. Syftet med steget är att på ett enkelt sätt komma så nära ett idealarrangemang som möjligt. En aktivitet representeras av en cirkel i mönstret. Olika linjer mellan aktiviteterna ska representera kravet på närhet, samma krav på närhet som genomfördes i steg 1. Kraven på närhet definieras med följande linjer: (Muther, R., 2015 och Haganäs, K. och Svensson, G. D., 1977)
o A – 4 st parallella linjer o E – 3 st parallella linjer o I – 2 st parallella linjer o O – 1 st linje
o X – 1 st bruten linje
Ett enkelt tillvägagångsätt är att börja rita upp alla A-samband och koppla ihop dessa med 4 st parallella linjer. Därefter fortsätta med E-samband och koppla ihop med 3 st parallella linjer. Omstrukturering av mönstret kan behövas några gånger. Fortsätt med I-sambanden och koppla ihop med 2 st parallella linjer. O-sambanden kopplas därefter ihop med mönstret med 1 st linje. Till sist kopplas X-sambanden ihop med mönstret med 1 st bruten linje. När omstruktureringen är klar och samtliga
4.2.4 Steg 4 – Framtagande av alternativa huvudplaner
I steg 4 ska en geografisk gruppering av samtliga aktiviteter på planlösningen
genomföras och rita alternativa huvudplaner. Döp huvudplanerna till exempelvis A, B C osv. Först ska lämplig skala väljas på planlösningen. Mönstret som skapades i steg 3 ska fördelas ut på planlösningen med hänsyn till byggnadstekniken samt service-utrustning. Steget kan genomföras på nybyggnad, om- eller tillbyggnad samt redan existerande byggnader. På planlösningen ska markeringar av de byggnadstekniska utgångspunkterna såsom bärande väggar, pelare, portar anges. Det underlättar om planlösningen har utritade bärande innerväggar, toaletter, ledningar för luft, vatten och elförsörjning för redan existerande byggnader. Kontrollera planlösningen utifrån transportgångar och bäst utnyttjande av totalytan. Upprepa förfarandet för alla alternativa huvudplaner. Vanligtvis påträffas många huvudplaner som funktions-dugliga. Mellan 3-4 huvudplaner räcker vanligen för att komma vidare och välja den bästa planlösningen. (Haganäs, K. och Svensson, G. D., 1977)
4.2.5 Steg 5 – Utvärdera de olika huvudplanerna
I steg 5 väljs den huvudplan som är lämpligast för verksamheten. Utifrån de förslagna huvudplanerna (A, B, C osv) i steg 4 ska värdering göras av huvudplanerna med hänsyn till olika faktorer. Dessa faktorer ska viktas mellan 1-10 utifrån dess betydelse för planlösningens effektivitet. Varje huvudplan ska värderas utifrån valda faktorer med hänsyn till samma bokstäver som tidigare används (Haganäs, K. och Svensson, G. D., 1977): o A – Absolut perfekt = 4 o E – Effektiv lösning = 3 o I – Intressant lösning = 2 o O – Ordinär lösning = 1 o U – Utan betydelse = 0 o X – Icke önskvärd = -
Bokstäverna ovan symboliserar ett visst antal poäng och ska multipliceras med respektive viktvärdet för de valda faktorerna. Poängen antecknas för varje faktor och planlösning. Därefter ska alla poäng för varje huvudplan summeras ihop och den huvudplanen som får högst poäng bedöms vara den bästa planlösningen. (Haganäs, K. och Svensson, G. D., 1977)
4.2.6 Steg 6 – Detaljutforma den valda planlösningen
I sista steget ska den valda layouten ritas upp fullständigt med maskiner, utrustning och arbetsplatser. Ritningen ska användas som underlag för genomförandet.
Huvudplanen i steg 5 ska ritas om i lämplig skala och aktiviteterna ska namnges inom de olika ytorna samt de byggnadstekniska kännetecknen ska antecknas. Rita in
5. Genomförande
I detta kapitel beskrivs hur studien genomfördes.
5.1 Jämförelse av SLP och FSLP
Metoden SLP är uppdelad i 16 steg medan metoden FSLP är uppdelad i 6 steg
(Muther, R., 2015). De 6 stegen i metoden FSLP ansluter sig till elementen samband, utrymme och anpassning som tillsammans bildar ett mönster (Muther, R., 2015 och Haganäs, K. och Svensson, G. D., 1977). Även metoden SLP vilar på dessa tre grunder enligt Muther (2015). De 6 stegen i metoden FSLP bildar en logisk sekvens som tar planeraren från rådata till en användbar layoutplan. (Muther, R., 2015) Enligt Joshi och Shah (2013) tillämpas SLP steg för steg utifrån inmatningsdatan och aktiviteter för att mynna ut i en utvärdering av verksamhetslayouten.
Kajondecha, Watanapa och Wiyaratn (2013) säger att det är möjligt att förbättra produktionen genom förbättrad verksamhetslayout. Första steget för förbättrandet av en planlösning påbörjas genom att identifiera problemen med den nuvarande
anläggningslayouten för att maximera produktiviteten vid minimal investering (Kajondecha, P., Watanapa, A. och Wiyaratn, W., 2013).
Anhede, Bicheno, Hillberg och Holweg (2011) menar att SLP är en robust metod som är både snabb och effektiv och kan användas för lokalplanläggning av fabriker och kontor. Resultatet blir att layouter som utvecklas med metoden SLP blir utförda snabbare, är kvalitativt bättre planer och därmed mer sannolika att bli godkända och genomförda (Muther, R., 2015). Metoden SLP ökar trovärdigheten och vinner respekt inom sin organisation hävdar Muther (2015). Eftersom metoden FSLP en förenklad version av SLP enligt Muther (2015) är det sannolikt att FSLP också ger kvalitativt bättre planer samt ökar trovärdigheten och vinner respekt.
Metoden SLP ger den nya verksamhetslayouten förbättrat processflöde genom anläggningen och hjälper till att öka utrymmet i industrier (Joshi, A. M. och Shah, C. R., 2013). Metoden SLP visar att den nya anläggningslayouten väsentligt minskar avståndet för materialflödet enligt Watanapa och Wiyaratn (2010). Enligt Muther (2015) använder metoden FSLP inga mätbara metoder för att bestämma
materialflödet och metoden FSLP bör inte användas vid stora projekt som har stort materialflöde. Dock är det lämpligt att använda FSLP för att utforma planering av små områden som kontor, servicebutiker, verktygslokaler eller liknande ”icke-produktion”-aktiviteter. Den erfarna planeraren bör vara medveten om den mycket praktiska användningen av FSLP då den på ett enkelt sätt kan tilldela ansvar för ett visst område till driftansvarig för det specifika området. (Muther, R., 2015)
Enligt Lumsden (2012) är metoden FSLP endast tillämpbar på ytor som inte är alltför stora samt där materialflödet inte är för stort. Metoden FSLP lämpar sig för
kontorsytor som är mindre än 300 m2, verkstäder och laboratorium som är mellan
400-500 m2 och förrådsytor som kring 800-1000 m2. (Muther, R., 2015, Haganäs, K.
och Svensson, G. D., 1977 och Lumsden, K., 2012) Metoden FSLP väljs till förmån om personen i fråga är oerfaren planerare eller om små lokaler kartläggs enligt Muther (2015). En erfaren planerare drar stor praktiskt nytta av metoden FSLP.
Som tidigare nämnts är metoden FSLP lämplig att använda på mindre områden enligt Muther (2015). Eltel Networks verksamhetslayout har en total yta på 235 m2
och kategoriseras därför in som en verksamhet med mindre lokalyta (Muther, R., 2015, Haganäs, K. och Svensson, G. D., 1977 och Lumsden, K., 2012). Med anledning av detta genomfördes metoden FSLP för att ge förslag på ny verksamhetslayout.
5.2 Ny verksamhetslayout
Utifrån ovanstående jämförelse valdes metoden FSLP att genomföras för att ge förslag på ny verksamhetslayout.
5.2.1 Steg 1 – Kartläggning av sambanden
Som tidigare nämnts så innebär steg 1 en kartläggning över vilka aktiviteter som berörs och aktiviteterna ska antecknas i ett triangelformat schema. De aktiviteter som berördes var en verkstad, en godsmottagning, ett packrum, fyra lagerytor, ett kontor, en truck, ett pentry och två monteringsytor. Aktiviteterna antecknades i det
triangelformade schemat som skapades i programmet Adobe Illustrator, se figur 5. Tillvägagångsättet för att definiera graden av närhet mellan alla aktiviteter var att skapa en prioriteringsordning gällande mängden produkter som förflyttas mellan de olika aktiviteterna.
Som tidigare nämnts så förflyttas väldigt många inkommande produkter från godsmottagningen och fördelas mellan alla lagerplatser. Till följd av detta används trucken flitigt vid dessa inkommande produkter. Den ovan nämnda närhet fick högsta prioritering och därav användes vokalen A för detta samband. Många utgående produkter förflyttas från alla lagerplatser men även från båda
monteringarna vidare till packrummet för att slutligen hamna i godsmottagningen. Den här närheten fick andra prioritering och därav användes vokalen E.
Mellan de fyra lagren förflyttas det produkter internt för att så effektivt som möjligt utnyttja ytan. Förflyttningar av produkter internt går även mellan lager 1 och
Figur 5, Kartläggning av sambanden.
Graden av närhet mellan alla aktiviteter antecknades i övre halvan av respektive diamantformad ruta, se figur 5. Som tidigare nämnts är det visuellt smidigt att ha olika färger på vokalerna för att bevara läsbarheten. Graderna av närhet med
summering av antalet närheter av varje typ visas i tabell 2. Prioriteringsordningen låg till grund för orsakerna till närhet. Orsakerna till närhet mellan alla aktiviteter
antecknades i den undre halvan av respektive diamantformad ruta, se figur 5. Orsakerna till närhet visas i tabell 3.
Kod Närhet Färg Antal
A Absolut nödvändig 9 E Extra inflytelserik 17 I Inflytelserik 9 O Ordinär närhet 6 U Utan betydelse 14 X Icke önskvärd närhet 11 Summa: 66
Tabell 2, Grad av närhet med summering.
Kod Orsak till närhetsvärdering 1 Hantering av inkommande gods 2 Hantering av utgående gods 3 Hantering av internt gods 4 Verktygshantering
5.2.2 Steg 2 – Fastställande av aktivitetskraven
I steg 2 skulle varje aktivitets lokalyta, utformningen av byggnadstekniken,
serviceutrustning samt övrigt som påverkar ytans form bestämmas. Befintlig lista över aktiviteter användes och antecknades i blanketten, se tabell 4. Varje aktivitets lokalyta uppmättes med tumstock och ytan räknades ut. Ytan avrundades till
närmaste heltal och antecknades, se tabell 4. De valda byggnadstekniska kraven är fri takhöjd, maximal takbelastning, maximal golvbelastning samt minsta pelardelning. De byggnadstekniska kraven uppmättes också med tumstock. Lägsta takhöjd är 2,05 m och det är en dörrkarm längs transportgången mellan packrum och lager 1. Minsta pelardelning är 4,3 m och befinner sig vid trucken och lager 4. Maximal tak- och golvbelastning är inte aktuellt.
Aktivitet Yta total 235 m2 Fri ta khöj d M ax . t ak be la stning M ax . gol vbel astning M ins ta pe la rd el ni ng V at te n oc h avl opp Ånga Tryc kl u ft Fu nd ame nt oc h grop ar B ra nd - och e xpl osi ons ri sk Spe ci el l vent il at ion Spe ci el l e lf örsörjn in g Relativa vikten av behoven: A = Absolut nödvändig E = Extra inflytelserik I = Inflytelserik O = Ordinär närhet - = Ej erforderligt
Nr Benämning m2 m ton ton/
m2 m A, E, I, O eller - Krav på ytans form
1 Verkstad 20 L ägst a t ak höj d ä r 2,0 5 m Int e a kt u el lt Int e a kt u el lt M ins ta pe la rd el ni ng ä r 4 ,3 m - - A - A - A 2 Godsmottagning 38 A - A A A A - 3 Packrum 10 - - - Hylla 2 x 0,9 m 4 Lager 1 24 - - - Pallställ 2 x 1,1 m 5 Lager 2 26 - - - Pallställ 2 x 1,1 m 6 Lager 3 7 - - - 7 Lager 4 31 - - - Hylla 1,8 x 0,5 m 8 Kontor 16 - - - - O - - 9 Truck 2 - - - - A - A 10 Pentry 2 A - - - 11 Montering 1 31 - - - - O - - Hylla 1,8 x 0,5 m 12 Montering 2 28 - - - - O - A Hylla 1,8 x 0,5 m
Tabell 4, Utrymmeskrav och servicebehov.
3-fas uttag och vissa kemikalier samt sprayburkar används där. I godsmottagningen står det två kemikalieskåp med speciell ventilation. Detta bedömdes likaså vara absolut nödvändigt för aktiviteten och fick därav vokalerna A.
På kontoret finns det risk att kemikalier och sprayburkar används. Eftersom brand och explosionsrisk finns på kontoret bedömdes det att ordinarie närhet kvävs, därav vokalen O. Trucken kräver dedikerad laddare. Detta är absolut nödvändigt för att trucken ska fungera och brukas, därav vokalen A. Dock kan laddaren monteras på annan plats om det underlättar verksamheten. I pentryt finns det en vattenkran. Vattenkranen är absolut nödvändigt för att pentryt ska fungera som pentry, därav vokalen A.
I båda monteringarna finns det risk att vissa kemikalier och sprayburkar används. Eftersom användandet av kemikalier och sprayburkar förekommer i monteringarna bedömdes det att ordinarie närhet kvävs, därav vokalen O. Montering 2 kräver att det finns ett 3-fas uttag. Detta är absolut nödvändigt för att montering 2 ska fungera, därav vokalen A. Speciella krav på ytans form kunde inte hittas, dock antecknades förklaringar till vissa aktiviteter.
5.2.3 Steg 3 – Visualisera aktiviteternas samband
I steg 3 skulle alla aktiviteter sammanfogas visuellt och ett grundläggande mönster för layouten bildas. Mönstret i steg 3 skapades i programmet Adobe Illustrator, se figur 6. Varje cirkel representerar en aktivitet och siffran i cirkeln visar vilken aktivitet. Stegvis ritades alla A-sambanden med 4 st röda parallella linjer. Sedan kopplades E-sambanden ihop med 3 st gula parallella linjer och I-sambanden med 2 st gröna parallella linjer. Därefter kopplades O-sambanden ihop med 1 st blå linje och X-sambanden med 1 st brun bruten linje.
Omstrukturering av mönstret behövdes göra löpande då fler och fler
sammankopplingar utfördes. Kontroller ägde rum löpande så att antalet linjer stämde överens med steg 1, tabell 2. När alla linjer kring aktiviteterna hade
5.2.4 Steg 4 – Framtagande av alternativa huvudplaner
Syftet med steg 4 var att skapa en geografisk gruppering av samtliga aktiviteter ovanpå planlösningen och rita alternativa huvudplaner. Huvudplanerna i steg 4 skapades i programmet Adobe Illustrator, se figur 7 till 10. Aktiviteterna fördelades på planlösningen utifrån mönstret i steg 3. Skalan som användes var 1:100. Detta steg genomfördes på redan existerande byggnad. Geografiskt har alla samband ritats ut (A, E, I, O) dock inte X-sambanden då dessa samband inte är önskvärda, vilket innebär att pentryt inte är inkluderat i huvudplanerna.
För alla huvudplaner placerades verkstaden, godsmottagningen och kontoret på samma plats i alla fyra alternativ. Anledningen till att verkstaden placerades där den ursprungligen låg är med hänsyn till serviceutrustningen och att det endast finns O-samband kopplat till verkstaden. Anledningen till att godsmottagningen placerades där den ursprungligen låg är med hänsyn till serviceutrustningen. Anledningen till att kontoret placerades där den ursprungligen låg är med hänsyn till utrymme.
Resterande aktiviteter placerades ut med hänsyn till byggnadsteknik, service-utrustning och lokalyta. Fyra huvudplaner skapades för att få så bra bredd som möjligt.
Figur 8, Huvudplan alternativ B.
Figur 10, Huvudplan alternativ D.
5.2.5 Steg 5 – Utvärdera de olika huvudplanerna
I steg 5 väljs den huvudplan som är lämpligast för verksamheten med hänsyn till olika faktorer. Huvudplanerna antecknades och beskrevs i korthet i
värderingsschemat, se tabell 5. Värderingsfaktorerna som valdes var
materialhantering, flexibilitet, utseende och lätthet att städa, tillgänglighet för service, mångsidig användbarhet och utnyttjande av utrymmet.
Materialhanteringen och flexibilitet bedömdes vara de viktigaste faktorerna med hänsyn till studiens frågeställningar, dessa faktorer fick vikten 10. Mångsidig användbarhet och utnyttjande av utrymmet bedömdes vara de näst viktigaste faktorerna, därav fick de vikten 8. Tillgänglighet för service ansågs vara tredje viktigast och fick därav vikten 6. Utseende och lätthet att städa fick vikten 4 då detta ansågs vara minst viktigt. Huvudplanerna värderades utifrån en faktor i taget för att erhålla så rättvist resultat som möjligt. För varje huvudplan antecknades en bokstav utifrån bokstävernas värderingsskala i den över triangeln.
värdering E. Resterande huvudplaner betraktades ha en ordinär lösning, därav värdering O. Huvudplan B bedömdes ha utmärkt tillgänglighet för service då
monteringarna är belägna nära godsmottagningen och fick värdering A. Huvudplan C fick värdering E eftersom endast en montering är belägen nära godsmottagningen och resterande huvudplaner fick värdering O när det gäller tillgänglighet för service. Huvudplan C fick värdering A när det gäller mångsidig användbarhet med hänsyn till att många förflyttningar av produkter går mellan aktivitet 4 och aktivitet 11 samt mellan aktivitet 5, aktivitet 7 och aktivitet 12. Huvudplan B fick värdering E och resterande huvudplaner fick värdering O när det gäller mångsidig användbarhet. Huvudplan C fick värdering A när det gäller utnyttjande av utrymmet då planen tar stor hänsyn till vilken lokalyta varje aktivitet behöver. Huvudplan D fick värdering I och huvudplan A och B fick värdering O gällande utnyttjande av utrymmet.
I den undre triangeln antecknades summan för poängen och viktvärdet för varje huvudplan. Summeringen för varje huvudplan antecknades längst ner i
värderingsschemat, se tabell 5. Huvudplan C fick högst poäng och är därför den bästa planlösningen.
Tabell 5, Värderingsschemat.
5.2.6 Steg 6 – Detaljutforma den valda planlösningen
I steg 6 ska den valda layouten ritas upp fullständigt med maskiner, utrustning och arbetsplatser. Fullständig ritning utifrån huvudplan C i steg 5 har ritats upp i
programmet Adobe Illustrator, se figur 11. Skalan som användes var 1:100. Maskiner, utrustning och arbetsplatser ritades in på den detaljerade och slutliga ritningen. Teckenförklaring finns beskriven i figur 11.
och en för utgående gods, en hylla samt ett tvättställ. Packrummet (aktivitet 3) innehåller ett packbord och två hyllor.
Lager 1 (aktivitet 4) består av fyra sektioner av pallställ. I den nya layouten har lager 2 (aktivitet 5) flyttats och innehåller ett stort pallställ och åtta pallplatser, vilket gör att ytan utnyttjas bättre. I den nya layouten består lager 3 (aktivitet 6) av sex pallplatser som antingen kan utnyttjas för gemensam utrustning eller pallar med material. Lager 4 (aktivitet 7) har flyttats i den nya layouten och innehåller fyra långa hyllor som utnyttjar golvytan och takhöjden bättre.
Kontoret (aktivitet 8) består av två kontorsbord och två stolar. I nya layouten består montering 1 (aktivitet 11) av tre hyllor och två monteringsbord. Montering 2 (aktivitet 12) har även denna flyttats i den nya layouten och innehåller en dedikerad
monteringsyta, ett bord samt en lång hylla.
De modifieringarna som gjordes var att lägga till en transportgång inom aktivitet 5. Detta utfördes för att effektivare få plats med ett längre pallställ och åtta pallplatser och utnyttja ytan bättre inom aktivitet 5. Ytterligare en förändring gällde
6. Analys
I detta kapitel redovisas analysen inledningsvis med jämförelsen av metoderna och avslutningsvis analyseras förslaget till ny verksamhetslayout jämfört med nuläget.
6.1 Jämförelse av SLP och FSLP
Jämförelsen av metoderna SLP och FSLP utgick från kriterierna mindre
materialflöde och mindre lokalyta. Enligt Joshi och Shah (2013) ger metoden SLP den nya verksamhetslayouten förbättrad processflöde genom anläggningen och hjälper till att öka utrymmet i industrier. Metoden SLP visar att den nya
anläggningslayouten väsentligt minskar avståndet av materialflöde enligt Watanapa och Wiyaratn (2010). Vad som menas med väsentligt avstånd specificeras inte. Denna studie har jämfört metoderna SLP och FSLP utifrån vilken layoutmetod som passar bäst för mindre materialflöde och mindre lokalyta. Enligt Muther (2015) använder metoden FSLP inga mätbara metoder för att bestämma materialflödet och metoden FSLP bör inte användas vid stora projekt som har stort materialflöde. Dock är det lämpligt att använda FSLP för att utforma planering av små områden som kontor, servicebutiker, verktygslokaler eller liknande
”icke-produktion”-aktiviteter. (Muther, R., 2015) Detta stärker valet av metod som genomfördes för att finna förslag till ny verksamhetslayout.
Olika diagram och scheman används i de olika metoderna för att visualisera och sammanställa data. Steg 4 i metoden SLP avhandlar materialflöde och använder från-till-diagrammet medan metoden FSLP i steg 1 kartlägger vilka aktiviteter som berörs och aktiviteterna antecknas i ett triangelformat schema (Muther, R., 2015). Önskvärt vore att diagrammet och schemat var lättläst och ett effektivt hjälpmedel för att tolka data (Muther, R., 2015).
Metoden FSLP är en förenklad version av SLP (Muther, R., 2015). Eftersom metoden FSLP valdes utifrån jämförelsestudien och metoden enbart berör 6 steg så är det sannolikt att metoden SLP hade gett ett liknande resultat med metodens 16 steg då det är en förenklad version. Vidare är metoden FSLP endast tillämpbar på ytor som inte är alltför stora samt där materialflödet inte är för stort (Lumsden, K., 2012). Enligt flera källor lämpar sig metoden FSLP för kontorsytor som är mindre än 300 m2, verkstäder och laboratorium som är mellan 400-500 m2 och förrådsytor som
kring 800-1000 m2. (Muther, R., 2015, Haganäs, K. och Svensson, G. D., 1977 och
Lumsden, K., 2012) Detta stärker ytterligare valet av metod som genomfördes för att finna förslag till ny verksamhetslayout.
