• No results found

Ny bebyggelse på infarterna ska ha varierande höjd, arkitektoniskt och estetiskt tilltalande utformning så infarterna förstärks och blir en del av staden med egenskaper som grönska och folkliv.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Ny bebyggelse på infarterna ska ha varierande höjd, arkitektoniskt och estetiskt tilltalande utformning så infarterna förstärks och blir en del av staden med egenskaper som grönska och folkliv. "

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Konsekvenser

Bebyggelse

Det framtagna förslaget innebär att bostäder integreras med verksamheterna på Karlshamnsvägen. Planterade gårdar,

parkeringsplatser och uteplatser innebär att miljön i området får ett varierat och mänskligare intryck av infarten.

Ny bebyggelse på infarterna ska ha varierande höjd, arkitektoniskt och estetiskt tilltalande utformning så infarterna förstärks och blir en del av staden med egenskaper som grönska och folkliv.

Hur verksamheter som finns utmed infarterna påverkar miljön skall ses över. Befintliga verksamheter får krav på sig att hålla snyggt runt omkring, utemiljön får inte se ut som ett upplag ut mot vägen. På vissa sträckor ska det finnas plank som avskiljer de tyngre verksamheterna från trafiken.

Den föreslagna funktionsomvandlingen av industrilokalen utmed Kallingevägen ger goda möjligheter att skapa en attraktiv infart till Ronneby, samtidigt som den medger ytterligare förtätning.

Näringslivet bör sannolikt stimuleras av en centralt belägen galleria och bidra till att den södra delen av Kallingevägen blir en del av staden, en stadsgata som inbjuder till möten och som är trevlig att vistas på.

Trafik

Förslaget innebär fler förändringar för trafiken. Den genomgående trafiken på infarterna beräknas få förlängd restid främst på grund av väjningsplikt som de får i cirkulationerna och av sänkta hastigheter.

För gång- och cykeltrafikanter ökar säkerheten främst på grund av hastighetssänkningen och även av vägens utformning.

Gatan

Gatubelysningen kommer att ge ökad trygghet fram för allt för kvinnor som går, cyklar och åker kollektivt i stor utsträckning. Den anpassade belysningen och funktionsomvandlingen av

industribyggnaden förstärker gaturummet och gör gatan till en attraktivplats att vistas på både för biltrafiken och gående och cyklister. Belysningen bidrar också till ökad trygghet för gång- och cykeltrafikanter

Miljön

Den föreslagna omvandlingen på Kallingevägen ger goda möjligheter att skapa en attraktiv och omväxlande infart till Ronneby. Genom sänkta hastigheter kommer bullersituationen förbättras för de boende utmed infarten.

Rondeller och cirkulationsplatser ger ett jämnare trafikflöde som till viss del minskar luftföroreningar från biltrafiken. Trafiken kommer trots detta ge upphov till buller och luftföroreningar.

Krav bör ställas på att fasaderna till ny bostadsbebyggelse skall dämpa bullret så att riktvärdena (55dBa) för inomhusnivåerna uppfylls.

Den framtagna Sörbybäcken skulle bidra till en trevligare miljö på infarten. Det bedöms som viktigt att gång- och cykeltrafikanter kan se vattenlinjen då de tar sig fram längs kanalen.

Trädplanteringar och uteserveringar bidrar till att fler människor skulle vistas i området vilket i sin tur leder till ökade skötsel och renhållningsinsatser.

Avsnittsbrytning (nästa sida)

(2)

Att angöra Ronnrby

2

Källor

Litteratur

Boverket, 2002, Stadsplanera– i stället för trafikplanera och bebyggelseplanera, Boverket Karlskrona

Bucht Eivor, Pålstam Ylva, Wingren Carola, 1996, Trafikantupplevelse på väg, Alnarp

Cullen Gordon, 1961, The concise townscape, The Architectural Press

Gehl Jan, 1996, Life between buildings, Arkitektens förlag och Jan Gehl

Gehl Jan, Gemzø Lars, Grønlund Bo, Holmgren Steen, 1991, Bedre byrum, Dansk Byplanlaboratorium, Köpenhamn

Hagson Anders, 2000, Stads- och trafikplaneringens paradigm.

Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg

Holmberg Bengt, Hydén Christer m fl. 1996, Trafiken i samhället, Studentlitteratur, Lund

Lynch Kevin, 1960, The image of the city

Nordiska Vägtekniska Förbundet, 1992, Stadsport – att forma en stadsentré, Utskott 24 Miljö, Rapport 22

Persson Bengt, 2001, Staden ser på vägen – med arkitekters ögon

Riksantikvarieämbetet och Staten historiska museer, 1984, Medeltidsstaden 64 Ronneby,

Ronneby kommun, 1987, Kring en åkrök, Ronneby - stad och byggd,

Ronneby kommun, 1971, Översiktsplan Ronneby kommun, 1992, Översiktsplan

Svensson Björn O,2000 I med- och motgång , Lund

Söderlind Jerker, 1998, Stadens renässans, första upplagan SNS förlag

Vägverket, 1999, Hela vägen

Digitala källor www.sbk.stockholm.se www.vagvarket.se www.volvo.com

Muntliga källor

Lindström Anders, Ahlberg bil, Karlskrona Människor som vistats på infarterna

Avsnittsbrytning (löpande)

(3)

Att angöra Ronnrby

3

Fotoförteckning

Omslagsbilden: Metrias ortofoto tillsammans med Lantmäteriets fastighetskarta Samtliga bilder är tagna av Karin Svensson förutom bilderna på :

Sidan 11 bild 1-2 Björn O Svensson 12 Kring en åkrök

13 Björn O Svensson 14 bild 1 Kring en åkrök 15 bild 1, 3 Björn O Svensson

19 Helena Drottenborg H www.tft.lth.se/staff/HelenaD.htm 21 bild 1Vägverket bild 2 www.volvo.com

31 Mikael Jardbrink

57 bild 1 Vägverket, Folke Svantesson

60 Patrik Gunnar Helin/ Ketchup. Copyright: Alingsås kommun 61 bild 2 Patrik Karlsson

65 bild 1,3,4 Philips AB, Division Ljus, Utomhusarmaturer Stockholm, Nicola Ellerblad

Tillstånd för användande av bilderna har erhållits från innehavarna av upphovsrätten.

References

Related documents

Konsten och de medier som den framställs i kan sägas vara det som skapar den verklighet människor ser och befinner sig i vilket i förlängningen innebär att

innehållsliga principerna säkerställer hållbarhetsredovisningens innehåll, vilket även innefattar i vilken grad företagen tar hänsyn till sina intressenter, anser

Nya bostäder planeras nära den befintliga hästverksamheten i Näs by, vilket innebär att boende kan utsättas för allergener från hästar.. Då byn redan idag är starkt påverkad

(Lieberg, Mats 2003) I glesbygden har kollektivtrafi - ken en speciellt viktig roll, detta eftersom den har en stor betydelse för att ungdomarna själva skall kunna åka för att

När det gäller befintliga värden lyfter respondenterna från FVU och AU fram att det är viktigt att förhålla sig till de värden som redan finns, särskilt när det ska byggas

Det blir svårt att bevisa vilket värde på träd eller “ej underbyggd markgrönska” som är det korrekta värdet eftersom det beror på modellens syfte och målsättning som

På vägar med VR ≥80 km/tim där Vid risk- eller skyddsobjekt finns inom vägens skyddsavstånd enligt kapitel Allmänt*, ska räcke minst uppfylla krav för kapacitetsklass H2..

De avsnitt och texter som anges i detta supplement ersätter motsvarande delar i Trafikverkets publikation 2015:087, Råd för vägar och gators utformning, version 2, (VGU),