Tolksamtalets betydelse i vårdmötet då gemensamt språk saknas
En litteraturstudie
Ida Edman Ann-Helen Skott
2015
Sjuksköterskeexamen Sjuksköterska
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad
Tolksamtalets betydelse i vårdmöten då gemensamt språk saknas – En litteraturstudie
The meaning of interpreter services in health care encounters when a common language is missing – A literature study
Ida Edman Ann-Helen Skott
Kurs: Examensarbete 15 hp Höstterminen 2015
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Handledare: Silje Gustafsson
Tolksamtalets betydelse i vårdmötet då gemensamt språk saknas – En litteraturstudie
Ida Edman Ann-Helen Skott
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Avdelningen för omvårdnad
Abstrakt
Att vara patient i ett land där språket inte behärskas kan skapa rädsla och oro för patienten. För sjukvårdspersonal innebär detta att möta patienter inom olika vårdsituationer där kommunikationen sker via en tolk. En tolk är en person som översätter samtalet mellan patient och sjukvårdspersonal och kan vara en anhörig till patienten, tvåspråkig personal eller en professionell tolk. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om tolksamtalets betydelse i vårdmöten då gemensamt språk saknas. Elva kvalitativa artiklar ingick i studien och analysen som användes var kvalitativ innehållsanalys, där meningsenheter identifierades, kondenserades till kortare textenheter utan att förlora det manifesta innehållet. Utifrån analysen framkom fem kategorier; Minskad intimitet i
vårdrelationen och hotad integritet för patienten, Möjliggör att se och höra patienten, Tolksamtalet medför en känsla av lättnad och ger möjlighet att förstå patientens situation, Möjliggör för sjukvårdspersonal att arbeta personcentrerat och Tidskrävande men nödvändigt för patientsäkerheten. Att behöva kommunicera genom en tredje part upplevdes som hotade för integritet och relationer. Det var svårt att uppleva intimitet i vårdrelationen. Tolksamtalet sågs som en nödvändighet och källa till att säkerställa en dialog med patienten. Att förstå språket och kunna uttrycka sig på sitt eget språk skapade en känsla av lättnad över att kunna förstå situationen. Sjukvårdspersonal upplevde en lättnad av att kunna se hela personen och då patienter kunde uttrycka behov och önskemål på sitt eget språk skapades förutsättningar för personal att arbeta personcentrerat. En tolk var av vikt då information om behandling och läkemedel förmedlades till patienten och var av betydelse för att behandlingar följdes. För sjukvårdspersonal innebar tolksamtalet att anpassa kommunikationen på sådant sätt att både patienten och tolken kunde förstå det som skulle förmedlas.
Nyckelord: Vårdrelation, Språkbarriär, Kommunikationsbarriär, Tolk, Tolkservice, Upplevelse, Sjuksköterska, Patient
Information är viktigt för att kunna arbeta personcentrerat utifrån patientens behov och för att kunna skapa förståelse för patientens situation. Alla människor har rätt till lika vård även om det förekommer språkskillnader som utgör ett hinder för kommunikation (Hälso- och
sjukvårdslag [HSL], SFS 1982:763). Att skapa en bro över språkbarriär är ett första steg till att få mer kunskap om personer och deras behov och önskningar inför den fortsatta vårdtiden.
Att bygga upp en god vårdrelation som bygger på förtroende, kan vara en utmaning då patient och sjukvårdspersonal inte talar samma språk. Det kan vara de första personerna patienten möter inom vården som skapar en grund för vilken bild patienten får av sjukvården (Lehna, 2005). Enligt Statistiska Central Byrån (SCB) (www.scb.se) var 16,36% av Sveriges befolkning år 2014 utrikesfödda. Det är av stor vikt att ha i åtanke att alla personer från ett och samma land inte har samma kulturella bakgrund eller verkar inom samma religion, kulturell och religiös bakgrund kan vara av betydelse för hur personer upplever hälsa och sjukdom (Anderson, Scrimshaw, Fullilove, Fielding & Normand, 2003; Hadziabdic & Hjelm, 2013).
Kommunikationssvårigheter kan medföra att viktig information gällande vård och omvårdnad inte kommer fram eller att missförstånd kan uppstå (Karliner, Jacobs, Chen & Mutah, 2007).
Att inte kunna kommunicera med sin vårdare kan medföra svårigheter i att uttrycka oro eller sjukdomsupplevelse och tyngdpunkten hamnar på den kliniska bilden (Elderkin-Thompson, Cohen Silver & Waitzkin, 2001). Studier visar att språkbarriärer hindrar patienter från att känna delaktighet och aktivt kunna ta beslut gällande sin egen vård. En känsla av maktlöshet kan uppstå då patienten känner sig beroende av någon annan och då det förekommer hinder i kommunikation med sjukvårdspersonal (Bischoff et al., 2003; Lehna, 2005).
Enligt Patientlagen (SFS, 2014:821) ska informationen anpassas utifrån individuella förutsättningar, som mognadsgrad, ålder, språkliga bakgrund och erfarenhet. Personen som delger informationen ska försäkra sig om att mottagaren har förstått informationen. Det är viktigt att patienter och sjukvårdspersonal delar betydelsen av de begrepp som berör patientens vård för att kunna följa upp patientens behandling på ett adekvat sätt (Nordby, 2007). Att ha ett personcentrerat synsätt vid kommunikation med patienter kan möjliggöra för ökad delaktighet i vården, skapa förutsättningar för patienter att kunna ta egna beslut gällande sin egen vård och förhindrar att vårdarbetet blir mekaniskt (Sines, 1995).
Enligt Bischoff et al. (2003) är hinder för kommunikation när sjukvårdspersonal och patient inte har ett gemensamt språk att kommunicera genom. För att möjliggöra god
kommunikation, kan tolk användas. En tolk kan möjliggöra att sjukvårdspersonal kan få en klarare bild av patientens symtom och behov, som i sin tur kan möjliggöra för
sjukvårdspersonalen att arbeta personcentrerat (McCabe, 2004). Utifrån ändamål och syftet med vårdmötet kan olika personer användas för att tolka samtalet. En tolk inom sjukvården kan vara en person ur personalgruppen som är flerspråkig, någon anhörig eller en
professionell tolk (Hadziabdic & Hjelm, 2013). När en patient som talar ett annat språk uppsöker sjukvård är det sannolikt någon ur familjen eller en vän som behärskar språket och tolkar. Som sjukvårdspersonal behöver man ha i åtanke att anhöriga inte är utbildade tolkar, vilket kan påverka kommunikationen och man behöver tänka på hur man uttrycker sig (Ramirez, Engel & Tang, 2008). En professionell tolk är en person som utbildat sig till tolk och har detta som yrke och det förväntas att tolken ska göra etiska överväganden och värna om tystandsplikten i tolksamtalet. En tolk ska även översätta det som sägs, ordagrant från ett språk till ett annat och kan ses som en bro mellan patientens och sjukvårdspersonalens
språkbarriär (Lehna, 2005). Om inget annat nämns, innebär begreppet tolk i denna studie, den person som översätter samtalet mellan sjukvårdspersonal och patient.
Enligt första koden av International Council of Nurses (ICN) (Svensk sjuksköterskeförening, 2014) ska sjuksköterskan respektera mänskliga rättigheter och ta hänsyn till den individuella patientens värderingar, vanor och tro, då man genomför omvårdnadsarbete. Koden belyser informationens vikt för att få patienten delaktig i sin egen vård och självständigt kunna fatta beslut gällande vården. I vissa sammanhang kan tolksamtalet vara av betydelse för att patienten ska få denna möjlighet. Villaruel, Portillo och Kane (1999) beskriver att en professionell tolk i vårdmötet kan innebära att sjukvårdspersonal får bättre kontakt med patienten samtidigt som sjukvårdspersonal behöver ha i åtanke att man blottar patientens privatliv för en tredje person. Sjukvårdspersonal behöver ta hänsyn till patientens
förutsättningar för kommunikation för att säkerställa efterföljande vård och behandlingen (Anderson et al., 2003). Ett vårdmöte med patient och tolk kan innebära intressekonflikter och sjukvårdspersonal behöver ta hänsyn till om patienten upplever situationen som olustig då någon utomstående närvarar i mötet (Alborn & McKinney, 2014).
Trots att tolksamtalet möjliggör för insamling av viktig information och är ibland den enda vägen till kommunikation med patienter så förekommer inte mycket forskning inom området.
Den forskning som bedrivits har mestadels skett under 2000-talet och kan ses som ett relativt outforskat ämne. Att inte kunna göra sig förstådd eller inte förstå det som sägs kan medföra dubbelt lidande för patienter och hindra sjukvårdspersonal från att arbeta utifrån individens behov och önskemål. Det kan uppstå en klyfta mellan patienten och vårdaren då det
förekommer språkliga hinder vilket riskerar att vården blir opersonlig. En tolk kan få personen bakom symtomen att träda fram vilket underlättar för sjukvårdspersonal att individanpassa omvårdnaden och minska lidande för patienten (Sines, 1995).
Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om tolksamtalets betydelse i vårdmöten då gemensamt språk saknas
Metod
Denna studie var en litteraturstudie fokus på personers upplevelser. Kvalitativa studier används enligt Holloway och Wheeler (2010, s. 3), då forskaren vill förklara upplevelser, beteenden eller känslor hos personer inom ett visst sammanhang.
Litteratursökning
Artikelsökingen startade med en pilotsökning för att undersöka om det fanns forskning inom området som skulle studeras. För att finna artiklar som svarade på syftet bestämdes att endast kvalitativa studier skulle ingå. Artiklar där användandet av tolk var centralt för
kommunikation och studier där vårdgivare och patient inte hade något gemensamt språk att kommunicera genom, inkluderas också i denna studie. Studier om teckenspråkstolkar exkluderades. För att underlätta för artikelsökningen, söktes medicinska ämnesord i Svensk MeSH. I den mån det fanns relevanta MeSH termer i databasen PubMed, användes dessa för vidare artikelsökning. I databasen Cinahl användes så likartade termer som möjligt i Cinahl headings. Ord som inte fanns som MeSH termer söktes som fritext ord i artikelsökningen (www.sbu.se). Sökorden som användes vid artikelsökningen var Nurse-patient relations, Language barriers, Communications barriers, Interpreter, Interpreter services, Experience*, Nurses och Patients. Sökorden valdes ut utifrån syftet och kombinerades systematiskt med hjälp av de booleska sökoperatorerna AND och OR för att finna artiklar som svarade på syftet. MeSH termen Experience* trunkerades, vilket resulterade i artiklar som innehöll ordet i flera olika ändelser och gav ett större resultat. Högertrunkering innebär att ändelsen på ett valt ord tas bort och ersätts med en* (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011, s.76).
Litteratursökningen presenteras i tabell 1.
Tabell 1. Redovisning av artikelsökning i PubMed och CINAHL PubMed 2015-09-07
Begränsningar; Engelsk text, Reviewed, full text, Publikation från 2000-2015
Sök nr. Sökord *,**) Antal Granskade Använda
S1 Nurse-patient relations MH 31586
S2 Language barriers FT 12622
S3 Communication
barriers
MH 5038
S4 Interpreter FT 1294
S5 Interpreter services FT 391
S6 Experience* FT 769442
S7 Nurses MH 72483
S8 Patients MH 71212
S9 S4 OR S5 796
S10 S1 OR S7 OR S8 70559
S11 S10 AND S6 11589
S12 S1 AND S2 AND S3 180 12 1
S13 S11 AND S9 10 10 1
S14 S10AND S9 30 11 0
*MH- MeSH termer i Databasen PubMed **FT- Fritextsökning CINAHL 2015-09-12
Begränsningr; Engelsk text, Peer Reviewed, full text Publikation från 2000-2015
Sök.nr Sökord *,**) Antal Granskade Använda
S1 Nurse-patient relations CH 19210
S2 Language barriers FT 758
S3 Communication
barriers
CH 3256
S4 Interpreter FT 1523
S5 Interpreter services CH 1263
S6 Experience* FT 177474
S7 Nurses CH 43244
S8 Patients CH 4668
S9 S4 OR S5 321 14 3
S10 S1 OR S7 OR S8 16336
S11 S10 AND S6 1926
S12 S1 AND S2 AND S3 2 2 1
S13 S11 AND S9 11 9 3
S14 S10 AND S9 124 10 2
*CH- CINAHL headings **FT- Fritextsökning
Artikelgranskning
Artiklarna i studien (n=11) kvalitetsgranskades enligt protokoll från Statens Beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) (www.sbu.se). Till en början granskades artiklarna enskilt, därefter diskuterades och sammanställdes de enskilda resultaten av granskningen gemensamt. Svaren på frågorna i protokollet poängsattes, där svaret Ja gav en poäng och ett
nekande svar inte gav någon poäng. Enligt Willman et al. (2011) kunde författarna till en studie välja att värdera artiklarna utifrån egen poängsättning som stöd för
kvalitetsgranskningen. Svarsresultatet från protokollet i denna studie räknades därför om till procenttal och gav ett kvalitetsvärde för artiklarna. Artiklar som fick ett procenttal mellan 0 och 69 % värderades med låg kvalitet och exkluderas i denna studie (n=12). Artiklar med medelhög kvalitet och ett värde mellan 70 och 79 % samt artiklar med hög kvalitet och ett värde på 80 % eller högre inkluderades och analyserades. Kvalitetsgranskningen redovisas i tabell 2.
Tabell 2. Översikt över artiklar ingående i analysen (n=11)
Författare (år), land
Typ av studie Deltagare/
Bortfall
Metod Datainsamling / Analys
Huvudfynd Kvalitet
Arnaert. &
Schaack.
(2006). Kanada
Kvalitativ 4 Semistrukture
rade intervjuer/
Kvalitativ inne- hållsanalys
Genom att använda sig av tolk i vårdmötet kunde man få patienten att känna sig sedd och bekräftad.
Hög
Brämberg. &
Sandman.
(2012). Sverige
Kvalitativ 52/25 Semistrukture rade
intervjuer i fokusgrupper/
Kvalitativ innehålls analys med induktiv ansats
Tolken ska ses som en neutral förmedlare i en
trevägskommunikation för att få bästa möjliga information från varandra.
Hög
Eklöf, Hupli. &
Leino-Kilpi.
(2015). Finland
Kvalitativ 8 Intervjuer/
Kvalitativ innehålls Analys med induktiv ansats
Att använda sig av tolk är en komplex situation, många etiska och praktiska övervägningar måste göras. Noggrann planering inför vårdmötet är viktigt både för patienten och organisationen.
Medel
Fatahi, Mattsson, Lundgren. &
Hellström.
(2010). Sverige
Kvalitativ 11 Intervjuer i fokusgrupper/
Kvalitativ innehålls analys
Tolkar behöver utbildas i medicinsk terminologi för att lättare kunna informera patienter om biverkningar eller om undersökningar. Vårdmötet utan tolk kunde skapa onödig oro och lidande hos patienten till följd av språkbarriärer.
Hög
Garrett, Dickson, Young, Whelan. &
Forero. (2008).
Australien
Kvalitativ 59 Intervjuer i fokusgrupper/
Grounded Theory
De flesta patienter hade en god vårdupplevelse, dock var känslor av maktlöshet och utelämnande något som många patienter upplevde till följd av språk- svårigheter och frånvaro av tolk.
Hög
Tabell 2. Forts. Översikt över artiklar ingående i analysen (n=11)
Författare (år), land
Typ av studie Deltagare / Bortfall
Metod Datainsamling/
Analys
Huvudfynd Kvalitet
Gerrish, Chau, Sobowale. &
Birks. (2004).
England
Kvalitativ 13 fokus grupper med 3-13 deltagare/
grupp
Semistrukturer ade intervjuer i grupp/
Framework analys
Sjukvårdspersonal kunde se det som en fördel att
familjemedlemmar kunde vara med vid vårdmöten och tolka, medan det kunde ses som en börda från patientens perspektiv då man inte ville berätta allt om det medicinska tillstånd för familjen.
Medel
Hadziabdic, heikkilä, Albin.
& Hjelm.
(2009). Sverige
Kvalitativ 17 Semistrukturer
ade intervjuer med
fenomenologis k ansats
Tolkens beteende och attityd hade inverkan på för vilket förtroende som patienten fick både för tolken och
vårdgivaren.
Hög
Hadziabdic, Heikkilä, Albin. &
Hjelm. (2011).
Sverige
Kvalitativ 60 Dokumentation
s
sammanställnin g/ Kvalitativ innehålls analys
Det var många gånger brist på tolk eller svårt att få tag på en tolk för det språk som behövdes för vårdmötet, vilket skapade kommunikationsbarriärer mellan vårdpersonal och patient.
Hög
Jirwe, Gerrish.
& Emami.
(2010). Sverige
Kvalitativ 10 Semitrukturera
de intervjuer/
Framework analys
Studenterna upplevde svårigheter i att kommunicera med patienter där man inte hade något gemensamt språk och inte någon tolk. Detta ledde till opersonligt och mekaniskt vårdarbete.
Hög
McCarty, Cassidy, Graham. &
Tuohy. (2013).
Irland
Kvalitativ 23 Semistrukturer
ade intervjuer/
Tematisk innehålls analys
Att kommunicera då det inte fanns gemensamt språk
upplevdes svårt. Sjuksköterskor var oroliga för att inte kunna göra en helhetsbedömning av patienten och då inte kunna erbjuda en säker och adekvat vård.
Hög
Tuohy, McCarthy, Cassidy. &
Graham.
(2008). Irland
Kvalitativ 7 Semistrukturer
ade intervjuer/
Tematisk innehålls analys
Utan tolk blir det svårt att få en klar en bild av patienten och att anpassa omvårdnaden efter personens behov. Vården blev mer anpassad till problemet än personen.
Hög
Analys
Analysen av de 11 artiklarna utgick ifrån Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Fokus i denna studie låg på det manifesta innehållet i
meningsenheterna och målet var att bevara innehållet utan att göra tolkningar av texterna.
Meningsenheter som svarade på syftet identifierades och översattes från engelska till svenska
och kondenserades, vilket betyder att texten kortas ner utan att kärnan i meningsenheten förloras (Graneheim & Lundman, 2004). De kondenserade meningsenheterna kodades utifrån sitt sammanhang, där koden beskrev innehållet i meningsenheten. Utifrån koderna
identifierades likheter och skillnader som sedan delades in i tretton subkategorier och fem kategorier. Målet var att, uppnå en så bred beskrivning av fenomenet som möjligt utan att förlora det manifesta innehållet. Kategorierna redovisas i tabell 3.
Resultat
Tabell 3. Redovisning av kategorier (n=5)
Kategorier
Minskad intimitet i vårdrelationen och hotad integritet för patienten Möjliggör att se och höra patienten
Tolksamtalet medför en känsla av lättnad och ger möjlighet att förstå patientens situation Möjliggör för sjukvårdspersonal att arbeta personcentrerat
Tidskrävande men nödvändigt för patientsäkerheten
Minskad intimitet i vårdrelationen och hotad integritet för patienten
När närstående tolkade samtalet var det ämnen som var känsliga att tala om därför gjorde sjukvårdspersonal etiska överväganden och tänkte på vad de sa och hur de uttryckte sig (Eklöf, Hupli & Leino-Kilpi, 2015; Hadziabdic, Heikkilä, Albin & Hjelm, 2009). Då samtalet innebar att tala om känsliga ämnen användes med fördel en professionell tolk för att värna om patienten och närståendes integritet (Garrett, Dickson, Young, Whelan & Forero, 2008;
Hadziabdic, Heikkilä, Albin & Hjelm, 2011). Patienter kunde uppleva att familjerelationer förändrades då familjemedlemmar tolkade och att integriteten hotades. Många patienter nämnde att det fanns aspekter angående sitt hälsotillstånd som man ville hålla privat, särskilt då barn tolkade (Gerrish, Chau, Sobowale & Birks, 2004).
If they can´t find anybody (to interpret), I take one of my kids. Some sickness you can´t tell your kids, when you have problems, abdominal, somethings like that, you can´t tell your child to talk with the nurse (Gerrish et al., 2004, s.409).
(Having an) Interpreter is good because my daughter, there are some things in the medical field that my daughter doesn´t know (Garrett et al., 2008, s.487).
Studier (Brämberg & Sandman, 2012; Hadziabdic et al., 2009) visade att patienter
uppskattade tillfällen då det fanns tillgång till en professionell tolk. Att tolken visade respekt, bevarade patientens integritet, hade ett neutralt bemötande och inte lade in egna värderingar i det som översattes, var också något som värdesattes av patienterna och låg till grund för trygghetskänslan i tolksamtalet (Hadziabdic et al., 2009). Sjukvårdspersonal fick en mer rättvis bild av patienten och upplevde att man värnade om både familjens och patientens integritet och minskade risken för partiskhet från familjemedlemmar (Fatahi, Matsson, Lundgren & Hellström, 2010; McCarty, Cassidy, Graham & Tuohy, 2013).
They felt confident that the translation would be liberal, without any value judgement being made (Hadziabdic et al., 2009, s.464).
En professionell tolk kunde också ses som ett hot mot patientens integritet då det kunde skapa olustkänslor hos patienter då en tredje person närvarande i vårdmötet (Eklöf et al., 2015).
Studier visade att förtroendet för tolken var av betydelse för patientens vilja att tala öppet om sitt hälsotillstånd, vilket låg till grund för om sjukvårdspersonal kunde få adekvat information eller inte. Information som kunde vara av stor vikt vid planering av vidare vård för patienten (Brämberg & Sandman, 2012).
There he/she (patient) is sitting like on trial, telling strangers about his/her personal life (Eklöf et al., 2015, s.148).
Att behöva använda en tolk i vårdmötet sågs som ett hinder för patientens och
sjukvårdspersonalens relation, vilket gjorde det svårt att bevara intimiteten i vårdrelationen.
Då sjukvårdspersonal talade till patienten via tolken, kunde inte patienten vara säker på att få korrekt översättning av tolken, då de inte förstod vad som sades och en känsla av utanförskap kunde uppstå (Hadziabdic et al., 2009). Samma känsla kunde även förekomma hos
sjukvårdspersonal som ibland upplevde att tolken och patienten talade till varandra som vänner på sitt gemensamma språk och sjukvårdspersonalen förlorade sin roll som kommunikationsledare (Eklöf et al., 2015).
…When you can´t speak the language, then you don´t know whether the interpreter has correctly translated what you have said… (Hadziabdic et al., 2009, s.465).
Möjliggör att se och höra patienten
I vårdmöten då det inte fanns ett gemensamt språk upplevdes tolken nödvändig för att överkomma språkbarriären och möjliggjorde för patienten att bli sedd och hörd. Den
professionella tolkens utbildning tillsammans med goda språkkunskaper upplevdes som den mest trovärdiga och viktiga personen för kommunikation mellan patient och
sjukvårdspersonal (Fatahi et al., 2009; Hadziabdic et al, 2009). Tolken sågs som den enda vägen till att kommunicera med sjukvårdspersonal och gjorde det möjligt för patienter att ställa djupare frågor och berätta om sina symtom på sitt eget språk (Garrett et al., 2008).
I have felt frustrated because I wanted to express what I Really felt, what was really happening (for me). To be able to express to the doctor what I really wanted (Garrett et al., 2008, s.484).
Då anhöriga var med vid vårdmöten med förekommande språkbarriär mellan patient och sjukvårdspersonal, antogs rollen som informell tolk av den anhörige och skapade
förutsättningar för dialog. Patienter upplevde en trygghet över att ha en anhörig som tolk i vårdmötet, och känslor av ovisshet över situationen kunde uppstå då man inte hade någon vid sin sida. Anhöriga kunde ses av sjukvårdspersonal som ett stöd till att kunna skapa en
vårdrelation med patienten och patientens besvär kunde lättare identifieras vid
kommunikation med anhöriga (Arnaert & Schaack, 2006; Fatahi et al., 2010; Jirwe, Gerrish &
Emani, 2010; McCarty et al., 2013).
My daughter is my mouth and my ears because I don´t speak any English. It was a good thing because I don´t know how to speak English (Arnaert & Schaack, 2006, s.100)
Tolksamtalet medför en känsla av lättnad och ger möjlighet att förstå patientens situation Att vara patient och inte kunna språket innebar en stress både över att vara borta från familjen och hemmet och över att inte förstå det som sägs (Arnaert & Schaack, 2006), När det inte fanns förståelse för språket som talades skapades ett lidande. Patienter upplevde känslor av ovisshet och oro över att vara allvarligt sjuk då det inte fanns ett sätt att kommunicera på och det fanns en önskan om att bli varse om sitt tillstånd. Att inte ha en tolk som kunde översätta, skapade känslor av rädsla och oro hos patienter. Känslan av att möjligen vara döende var något som nämndes av patienter då det inte fanns möjlighet att förstå situationen till följd av språkbarriären (Fatahi et al., 2010; Gerrish et al., 2004).
If you don´t kvow what this is, you may think that you are going to die or something like that… (Fatahi et al., 2010, s.778).
Vid frånvaro av tolk var det svårt för patienter att förstå situationen och känslor av maktlöshet och sänkt självkänsla uttrycktes. Patienter upplevde att det var svårt att förstå både språk och gester vilket medförde att frågor blev obesvarade och det var svårt att kunna ge
sjukvårdspersonalen en helhetsbild (Garrett et al., 2008). För patienter var det viktigt att få rätt information på sitt eget språk för att kunna förstå vad som hände eller vad man hade för sjukdom, och det enda sättet till att möjliggöra för detta, var via en tolk. Patienter upplevde situationen som skrämmande då det inte förstod vad som sades (Garrett et al., 2008). Trots att det fanns tillgång till tolk, uttryckte patienter en osäkerhet över om de förstått allt som sades eller om de sagt rätt saker för att göra sig förstådd (Hadzibdic et al., 2009; Touhy, McCarthy, Cassidy & Graham, 2008).
When the doctor comes I don´t know what´s happened to me, what I´ve got, because no one is here (to interpret). It scares me every day (Garrett et al., 2008, s. 485).
Without an interpreter, I speak, but I don´t know whether I have understood him correctly or if I have said the right thing, so that he understands me (Hadziabdic et al., 2009, s.466).
Att använda tolk vid språkbarriärer möjliggjorde för sjukvårdspersonal att ställa många frågor, vilket klargjorde bilden av patienten. Sjukvårdspersonal upplevde en lättnad då det fanns tillgång till en professionell tolk som var en säker källa till korrekt och objektiv översättning av patientens situation (McCarthy et al., 2013). Familjemedlemmar kunde vara partiska, misstolka det som skulle översättas eller inte förstå den medicinska terminologin vilket kunde leda till misstolkningar av översättningen till patienten. Patienter upplevde lättnad över att få korrekt information om det som rörde sjukvården och sitt hälsotillstånd, på sitt eget språk (Touhy et al., 2008).
Eventually we got an interpreter in… and we asked every question that we possibly could… (McCarthy et al., 2013, s.338).
En del patienter i studierna mötte tvåspråkig personal under vårdtiden, vilket uppskattades.
Tvåspråkig personal sågs som en tillgång, som hade kunskap om systemet och kunde hjälpa patienterna att förstå vad som pågick kring vård och behandling. Tvåspråkig personal kunde
underlätta för patienter att få rätt information och kunna förstå informationen man fick (Garrett et al., 2008).
For me I couldn´t understand… When I was spoken to in Croatian I felt like my heart had enlarged (Garrett et al., 2008, s.485).
Möjliggör för sjukvårdspersonal att arbeta personcentrerat
En förutsättning för personcentrerat arbete var att sjukvårdspersonal förstod patienten och behoven som fanns. Sjukvårdspersonal upplevde att vårdarbetet blev opersonligt och
mekaniskt och att det inte kändes rätt att gå in till en patient och utföra åtgärder utan att kunna förklara för patienten vad man gjorde (Jirwe et al., 2010; McCarthy et al., 2013). Det förekom oro hos sjukvårdspersonal över att kunna arbeta holistiskt då det varken gick att förstå eller göra sig förstådd (Tuohy et al., 2008).
It was more that I just did my job and… I just replaced the intravenous line and that´s it… It did´nt feel right just going in there, performing the task and then leaving (Jirwe et al., 2010, s.439).
En tolk bidrog till att viktig information som behövdes för att anpassa omvårdnaden, kunde komma fram. För att arbeta personcentrerat beskrev studier (Garrett et al., 2008; Tuohy et al., 2008) att det var av betydelse att se till patientens behov och kulturella bakgrund, vilket underlättades då man kunde förstå varandra. Då tolk användes upplevdes det lättare att kunna se hela personen och inte bara vårda ett problem. Användandet av tolk kunde också bidra till bättre hälsa, ökad delaktighet i vården, högre kvalitet på vård och behandling och
möjliggjorde för patienten att fatta egna beslut (Garrett et al., 2008; Tuohy et al., 2008).
Tolken sågs som en oberoende bro mellan vårdgivare och patienter vilket bidrog till högre kvalitet på vårdarbetet och trygghet för patienterna (Fatahi et al., 2010).
…When you understand more of the person you can then nurse the person rather than nursing the problem (Tuohy et al., 2008, s.167).
En tolk möjliggjorde för patienter att göra uttryck för sina behov samtidigt som det skapade förutsättningar för sjukvårdspersonal att förstå patienterna. Sjukvårdspersonal använde gärna tolk i samtal då man strävade efter att ge optimal vård för den enskilda individen och sätta sig in i patientens situation (Garrett et al., 2008; McCarthy et al., 2013). Att kunna kommunicera
med patienter sågs som en förutsättning för god omvårdnad och personal upplevde att mycket information förlorades då det var svårt att kommunicera (Jirwe et al., 2010).
You miss so much… when you don´t have a way to communicate… communication is prerequisite for good nursing care (Jirwe et al., 2010, s.439).
Tidskrävande men nödvändigt för patientsäkerheten
Vid språkbarriärer upplevdes det av sjukvårdspersonal att man riskerade patientsäkerheten.
Det upplevdes svårt att få en anamnes och livshistoria av patienten för vidare planering av vård. Det ansågs även vara svårt att göra riskbedömningar rörande patientens situation vilket riskerade patientsäkerheten (Tuohy et al., 2008). Att använda professionell tolk ökade möjligheten för patienter att få adekvat vård då brister i kommunikationen kunde medföra att undersökningar blev inställda eller att de behövde kompletteras senare (Fatahi et al., 2010;
Hadziabdic et al., 2011).
Due to lack of communication, sometimes we have been forced to cancel the examination (Fatahi et al., 2010, s.777).
Då det inte fanns tillgång till tolk inför ett vårdmöte kunde det medföra att läkartiden fick bokas om och patienten var tvungen att komma åter vid ett senare tillfälle. Det fanns inte alltid möjlighet att kunna ta reda på hur brådskande ärendet var och i vissa fall fick personal ringa och lämna återbud utan att ha träffat patienten (Hadziabdic et al., 2011).
Patient had an appointment with the doctor… Doctor phoned round to patients´
relatives but could not get hold of anyone who could help to interpret. Patient then had to go home and got a new appointment (Hadziabdic et al., 2011, s.257).
Sjukvårdspersonal ansåg att det var tidskrävande att boka ett tolksamtal, med långa
telefonköer, brist på tolk för det språk man behövde eller att tolken inte svarade i telefon på avtalad tid. Vid brist på tolk tillfrågades anhöriga, trots att sjukvårdspersonal helst önskade en professionell tolk som många gånger var den avgörande länken till att överkomma
språkbarriären (Eklöf et al., 2015; Garrett et al., 2008; Hadziabdic et al., 2009; Hadziabdic et al., 2011). Det hände att sjukvårdspersonal valde att inte boka en tolk, i tron om att klara sig utan, vilket begränsade kommunikationen och riskerade att viktig information inte framkom gällande planering av vidare vård av patienten (Hadziabdic et al., 2009; McCarthy et al., 2013).
Sometimes I spend 30 min on the phone, just to get in touch with the interpreter service… (Eklöf et al., 2015, s.147).
Sjukvårdspersonal upplevde svårigheter med att förklara innebörden av behandling och vård för patienten då det inte fanns tillgång till tolk. Vid språkbarriärer var det svårt att informera patienter om läkemedelsbehandling eller vad sjukdomen innebar, vilket medförde för tidigt avbrutna behandlingar (Brämberg & Sandman, 2012).
Diskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om tolksamtalets betydelse i vårdmöten då gemensamt språk saknas. Utifrån analysen identifierades fem kategorier som svarade på syftet; Minskad intimitet i vårdrelationen och hotad integritet för patienten, Möjliggör att se och höra patienten, Tolksamtalet medför en känsla av lättnad och ger möjlighet att förstå patientens situation, Möjliggör för sjukvårdspersonal att arbeta personcentrerat och Tidskrävande men nödvändigt för patientsäkerheten.
Resultatet i litteraturstudien visar att vid vårdmöten med en tolk närvarande kunde upplevasss som ett hot mot integriteten och sjukvårdspersonal upplevde att det var svårare att skapa intima vårdrelationer med patienter. Trots detta ansågs det att tolken skapade förutsättningar för personcentrerat och patientsäkert arbete. Widäng och Fridlund (2003) beskriver integritet som en personlig betydelse för alla individer och innebär att själv få välja vem som ska få tillgång till informationen. Att få välja vem som skulle få tillgång till informationen var i vår studie mer eller mindre uteslutet då man var i behov av tolk i vårdmötet. Det fanns inte möjlighet att välja den professionella tolken som erbjöds av sjukvården men det fanns möjlighet för patienter att ha anhöriga som tolk. Trots att patienten kunde välja mellan professionell eller anhörigtolk kunde det spekuleras i vilket alternativ som var minst kränkande för integriteten till följd av det som låg i fokus för samtalet. Vidare beskriver Widäng och Fridlund (2003) att personal värnar om patienters integritet genom att bygga upp en trygg relation och tala i enrum med patienten vilket även möjliggör för öppen
kommunikation. I jämförelse med vår studie kunde det ses som att värna om integritet riktade sig mer till att ha förtroende för den tredje parten i vårdmötet, tolken, än till
sjukvårdspersonalen och det var avgörande för hur öppet patienten ville tala om sin situation.
Jacelon (2004) beskriver att människor har strategier för att hantera den personliga integriteten. Strategierna är inte förutbestämda utan styrs av vilket sammanhang personen
befinner sig i och många gånger är en strategi att bearbeta information och förlita sig på en auktoritär person för att behålla sin integritet och autonomi. Resultatet i litteraturstudien visar att i vårdmötet med språkbarriärer kunde det vara svårt för patienter att förlita sig på
sjukvårdspersonalen då det inte gick att säkerställa korrekt översättning via tolken. Detta kunde ses som ett hot mot den personliga integriteten vid jämförelse mot Jocelons (2004) beskrivning.
Litteraturstudiens resultat visar att då patienter behövde översättning av en tolk innebar det att konfidentialiteten och intimiteten i relationen hotades. Patienter kände osäkerhet över det som översattes till sjukvårdspersonalen medan sjukvårdspersonal upplevde känslor av utanförskap då tolken och patienten talade med varandra på sitt eget språk. Detta kan jämföras med Widäng, Fridlund och Mårtensson (2008) som beskriver hur patienter upplever sig
utelämnade och exponerade då sjukvårdspersonal inte har kontroll över situationen. Att inte förstå språket, både ur patientens och ur sjukvårdspersonalens perspektiv kunde ses som brist på kontroll och utelämnande i vårdmötet. Patienter beskriver även svårigheter i att behålla sin identitet vid sjukdom och många gånger byts identiteten ut mot en diagnos (Widäng et al., 2008). Känslor av utanförskap kan uppkomma och patienter känner att det är svårt att förklara dessa känslor för sjukvårdspersonal, vilket kunde liknas med tolkens svårigheter att förmedla känslor från patienter till sjukvårdspersonal. Känslor var individuella och upplevdes på olika sätt av alla människor. Det var av vikt att patienter kände sig bekräftade för att kunna skapa en god relation mellan patient och sjukvårdspersonal. Ur Strandberg, Åström och Norbergs (2002) perspektiv anses det vara patientens eget ansvar att tala om vilka behov som finns för att sjukvårdspersonal ska kunna hjälpa patienten på bästa sätt.
Strandberg et al. (2002) skriver att det krävs att informatören och mottagaren, det vill säga patienten och sjukvårdspersonal är öppen för kommunikation för att minska risken för missförstånd. I vår studies resultat var tolken viktig för kommunikationen och möjliggjorde för patienten att bli sedd och hörd, vilket värdesattes högt. Thorne, Harris, Mahoney, Con och McGuinness (2004), beskriver att det är stor betydelse för patienter att bli hörda och känna närvaro av sjukvårdspersonal. Att personal tar sig tid att lyssna på patienter ökar möjligheten för god dialog och öppen kommunikation. Resultatet av vår studie visade att då det var svårt att upprätthålla en dialog, som vid språkbarriärer, krävdes det en tolk som öppnade upp för kommunikation och möjliggjorde för patienter att göra sig hörd. Samtidigt som tolken kunde
göra patientens röst hörd kunde det möjliggöra för sjukvårdspersonalen att få en rättvis bild och se hela patienten.
Zotterman, Skär, Olsson och Söderberg (2015) beskriver hur patienters känslor ska bekräftas och att alla ska mötas med respekt, som den unika person varje individ är, vilket möjliggör för goda vårdrelationer. Ytterligare beskrivs vikten av första intrycket vid mötet med patienten och hur ett första intryck är svårt att ändra på. Fokus ska ligga på patienten och
sjukvårdspersonalen ska ha ett positivt och professionellt sätt att föra sig på vilket gör det möjligt för patienten att känna sig sedd och hörd. Enligt resultatet i vår studie sågs tolken som ett hinder för intimiteten i vårdmötet, samtidigt som det var en nödvändighet för patienter att kunna göra sig hörd. Sjukvårdspersonal såg tolken som ett stöd till att möjliggöra för
kommunikation men det kunde spekuleras i på vem eller vad fokus låg på i det första vårdmötet. Det talades om att det var frågorna som ställdes, förtroendet till tolken eller relationen mellan tolk och patient som var viktiga aspekter till att göra sig sedd och hörd. För patienterna kunde förtroendet för tolken vara avgörande för hur öppet det talades om känsliga ämnen. Janssen och Largo-Jenssen (2012) beskriver hur kvinnorna i studien upplevde sig mer bekräftade i samtal med en kvinnlig läkare, vilket medförde att kvinnorna kände sig hörda. En manlig läkare kunde rikta samtalet mot det medicinska och frågade frågor gällande symtom.
Det kunde tänkas att en kvinnlig patient hellre ville tala med kvinnlig sjukvårdspersonal via en kvinnlig tolk.
Resultatet i litteraturstudien visar att bli sedd och hörd sågs som en likhet med att förstå och bli förstådd. Att bli sedd och hörd var grundläggande för att skapa en djupare mening av samtalet, att förstå och göra sig förstådd. Att vara nära patienten och dela patientens sårbarhet är enligt Rudolfsson och Berggren (2012) en väg till att förstå patienten och dennes situation.
Det är viktigt att se skillnad på att förstå varandra både språkligt och ur ett kulturellt perspektiv. Alla ord som sägs kan enligt Leininger (2002) ha olika innebörd eller betydelse för olika personer, beroende på religion, kulturella eller politiska värderingar, livssyn, miljö och vilket kön man har. Som sjukvårdspersonal är det av vikt att ha i åtanke att begreppen hälsa och sjukdom inte har samma betydelse för alla patienter man möter och omvårdnaden ska anpassas utifrån den individuella patientens värderingar om begrepp. Även Kasper, Légaré, Scheibler och Geiger (2012) menar att alla människor förstår språket på olika sätt och att alla ord inte har en förutbestämd mening och kan då tolkas olika. Det krävs att mottagaren och informatören behöver dela meningen av det som sägs för att skapa förståelse i samtalet. I
tolksamtal kunde det vara av vikt att ha detta i åtanke och återkoppla med patienten för att säkerställa att man förstått och gjort sig förstådd.
I litteraturstudiens resultat framkommer att förstå och göra sig förstådd sågs som en förutsättning för att möjliggöra för personcentrerad vård. Sjukvårdspersonal behövde ta hänsyn till hela patienten och alla behov för att kunna se personen bakom sjukdomen. Detta belyser Ekman et al. (2011) som ett sätt att se hela personen genom att inte förminska patienten till en sjukdom eller symtom. Då en person får möjlighet att uttrycka sin
sjukdomskänsla kan patienten få hjälp till att återfå meningen av sin situation. Tillsammans med patienten kan sjukvårdspersonal finna lösningar för att bevara självkänslan. Då
språkbarriärer förekom kunde patienten behöva kommunicera via en tolk för att uttrycka sjukdomsupplevelsen, vilket möjliggjorde för sjukvårdspersonal att arbeta personcentrerat.
Ekman et al. (2011) beskriver vidare att begreppet personcentrerad vård är mer betydelsefullt än begreppet patientcentrerad vård. Att arbeta utifrån personcentrerad vård tillåter
sjukvårdspersonal att se personen bakom sjukdomen vilket ger en bättre bild inför vidare vård av patienten. Enligt McCormack och McCance (2006) kan personcentrerad vård beskrivas som ett sätt att arbeta utifrån patients tro och värderingar, inte bara utifrån symtom och sjukdom. Att vara engagerad i patienten, vara närvarande och göra patienten delaktig i beslutstagande gällande vården beskrivs som personcentrerad omvårdnad.
För att arbeta personcentrerat förutsatte det att sjukvårdspersonal såg hela patientens situation och att båda parter kunde göra sig förstådda språkligt sett. Det kunde förekomma att personal försökte använda sig av kroppsspråk för att kommunicera vid språkbarriärer. För att eliminera risken för missförstånd använde sjukvårdspersonal sig av tolk, vilket skapade förutsättningar för att se hela personen och arbeta holistiskt. Kita (2009) menar att personer inom en annan kultur kan ha olika kroppsspråk och gester som har olika betydelser för ett ord. Detta innebär att sjukvårdspersonal bör vara försiktig med det egna kroppsspråket. Till exempel kan vanliga positiva tecken som används i västvärlden och Skandinavien ha en annan innebörd inom en annan kultur. Sjukvårdspersonal kan mena väl genom att visa att provresultat ser bra ut och forma en cirkel med tummen och pekfingret, som i många länder är ett tecken för något positivt. I andra länder och kulturer är detta tecknet för noll eller kroppsöppning och gesten får då en helt annan innebörd.
Litteraturstudiens resultat visar att då patienten blev hörd, förstådd och ett personcentrerat arbetssätt låg i fokus i vården för patienten ökade möjligheten för patientsäkert arbete. Ett sätt att arbeta patientsäkert kunde vara att få patienten delaktig och införstådd i sin egen vård och behandling. Davis, Jacklin, Sevdalis och Vincent (2007) menar att patientens
sjukdomstillstånd kan vara av betydelse för hur engagerad patienten vill eller orkar vara i sin egen vård. Patientsäkerhet kan ha olika betydelser för alla patienter och ur ett perspektiv innebär patientsäkerhet att ha möjligheten att kunna lämna adekvat information till
sjukvårdspersonal, samtidigt som sjukvårdspersonal ska kunna ta vara på informationen inför vårdarbetet (Davis et al., 2007). Att inte kunna språket kunde i vår litteraturstudies resultat medföra kompromisser för patientsäkerheten då det kunde ta längre tid att få en rättvis och tydlig bild av patienten till följd av att behöva vänta på en tolk. Patienter som talade samma språk som sjukvårdspersonalen hade lättare tillgång till information än en patient som inte kunde språket och behövde vänta på en tolk.
Kangasniemi, Vaismoradi, Jasper och Turunen (2013) beskriver patientsäkerhet ur ett etiskt perspektiv med två viktiga byggstenar, där sjukvårdspersonal alltid ska väga nytta med risker i vården av patienter och se hela människan och värna om människans värdighet. För att värna om en människas värdighet menar Kangasniemi et al. (2013) att sjukvårdspersonal behöver respektera personens självbild och inre värderingar och se personen som en unik människa.
Att arbeta patientsäkert beskrevs i vår studie som ett sätt att få patienter att förstå sin situation, sjukdom och vikten av att fullfölja behandlingen. Tamura-Lis (2013) menar att det är av stor vikt att informera patienter om sitt tillstånd för att skapa förståelse för restriktioner under pågående behandling och hur läkemedel ska administreras för att minska risken för tidigt avbruten behandling. Tamura-Lis (2013), menar även att närstående behöver få information om behandling och aktuella läkemedel, särskilt då patienten har hög ålder eller är svårt sjuk.
Även vikten av återkoppling belyses för att säkerställa att patienten och eller närstående förstår innebörden av en behandling, om det förekommer hinder för kommunikationen ska sjukvårdspersonal finna metoder för att nå fram till patienten. I litteraturstudiens resultat kunde tolken ses som en strategi till kommunikation. Det var viktigt att sjukvårdspersonal inte bara anpassade språket så att patienten skulle förstå, även en tolk skulle förstå det som sades för att kunna förmedla korrekt information till patienten för minskad risk för avbruten behandling.
Till följd av den ökade migrationen i Europa och sannolikheten att möta patienter med annan kulturell bakgrund som talar ett annat språk, kan det tänkas att det behövs transkulturell utbildning hos sjukvårdspersonal samt utbildning i hur tolksamtal bör förberedas och genomföras. För att kunna arbeta holistiskt krävs det att man skapar förståelse för hela människan man har framför sig, förståelse för mer än orden som uttrycks i samtalet. Att ha transkulturell kunskap ökar förståelsen för människor med andra värderingar, annan tro eller kulturell bakgrund och skapar förutsättningar för ett personcentrerat arbete och transkulturell omvårdnad. Torry (2005) menar också att det är av stor vikt att se hela människan med värderingar, tro och kulturell bakgrund samt att sjukvårdspersonal behöver ha kunskap i att analysera hur personer inom en kultur eller religion kan se på hälsa, ohälsa samt sjukvård.
Utifrån detta skapas personcentrerad omvårdnad utifrån kunskap om transkulturell vård.
Metoddiskussion
Metoden för denna studie utgick från Graneheim och Lundman (2004), hade manifest ansats och kvalitativ design. Polit och Beck (2008, s.196) beskriver att målet för en forskare är att avspegla sanningen i resultatet av forskningen. Att finna trovärdighet för forskningen innefattar fyra delar, överförbarhet, pålitlighet, tillförlitlighet och bekräftbarhet.
Med överförbarhet menas att resultatet av forskningen kan överföras till ett annat
sammanhang och implementeras (Polit & Beck, 2008, s.202). Överförbarhet beskrivs också av Holloway och Wheeler (2010, s.304) som ett sätt då resultatet av en studie kan överföras till ett annat sammanhang eller liknande situationer med liknande patienter, inom kvalitativ forskning. Resultatet av denna studie kan överföras till andra sammanhang och tolksamtal inom andra områden än hälso- och sjukvård. Att använda tolk vid språkbarriärer kan vara nödvändigt inom många olika sammanhang, så som skola, barnomsorg eller på möten med myndigheter. Det viktiga är att alltid ha människan i fokus med sina individuella behov, värderingar och önskemål.
Pålitlighet beskriver hur analysen gått till väga, hur tydligt författarna till en studie har redovisat tillvägagångssättet. Det ska vara tydligt för läsaren hur författarna har gått till väga för att få fram ett resultat, och det ska vara möjligt att göra en liknande studie (Holloway &
Wheeler, 2010, s.303). En systematisk litteratursökning gjordes i denna studie. I tabell 1 redovisas litteratursökningen med begränsningarna som användes och hur många artiklar som ingick i studien. Sökorden som användes i studien redovisas i brödtext, det är dock tänkbart
att en van forskare kunde ha omformulerat sökorden och funnit fler eller andra artiklar som hade kunnat ingå i studien. Litteraturgranskningen i denna studie utgick från protokoll från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU, 2014a,b) och resultatet av
kvalitetsgranskningen redovisas i tabell 2. I denna studie utgick analysen från Graneheim och Lundman (2004) och beskrevs i detalj i brödtext och kategorierna som analysen resulterade i presenterades i tabell 3. Svagheter för denna studie kunde vara att det endast ingick ett fåtal artiklar, vilket kunde påverka resultatet då det inte gick att säkerställa att all relevant data kunde finnas och analyseras. Ingen av författarna till denna studie hade engelska som modersmål, detta kunde resultera i delvis inkorrekt översättning av meningsenheterna i analysen
Att forskaren har tolkat innehållet i texterna utifrån syftet med studien visar på tillförlitlighet (Polit & Beck, 2008, s.539). Tillförlitlighet kan uppnås om forskaren lyckats redovisa för läsaren att texterna har tolkats på ett sätt som bevarar kärnan i innehållet. Genomgående har det manisfesta innehållet varit i fokus och författarna har gjort ett försök att behålla det genom analysen och inte gjort tolkningar av texten. Det är att ha i beaktning att båda författarna har tidigare erfarenhet av tolksamtal i vårdmöten och detta kan ha påverkat analysen av artiklarna.
För att förhindra bias i analysen har analysprocessen gjorts i samråd med handledare.
En forskare ska kunna bevara och hänvisa till källan som ligger till grund för resultatet och på vilket sätt data har samlats in. Det är av betydelse för att uppnå bekräftbarhet, att forskaren inte grundar resultatet på egna antaganden, utan resultatet avspeglar den ursprungliga källan till information (Holloway & Wheeler, 2010, s. 303). För att bevara källan till informationen i denna studie har meningsenheterna kondenserats och kategoriserats, vilket har minskat risken för att tappa bort viktigt innehåll eller lägga till egna värderingar. En risk finns att information har misstolkats eller förlorats då denna studie utgått från tidigare forskning som är analyserad av andra forskare.
Slutsats
Att vara patient och inte kunna språket kan upplevas skrämmande. Tolksamtalet kan skapa en bro över språkbarriärer, samtidigt som det kan upplevas som ett hot mot integriteten. Tolken kan ibland vara enda vägen till kommunikation mellan patient och sjukvårdspersonal som skapar förutsättningar för informationsutbyte. Användning av tolk möjliggör för patienter att förstå sin situation och för sjukvårdspersonal att få en klarare bild av personen som vårdas.
Utifrån en korrekt översättning av en neutral tolk kan patienten känna trygghet och sjukvårdspersonal kan arbeta personcentrerat. Frånvaro av tolk kan medföra avbrutna behandlingar vilket utgör en risk för patientsäkerheten. Vardagskommunikation mellan
patient och sjukvårdspersonal kommer i skymundan då tolksamtal medför att fokus hamnar på informationsutbyte i stället för på personen bakom sjukdomen. Resultatet av denna studie kan ge en förståelse för sjukvårdspersonal om hur patienter kan uppleva ett tolksamtal, vilka aspekter som bör ligga i fokus i mötet med patienten och ger vetskap om att otrygghet i samtalet med en tredje person kan påverka patientsäkerheten. Förslagsvis bör det forskas vidare om tryggheten i vårdmötet med en tolk kan ökas om det går att fastställa kontinuitet i användandet av tolk, och vilken betydelse detta har för patienter och sjukvårdspersonal i vårdmötet då gemensamt språk saknas. I resultatet av denna studie kunde det ses att en tolk minskade risken för tidigt avbrutna behandlingar och missförstånd. Det vore intressant att se om patientens trygghet för sjukvårdspersonalen ökar om en tolk får följa patienten genom hela vårdtiden, och om det i sin tur ger bättre statistik för fullföljda behandlingar. Antingen
personlig tolk eller via telefontolkservice.
Referenser
Artiklar märkt med * ingår i studien
Alborn, J., & McKinney, K.C. (2014). Use of and interaction with medical interpreters.
American Journal of Health-System Pharmacy, 71(12), 1044-1048. doi: 10.2146/ajhp130641
Anderson, L.M, Scrimshaw, S.C, Fullilove, M.T, Fielding, J.E., & Normand, J. (2003).
Culturally competent healthcare systems: A systematic review. American Journal of Preventive Medicine, 24(3), 68-79. doi: 10.1016/S0749-3797(02)00657-8
*Arnaert, A., & Schaack, G. (2006). Cultural avareness of Inuit patients´ experiences with emergency nursing care. Accident and Emergency Nursing, 14(2), 97-103. doi:
10.1016/j.aaen.2006.01.002
Bischoff, A., Bovier, P.A, Isah, R, Francoise, G, Ariel, E., & Louis,L. (2003). Language barriers between nurses and asylum seekers: their impact on symptom reporting and referral.
Social Science & Medicine, 57(3), 503-512. doi: 10.1016/S0277-9536(02)003 76-3
*Brämberg, E.B., & Sandman, L. (2012). Communication through in-person interpreters: a qualitative study of home care providers´and social workers´views. Journal of Clinical Nursing, 22(1-2), 159-167. doi: 10.1111/j.1365-2702.2012.04312.x
Davis, R.E., Jacklin, R., Sevdalis, N., & Vincent, C.A. (2007). Patient involvement in patient safety: what factors influence patient participation and engagement? Health Expectations, 10(3), 259-267. doi: 10.1111/j.1369-7625.2007.00450.x
*Eklöf, N., Hupli, M., & Leino-Kilpi, H. (2015). Nurses´perceptions of working with immigrant patients and interpreters in Finland. Public Health Nursing, 32(2), 143-150. doi:
10.1111/phn.12120
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E… Sunnerhagen, K.S.
(2011). Person-centered care – Ready for prime time. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4), 248-251. doi: 10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008
Elderkin-Thompson, V., Cohen Silver, R., & Waitzkin, H. (2001). When nurses double as interpreters: a study of Spanish-speaking patients in a US primary care setting. Social Science
& Medicine, 52(9), 1343-1358. doi: 10.1016/S0277-9536(00)00234-3
*Fatahi, N., Mattsson, B., Lundgren. S.M., & Hellström, M. (2010). Nurses
radiographers´experiences of communication with patients who do not speak the native language. Journal and Advanced Nursing, 66(4), 774-783. doi: 10.111/j.1365-
2648.2009.05236.x
*Garrett, P.W., Dickson, H.G., Young, L., Whelan, A.K., & Forero, R. (2008). What do non- english-speaking patients value in acute care? Cultural competency from the patient’s perspective: a qualitative study. Ethnicity &Health, 13(5), 479-496. doi:
10.1080/13557850802035236.
*Gerrish, K., Chau, R., Sobowale, A., & Birks, E. (2004). Bridging the language barrier: the use of interpreters in primary care nursing. Health and Social Care in the Community, 12(5), 407-413. doi: 10.1111/j.1365-2524.2004.00510.x
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and meassures to achive trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
*Hadziabdic, E., Heikkilä, K., Albin, B., & Hjelm, K. (2009). Migrants´perceptions of using interpreters in health care. International Nursing Review, 56(4), 461-469. doi: 10.1111/j.1466- 7657.2009.00738.x
*Hadziabdic, E., Heikkilä, K., Albin, B., & Hjelm, K. (2011). Problems and consequences in the use of professional interpreters: qualitative analysis of incidents from primary healthcare.
Nursing Inquiry, 18(3), 253-261. doi: 10.1111/j.1440-1800.2011.00542.x
Hadziabdic, E., & Hjelm, K. (2013). Working with interpreters: practical advice for use of an interpreter in healthcare. International Journal of Evidence-Based Healthcare, 11(1), 69-76.
doi: 10.1111/1744-1609.12005
Holloway, I., & Wheeler, S. (2010). Qualitative Research in Nursing and Healthcare.
(3.,[updated] ed.) Chichester, West Sussex: Wiley-Blackwell.
Jacelon, C.S. (2004). Managing personal integrity: The process of hospitalization for elders.
Journal of Advanced Nursing 46(5), 549-557. doi: 10.1111/j.1365-2648.2004.03029.x
Janssen, S.M., & Largo-Jenssen, A..L.M. (2012). Physician's gender, communication style, patient preferences and patient satisfaction in gynecology and obstetrics: A systematic review, Patient Education and Counseling, 89(2), 221-226. doi: 10.1016/j.pec.2012.06.034
*Jirwe, M., Gerrish, K., & Emani, A. (2010). Student nurses´ experiences of communication in cross-cultural care encounters. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(3), 436-444.
doi: 10.1111/j.1471-6712.2009.00733.x
Kangasniemi, M., Vaismoradi, M., Jasper, M., & Turunen, H. (2013). Ethical issues in patient safety: implications for nursing management. Nursing Ethics, 20(8), 904-916. doi:
10.1177/0969733013484488
Karlinger, L.S., Jacobs, E.A., Chen, A.H., & Mutah, S. (2007). Do professional interpreters improve clinical care for patients with limited english proficiency? A systematic review of the literature. Health Service Research, 42(2) 727-754. doi: 10.1111/j.1475-6773.2006.00629.x
Kasper, J., Légaré, F., Scheibler, F., & Geiger, F. (2012). Turning signals into meaning -
´Shared decision making´ meets communication theory. Health Expectations, 15(1), 3-11.
doi: 10.1111/j.1369-7625.2011.00657.x
Kita, S. (2009). Cross-cultural variation of speech – accompanying gesture: A review.
Language and Cognitive Processes, 24(2), 145-167. doi: 10.1080/01690960802586188
Lehna, C. (2005). Interpreter services in pediatric ursing. Pediatric Nursing, 31(4), 292-296.
Leininger, M. (2002). Culture care theory: A major contribution to advance transcultural nursing knowledge and Practices. Journal of Transcultural Nursing, 13(3), 189-192. doi:
10.1177/10459602013003005
McCabe, C. (2004). Nurse-Patient communication: an exploration of patients´ experiences.
Journal of Clinical Nursing, 13(1), 41-49.doi: 10.1111/j.1365-2702.2004.00817.x
*McCarthy, J., Cassidy, I., Graham, M.M., & Tuohy, D. (2013). Conversations through barriers of language and interpretation. British Journal of Nursing, 22(6), 335-339.
McCormack, B., & McCance, T.V. (2006). Development of a framework for person-centered nursing. Journal of Advanved Nursing, 56(5), 472-479. doi: 10.1111/j.1365-
2648.2006.04042.x
Nordby, H. (2007). Meaning and normativity in nurse-patient interaction. Nursing Philosophy: An International Journal for Healthcare Professionals, 8(1), 16-27. doi:
10.1111/j.1466-769X.2007.00293.x
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2008). Nursing Research: Generating and Assesing Evidence for Nursing Practice. (8.ed.) Philadelphia: Walters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins.
Ramirez, D, Engel, K.G., & Tang, T.S. (2008). Language interpreter utilization in the emergency department setting: A clinical review. Journal of Health Care for the Poor and Underserved, 19(2), 352-362. doi: 10.1353/hpu.0.0019
Rudolfsson, G., & Berggren, I. (2012). Nursing students’ perspectives on the patient and the impact of the nursing culture: a meta-synthesis. Journal of Nursing Management, 20(6), 771- 781. doi: 10.1111/j.1365-2834.2012.01470.x
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 8 september, 2015, från Riksdagen,
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och- sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/
SFS 2014:821. Patientlag. Hämtad 14 Oktober, 2015, från Riksdagen,
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs-2014- 821/
Sines, D. (1995). Empowering consumers: the caring challenge. British Journal of Nursing, 4(8), 445-448.
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2014a). Granskning: Värdering av syntes av studier utförda med kvalitativ analysmetodik. Hämtad 14 September, 2015, från Statens beredning för medicinsk utvärdering,
www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/SBUsHandbok_Kapitel08.pdf
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2014b). Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser. Hämtad 11 september, 2015, från Statens beredning för medicinsk utvärdering,
www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/Mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf
Statistiska centralbyrån. (u.å.). Utrikes födda efter födelseland ålder och år. Hämtad 8 september, 2015, från Statistiska centralbyrån,
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/Utrik esFoddaR/table/tableViewLayout1/?rxid=27809bfe-4f20-4a30-8605-3c8abe06df2e
Strandberg, G., Åström, G., & Norberg, A. (2002). Struggling to be/show oneself valuable and worthy to get care: one aspect of the meaning of being dependent on care – a study of one patient, his wife and two of his professional nurses. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 16(1), 43-51.
Svensk Sjuksköterskeförening. (2012). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. [Broschyr].
Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från http://www.swenurse.se/Sa-tycker- vi/Publikationer/Etik/ICNs-Etiska-kod-for-sjukskoterskor/
Tamura-Lis, W. (2013). Teach-back for quality education and patient safety. Urologic Nursing, 33(6), 267-271. doi: 10.7257/1053-816X.2013.33.6.267
Thorne, S.E., Harris, S.R., Mahoney, K., Con, A., & McGuinness, L. (2004). The context of health care communication in chronic illness. Patient Education and Counseling, 54(3), 299- 306. doi:10.1016/j.pec.2003.11.009
Torry, B. (2005). Transcultural competence in health care practice: The development of shared resources for practitioners. Practice, 17(4), 257-266. doi:
10.1080/09503150500426032
*Tuohy, D., McCarthy, J., Cassidy, I., & Graham, M.M. (2008). Educational needs of nurses when nursing people of a different culture in Ireland. International Nursing Review, 55(2), 164-170. doi: 10.1111/j.1466-7657.2007.00600.x
Villarruel, A.M., Portilli, C.J., & Kane, P. (1999). Communication with limited english proficiency persons: Implications for nursing practice, Nursing Outlook 47 (6), 262-270. doi:
10.1016/S0029-6554(99)90024-6
Widäng, I., & Fridlund, B. (2003). Self-respect, dignity and confidence: conceptions of integrity among male patients. Journal of Advanced Nursing, 42(1), 47-56. doi:
10.1046/j.1365-2648.2003.02578.x
Widäng, I., Fridlund, B., & Mårtensson, J. (2008). Women patients´ conceptions of integrity within healthcare: A phenomenographic study. Journal of Advanced Nursing, 61(5), 540-548.
doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04552.x
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad – En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. (3.,[rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur
Zotterman, A.N., Skär, L., Olsson, M., & Söderberg, S. (2015). District nurses´views on quality of primary health care encounters. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 29(3), 418-425. doi: 10.1111/scs.12146
