2020
Processkartläggning över hanteringen av tjänstetelefoner
EN FALLSTUDIE MED FOKUS PÅ HÅLLBAR UTVECKLING
JENNIFER GILLGREN & REBECCA EKHOLM HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNING I BORÅS
INDUSTRIELL EKONOMI – ARBETSORGANISATION OCH LEDARSKAP
i
Förord
Med den här kandidatuppsatsen avslutar vi tre års studier på högskoleingenjörsutbildningen Industriell ekonomi vid Högskolan i Borås. Den här rapporten har utformats i samarbete med COWI AB under våren 2020.
Vi vill tacka alla personer på fallföretaget som har varit inblandade i arbetet, att ha fått samarbeta med medarbetare från olika avdelningar på företaget har för oss varit väldigt lärorikt.
Ett extra stort tack till vår handledare, Mats Ivarsson, som varit ett bra stöd under hela arbetets gång. Vi vill också rikta ett tack till anställda på Godsinlösen Nordic AB som varit engagerade vid de frågor och funderingar som vi haft kopplade till deras affärsmodell. Avslutningsvis vill vi även tacka Bo Månsson, vår handledare på skolan.
Stort tack!
Rebecca Ekholm
______________
Jennifer Gillgren
______________
ii
Program: Industriell ekonomi – arbetsorganisation och ledarskap – TGIEO17h
Svensk titel: Processkartläggning över hanteringen av tjänstetelefoner – En fallstudie med fokus på hållbar utveckling Engelsk titel: Process mapping of the management of service telephones – A case study focusing on sustainable development Utgivningsår: 2020
Författare: Jennifer Gillgren och Rebecca Ekholm Handledare: Bo Månsson
Examinator: Magnus Bengtsson
Nyckelord: Hållbarhet, cirkulär ekonomi, offensiv kvalitetsutveckling, koldioxidutsläpp, livscykelanalys, återvunnen teknik och processkartläggning
Sammanfattning
Befolkningsmängden ökar och det i sin tur bidrar till en ökad konsumtion. I dagens samhälle finns det ett överdrivet resursutnyttjande som präglas av en ”köp-och-släng” mentalitet med linjär ekonomiska principer. Motsatsen till linjär ekonomi är cirkulär ekonomi som är ett relativt nytt begrepp, vilket istället syftar till att ”återanvända, återvinna, reducera och tänka om”.
Principen innefattar att produkter tillverkas av komponenter från återvunna produkter och därmed bidrar till en lägre resursförbrukning. Principen syftar även till att minska resursavfall.
Dessa bidrar bägge till den hållbara utvecklingen genom att bland annat bidra till ett minskat koldioxidutsläpp. Med fokus på hållbart arbete syftar rapporten till att ta fram förbättringsförslag till den interna hanteringen av tjänstetelefoner på fallföretaget.
I rapporten har en processkartläggning gjorts för att ta reda på hur hanteringen av mobiltelefoner ser ut idag på företaget. Från informationen av processkartläggningen har sedan en värdeflödesanalys genomförts för att kunna ta reda på vilka förbättringar som skulle kunna föreslås. Förbättringsförslaget baseras sedan på insamlad data samt svar från en medarbetarundersökning.
Rapportens resultat indikerar att företaget ska gå från en process med linjär ekonomiska
principer till en process med cirkulär ekonomiska principer. Det tillsammans med svaren från
enkätundersökningen och intervjuerna resulterade i att två förslag på åtgärder kunde tas fram
vilket innefattar tre olika telefonmodeller från märket Apple. Den ena åtgärden innebär en
användning av återvunna telefoner och den andra en minskning av antalet telefoner per
medarbetare, vilket skulle innebära att medarbetarna enbart använder sig av en telefon. Utfallet
blev att denna telefon skulle vara av modellen iPhone 7 i skick A+, då det skulle vara det bästa
alternativet utifrån ekonomisk hållbarhet, ekologisk hållbarhet och medarbetarnas åsikter.
iii
Abstract
The population is increasing and likewise the consumption. In today’s society there is an unnecessary utilization of resources that is characterized by a “buy-and-throw” mentality with linear economic principles. Opposite to linear economy is circular economy, a relatively new concept that aims to “reuse, recycle, reduce and rethink”. Circular economy amount to a production where products are made by recycled components and to minimize waste. Further there will be a positive influence on the sustainable development, both in an economical- and ecological perspective. For example, there will be a reduce of waste and less carbon dioxide emissions in our nature. The report aims to find improvement suggestions for the internal operation of mobile phones on the case company and thereby contribute to a sustainable work.
A process map has been done in this report to find out the current operations of the mobile process in the case company. Thenceforth a value flow analysis was made from the information of the process map with the purpose to find improved suggestions. The improvement work is based on collected data and answers from co-workers who has been participate in a survey.
The result of the report indicates that the case company should change from linear economy
principles to circular economy principles in the process regarding the internal operation of
mobile phones. Answers from the survey together with the collected data resulted in two
different actions that the company can implement. Furthermore, the two different actions also
include a choice between three different phone models from Apple. The first action would
amount to use recycled phones and the second action would amount to minimize the number of
used phones by employees, only using one phone. In conclusion, the use of iPhone 7 in
conditions A+ would be the best option on the basis of economic-, and ecological sustainability
and the employees’ opinions.
iv Vagga-till-graven: Den totala livscykeln med start vid råvaruutvinningen tills det att produkten inte längre brukas och måste tas om hand om (Svenska Miljöinstitutet IVL 2014).
Vagga-till-vagga: Innebär att en hel livscykel för en produkt startar med råvaruutvinning och avslutas med återtillverkning eller återanvändning. Cykeln omfattar även stegen produktion och användningen för konsument (Svenska Miljöinstitutet IVL 2016).
Portering: En nummerflytt, ”när du flyttar ditt telefonnummer från en operatör till en annan”
(telenor u.å).
Resurseffektivitet: Begreppet innefattar att nivån på avfall bör vara nära noll samt att ekosystem som är skadade ska byggas upp långsiktigt. De miljöresurser som finns ska hanteras så att förbrukningen ligger under den nivån som motsvarar den högsta hållbara avkastningen och att resurserna som används hanteras så att de samtidigt är säkrade inför framtiden (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) 2016).
Goodwill: Goodwill innebär att ett företag eller en organisation besitter ett bra rykte (Nationalencyklopedin u.å).
Återtillverkning: Begreppet innebär att en enhet repareras med hjälp av använda produkter till
ett skick som motsvarar ett nyskick (Bernard 2011).
v
Innehåll
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Syfte och frågeställning ... 2
1.3 Avgränsningar ... 2
2. Metod ... 3
2.1 Tillvägagångssätt ... 3
2.2 Kvalitativ metod ... 3
2.2.1 Intervjuer på COWI SE ... 3
2.2.2 Intervju på Godsinlösen Nordic AB ... 5
2.3 Enkätundersökning ... 6
2.4 Litteraturstudie ... 7
2.5 Diskussion angående reliabilitet och validitet ... 7
3. Teori ... 9
3.1 Hållbar utveckling ... 9
3.2 Ekonomiska modeller ... 10
3.2.1 Linjär ekonomi ... 10
3.2.2 Cirkulär ekonomi ... 10
3.3 Corporate Social Responsibility (CSR) ... 12
3.4 Process ... 12
3.5 Processkartläggning ... 13
3.6 Värdeflödesanalys ... 13
3.7 Livscykelanalys (LCA) ... 14
3.7.1 LCA iPhone ... 15
3.8 Offensiv kvalitetsutveckling ... 16
4. Empiriskt material ... 18
4.1 Företagsbeskrivning ... 18
4.1.1 COWI AB ... 18
4.1.2 Godsinlösen Nordic AB ... 18
4.2 Intervjuer ... 19
4.2.1 Respondenter kvalitativ undersökning COWI ... 19
4.2.2 GIAB respondent ... 21
4.3 Analys av nuvarande hantering ... 22
4.3.1 Processkartläggning ... 22
4.3.2 Värdeflödesanalys ... 23
4.4 Livscykelanalys på tre modeller ... 23
5. Resultat/Analys ... 26
vi
5.1 Förbättringsförslag ... 26
5.2 Förbättringar inom den ekonomiska dimensionen ... 27
5.3 Förbättringar inom den ekologiska dimensionen ... 28
5.4 Medarbetarnas betydelse vid förbättringsarbeten ... 30
6. Diskussion ... 34
6.1 Feldiskussion ... 36
7. Slutsats ... 38
8. Källförteckning ... 39
9. Bilagor ... 45
9.1 Processkartläggning över nuvarande hantering ... 45
9.2 Processkartläggning – förslag på ny process ... 46
9.3 Bilaga 1- Intervju COWI ... 47
9.4 Kvantitativ undersökning – Enkät ... 48
9.5 Intervjuguide GIAB ... 54
1
1. Inledning
1.1 Bakgrund
”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” Det här är den generella definitionen av begreppet hållbar utveckling som introducerades 1981 av Brundtlandkommisionen i rapporten ”Vår gemensamma framtid” (Förenta Nationen [FN] - förbundet 2012). Begreppet har som nämnt funnits i årtionden och fokus på miljöfrågor har dessutom vidgats sedan dess. Trots det har koldioxidhalten i luften ökat med cirka 50 procent sedan förindustriell tid (Naturvårdsverket 2020). En orsak till det är att flera miljarder ton koldioxid släpps ut varje år vilket resulterar i att halten fortsätter att stiga. Det bidrar till en global temperaturstigning och är därmed en bidragande faktor till den globala uppvärmningen (Bergman & Klefsjö, s.635). Konsekvenserna blir bland annat smältande glaciärer, kraftigare naturkatastrofer och stigande havsnivåer. Det i sin tur drabbar jorden och alla dess levande organismer (Urban utveckling u.å). För att arbeta mot det här har Sverige ett mål som innebär att nettoutsläppet från växthusgaserna ska vara noll år 2050. Den viktigaste beståndsdelen för att nå den visionen är utsläppsminskningar och för att lyckas med det krävs förändringar i dagens konsumtionsmönster (Naturvårdsverket 2013).
Dagens konsumtion präglas av en ”slit-och-släng” mentalitet som bidrar till massproduktion och masskonsumtion (Sørensen 2018). Exempelvis kan det kännas viktigt att ha en senare modell på mobiltelefonen. Innan köpet bör konsumenter tänka igenom om de verkligen behöver den senaste modellen med hänsyn till att konsumtionen av elektronikprylar idag är ohållbar (Naturvårdverket 2020). Konsumenter gör sig annars av med produkter innan de blivit obrukbara, vilket bidrar till en ökad mängd avfall och det resulterar i att vår planet förorenas av dessa avfall (Sørensen 2018).
Idag arbetar många företag med att komma ifrån masskonsumtionen. De försöker att ta sitt
samhällsansvar genom att exempelvis arbeta med CSR. Det vill säga, företag tar ansvar för hur
de påverkar samhället utifrån den hållbara utvecklingen (Öberseder 2013). Ett företag som
arbetar kontinuerligt med CSR är COWI. De har ett engagemang i de universella principerna
gällande hållbarhet och försöker ständigt att tänka utifrån hållbar utveckling vid genomförandet
av projekt (COWI u.å). Företaget lägger dessutom fokus på att det interna arbetet har den
2 hållbara utvecklingen i åtanke. Ett sätt att förbättra det interna arbetet är att minimera de avfall och utsläpp som sker kopplat till konsumtion av elektronikprylar. Frågan är då om det finns något företaget kan göra för att minska på sin resursförbrukning när det gäller elektronikprylar och på vilket sätt kan de i så fall göra det?
1.2 Syfte och frågeställning
Rapporten syftar till att ur ett hållbarhetsperspektiv optimera hanteringen av mobiltelefoner på COWI SE. Syftet är även att använda rapportens slutliga resultat som grund till framtida förbättringsförslag inom området. Frågeställningarna som kommer att besvaras är:
•
Vilka förändringar kan göras för att skapa en hållbar hantering av mobiltelefoner ur ett ekonomiskt- och ekologiskt perspektiv?
•
Hur påverkar medarbetares åsikter ett förbättringsarbete?
1.3 Avgränsningar
De avgränsningar som valts i det här arbetet är till för att utfallet av rapporten ska bli relevant till den frågeställning och till det syfte som rapporten har. Den första avgränsningen är valet av geografisk utsträckning. Där valdes Sverige och den primär- och sekundärdata som ska samlas in från fallföretaget kommer enbart att komma från kontor runtom i landet. Fysiska möten kommer att genomföras på kontoret som är lokaliserat i Göteborg.
IT-hantering är ett komplext område vilket låg till grund för den andra avgränsningen, vilket blev mobiltelefoner. En tredje avgränsning som gjorts är märket på telefonen vilket är iPhone och den fjärde avgränsningen blir således modeller på märket, dessa tre är 7, 8 och Xr. Den tidshorisont som rapporten kommer att syfta till är sju år tillbaka. Här kommer data som exempelvis antal tjänstetelefoner att innefattas.
Hållbar utveckling består av tre dimensioner vilka är den ekologiska, ekonomiska, och den
sociala. Hållbarhet är ett komplext område och valet blir därmed att avgränsa studien till två av
dessa tre dimensionerna. De två som valdes var den ekologiska och den ekonomiska, då dem
anses vara relevanta i relation till rapportens syfte.
3
2. Metod
2.1 Tillvägagångssätt
Efter ett möte mellan skribenterna och två medarbetare från COWI SE diskuterades ett relevant ämne för kandidatuppsats fram. Kurser som lästs tidigare under utbildningen bidrog till att de bägge skribenterna hade förkunskap inom forskningsämnet. För att få en djupare förståelse för det som studien skulle komma att undersöka påbörjades en förstudie. Det gjordes huvudsakligen genom att läsa tidigare forskning inom ämnet. En processkartläggning av processen i helhet skapades sedan för att kunna gå ner på detaljerad nivå på de punkter som ansåg vara relevanta till rapportens syfte. Delarna i processen togs fram tillsammans med medarbetare från olika avdelningar på fallföretaget och processkartläggningen validerades genom att fråga samt diskutera de olika stegen i processen ett flertal gånger med medarbetarna.
Processen visualiserades sedan med hjälp av bilder i programmet Visio. Vilka aktiviteter i processen som ansågs vara värdeadderande samt icke-värdeadderande togs fram med hjälp av en värdeflödesanalys. Därefter påbörjades en studie som skulle resultera i förslag till ökad resurseffektivitet.
Den primärdata som använts i studien togs bland annat fram med hjälp av en kombination av en kvalitativ- och en kvantitativ metod, det i form av intervjuer, möten och en enkät.
Datainsamlingsmetoderna ansågs relevanta då dessa bidrog med en del av den primärdata som behövts som empiri i studien. Kvalitativa undersökningar med hjälp av intervjuer gav svar om medarbetarnas subjektiva upplevelse av ämnet. Empirin har sedan jämförts med vad som sker i praktiken. Den kvantitativa undersökningen i form av en enkät utformades vidare för att stödja resultatet av intervjuerna. Förstudier och de två metoderna räckte dock inte för att få in all den data som behövts till studien, vilket gjorde att empirin kompletteras med mer insamlat material i form av sekundärdata. Det har gjorts via databaser, kontakt med externa företag, möten, rapporter samt litteraturböcker.
2.2 Kvalitativ metod
2.2.1 Intervjuer på COWI SE
Det kan vara mer eller mindre struktur vid genomförandet av en intervju. En typ av intervjuform
är den ostrukturerade, där finns det sällan förutbestämda frågor och inte heller ordning på
ämnena som kan tas upp. En annan typ är den strukturerade som ofta används vid en kvantitativ
studie. Då är frågorna mer eller mindre stängda och ordningsföljden samt frågeformuleringen
4 är gjord redan innan intervjun startar. Den tredje formen, som forskarna i den här studien valt att använda sig av, är den semistrukturerade. Den här intervjuformen innebär att det på intervjuguiden finns frågor som definierats på förhand. Den tillåter trots det avvikelser i form av andra teman. Valet av struktur gjordes för att möjliggöra avvikande tema som kunde vara av intresse för studien i sin helhet. Något annat som ansågs vara viktigt vid intervjuerna var möjligheten till att ställa följdfrågor, vilket det gör i en semistrukturerad form (Justesen & Mik- Meyer 2011, s.46-47). Intervjuerna var till viss del fokuserade intervjuer då de öppna frågorna som ställts alla rör en specifik process (Bryman 2011, s.206).
Den intervju som utformats blev sammanställd efter att ett pilottest genomförts av skribenterna i samarbete med tre medarbetare från företaget. Pilottestet ansågs vara av relevans för att säkerställa att temat på intervjuguiden var i sin ordning (Justesen & Mik-Meyer 2011, s.51).
När guiden hade fastställts tog en av medarbetarna fram fem respondenter som ansågs passa bra för intervjuerna. För att få så oberoende svar som möjligt representerade intervjupersonerna olika åldersspann, erfarenhet och affärsområden. Erfarenhet i det här fallet syftar till anställningstid på företaget. Tre av respondenterna arbetar på samma avdelning vilket skulle kunna vara en bidragande faktor till svårigheter vid generalisering av resultatet. Då urvalet inte uppfyller jämn statistisk fördelning (Justesen & Mik-Meyer 2011, s.49).
Respondenterna informerades om upplägget angående intervjun av samma medarbetare som tagit fram intervjupersonerna. De fick även en kopia på intervjuguiden så att de kunde förbereda sig. Intervjuerna genomfördes över telefon under två förutbestämda dagar. Vid intervjutillfällena så deltog båda forskarna samt en respondent åt gången. Att genomföra intervjuerna över telefon valdes dels på grund av den tidsbesparing som metoden medför. Enligt Bryman (2011) kan det vara enklare för en respondent att avbryta en längre intervju som görs via telefon än i verkligheten. Rapportens intervjuer var relativt korta och telefonintervju ansågs därmed fungera som metod. En nackdel med telefonintervjuer som forskarna upplevde var den svårighet som det medförde vad gäller att läsa av en respondent, vilket hade gått att göra vid en intervju som genomförts ansikte mot ansikte då kroppsspråket blir synligt (Bryman 2011, s.432- 433).
Vid genomförandet av intervjun delades den in i tre faser, i den första informerades
respondenterna om rapportens syfte samt hur lång tid den beräknades att ta. Forskarna frågade
om respondenten var okej med att intervjun spelades in. Respondenterna informerades också
5 om hur materialet kommer att hanteras och att rapporten i framtiden kan komma att bli en offentlig handling. I den andra fasen började frågorna att ställas, vid nytt tema under intervjun informerades intervjupersonerna kort om kontexten. Till sist fick respondenterna frågan om de hade något att tillägga och tackades för den tid som de avsatt för intervjun (Justesen & Mik- Meyer 2011, 50-51).
Att anteckna direkt vid intervjutillfällena undveks för att kunna lägga allt fokus på vad respondenterna svarade. Istället spelades intervjuerna in och en av forskarna transkriberade istället materialet vid två olika tillfällen från tal till skrift. Vid ett senare tillfälle sammanfattades transkriptionen i stycken för att underlätta vid framtagandet av nyckelorden som senare användes för att se vilka likheter och skillnader som fanns mellan intervjupersonernas svar. De likheter och skillnader som tagits fram användes senare till grund för val av teman vid utformandet av den kvantitativa undersökningen (Bryman 2011, s.428).
2.2.2 Intervju på Godsinlösen Nordic AB
Godsinlösen är ett företag som använder sig av cirkulärekonomiska principer för att förbättra den traditionella återanvändningen. Företaget har kontaktats då deras affärsmodell är relevant till de förbättringsförslag som tagits fram i rapporten.
Data från och om Godsinlösen Nordic AB (GIAB) skickades huvudsakligen över via mail. För
att få en djupare förståelse för hur GIAB som företag arbetar kontaktade forskarna företaget för
en intervju. Båda skribenterna deltog vid intervjun. En detaljerad beskrivning på hur processen
för återvunna mobiltelefoner sker gavs då över telefon. Det gjordes över telefon istället för via
mail på grund av den tidsbesparing det bidrar med samt att det ansågs vara enklare att ställa
följdfrågor vid det här valet av metod. Även här användes en semistrukturerad intervjuguide,
frågorna hade även inför den här intervjun skickats över via mail för att respondenten skulle
kunna förbereda sig. Den här intervjun spelades inte in, men anteckningar fördes parallellt med
intervjun. Då det här ansågs vara en typ av komplettering till den empiri som tidigare skickats
över via mail från företaget gjordes valet av att inte spela in samtalet. Anteckningarna som förts
sammanställdes i ett kortare stycke som redovisas i empirin som komplement till den data som
fåtts via mail och företagets webbplats (Justesen & Mik-Meyer 2011, s.46-47). För att
säkerställa att svaren tolkats rätt skickades det sammanställda svaret till respondenten.
6
2.3 Enkätundersökning
En enkät i strukturerad form utformades på hemsidan webbenkater.com. Frågeformuleringen var förutbestämd och ordningsföljden på frågorna likaså. Enkäten bestod av merparten slutna frågor och var en kvantitativ undersökning (Justesen & Mik-Meyer 2011, s.46-47). Att ha en del öppna frågor valdes då det lämnar utrymme för respondenterna att svara med sina egna ord.
Svaren från de öppna frågorna ansågs vara relevanta vid exempelvis frågor där svaren skulle relateras till subjektiva upplevelser. Det bidrog till att enkäten dessutom blev en kvalitativ undersökning. Frågorna var ordnade blandat med horisontella och vertikala svarsalternativ. På ett flertal frågor användes likertskala som svarsalternativ, där en skala med sex svarsalternativ valdes. Att inte ha med ett svar som representerade vet ej gjordes medvetet för att få reda på vilken attityd respondenten hade till den ställda frågan (Bryman 2011, s.233-235, 244).
En pilotundersökning av enkäten genomfördes av tre medarbetare och efter diskussion tillsammans med skribenterna genomfördes ett fåtal justeringar. En länk till enkäten skickades sedan ut via mail till 240 medarbetare i Sverige. Det för att få en större spridning samt en mindre homogen grupp (Bryman 2011, s.193). För att få en högre svarsfrekvens gjordes valet att be handledaren på fallföretaget att skicka ut mejlet, då dennes mailadress var bekant för de anställda. För att informera respondenterna om att de deltog anonymt förtydligades det i den inledande texten som skickades med i mejlet (citerat nedan).
“...Det är frivilligt att delta och alla deltar anonymt. Svaren sammanställs vilket innebär att enkätsvaren inte kommer att analyseras separat…”
Till att sortera stor mängd data från en del öppna frågor, såsom exempelvis kön och ålder
användes funktionen filtrera i programmet Excel. På de andra frågorna med öppna
svarsalternativ krävdes kodning med teman kopplade till rapportens syfte för att få fram
relevant empiri till resultatet. Skribenterna gick igenom de öppna svaren ett flertal gånger för
att kunna sortera svaren i huvud- och underkategorier (Bryman 2011, s.233-236). Kodningen
gjordes genom att skribenterna bröt ner, studerade och jämförde svaren i enkäten för att sedan
kategorisera dessa, det blev således en så kallad öppen kodning (Bryman 2011, s.514). De
stängda frågorna sammanställdes automatiskt på webbenkater.com. Det i form av färdiga
stapel- och cirkeldiagram. Viss del av den data som samlats in exporterades in i Excel för att på
så sätt räkna ut andelar och sammanställa i diagram. Det för att diagrammen ibland behövde
justeras från versionen på webbenkater.com för att stämma överens med syftet i rapporten.
7
2.4 Litteraturstudie
Kompletterande data i form av sekundärdata samlades in parallellt till de kvalitativa- och den kvantitativa metoden. Det användes till att analysera resultatet med teorier samt metoder som använts under utbildningen.
De källor som använts under studien har varit rapporter, böcker, relevanta företagswebbplatser, dokument från fallföretaget samt ett externt företag och vetenskapliga artiklar. Rapporter som använts har bland annat varit hållbarhetsrapporter från Apples hemsida. En del av de artiklar som använts har tagits ur referenslistan i kurslitteratur som varit relevant under utbildningen och även från de referenslistor som funnits på andra lästa artiklar. Vetenskapliga artiklarna letades fram via databaserna Primo och Esmerald insight. I söktjänsterna har de nyckelorden som huvudsakligen använts varit hållbarhet, cirkulär ekonomi, offensiv kvalitetsutveckling, koldioxidutsläpp, livscykelanalys, återvunnen teknik och processkartläggning. Sökorden har även använts på engelska.
2.5 Diskussion angående reliabilitet och validitet
Både validitet och reliabilitet är viktiga begrepp gällande frågor om tillförlitlighet och precision.
Att sträva efter att nå en hög nivå på såväl validitet som reliabilitet bör göras för att generera ett trovärdigt och hållbart resultat. Validitet handlar om att skribenten mäter det som ska mätas och det som är relevant till rapportens syfte. Att använda rätt sak, vid rätt tillfälle. Reliabilitet har istället fokus på tillförlitlighet, där ett fokus ligger på att undersökningen inte ska ha flertalet slumpmässiga fel. Begreppen används i såväl kvantitativa som kvalitativa undersökningar (Ekengren & Hinnfors 2012, s.75-77).
Reliabilitet kan delas upp i två olika begrepp, intern- och extern reliabilitet. Den interna innebär att forskarna gemensamt tolkar det som de sett och hört (Bryman 2011, s.352). För ökad intern reliabilitet har både skribenterna alltid varit närvarande vid telefonmöten, fysiska möten på företaget samt vid intervjuer.
Den externa reliabiliteten syftar till i vilken utbredning undersökningen kan replikeras (Bryman
2011, s.352). Replikation innebär att någon annan ska kunna genomföra exakt samma
undersökning under identiska förhållanden (Backman 2016, s.43). Det finns svårigheter
gällande replikering vid kvalitativa undersökningar. Det grundar sig på att en social miljö är
omöjlig att återskapa (Bryman 2011, s.352). För att nå en ökad extern reliabilitet genomfördes
8 telefonintervjuerna endast under två förutbestämda dagar. En av skribenterna delgav information kring anonymitet etcetera medan den andra ställde frågorna från intervjuguiden.
Följdfrågor ställdes av de båda vilket skulle kunna bidra till att samma fråga ställts vid olika intervjutillfällen men inte av samma person. Det kan ha påverkat hur frågan ställdes och därmed svaret. Vilket i sin tur skulle kunna bidra till en lägre nivå på en extern reliabilitet.
För att öka reliabiliteten på den enkät som användes vid den kvantitativa undersökningen i rapporten har skribenterna varit kritiska mot frågeställningarna och formulerat om dessa ett flertal gånger. Medarbetare på fallföretaget har vid flertalet tillfällen varit involverade vid förbättringsarbetet av intervjuguiden. För att öka validiteten och reliabiliteten på den kvalitativa- och den kvantitativa undersökningen har pilottester i samverkan med medarbetare genomförts innan samtliga undersökningar påbörjats.
Valet av att använda sig av både tryckta- och digitala källor gjordes för att öka rapportens validitet såväl som reliabilitet. Då rapporten grundas på två typer av källor så minskar de problem som skulle kunna uppkomma gällande datum samt trovärdighet på källan. Att nå en hög validitet och reliabilitet var av stor vikt för att rapporten i framtiden uppfattas trovärdig av läsare och att empirin anses vara relevant till det som studien undersöker.
För att undvika ”enkättrötthet” var enkäten utformad med endast 11 frågor och uppgavs ta cirka
sju minuter att genomföra. Enkäten besvarades av 166 medarbetare, vilket motsvarar ungefär
69 procent av de 240 som fick möjligheten till att svara. Det betyder att svarsfrekvensen
innefattade ett bortfall på 31 procent. Kanske hade en högre andel svarat om enkäten istället
delades ut fysiskt på plats på företaget av skribenterna (Bryman 2011, s.228). Enligt Bryman
(2011) motsvarar en svarsfrekvens på 60-70 procent acceptabelt och en svarsfrekvens på 70-85
procent bra. Den utskickade enkäten med svarsfrekvens på 69 procent valdes att klassificeras
till bra.
9
3. Teori
3.1 Hållbar utveckling
Enligt Geissdoerfer et.al. (2017) finns det ungefär 300 stycken definitioner av hållbarhet, varav en är att den mänskliga aktiviteten bör bedrivas på så sätt att funktionen i jordens ekosystem bevaras. Tillväxten och utvecklingen behöver ske med hänsyn till miljön för att naturresurser inte ska överkonsumeras eller miljön ödeläggas (FN-förbundet 2012). Den hållbara utvecklingen innefattar tre olika dimensioner vilka är socialt, ekologiskt och ekonomiskt (Hediger 1999).
Den sociala hållbarheten omfattar människors lika värde och människor i allmänhet.
Dimensionen har fokus på bland annat makt och att resurser fördelas på ett rättvist och jämlikt sätt. Det kan på mikronivå innebära att människan upplever en känsla av delaktighet samt trygghet. Något som kan uppnås genom en trygg arbetsmiljö samt ett arbete med givande arbetsuppgifter. På en makronivå tas svält, mänskligt förtryck ur olika perspektiv och krig i beaktande (Bergman & Klefsjö 2012, s.638-639).
Den ekologiska hållbarheten omfattar den respekt som företag och människor visar mot miljön.
Det under en långsiktig tidshorisont. Dimensionen omfattar allt som har med jordens ekosystem att göra samt att minska påverkan på människans hälsa och på naturen. Fokus på att processer vid produktion samt användandet av produkter inte skadar miljön under hela produktens livscykel är även inräknat. Ett mål i dimensionen är att undvika slöseri med resurser. Strävan är att få ett samhälle som bevarar den genetiska variationen och även den biologiska mångfalden (ibid).
Den ekonomiska dimensionen fokuserar på att företag ska hushålla med ekonomin utifrån de
resurser som finns tillgängliga och att de fördelas på ett sådant sätt att de räcker under en lång
tidshorisont. Hanteringen av resurser ska inte på något sätt missgynna de andra två
dimensionerna (ibid). Företag och samhället bör ta hänsyn till samtliga dimensioner för att
utesluta risken vad gäller ett äventyrande med de resurser som finns tillgängliga idag. Det för
att den kommande generationen ska kunna tillgodose de behov som kommer att finnas i
framtiden (Hediger 1999).
10
3.2 Ekonomiska modeller 3.2.1 Linjär ekonomi
Den linjära ekonomin karaktäriseras av att människor har en så kallad “köp-och-släng”
mentalitet. Det innebär att naturresurser utvinns, produkten produceras för att sedan konsumeras. När produkten förbrukats kasseras den och blir avfall på förslagsvis en deponi. Ett överdrivet utnyttjande av resurser skapas på grund av den masskonsumtion och massproduktion som blivit konventionell i dagens samhälle (Sørensen 2018). Enligt Sørensen (2018) gör konsumenter sig av med produkter som inte är förbrukade, vilka genererar avfall som förorenar vår planet. Några anledningar till det är social jämförelse, identitet, efterfrågan som finns på nya funktioner och vanor. Vad gäller utseendet och kvaliteten på begagnade produkter är svenska konsumenter några som ställer allmänt höga krav enligt ett flertal aktörer på begagnatmarknaden. Elektronik med repor får exempelvis säljas i andra länder istället (Statens offentliga utredningar [SOU] 2017:22, s.176) Att konsumenter fortsätter med en ”slit och släng”
mentalitet kommer inte att fungera i längden då det inte är hållbart för samhällets resurser (Sørensen 2018).
Den linjära ekonomins mentalitet präglar inte bara människors köpbeteende utan finns även i industrier och på företag. Industrier använder sig av de resurser som krävs för att producera produkterna som genererar vinst till företaget. De resurser som inte nyttjas vid produktionen bidrar till spill vid tillverkningen, vilket kasseras och blir avfall (Sariatli Furkan 2017). Vidare nämner Sariatli (2017) att enligt en rapport från “The Sustainable Europe Research Institute (SERI)” så finns det över 21 miljarder ton resurser i produktion som inte hamnar i slutprodukten.
Det finns dessutom data som indikerar på att det år 2010 var över 65 miljarder ton resurser i produktion bara i Europa, varav 2,7 miljarder ton av resurserna var avfall. Av de 2,7 miljarder ton avfall var det enbart 40 procent som återanvändes, vilket alltså innebär att 60 procent av resurserna förblev avfall vilket bidrar till att förorena jorden (Sariatli Furkan 2017).
3.2.2 Cirkulär ekonomi
Befolkningsmängden ökar och således även konsumtionen, vikten av att hushålla med de resurser som finns blir därmed också viktigare (SOU 2017:22, s.69). Cirkulär ekonomi är ett koncept som ökar i näringslivet. Trots det och begreppets breda användning vid olika sammanhang i världen finns ingen vetenskaplig definition på begreppet än (ibid, s.23).
Konceptet beskrivs enklast genom att jämföra det med den linjära ekonomin som samhället
huvudsakligen använder sig av idag. Istället för den linjära “slit och släng” processen syftar den
11 cirkulära ekonomin till att “återanvända, återvinna, reducera och tänka om” (Sørensen 2018).
Avfall ska ses som en resurs och en möjlighet till att göra mer av mindre. Det är något som begreppet cirkulär ekonomi står för (SOU 2017:22, s.69).
Det avfall som existerar vid användandet av en cirkulär ekonomi är i obetydlig grad. Konceptet har de förutsättningarna som krävs för att inom samtliga dimensionerna tillgodose den hållbara utvecklingen (SOU 2017:22, s.69). Konceptet syftar till att de resurser som krävs till produktionen av en produkt minimeras och att det avfallet som uppkommer efter det att enheten har förbrukats huvudsakligen återanvänds. Förslagsvis kan komponenter från enheten återanvändas genom att använda komponenterna i en ny enhet vid nyproduktion (Sørensen 2018). Utöver att minimera de resurser som används vid produktion syftar konceptet till att använda råvaror i produktionen som kan återanvändas flera gånger (Zhijun & Nailing 2007).
Att tillverka en produkt på nytt med återvunna produkter eller komponenter för att förlänga dess liv ses som den mest funktionsdugliga metoden vid den cirkulära processen. Att det bidrar positivt ur perspektiven ekonomi och miljö i samhället är väl dokumenterat. Då det medför mindre förbrukning av resurser och en minskning av miljöskador som kan uppstå vid tillverkningsprocessen (Rashid et al. 2013).
Idag finns en stor efterfrågan hos konsumenter på ny elektronik, tack vare den innovation som fortlöper. Det resulterar i större mängder elektronikavfall och endast 15 procent av de fyrtio miljoner ton avfall som genereras inom elektronikindustrin återvinns årligen (Flygansvær et al.
2018). Flygansvær (2018) nämner vidare att förmågan att återanvända materialet är signifikant, men att procenten på återvunna material trots det är låg. Skulle elektronikavfall hanteras korrekt skulle produkter kunna omdirigeras från deponier och en möjlighet till återanvändning av komponenter skulle kunna genomföras.
Enligt artikeln “Resource Conservative Manufacturing: an essential change in business and
technology paradigm for sustainable manufacturing” kan den energin som går åt vid
tillverkningen minskas med upp till 85 procent om den ursprungliga produktens livslängd
istället förlängs. Vidare nämns att återtillverkning av produkter kräver upp till 80 procent
mindre energi vid produktionen än vad en tillverkning av en ny gör. Produkter som
återtillverkas kommer att ha samma kvaliteter som en ny produkt har. Rekonditionering bidrar
dessutom till mindre konsumtion av energi- och materialresurser som i sin tur bidrar till
förväntat minskat avfall samt koldioxidutsläpp. Att återtillverka produkter med brukade
12 komponenter skulle även medföra en ekonomisk besparing på minst 20 procent jämfört med vid en konventionell tillverkning (Rashid et al. 2013).
3.3 Corporate Social Responsibility (CSR)
Corporate Social Responsibility (CSR) översätts på svenska till företags samhällsansvar eller hållbart företagande. Begreppet CSR är komplext och därför svårdefinierat, vilket resulterat i ett flertal olika definitioner (Öberseder et al. 2013). ”Företagens ansvar för den egna verksamhetens konsekvenser för samhället” är Europeiska kommissionen sammanställda definition, vilket den här rapporten utgår ifrån (Europeiska kommissionen 2011).
Frågor gällande hållbart företagande kopplas huvudsakligen till tre områden. Dessa är ekologiskt, ekonomiskt och socialt ansvarstagande. CSR syftar till områden som företagens lönsamhet och stabilitet, organisationers ansvar för sociala frågor samt ett arbete med hänsyn till den ekologiska hållbarheten (Sheehy 2015). Inom dessa områden innefattas även mänskliga rättigheter, miljö och antikorruption, arbetsvillkor, jämställdhet, mångfald och affärsetik.
Hållbart företagande enligt den svenska regeringen med hänsyn av Europeiska kommissionens definition innebär alltså att företag ska sträva efter att ha en långsiktig hållbar affärsmodell som tar hänsyn till dessa punkter både gällande styrning av företaget samt införlivande av hållbarhetsfrågor i affärsstrategin (Regeringskansliet 2011).
I sammanhang som gäller utvecklingen mot en mer affärsinriktad form av CSR dominerar begreppet cirkulär ekonomi. Målet med att använda sig av CSR är att öka konkurrenskraft samt produktivitet på lång sikt. Något som även konceptet cirkulär ekonomi syftar till. Den cirkulära ekonomin har dock kortsiktiga mål som exempelvis att generera kostnadsfördelar, vilket CSR i sin tur inte fokuserar på (Esken et al. 2018).
3.4 Process
En process är en sammansättning av inkommande och utgående aktiviteter vilket definieras på
flera sätt (Cooper & Moore 2013). En definition som täcker de flesta processer från start till
slut är “ett repetitivt använt nätverk av i ordning länkade aktiviteter som använder information
och resurser för att transformera ”objekt in” till ”objekt ut”, från identifiering till
tillfredsställelse av kundens behov” (Flint et al. 2005).
13 Processer existerar i alla organisationen och utmaningen ligger i att identifiera, definiera, kartlägga, utveckla och hantera relevanta och effektiva processer (Flint et al. 2005).
För att öka effektiviteten på en process finns det sex områden som är centrala och viktiga att ha i åtanke vid definieringen av en process. Första området är inkommande och utgående aktiviteter där något sätts in i en process vilket leder till ett resultat. Exempelvis kan det vara information som transformeras till en tjänst. Det andra som definierar en process är de aktiviteter som finns och som tillsammans skapar en sammanhängande process.
Resursanvändningen vid en process är det tredje området och det fjärde är repeterbarheten. Det femte området är de externa kunderna och värdet av processen för dem och att kunna identifiera behovet som finns för att sedan tillgodose det. Det sista området är formen på processens uppbyggnad (Palmberg 2009).
3.5 Processkartläggning
En processkartläggning är ett effektivt verktyg för att identifiera alla de steg som finns i en process samt dess tillvägagångssätt (Anonymous 2018). Alla steg dokumenteras och processens cykeltider tas fram. Den empirin som behövs samlas in via observationer och intervjuer. Med symboler, figurer och pilar illustreras sedan stegen från starten av processen tills att den slutgiltiga produkten eller tjänsten är framtagen. Vid en processkartläggning är det viktigt att specificerade gränser sätts för att moment utanför processen inte ska tas med (Cooper & Moore 2013).
Huvudsakligen genomförs en processkartläggning för att skapa en förståelse för hur en specifik process ser ut. Med en kartläggning kan processen enkelt presenteras genom att visualiseras för medarbetarna på företaget. När en förståelse för processen uppnåtts skapas möjligheter till att identifiera bland annat flaskhalsar, ineffektivitet i processen samt förbättringsåtgärder genom de grafiska skildringar som gjorts. Utfallet från processkartläggningen kan senare användas som underlag för kommande analys och vid förbättringsarbete (Ljungberg & Larsson 2012).
Vilket kan vara ett inledande steg för att förbättra den interna processen och på så sätt erbjuda interna samt externa kunder en service med hög kvalitet (Cooper & Moore 2013).
3.6 Värdeflödesanalys
En värdeflödesanalys är ett verktyg som kan tillämpas på de flesta värdekedjor för att skapa
möjlighet till att analysera och göra om det nuvarande flödet. På så sätt kan en process
effektiviseras (Bertolini et al. 2013). En processkartläggning som gjorts resulterar i data på hur
14 arbetet genomförs. Med den informationen kan en värdeflödesanalys sedan generera data på varför arbetet utförs (Anonymous 2018).
Målet med en värdeflödesanalys är att identifiera värdeadderande och icke-värdeadderande aktiviteter, för att sedan kunna hitta lösningar till de icke-värdeadderande aktiviteterna och på så sätt effektivisera processen (Faulkner & Badurdeen 2014). Effektiviseringen syftar till olika aktiviteter, ett exempel är det avståndet som människor samt material förflyttas. Fokus ligger på aktiviteternas tillförande i värde, dess processtider samt de ekonomiska aspekterna. På senare tid har dessutom miljöaspekten fått en stor betydelse. Med en värdeflödesanalys kan en global framtidssyn skapas där identifiering av avfallskällor kan göras (Lacerda et al. 2016). Den tidigare värdeflödesanalysstrukturen har haft mätvärdet tid, men med den så kallade “hållbara värdeflödesanalysen” kan de tre hållbarhetsaspekterna inkluderas, det vill säga ekonomisk-, social- och ekologisk hållbarhet. Med de synsättet behöver inte en värdeflödesanalys enbart ses som ett effektivt verktyg för att förkorta tider utan även bli användbara utifrån hållbarhetsperspektivet (Faulkner & Badurdeen 2014). Med en värdeflödesanalys kan även en minskning av produktionskostnaderna möjliggöras, responstid för kunder kan bli snabbare, produktkvaliteten bli bättre samt att processens bidragande till en hållbar utveckling kan förbättras (Lacerda et al. 2016).
3.7 Livscykelanalys (LCA)
En livscykelanalys innebär att en analys av en produkts påverkan på miljön under dess livscykel genomförs. Med det innefattas alla delar, det vill säga bearbetning av råvaror, tillverkning, distribution, användning, återvinning och slutförvaring. Med en livscykelanalys kan de bästa möjliga miljöalternativen analyseras för att se vilken hantering av produkten som är bäst då den exempelvis ska återvinnas. Dessutom kan den miljöpåverkan som tillverkning av nya komponenter har jämföras med en tillverkning där återvunna komponenter används (S.
Ramachandra Rao 2006). Med miljöpåverkan menas alla dess områden, såsom övergödning, global uppvärmning, försurning och förorenande gaser vilka påverkar ozonskiktet (Althoff Palm u.å).
En livscykelanalys kan delas in i fyra centrala steg. I det första steget samlas fakta in samt en
definition av systemgränser och funktionsenheter görs, så kallad mål- och
omfattningsdefinition. I det andra steget analyseras den data som samlats in samt
15 inventeringsdata för de olika produktionsprocesserna, det vill säga livscykellagret. De sista två stegen består sedan av en konsekvensanalys för att se produktens miljöpåverkan vilket sedan tolkas i en resultatdiskussion (Manso et al. 2018).
3.7.1 LCA iPhone
Apple (u.å) redovisar på sin hemsida hur de genomför sina livscykelanalyser av enheterna i fem steg som presenteras nedan.
Det första steget i livscykelanalysen är produktionen. Här fastställs komponenternas samt materialets vikt och storlek. Det görs genom att mäta del för del i produkten. Insamlad data från tillverkningsprocesserna samt från spillförlusterna bidrar till att få en vidare förståelse för tillverkningens påverkan.
Det andra steget är användningen, då konsumenten brukar enheten. Användningsmönster för en telefon är aldrig samma som för en annan och energiförbrukningen mäts därför i en blandning av modellerad data och den faktiska datamängd som används.
I tredje steget inkluderas all typ av transport. Allt från flyg och materialtransport mellan tillverkningsanläggningar till slutkund samt återvinningsanläggning.
I fjärde steget uppskattas den andel enheter som skickats till kassering eller återvinning. I återvinningen omfattas inledningen av de procedurer gällande återvinning av glas, plast och metall som inkluderas i återvinningsföretagens process. Det som sker efter den inledande proceduren räknas inte till steg fyra då det istället anses tillhöra steget produktion. De utsläpp som uppstår vid förbränning eller från soptippen efter att en enhet kasserats är dock inkluderat i steg fyra.
I steg fem samkörs data på växthusgasutsläpp med de fyra ovan nämnda stegens data. För att
säkerställa att kvaliteten och riktigheten stämmer överens med det som utfallet på
beräkningarna visar så kontrolleras det av Fraunhoferinstitutet i Tyskland (Apple u.å).
16
3.8 Offensiv kvalitetsutveckling
Offensiv kvalitetsutveckling innebär att företag arbetar med kvalitetsfrågor och ett kontinuerligt förbättringsarbete. Det syftar till att förebygga, förändra och förbättra snarare än att kontrollera och reparera. Inom offensiv kvalitetsutveckling används fyra hörnstenar och en mittpunkt vilket är att sätta kunden i centrum. De fyra hörnstenarna som finns är arbeta med processer, arbeta ständigt med förbättringar, basera beslut på fakta samt skapa förutsättningar för delaktighet. I botten av modellen finns även en punkt som innebär att utveckla ett engagerat ledarskap (Bergman & Klefsjö 2012, s.38-40).
Att sätta kunden i fokus är det viktigaste och innebär att företag ska försöka sätta sig in i vad kunden vill ha samt behöver för att sedan kunna uppfylla dessa behov. Den kännedomen krävs även för att lyckas överträffa de andra företagen som finns på marknaden. Det här görs genom att ständigt arbeta med förbättringar. När förståelsen finns börjar företag metodiskt att försöka överträffa de behov som finns hos kunden eller i alla fall uppfylla dem. Exempelvis kan ett företag arbeta med sina processer på ett sådant sätt att de försöker att använda så få resurser som möjligt i sina processer (Bergman & Klefsjö 2012, s.40-49).
Kunder är indelade i två kategorier, en extern och en intern, där den interna anses vara medarbetaren. Det är av stor vikt att tillfredsställa den interna kunden genom att uppfylla dennes önskningar av behov, för att i utbyte få ett bra arbete utfört. För att ett arbete mot en ökad kvalitét inom företaget ska bli lyckad krävs att förutsättningar för delaktighet skapas, vilket är en av de fyra hörnstenarna. Har en person tillgång till information blir det svårt att undgå ansvar, har den ingen information så kan den inte ta något ansvar. Det är således viktigt med informationsflödet inom en organisation för att alla ska kunna ta sitt ansvar (Bergman & Klefsjö 2012, s.40-49).
Något annat som är viktigt för att kunna utvecklas som företag är att besluten som tas är baserade på fakta. Ett exempel på det är att verbal information i form av åsikter och känslor samlas in för att sedan struktureras och analyseras. Det första steget är då datainsamling, vilket är viktigt för att ha ordentligt med beslutsunderlag som är syftade till frågeställningen. Ett förslag för att hitta aktiviteter som kan effektivisera en process är att ställa frågan “varför?” fem gånger. Utfallet blir då att grundorsaken till problemet enklare kan upptäckas (Bergman &
Klefsjö 2012, s.235). Det är idag viktigt att integrera alla typer av kvaliteter, för att på så sätt
kunna möta alla de utmaningar som samhället har. Exempel på kvaliteter är livskvalitet hos
17 medarbetare och processkvalitet. Genom att integrera dessa kan arbetssätt utformas för att öka förståelsen för det globala systemet, det är något som i sin tur bidrar till en påverkan på miljön (ibid, s.653).
18
4. Empiriskt material
4.1 Företagsbeskrivning 4.1.1 COWI AB
COWI AB är ett konsultföretag med affärsidén att leverera 360-graderslösningar som skapar mervärde för både kund och samhälle inom områdena teknik, ekonomi och miljövetenskap (COWI u.å a)
Företaget har en branscherfarenhet på över 85 år vilket gör dem till ledande inom sitt område.
Med över 7 300 anställda utspridda på kontor över hela världen kan de ta sig an och engagera sig i över 14 000 projekt runt om i världen. Med den kompetens som företaget besitter kan de involvera sig i stora globala trenderna såsom globalisering, digitalisering, hållbarhet och populationsökning (COWI u.å a)
De klimatförändringar som världen ställs inför gör att det krävs nya innovativa och motståndskraftiga lösningar. Något som COWI erbjuder inom flera avdelningar. Avdelningar som företaget inriktar sig på är infrastruktur, miljö, energi, arkitektur, byggnader, vatten, industri och samhällsplanering. Målet med de projekt som företaget tar sig an är att hitta lösningar på de stora utmaningarna för att kunna skapa ett mer hållbart samhälle och bidra till en hållbar utveckling. Utmaningar som företaget engagerar sig i kan bland annat innebära ett arbete för att hindra städer från att sjunka, energilösningar för att rädda klimatmålen i byggsektorn samt framtidssäkra stadsdelar (COWI u.å b).
4.1.2 Godsinlösen Nordic AB
I rapporten kommer företaget Godsinlösen AB inkluderas då användningen av deras tjänster kommer ses över som ett förbättringsalternativ och jämföras med den nuvarande hantering av tjänstetelefoner på fallföretaget.
Godsinlösen AB (GIAB) grundades år 2012 och har sedan dess vuxit till ett företag med ungefär
110 anställda. Företaget använder sig av cirkulär ekonomiska principer för att på ett innovativt
sätt förbättra den traditionella återanvändningen. På så sätt kan de ge produkter ett nytt liv och
minska utsläpp och de avfall som förekommer. Av de gods som kommer till företag återanvänds
ungefär 92 procent. Återanvändningen kan innebära rekonditionering, reparation eller vidare
försäljning av produkten. Deras vision är “GIAB ska vara en internationellt erkänd katalysator
19 för resurseffektiv affärsutveckling och en avgörande aktör i omställningen mot en cirkulär ekonomi”.
Godsinlösen AB inriktar sig främst mot företag. GIAB hjälper företag att se en värdefull ekonomisk resurs i det avfall som annars ses som en kostnad. Tjänsterna GIAB erbjuder bidrar till kundernas såväl som deras eget hållbarhetsarbete. Företaget levererar hållbarhetsrapporter till sina kunder varje månad med bland annat data över återanvända produkter och avfall- och koldioxidbesparingar. För varje mobiltelefon som återanvänds minskar exempelvis koldioxidutsläppen med 52 kilogram koldioxid och mängden avfall minskar med 86 kilogram (Godsinlösen Nordic AB u.å).
Godsinlösen AB erbjuder ett koncept som kallas ”Mobilcirkeln”, vilket är en helhetslösning för mobiltelefoni för de företag som vill ta mer ansvar med sitt hållbarhetsarbete. Konceptet går ut på att mobiltelefonerna byts ut mot cirkulära, återtillverkade telefoner och de gamla repareras, återtillverkas eller återvinns. I konceptet ingår även radering av all data på enheten samt garanti.
Genom tjänsten kan företag få koll på sin hantering av mobiltelefoner och göra den mer hållbar samtidigt som de får statistik och data som kan användas i de hållbarhetsarbete som företaget har (Godsinlösen Nordic AB u.å).
Skickgradering är ett begrepp som företaget använder sig av i flertal sammanhang men bland annat kopplat till konceptet Mobilcirkeln® Företag. Det innebär att de graderar de telefoner som skickas ut för att företag och privatpersoner ska veta i vilket skick telefonen dem får är i.
När det gäller konceptet Mobilcirkeln® Företag är de flesta telefoner i skick A+ vilket är ett
“perfekt skick”. A+ innebär ny display, nytt chassi och ett batteri som är funktionstestat med okej kapacitet. Det här är något som beskrivs på returhuset.se, en hemsida som GIAB driver (Returhuset. u.å.).
4.2 Intervjuer
4.2.1 Respondenter kvalitativ undersökning COWI Respondent 1
Använder sig av både en privat telefon och en tjänstetelefon. Båda telefonerna används frekvent
men jobbtelefonen är för det mesta satt i tyst läge på fritiden, bland annat för att undvika
jobbsamtal. På frågan om det skulle bli svårare att släppa jobbet vid användning av en telefon
där all kontakt, privat som jobbrelaterad skulle ske var svaret från respondenten att “det beror
20 ju på egentligen hur enkelt det är liksom att växla mellan de bägge”. Något som skulle vara bra med en telefon skulle vara att det är smidigare att bära runt på en istället för två. Att företaget skulle använda sig av ett koncept som innefattar återvunna telefoner tyckte respondenten var bra. Modellen skulle inte heller spela någon större roll på tjänstetelefonen, dock var en nyare modell viktig på den privata telefonen. Så om företaget fortsatt skulle använda sig av iPhone 7 kommer respondenten att fortsätta att ha en privat telefon av nyare modell.
Respondent 2
Respondenten berättar att det troligtvis skulle vara enklare att koppla bort jobbet på fritiden genom att använda sig av två telefoner. “Försöker att inte att mejla på fritiden men det händer ju ibland. Men håller koll på mina mejl” säger intervjupersonen. Vidare nämns att det här inte är en bidragande faktor till ökad stress och således inte heller ett tillräckligt starkt argument för ett brukande av två telefoner. Den negativa miljöpåverkan som två telefoner bidrar med i jämförelse med en är av större vikt. Attityden till konceptet om att företaget skulle börja använda sig av återvunna telefoner var enbart positiv. Att ha en telefon med senaste modell var inte viktigt, men att ha iPhone som märke skulle underlätta då det upplevdes som en svårighet att lära sig använda ett nytt märke på telefonen och ett nytt system. Skulle ett nytt märke implementeras kunde ändå ett miljövänligt eller rättvisemärkt sådant kännas okej.
Respondent 3
Respondenten använder två telefoner och bägge är alltid med, men “det är mer liksom vilka kontaktytor som skiljer sig åt. Egentligen helt hållet faktiskt” säger respondenten.
Intervjupersonen berättar bland annat att notiser i jobbmailen avaktiverats för att enkelt kunna koppla bort jobbet utanför arbetstid. Vidare nämner respondenten att det känns okej att få en telefon som tidigare varit någon annans, det viktiga med en telefon är att det går att ringa.
Modellen på en telefon är inte heller speciellt viktig, dock känns märket iPhone bra att ha kvar inom företaget på grund av vana.
Respondent 4
Intervjupersonen har valt att använda sig av två telefoner, en privat telefon och en tjänstetelefon.
Valet grundar sig i att respondenten tidigare testat att ha en telefon. Att använda en telefon till
jobb och privata ärenden påverkade möjligheten att koppla bort arbetet på fritiden. “Man sitter
ju och läser mejl och sånt ändå även fast man inte ska göra det” förklarar respondenten. Om
det fanns en bra lösning på att enkelt kunna separera jobb och privata ärenden i telefonen som
21 förslagsvis två SIM-kort skulle intervjupersonen kunna tänka sig att testa att enbart använda sig av en telefon igen. Attityden till användandet av en återvunnen telefon är positiv.
Respondent 5
Intervjupersonen är inte medveten om vilken modell som denne har på sin tjänstetelefon idag.
En tjänstetelefon är den enda telefonen som används, även i privata ärenden. Att kunna svara på mejl eller att alltid vara tillgänglig för jobbrelaterade ärenden är ingenting som bidrar till stress enligt respondenten. “Nää, nää. Alla tar det som att de skulle vara stressande. Däremot skulle de vara väldigt stressande om jag inte kunde göra det, eller svara” säger intervjupersonen. Skulle företaget börja använda sig av konceptet återvunna telefoner så skulle det bara upplevas positivt.
4.2.2 GIAB respondent
Vid samtal med en anställd på GIAB förklaras att företaget ser avfall som en resurs. De ger liv åt mobiltelefoner samt andra enheter som varit skadade eller trasiga. Den här processen ser ut sådan att enheten dataraderas, prepareras och att den återgår till försäljning. Det här görs ibland mer än en gång på en och samma enhet. Det vanligaste som genomförs på en mobiltelefon är batteribyte.
Företag med en stor kvantitet telefoner kan även få möjlighet till att ha ett lager ute på plats.
Det för att underlätta samt bidra till tidsbesparing vid processen där användaren får en ny telefon. GIAB kan garantera att prestandan är densamma som på en ny telefon. På grund av att enheten genomgår samma tester som en “vanlig” telefon.
Det finns möjlighet till att inleda ett hyreskontrakt på 24 månader där enheten sedan skickas
tillbaka då tiden på kontraktet löpt ut. Det andra alternativet är att företag köper in telefonen för
en fast kostnad. Vid byte av modell på telefoner kan GIAB köpa in telefoner av en modell för
en summa och samtidigt ge rabatt på de nya telefonerna som väljs att köpas in. Vidare nämns
att för varje frakt som sker planteras ett träd. Var trädet planteras grundar sig i vart det behövs
just nu och då, förslagsvis regnskogen eller plantering av korkekar i Portugal. I framtiden är
målet även att GIAB ska applicera grön frakt.
22
4.3 Analys av nuvarande hantering 4.3.1 Processkartläggning
Den nuvarande processen som finns på företaget är ett så kallat vagga-till-graven flöde där telefoner köps in, används och sedan kasseras då de blivit obrukbara eller anses vara tillräckligt skadade. “Tillräckligt skadad” är i sammanhanget något som definieras av ansvarig över telefonerna på företaget. Kriterierna består bland annat av åldern på en telefon. Är telefonen äldre än sex månader så anses processen behöva en noggrannare analys.
Då processkartläggningen gjordes sattes tydliga gränser upp för att enbart få med de centrala stegen som är kopplade till hanteringen av tjänstetelefoner. Det första steget som valts och som därmed blev starten på processen är när ett behov av en ny telefon hos en medarbetare uppstår.
Finns det begagnade telefoner på lager hos företaget kan de telefonerna i vissa fall uppfylla behovet, om inte läggs en beställning på en ny telefon av modellen iPhone 7 hos den leverantören som företaget har avtal med. Vid beställning av en ny telefon kan en begagnad telefon som finns liggandes på företaget användas som lånetelefon tills det att den nya levererats till företaget. Mobilansvarig på företaget tar emot den beställda telefonen när den anländer och medarbetare tillhandahåller telefonen av denne. Medarbetarna brukar telefonen tills det att den går sönder, skadas eller tills hen slutar. Skulle en telefon gå sönder eller skadas skickas den tillbaka till mobilansvarig på företaget. Denne utvärderar telefonen och bedömer vilket steg som blir det nästa. Skulle telefonen enbart vara skadad och dessutom yngre än sex månader så kommer den med stor sannolikhet att skickas på reparation och tillbaka till medarbetaren igen.
Det här innefattar exempelvis skador som försämrad kapacitet på batteriet eller att mikrofonen eller hemknappen slutat fungera. Anses telefonen istället uppfylla kriterierna för ”tillräckligt skadad” eller om den skulle vara obrukbar skickas den vidare för hantering i Danmark. I samband med att medarbetaren lämnat in sin telefon till mobilansvarig uppkommer ett nytt behov av en ny telefon. Vid situationer där medarbetare slutar samtidigt som ingen har ett behov av en ny telefon läggs den på lager, i form av en låda, tills den kommer till användning (Cooper
& Moore 2013).
Medarbetare hämtar ut telefon
Användning av telefon
Telefon kan ej brukas.
Skickas till telefonansvarig på
fallföretaget Behov av ny
telefon
Skickas till medarbetaren Repareras av
leverantör
Nej Trasig
Obrukbar
Telefonen lagerhålls Funktionell
Behov av ny telefon Ja
Begagnad finns på lager?
Skickas för hantering i Danmark Utvärdering av
telefon Telefon levereras
Telefon beställs från avtalad
leverantör
Sönder eller skadad.
Alternativt, medarbetare slutar.
Lånetelefon delas ut vid behov
Figur 1: Processkartläggning över hanteringen av telefoner på COWI (se bilaga)
