Examensarbete, 15 hp Receptarieutbildning, 180 hp Rapporten godkänd: HT eller VT 2021
Handledare: Olov Nilsson, Examinator: Martin Bäckström
Sammanfattning
Inledning: Alkoholkonsumtionen är stor i hela världen och påverkar människans hälsa negativt både psykiskt och fysiskt. Den kan leda till flera olika sjukdomar men även förvärra sjukdomar man redan har. Verkningsmekanismen hos följande olika läkemedel Akamprosat, Vareniklin, Baklofen, Lorazepam, Gabapentin och Naltrexon kan vara till hjälp vid alkoholkonsumtions problem.
Syfte: Syftet med studien var att utvärdera vilken alkohol avvänjningsmetod som är mest effektiv hos alkoholberoende individer och vilken grad de olika lm:s grupperna har för effekt på alkoholavvänjningen.
Mål: Databassökning samt identifiering av relevant litteratur. Bedömning av kvaliteten på de inkluderade studierna och sammanställning och sammanfattning av
dokumentationen respektive resultat.
Källor: MEDLINE, Systembolaget, C.A.N. och Folkhälsoguiden.
Metoder: Databassökning samt identifiering av relevant litteratur gjordes via Medline (PubMed). De vetenskapliga artiklar som bedömdes vara mest relevanta utifrån arbetets syfte och frågeställning samlades in.
Resultat: Sju original studier med en variation av cirka 29 till 601 individer undersöktes.
Där uppföljningstiden låg från 2 veckor till 2 år. Akamprosat visade bäst resultat gällande minskad alkoholkonsumtion, dödlighet, sjuklighet och quality of life.
Vareniklin visar också en förbättring som är högre hos mediära alkohol konsumerare än tunga alkohol konsumerare. Förbättring för Baklofen, Lorazepam, Gabapentin och Naltrexon var inte lika bra.
Slutsats: Det finns bevis av interventioner som har positiv effekt på alkoholberoende individer att sluta med alkoholkonsumtionen. Akamprosat visade bästa resultat för alkoholberoende individer.
Nyckelord: Alkohol, Alkoholavvänjning, alkoholberoende, alkoholavbrott, AWS
1
Förkortningar och definition
1. NDMA = N-metyl-D-aspartat, jonkanal kopplad receptor för glutamat 2. GABA = γ-aminosmörsyra, signalsubstans i centralanervsystemet 3. AWS = alcohol withdrawal symtom (alkoholabistent)
4. CNS = centralanervsystemet
5. C.A.N. = centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning 6. QoL = quality of life
7. DALY = disability adjusted life years
8. AUDIT = Alcohol Use Disorders Identification Test
9. CIWA-Ar = clinical institute withdrawal assessment of alcohol scale
2
Introduktion
Vad är alkohol?
Alkohol är ett ämne som tas upp av tarmkanalen vidare till blodbanan och hjärnan.
Därför leder den till påverkan av känslor och fokus. Det kan variera mycket med känslorna, man kan känna sig avslappnad men även nedstämd och irriterad (1).
Hjärnan och kroppen skadas av berusning och ju oftare man blir berusad desto högre risk för alkoholskada får man (2).
Alkohol leder till flera fysiologiska förändringar i kroppen. Hjärnan kan påverkas redan av små mängder alkohol som kan leda till sämre omdöme, tankeförmåga, minne och reaktionsförmåga. Det kan även leda till att man sover sämre. Vid högre halter alkohol kan man även drabbas av epileptiska anfall, demens och även andra hjärnsjukdomar.
Höga halter av alkohol kan även drabba hjärta och kärl hos konsumererna. Det kan leda till ökat blodtryck och puls men även risk för hjärtarytmier ökar (3). Dessa fysiologiska förändringar sker pga. etanolens farmakokinetik. Etanolen sprids i hela kroppen och tränger in sig i cellmembran, organell- och kärnmembran. Men framför allt dessa farmakodynamik bred, som har receptorpåverkan, DNA-effekter, stressaktivering och individuella variationer (4).
Alkoholkonsumtions mängdens effekt varierar beroende på kön och ålder.
Kvinnokroppen innehåller mindre mängd vatten som gör att alkoholkoncentrationen blir högre i kroppen. De har även mindre mängd alkoholnedbrytande enzymer än män (5).
Detta gör att kvinnor blir mer berusade än män (1, 19). Äldre är känsligare mot alkohol, detta pga. nedsatt ämnesomsättning som påverkar individens reaktion på alkohol (1).
Många olyckor kan ske pga. alkoholberusningen men även sjukdomar kan uppstå eller förvärras. Då alkohol bryts ner i lever så kan hög konsumtion av alkohol leda till skrumplever (1, 3).
Alkoholkonsumtion
Enligt centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning (C.A.N) så är det 3 av 4 personer i Sverige som dricker alkohol. Förr i tiden så var alkoholkonsumtionen i Sverige mycket hög, men med tiden så har det ändrats. Idag dricker man mycket mindre mängder i Sverige än förr men även mindre mängder i jmf med resten av Europa. Mängden är ca 9 liter per år per invånare som är mellan 15 år och äldre (1).
Det finns inget som kallas för ofarligt drickande av alkohol. Allt är skadlig men ju mer man dricker desto mer konsekvenser blir det. I Sverige klassas lågkonsumtion av alkohol vid drickandet av mindre än 10 standardglas (12 g alkohol) per vecka (2).
Studier har visat att låg konsumtion av alkohol kan även leda till ökade risker och därför har man utifrån dessa principer och nuvarande kunskap om skadorna lagt
rekommendationer som bör följas även vid låg alkoholkonsumtion och det är följande:
1. Ingen riskfri alkoholkonsumtion gräns finns.
2. Skador som kan orsakas av alkohol är individuella beroende på ålder, situation och dryckesmönster.
3. Ju mindre desto bättre, men man ska helst inte dricka mer än 10 standardglas per vecka.
4. Man ska inte dricka mer än fyra standardglas under en och samma dryckestillfälle.
5. Beroendeutvecklingen kan ökas vid daglig konsumtion oavsett mängden.
6. Vissa situationer i livet kan öka risken för skador vid alkoholkonsumtion och bör därför undvikas och det är:
- Ungdomar under 20 års åldern, då de fortfarande är under utveckling av kroppen och hjärnan.
3 - Graviditet, ökar risk för fosterskada
- Vid sjukdomar som kan orsakas eller förvärras av alkoholdrickandet t.ex.
psykiska tillstånd
- Om man har vård av barn - När man kör
- Om man är i en situation som kräver försiktighet som t.ex. hantering av maskin.
- Om man ska opereras (6)
Folkhälsoguiden presenterar fakta om hur alkoholkonsumtionen påverkar kroppen.
Alkohol kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar, öka risken för cancer i flera organ, kan orsaka depression och ångest, Alzheimers demens och kognitiv störning. Lever påverkas också väldigt kraftigt, fettlever, hepatit, cirros och levercancer kan orsakas av alkohol. Bukspottkörteln kan inflammeras både i akut och kronisk form. Alkohol hämmar effekten på infektionsförsvaret och kan öka risken för lunginflammation och tuberkulos.
De refererar också till där studier visat att risken för diabetes typ 2 har ökat genom alkoholkonsumtion. Vid hög alkoholkonsumtion ökar risken för många hudsjukdomar, som till exempel psoriasis, eksem, rosacea och seborré (3, 4, 6). Därför är det av värde att undersöka detta ämne för att kunna hjälpa folk att sluta med alkoholdrickandet och minska riskerna för dessa olika sjukdomar.
Allmän statistik:
En analys har visat att alkohol är idag den sjunde största riskfaktorn för den globala sjukdomsbördan som motsvarar 4,2 procent av sjukdomsbördan och 3,7 procent av alla dödsfall, mätt med DALYs. Däremot är alkohol den sjätte största riskfaktorn i Sverige och motsvarar 5,1 procent av sjukdomsbördan och över 5000 dödsfall.
Alkohol är en bidragande orsak till över 40 olika sjukdomstillstånd (3, 6).
Alkohol verkningsmekanism:
Alkohol har ingen specifik receptor de integrerar med receptorernas komplicerade proteinstruktur. De binder sig till hydrofila fickor i receptorproteinet som leder till att dess fysiska struktur kan förändras. Receptorns känslighet för sin ligand kan då försvagas eller ökas. N-metyl-D-aspartat (NDMA) -receptorerna hämmas då och γ-aminosmörsyra- (GABA) A-receptorer stimuleras alltså påverkas alkoholens centrala nervsystemets (CNS) effekter. Acetaldehyd är en intermediär produkt som bildas vid alkoholnedbrytningen.
Den binder till dopamin som leder till en stimulering av dopaminfrisättningen och en känsla av belöning uppstår (4).
Verkningsmekanism för alkoholavvänjnings läkemedel:
Vareniklin
Vareniklin (Champix) är läkemedel som är godkänt för rökavvänjning i Sverige den konkurrerar med nikotin om samma bindningsställe då den binds vid α4β2 nAChRs och fungerar som en partiell agonist. På detta vis blockerar vareniklin nikotinets förmåga att aktivera mesolimbiska dopaminsystemet. Detta system är den som gör att man upplever belöningen vid rökning och alkoholism. Vareniklin tar hand om dopaminhöjande effekten hos alkohol genom att den stimulerar till frisättning av dopamin och en viss känsla av belöning uppstår. (7,8,9).
Akamprosat
Akamprosat (Campral) är en syntetisk förening med en kemisk struktur som liknar den naturligt förekommande aminosyra neurotransmittor homotaurin och GABA. Den verkar främst genom att återställa NMDA receptor i glutamatsystemet genom att blockera NMDA. Alltså återställer Akamprosat balansen mellan hämmande transmittorn GABA och exciterande transmittorn glutamat. På detta vis minskar de alkoholintag hos
4 alkoholberoende utan att påverka effekten på mat- och vattenförbrukningen. Det har inte heller hittats tecken på tolerans, tillbakadragande eller missbruk (10,11).
Baklofen
Baklofen är en ren GABA-B-receptoragonist, och dess GABA-B-stimulerande effekt upprätthålls även hos vana alkoholister. Låga doser av Baklofen vid alkoholfrånvaron kan leda till hjälp vid hantering av alcohol withdrawal symtom (AWS) alltså alkoholabistens (12).
Lorazepam
Lorazepam är ett läkemedel som tillhör gruppen bensodiazepiner och är medellångverkande. De ökar GABA aktivitet i hjärnan som leder till
alkoholabstinenssymtom vid alkoholanvändningen. Därför ska man inte använda alkohol tillsammans med dessa läkemedel vilket kan leda till livshotande konsekvenser (13).
Gabapentin
Gabapentin har fortfarande en oklar mekanism på hur den utövar sin farmakologiska effekt. Men det är ett antiepileptiskt läkemedel som binder till alfa-2-delta enheten på kalciumkanalen (14). Gabapentin arbetar för att normalisera GABA och glutamat balansen som ökar eller hämmar nervsystemets aktivitet i hjärnan. Vilket resulterar till minskning av smärt, agitation och ångest signaler. Fungerar bäst för att återställa hjärnaktivitet och är mest användbar för de som har akuta eller långvariga AWS (15).
Naltrexon
Naltrexon är en oselektiv opioid receptorantagonist som verkar genom att minska de förstärkande aspekterna av alkoholkonsumtionen. Samtidigt som den minskar alkoholsuget (16).
Naltrexon ger fler alkoholfria dagar och minskar dagarna med berusningsdrickandet. kan även minska risken att återfalla i tunga alkohol perioder. Dessa effekter beror sannolikt på blockaden av opioidreceptorer i belöningssystemet (17).
Vad är AWS?
Det är en alkoholabistens som uppstår när man plötsligt slutar dricka alkohol. Symtom som uppstår då är förvirring, agitation, hallucinationer och minskad säkerhet för patienter med akut hjärtinfarkt (15).
Syfte
Syftet med studien var att utvärdera vilken alkohol avvänjningsmetod som är mest effektiv hos alkoholberoende individer och vilken grad de olika lm:s grupperna har för effekt på alkoholavvänjningen. Det som undersöktes var de förbättringar i
patientresultatet av de olika metoderna.
Frågeställning
Vilken alkohol avvänjningsmetod är mest effektiv hos alkoholberoende individer? Leder det till mindre abistenssymtom, minskad alkoholkonsumtion eller minskad sug efter alkohol?
5
Metod
Databassökning samt identifiering av relevant litteratur
Initialt utfördes en litteratursökning i Cochrane bibliotek under mars månad 2021. För att få en inblick på vilka studier som skall undersökas och för att dessutom få en bättre blick på vilka studier som har publicerats om de mest kända och effektiva metoder för de alkoholberoende. På Cochrane bibliotek finns en kategori om alkohol och läkemedel, där användes de primära kliniska källorna som inspiration för att få mer information om ämnet. Cochrane studier har hög trovärdighet, tillförlitlighet och bättre kvalité till skillnad från icke Cochrane studier och därför studerades deras primära originalstudier först (18).
En bred sökning utfördes på PubMed, där användes flera anpassade ord samtidigt. Målet var att identifiera studier som genomförts inom området. Metoder för förbättring hos individer med alkoholberoende var i fokus, med liknande ord och synonymer som kombinerades med OR och AND och lades ihop. Se bilaga 1 för fullständig sökning. En detaljerad undersökning utfördes på varje studie och de relevanta studierna samlades.
För att man skall kunna lättare relatera till bilaga 1 har bilaga 2 bifogats. Där illustreras artiklar som ackumulerades för de specifika sökningarna i PubMed under’’Search’’på bilaga 1. Studie referens kolumnen på bilaga 2 illustrerar studierna som har valts i denna studie. Sökningar i PubMed kolumnen står för vilka studier som hittades under vilken sökning.
Inklusionskriterier
Identifierade studier som innehöll relevanta abstrakt samlades. För studier utan abstrakt eller när abstrakt potentiellt inte gav tillräckligt med information, hämtades hela studie.
Studier som inkluderades var originalstudier som innehöll alkohol avvänjningsmetoder, med variabler som positiv eller negativ resultat. Studier med läkemedel som terapi inkluderades, av båda könen. Termer eller ingrepp med alkohol avvänjningsmetoder inkluderades dessutom. Ingen restriktion till vart studierna publicerats, region eller årstid.
Exklusionskriterier
Studier som illustrerade faktorer till varför individer började med alkoholkonsumtionen exkluderades, för att det inte är i linje med studiens syfte. Studier med många variabler (tex vanor, yrke osv) exkluderades dessutom, för att minska förvirring. Protokoll studier, studier som inte hade en abstrakt del eller ofullständig rapport exkluderades. Alla studier som inte innehöll läkemedel som terapi exkluderades.
Bedömning av studierna
Flera originalstudier hade olika typer av brister, vissa hade inga tydliga abstrakt, metodbeskrivning, inklusionskriterier eller frågor som skulle undersökas. För vissa studier kunde inte en koppling göras mellan målet och konklusionen. Utöver det var det många studier som hade brister på vilken typ av studieform det var. Dessa brister har sina orsaker. De 7 original studierna som inkluderades i denna studie var inte direkt nya, publicerade mellan (2006 - 2017). Alla är originalstudier med både randomiserade kontrollerade studier och dubbel blinda. Storleken på deltagare i alla studier varierade mellan (29–601 deltagare). Där uppföljningstiden låg från 12 dagar till 2 år. På Figur 1 illustreras visuellt sök proceduren
6 Figur 1: Flödesdiagram av identifierade, exkluderade, inkluderade och bedömda studier
Databassökning
Efter databassökning identifierades totalt 211 studier. Figur 1 anger proceduren för hur många studier som inkluderades och exkluderades. Studierna som inkluderades var alla originalstudier. Fullständig metod för sökning finns på bilaga 1. 55 duplikat exkluderades, titlar samt abstrakt undersöktes och 147 var inte passande för studien, för 9 studier
undersöktes av studiens inklusion- och exklusionskriterier där 4 inte var passande. 7 Studier var kvarstående som var passande och dessa inkluderades i studien.
7
Resultat
Resultaten presenteras som en genomgång av de inkluderade studierna, en sammanfattande tabell om studiens påverkan på andel som slutade röka, påverkan på dödlighet, sjuklighet och livskvalitet. I tabell 1 presenteras min värdering av förbättringar av författarnas
resultat/konklusion på dessa tre faktorer. Dessa bedöms i form av symboler där den gröna är positiv effekt (tydlig förbättring), gula ger medeleffekt (förbättring) och röd ger negativ effekt (ingen förbättring).
Tabell 1: sammanfattning av originalstudiernas alkoholavvänjning och effekt.
Referens Metod Sluta med alkoholkon sumtionen
Dödlig het
Sjuklig het
Quality of life (QoL)
Antalet deltagare och originalstudier ackumulerad
7 Vareniklin vs placebo hos tunga alkohol konsumerare
deltagare: 29 Studier: 2
8 Vareniklin vs placebo hos mediära alkohol konsumerare
deltagare: 160 Studier: 2
10 Acamprostat
vs placebo
deltagare: 601 studier: 1
19 Baklofen vs
placebo
deltagare: 79 studier: 1
12 Lorazepam
vs lorazepam och alkohol
deltagare:57 studier: 1
15 Gabapentin
vs
Lorazepam
deltagare: 100 studier: 2
16 Naltrexon vs placebo
deltagare: 100/150 studier: 2
16 Gabapentin
vs naltrexon
deltagare: 100/150 studier: 2
16 Gabapentin
och naltrexon vs placebo
deltagare 100/150 studier: 2
8 Effects of Varenicline on Neural Correlates of Alcohol Salience in Heavy
Drinkers. V. Vatsalya et al. [7]
En dubbelblind randomiserad kontrollerad studie utfördes på 29 tunga alkohol konsumerade deltagare. Deltagarna fick 2 mg vareniklin (Champix) per dag eller placebo i två veckor därav 17 personer fick vareniklin och 12 fick placebo. Efter tredje veckan av medicinering fick deltagarna alkohol genom venös injektion i ett laboratorium. Resultaten bedömdes med hjälp av magnetisk resonanstomografi för att kunna observera kroppsförändringar, genom
subjektiva humörskalor noterades deltagarnas känslor av lycka och upphetsning.
Deltagarna som fick vareniklin (17st) fick lägre poäng på känslor för glädje och upphetsning på humörskalorna med avseende på alkoholbelöningen till skillnad från placebogruppen (12 styck). Detta innebär att placebogruppen mådde bättre efter alkoholkonsumtionen till skillnad från deltagarna som fick medicin. Studiens konklusion tyder på att eftersom vareniklin minskar syreupptaget i blodet skall denna mekanism minska alkohol
belöningssystemet och leda till att deltagarna avviker från alkoholkonsumtionen. Studien visar att de som använde läkemedel hade högre chans att sluta dricka till skillnad från placebo.
Varenicline for treatment of alcohol dependence: a randomized, placebo- controlled trial. A. Bejczy et al. [8]
I denna dubbelblinda studie samlades 160 deltagare i åldersgrupperna 30–70 år som inte hade några fysiska eller psykiska störningar. Första gruppen fick placebo de första två
veckorna, därefter fick de 2 mg vareniklin dagligen som trappades upp från 0,5 mg under den första veckan. Den andra gruppen fick placebo i 12 veckor på samma sätt.
Slutsatsen drogs av en 10 veckors aktiv periodbehandling vid steady state där man fick en signifikant minskning av alkohol i blodet (via alkohol markören fosfatidyletanol (PEth)) hos vareniklin gruppen till skillnad från placebo. Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT) användes för att mäta suget hos deltagarna. AUDIT resultatet visade också en minskning av suget hos gruppen som fick vareniklin till skillnad från placebo. Författarna konkluderar att vareniklin minskade alkoholkonsumtionen hos deltagarna när det jämfördes med placebogruppen.
Effect of oral acamprosate on abstinence in patients with alcohol dependence in a double-blind, placebo-controlled trial: the role of patient motivation. BJ
Mason et al. [10].
I denna dubbelblinda kontrollerade studien undersökte man effekten av
abstinenssymptomen hos alkoholkonsumenter hos båda könen. Studien utfördes under 2 års tid, från 1997–1999, men varje grupp av deltagare hade 24 veckors undersökning. Det var 601 deltagare totalt som delades upp i tre olika grupper. Tre placebo tabletter gavs 2 gånger dagligen till första gruppen, två Akamprosat 500 mg tablett och en identisk placebotablett 2 gånger dagligen till andra gruppen och tredje gruppen fick tre Akamprosat 500 mg 2 gånger dagligen.
Det som bedömdes var abstinenssymtom hos deltagarna. Författarna konkluderar att individer som använde sig av Akamprosat hade betydligt mindre abstinenssymptom i jämförelse med de som fick placebo. Dessutom var det lättare för de som fick mindre abstinens att sluta dricka alkohol. Författarna nämner dessutom att vissa individer i andra gruppen hade samma eller minskat abstinenssymptom.
9 Treating alcohol withdrawal with oral baclofen: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial. JE. Lyon et al. [19].
I dubbelblinda randomiserade kontrollerade studien deltog 79 personer varav 44 som hade alcohol withdrawal symptom (AWS). Syftet med studien var att undersöka om Baklofen är bra val för alkoholavvänjning för individer med AWS. Deltagare som fick kraftiga AWS fick Lorazepam för att tillfälligt minska symptomen. Deltagarna fick 10 mg oralt Baklofen (18 styck) tre gånger dagligen eller placebo (13 styck) tre gånger dagligen. Nivån av AWS
bedömdes med hjälp av clinical institute withdrawal assessment of alcohol scale (CIWA-Ar).
Författarna konkluderar att Baklofen i låga doser behöver vidare studerande då det inte gav tydliga resultat alls. Baklofen i höga doser ledde till att deltagarna inte behövde lika hög Lorazepam för att minska symptomen. Därför hävdar författarna också att höga doser av Baklofen inte bara minskar abstinens, utan också säkerheten då de inte behöver ta lika hög dos av Lorazepam.
Alcohol withdrawal prevention: a randomized evaluation of lorazepam and ethanol--a pilot study. JE. Fullwood et al. [12]
Studien bestod av 57 deltagare med Alcohol withdrawal symptoms (AWS). Randomiserade studiens syfte var att undersöka säkerheten och effektiviteten av Lorazepam hos patienter med AWS i syfte att minska alkoholkonsumtionen. Deltagarna fick både högre dos av Lorazepam och lägre dos av Lorazepam med etanol.
Författarna konkluderar att Lorazepam är säker för användning vid AWS för både individer med och utan hjärtproblem. Dessutom nämner de att det ger en intermediär effekt att
minska AWS som i sin tur lett till att deltagarna fått lågt alkoholsug både med Lorazepam och Lorazepam med etanol. De nämner också att det inte finns någon skillnad i alkoholsuget mellan dessa grupper.
Myrick H, Malcolm R, Randall PK, Boyle E, Anton RF, Becker HC, Randall CL. A double-blind trial of gabapentin versus lorazepam in the treatment of alcohol withdrawal. H. Myrick et al. [15].
Detta är en dubbelblind studie som bestod av 100 individer som fick två doser av 900mg till 600mg Gabapentin som nedtrappning eller Lorazepam 6 mg till 4 mg som nedtrappning i fyra dagars period. På dag 5,7 och 12 utfördes en efterbehandling där deltagarna var fria från medicin. Alkoholanvändningen övervakas genom diskussion som extraherades till en rapport och genom alkoholandnings nivåer.
Individer som fick Lorazepam hade högre sannolikhet att dricka den första dagen av dos minskningen (dag 2) och den andra lediga dagen för medicineringen (dag 6) jämfört med Gabapentin deltagare som hade alltså mindre sannolikhet att dricka den första dagen och den andra lediga dagen. Gabapentin gav mindre symptom på sug och ångest liknande symtom under behandlingen. Gabapentin tolererades väl av deltagarna och minskade tydligt symptomen av AWS speciellt vid högre doser till skillnad från Lorazepam. Dessutom minskade Gabapentin sannolikheten för att dricka under undersökningens period i jämförelse med Lorazepam.
Gabapentin combined with naltrexone for the treatment of alcohol dependence.
RF. Anton et al. [16]
150 alkoholberoende individer deltog i studien under 16 veckors period. Hela gruppen fick 50 mg Naltrexon, därefter la man till under de första 6 veckorna, 1200mg av Gabapentin till 50 av deltagarna och placebo till andra 50 deltagarna. Det vill säga 50 personer med 50mg Naltrexon, 50 personer med 50mg Naltrexon och 1200 mg Gabapentin och 50 personer med placebo och 50 mg Naltrexon.
10 Under de första sex veckorna hade Naltrexon Gabapentin gruppen ett längre intervall till tungt drickande till skillnad från den vanliga Naltrexon gruppen som hade ett intervall som liknade placebogruppen. Naltrexon och Gabapentin gruppen hade färre dagar med tunga alkoholdrycker än de andra grupperna och också färre drycker per dag. Däremot hade placebogruppen hade färre dagar med tungt alkoholdrickande i jämförelse med bara
Naltrexon gruppen Dessa skillnader bleknade i slutet av studien och det visade att tillsatsen av Gabapentin gav bättre effekt än Naltrexon själv. Naltrexon och placebo hade liknande intervall och alkoholsuget var lika hos deltagarna.
Resultat sammanfattning
Akamprosat vs placebo studien visade bästa resultat för en individ med och utan fysiska eller psykiska sjukdomar att sluta med alkohol konsumtionen. Resultatet på studien visade bäst förbättring med avseende på livskvalitet, sjuklighet och dödlighet. Eftersom författarna nämnde att abstinenssymptomen minskade tydligt, bedömdes chansen att sluta dricka alkohol vara högst.
Vareniklin vs placebo hos både mediära och tunga alkoholkonsumerare visar näst bästa resultatet när det gäller att sluta med alkoholkonsumtionen. Då deras verkningsmekanism leder till att minska alkoholbelöningssystemet. Vareniklin visar även en förbättring när det gäller livskvalitet, sjuklighet och dödlighet.
Baklofen vs placebostudien visade sämsta resultat när det gäller att sluta med
alkoholkonsumtionen då ingen förbättring kunde ses vid låga doser av Baklofen intag.
Läkemedlet kunde förbättra livskvalitet och sjukligheten.
Lorazepam vs Lorazepam och alkohol studien visade att Lorazepam är säker att användas för vid AWS till både friska och individer med hjärtproblem. Det minskar AWS och leder till minskad alkoholsug. Men man kan inte se någon förbättring när det gäller livskvalitet och dödligheten.
Gabapentin vs Lorazepam studien visade bättre effekt av Gabapentin i jämförelse med Lorazepam både när det gäller minskning av AWS och sug samt minskad drickande.
Sista studien med Naltrexon visade att Naltrexon vs placebo visade ingen skillnad i resultaten medan Naltrexon gav jättebra resultat när den gavs samtidigt med Gabapentin. Då man såg att alkohol drickandet minskade.
Alla studier visade en förbättring på sjukligheten vid intag av de olika läkemedlen förutom vid Lorazepam intaget. Baklofen var den enda som inte gav någon förbättring av minskad alkoholkonsumtion. Denna sammanfattning är bedömd efter resultat i tabell 1.
11
Diskussion
Metoddiskussion
Syftet med denna studie var att samla relevant information, för att kunna dra en slutsats om vilken som är den bästa alkoholavvänjnings metod. Det var inte många databaser som
användes. Detta beror på att sökningen till studien syftade till originalstudier och det var inte nödvändigt att söka på flera försöks-databaser då väldigt många studier dök upp. Många originalstudier som undersöktes var irrelevanta till studien och användes därför inte. Men även då andra databaser som till exempel Cochrane visar bara sammanställningar och inte originalstudier.
Sök strategin redigerades flera gånger för att kunna optimera det att litteratursökningen skulle kunna repeteras. Vid exkludering och inkludering kontrollerade de olika
originalstudierna i full text väldigt noggrant. Alla originalstudier som söktes på PubMed finns på bilaga1.
Resultaten av denna studie presenterades på ett annorlunda sätt till skillnad från resultaten i de originalstudierna. Alla intressanta studier som samlades i resultatet var studier från PubMed.
Resultatdiskussion
Baklofen visade inte direkt tydliga resultat på att det verkligen hjälper, där fick deltagarna Lorazepam för att inte få utbrott på AWS. Höga doser av Baklofen gjorde att deltagarna inte behövde lika hög dos av Lorazepam, dessutom hävdar författarna att det krävs vidare studier med låga doser för att säkerställa om Baklofen verkligen hjälper mot alkoholkonsumtionen.
Studierna som inkluderade vareniklin gav positiva resultat på alkoholkonsumtionen där en förbättring av livskvalité och sjuklighet observerades. Lorazepam var inte den bästa metoden, men gav dessutom positiva resultat mot abstinenssymptom, författarna nämner också att det är väldigt säkert att använda Lorazepam på hjärtsjuka individer med AWS. Detta kan vara ett bra val för tillfällig hantering av abstinenssymptomen.
Original Studien som inkluderades i denna studie som visade positiva resultat var
Akamprosat där studien pågick i 2 år och hade mest antal deltagare. Författarna nämner mot slutet att medicinen är mycket effektiv mot AWS, minskade dödlighet, sjuklighet och
förbättrade livskvalité. De nämner dessutom att medicinen kan användas i bred
åldersgrupper (30-70år). Gabapentin gav bra effekt när den kombineras med Naltrexon till skillnad från placebo och Naltrexon, detta påverkade deltagarnas livskvalité och chansen att slut dricka positivt. Författarna nämner att det inte var stor skillnad mellan Naltrexon och placebo och att livskvaliteten inte var direkt påverkad. Sjukligheten och dödligheten däremot påverkades på grund av att under lång tid kommer alkoholkonsumtionen minska väldigt mycket till skillnad från om de inte tar någon medicin alls. När Gabapentin jämfördes med Lorazepam kunde man observera skillnader på deltagarnas beteende, där Gabapentin gav bättre effekt på kort sikt. Då Gabapentin gav mindre sug och ångestsymtom till skillnad från Lorazepam. Livskvaliteten, dödligheten och sjukligheten visade ett positiv resultat för Gabapentin, därpå minskade alkoholkonsumtionen. Lorazepam gav också ett bra resultat på suget och dödligheten men påverkade inte sjukligheten och livskvaliteten lika bra som Gabapentin
Mediciner som inte användes i stort spektrum som till exempel Baklofen, Lorazepam eller andra GABA stimulerande ämnen som skulle kunna användas på fler människor i bredare åldersgrupper där det möjligtvis kan ge ännu bättre effekt än nuvarande mediciner för alkoholberoende. Något som finns lite undersökning på är Gabapentin som möjligtvis kan minska alkoholkonsumtionen om den testas i tillräcklig mängd. Det finns brist på
interventioner för att minska alkoholkonsumtionen.
12 Det är svårt att föredra en studie över det andra på grund av antal patienter, längden på studierna och kvaliteten av studiernas metoder, men om man skall jämföra studierna enligt resultaten kan man föredra Akamprosat vs placebostudien på grund av resultatet den har gett. Det man kan nämna här är att valet av medicinen bör vara i överensstämmelse med patientens behov och tillstånd, för att det kan vara möjligt att vissa deltagare kanske behövt en annan sorts metod för att minska alkoholkonsumtionen. För att dessutom kunna dra en säkrare slutsats krävs mer studier på Lorazepam och Baklofen i syfte att behandla AWS.
Denna studie kan vara till en god start av andra interventioner av alkohol avvänjningsmetoder till individer i olika åldersgrupper.
Begränsningar
Litteraturen som samlades var begränsad endast till originalstudier som publicerats de senaste 20 åren (2000–2021). Språket var dessutom begränsad till engelska och det kan potentiellt finnas studier som ger ytterligare information som inte tagits med. Det finns också fler relevanta ord som kunde användas under sökning av litteratur, ord som “alcohol
dependence” eller “pharmacotherapy”, men detta kan minska sökningen extremt mycket. Det finns många studier som var mycket tydliga när de identifierade sig som originalstudier, men det finns andra studier som inte identifierades ordentligt och då exkluderades de. Detta innebär att studier som inte hävdade att de var originalstudier i rapporten eller titeln exkluderades och detta kunde ha lett till att relevant information exkluderades. Lite äldre studier stod oftast inte typen av studien och också exkluderades då de kunde ha varit till nytta. Dessutom gav inga originalstudier en fullständig matchning av denna studies inklusionskriterier.
Denna studie utfördes av en student som inte har lika mycket kunskap inom
forskningsområdet som de professionella har. Ingen utbildning i kvalitetsbedömning av originalstudier. Studenten utsattes dessutom för ny information och erfarenhet genom denna studie, detta kan möjligtvis orsaka brister till denna studie som studenten inte är medveten om. Vissa studier var oåtkomliga via Umeå universitets databas och det fanns inte tillräckligt med tid att skicka för tillgänglighet till universitetet.
Slutsats
Efter litteratursökningen identifierades flera originalstudier som gav mått på sjuklighet, dödlighet och livskvalité utifrån olika läkemedels interventioner i syfte att öka sannolikheten att sluta dricka alkohol. Interventionerna som användes på patienterna visade positiva resultat på dödlighet, sjuklighet och livskvalité. Dessa interventioner kan också ge
möjligheten för andra att undersöka dessa på tunga rökare som samtidigt dricker mycket alkohol där man kan värdera nack- och fördelar med resultatet. Akamprosat medicinen visade bästa resultat för alkoholberoende patienter.
Tack
Ett stort tack till min handledare Olov Nilsson som har varit engagerad och gett mig respons till mitt arbete. Ett stort tack till Martin Bäckström som alltid har varit tillgänglig och svarat på mina frågor.
13
Referenser:
1. C.A.N. Alkohol [Internet]. Stockholm: C.A.N; 2020 [uppdaterad 2020-03-11 citerad:
2020-05-03]. Hämtad från: https://www.can.se/fakta/alkohol/
2. Systembolaget AB. Finns det ofarligt drickande av alkohol? [Internet]. Stockholm:
Systembolaget AB [citerad 2020-05-03]. Hämtad från:
https://www.omsystembolaget.se/folkhalsa/alkohol-och-manniskor/skadligt-bruk- och-beroende/fakta/ofarligt-drickande/
3. Beroendecentrum. Alkoholens påverkan på kroppen [Internet]. Stockholm:
Beroendecentrum/ Stockholms läns landsting. [Citerad: 2021-05-20]. Hämtad från:
https://www.beroendecentrum.se/fakta/alkohol/alkoholens-paverkan-pa-kroppen/
4. Folkhälsoguiden. Bilaga 1: Alkoholens hälsopåverkan [Internet]. Stockholm:
Beroendecentrum/ Stockholms läns landsting. Sven Wåhlin [uppdaterad 2018 citerad: 2020-05-20]. Hämtad från:
https://www.folkhalsoguiden.se/globalassets/verksamheter/forskning-och- utveckling/centrum-for-epidemiologi-och-
samhallsmedicin/folkhalsoguiden/rapporter-och-faktablad/bilaga-1.-rapport-2018.1- alkoholens-halsopaverkan.pdf
5. Drugsmart. Varför tål kvinnor mindre alkohol än män? [Internet]. Stockholm: C.A.N.
J.Frank, I.Nylander. [uppdaterad 2019-09-02 citerad: 2020-05-20]. Hämtad från:
https://www.drugsmart.com/faq/varfor-tal-kvinnor-mindre-alkohol-an-man/
6. Folkhälsoguiden. Alkoholkonsumtion och risknivåer [Internet]. Stockholm: Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting; 2018 [uppdaterad 2018 citerad: 2020-05-04]. Hämtad från:
https://www.folkhalsoguiden.se/globalassets/verksamheter/forskning-och- utveckling/centrum-for-epidemiologi-och-
samhallsmedicin/folkhalsoguiden/rapporter-och-faktablad/alkoholkonsumtion-och- risknivaer-rapport-2018.1.pdf
7. Vatsalya V, Gowin JL, Schwandt ML, Momenan R, Coe MA, Cooke ME, Hommer DW, Bartlett S, Heilig M, Ramchandani VA. Effects of Varenicline on Neural Correlates of Alcohol Salience in Heavy Drinkers. Int J Neuropsychopharmacol. 2015 Jul
25;18(12):pyv068. doi: 10.1093
8. de Bejczy A, Löf E, Walther L, Guterstam J, Hammarberg A, Asanovska G, Franck J, Isaksson A, Söderpalm B. Varenicline for treatment of alcohol dependence: a
randomized, placebo-controlled trial. Alcohol Clin Exp Res. 2015 Nov;39(11):2189-99.
doi: 10.1111
9. Champix. Fass.se. Läkemedelsindustriföreningen, LIF. Hämtat från:
http://www.fass.se, [uppdaterad 2020-11-01, citerad 2021-05-03].
10. Mason BJ, Goodman AM, Chabac S, Lehert P. Effect of oral acamprosate on
abstinence in patients with alcohol dependence in a double-blind, placebo-controlled trial: the role of patient motivation. J Psychiatr Res. 2006 Aug;40(5):383-93. doi:
10.1016
14 11. Campral. Fass.se. Läkemedelsindustriföreningen, LIF. Hämtat från:
http://www.fass.se, [uppdaterad 2020-10-19, citerad 2021-05-03].
12. Fullwood JE, Mostaghimi Z, Granger CB, Washam JB, Bride W, Zhao Y, Granger BB.
Alcohol withdrawal prevention: a randomized evaluation of lorazepam and ethanol--a pilot study. Am J Crit Care. 2013 Sep;22(5):398-406. doi: 10.4037
13. Droglänken. Bensodiazepiner [Internet]. Finland: Östra Finlands Universitet. Miia Kallio, Niina Karttunen. [uppdaterad 2017-08-24 citerad: 2021-05-03]. Hämtad från:
https://paihdelinkki.fi/sv/databank/informationssnuttar/lakemedel/bensodiazepine r
14. Gabapentin. Fass.se. Läkemedelsindustriföreningen, LIF. Hämtat från:
http://www.fass.se, [uppdaterad 2019-06-17, citerad 2021-05-03].
15. Myrick H, Malcolm R, Randall PK, Boyle E, Anton RF, Becker HC, Randall CL. A double-blind trial of gabapentin versus lorazepam in the treatment of alcohol withdrawal. Alcohol Clin Exp Res. 2009 Sep;33(9):1582-8. doi: 10.1111
16. Anton RF, Myrick H, Wright TM, Latham PK, Baros AM, Waid LR, Randall PK.
Gabapentin combined with naltrexone for the treatment of alcohol dependence. Am J Psychiatry. 2011 Jul;168(7):709-17. doi: 10.1176
17. Internetmedicin. Alkoholberoende, diagnostik och behandling [Internet]. Stockholm:
Beroendecentrum/ Stockholms läns landsting. Dr Joar Guterstam. [uppdaterad 2020-06-26 citerad: 2021-05-05]. Hämtad från:
https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/intoxikation/alkoholberoend e-diagnostik-och-behandling/
18. Pollock M, Fernandes RM, Hartling L, (2017) Evaluation of AMSTAR to assess the methodological quality of systematic reviews in overviews of reviews of healthcare interventions. BMC Medical Research Methodology, 48, DOI: 10.1186.
19. Lyon JE, Khan RA, Gessert CE, Larson PM, Renier CM. Treating alcohol withdrawal with oral baclofen: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial. J Hosp Med.
2011 Oct;6(8):469-74. doi: 10.1002
15
Bilaga
Bilaga 1: fullständig sökning på MEDLINE
Bilaga 2: valda studier utifrån sökningen i bilaga 1 Studie referens Sökning i PubMed
7, 8, 10, 16 1
19 3
12, 15, 16, 19 4
