Årsredovisning för räkenskapsåret 2008-01-01—2008-12-31
Lappland Goldminers AB (publ) 556544-3339
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sammanfattning... 3
Historik i punktform ... 5
VD har ordet... 7
Guldets väg från prospektering till gruva ... 8
Förvaltningsberättelse ... 10
Aktiekapital ... 24
Tidpunkter för ekonomisk information ... 26
Resultat och ställning ... 26
Resultaträkningar - koncernen ... 27
Balansräkningar – koncernen ... 28
Kassaflödesanalys - koncernen ... 31
Resultaträkningar - Moderbolaget ... 32
Balansräkningar – Moderbolaget ... 33
Kassaflödesanalys - Moderbolaget ... 36
Noter ... 37
Revisionsberättelse ... 52
Ordlista ... 53
Årsstämma
Årsstämman i Lappland Goldminers AB kommer att hållas torsdagen den 28 maj 2009 klockan 14.30 på Hotell Lappland i Lycksele.
Aktieägare som önskar delta skall:
dels vara införda i den av Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB) förda aktieboken fredagen den 22 maj 2009, dels anmäla sig till Lappland Goldminers AB senast tisdagen den 26 maj 2009 kl 16.00 under adress Storgatan 36, 921 31 Lycksele, per fax 0950 275 29, telefon 0950-275 00 eller per e-post: torbjorn.hansson@lgold.se Vid anmälan skall uppgift om namn, person- eller organisationsnummer, adress samt telefonnummer lämnas.
Aktieägare som företräds av ombud, skall utfärda fullmakt för ombudet. Om fullmakten utfärdas av juridisk person skall bestyrkta kopior av registreringsbevis för den juridiska personen bifogas. Fullmakt,
registreringsbevis och andra behörighetshandlingar bör vara Bolaget tillhanda i god tid före stämmodagen.
Aktieägare, som låtit förvaltarregistrera sina aktier, måste i god tid före den 22 maj 2009 genom förvaltares försorg tillfälligt låta inregistrera aktierna i eget namn för att få rätt att delta på årsstämman.
3
Sammanfattning
Verksamhet
Lappland Goldminers AB (publ) är ett prospekteringsbolag med producerande gruvor sedan 2009. Lappland Goldminers strategi är att genom lönsam gruvproduktion kontinuerligt kunna expandera verksamheten till att utveckla nya områden med guldfyndigheter. Guldlinjen i Sverige är strategiskt mycket viktigt för bolaget.
Fäboliden-projektet med alla tillstånd klara inför en finansiering och Blaikenverket gör det möjligt att under lång tid exploatera möjliga och redan gjorda fyndigheter i området. På samma sätt utgör gruvan i Pahtavaara i finska Lappland och Haverifyndigheten i södra Finland en lika stark del av företagets strategi .
Bolagsstruktur
Koncernen består av moderbolaget Lappland Goldminers AB (publ), 556544-3339 och de tre helägda
dotterbolagen, Lappland Guldprospektering AB, Lappland Goldminers Sorsele AB och Lappland Goldminers Oy.
Bolagsinfo
Firmanamn Lappland Goldminers AB (publ)
Kortnamn GOLD
Säte Västerbottens län, Lycksele kommun
Organisationsnummer 556544-3339
Datum för bolagsbildning 1997-01-07
Datum när bolag startade sin verksamhet 1997-09-08
Land för bolagsbildning Sverige
Hemvist Lycksele
Juridisk form Publikt aktiebolag
Lagstiftning Svensk rätt och svenska aktiebolagslagen
Adress och telefon till huvudkontoret Storgatan 36, 921 31 Lycksele
Hemsida www.lapplandgoldminers.com
Beskrivning Lappland Goldminers AB (publ) bedriver
prospektering. Därutöver äger Bolaget 100 % i tre dotterbolag varav två med driftsverksamhet, övriga värdepapper samt företagsledning.
4 Dotterbolag
Firmanamn Lappland Guldprospektering AB
Land för bolagsbildning Sverige
Land från var dotterbolag driver verksamhet Sverige
Organisationsnummer 556487-3064
Ägarandel 100 %
Beskrivning Lappland Guldprospektering AB innehar tillstånd och
bearbetningskoncessioner för Stortjärnhobbens guldprojekt.
Firmanamn Lappland Goldminers Sorsele AB
Land för bolagsbildning Sverige
Land från var dotterbolag driver verksamhet Sverige
Organisationsnummer 556761-0265
Ägarandel 100 %
Beskrivning Lappland Goldminers Sorsele AB bedriver produktion
av guld från egna gruvor.
Firmanamn Lappland Goldminers Oy
Land för bolagsbildning Finland
Land från var dotterbolag driver verksamhet Finland
Organisationsnummer FO-1907114-0
Ägarandel 100 %
Beskrivning Lappland Goldminers Oy bedriver produktion av guld
från egna gruvor.
Styrelse och ledande befattningshavare
Styrelseordförande: Ulf Ericsson
Styrelseledamot: Tomas Björklund
Styrelseledamot: Pia Gideon
Styrelseledamot: Antony Harwood
Styrelseledamot: Karl-Åke Johansson
Styrelseledamot: Svante Lundbrink
Styrelseledamot: Lars Olof Nilsson
VD och koncernchef: Kjell Larsson
Revisor
Bruno Holmkvist, auktoriserad revisor Ernst & Young.
5
Historik i punktform
1973
Ett malmblock med hög guldhalt påträffas för första gången i Lyckseleområdet.
1988
Lappland Mineral HB bildas för att leta efter moderklyften till det guldförande blocket.
Malmblock påträffas vid Norrån sydost om Fäboliden i Lycksele kommun.
1992
Guldmineralisering påträffas i fast klyft vid Fäboliden.
1997
Lappland Goldminers AB bildas.
2000
Diamantborrningar 1993-2000 ger underlag för kvalificerade bedömningar av Fäbolidens malmpotential.
Stortjärnhobbens guldpotential utreds.
2001
Karl-Åke Johansson anställs som VD.
Bolagets strategi omformas till att omfatta prospektering och utveckling av projekten mot produktion i egen regi.
2004
Bearbetningskoncession beviljas för Fäbolidens guldfyndighet.
Lappland Goldminers aktier handlas på Nya Marknaden
Bolaget blir ensam ägare till Fäboliden och Stortjärnhobben.
2005
Provbrytning av malmen i Fäboliden.
En preliminär lönsamhetsstudie för Fäbolidens guldfyndighet föreligger.
En riktad nyemission tillför Bolaget 33 MSEK.
2006
Miljöansökan för gruvverksamheten i Fäboliden inlämnas till miljödomstolen.
Lappland Goldminers noteras på OTC-listan i Oslo.
SRK:s (oberoende internationell konsult) rapport angående Fäbolidens guldprojekt föreligger.
En riktad nyemission tillförde Bolaget 90 MSEK.
2007
Bearbetningskoncession beviljas för Stortjärnhobbens guldfyndighet.
Lappland Goldminers presenterar för första gången en malmreserv för Fäbolidens guldprojekt.
Miljödomstolen vid Umeå Tingsrätt kungör Lappland Goldminers ansökan om tillstånd för gruvdrift och processverk i Fäboliden.
Bolaget förvärvar Northern Lion Gold Corporations finska guldprojekt inklusive Haveri guldprojekt.
Omfattande kärnborrning pågår för underjordsgruvan från 200-550 m djup.
Bolaget har 10-års jubileum.
Första kategoriseringen av reserver i Fäboliden anges till 0,95 Mtr. uns reserv och 0,7 Mtr. uns som resurs.
Förvärvar Haveriprojektet i Finland (0,7 Mtr. uns resurs).
Resultat från djupborrning i Fäboliden.
Resursuppdatering till 2,2 Mtr. uns.
6
Lappland Goldminers lämnar anbud på Blaikengruvan AB men villkoren uppfylls inte.
Miljödomstolen i Umeå beviljar tillstånd för Fäbolidens verksamheter.
En riktad nyemission tillförde Bolaget 100 MSEK.
2008
Tre markägare och Naturvårdsverket överklagar Miljödomstolens beslut.
Miljööverdomstolen fastställer datum för förhandlingar till 27-28 maj med 29 maj som en extra dag.
Bolaget tillkännager förvärv av guldgruvan Pahtavaara, anrikningsverk, inmutningar och koncessioner till ett pris av 3,1 miljoner EUR.
Bolaget förvärvar Scan Minings kvarvarande gruvor och anrikningsverk för 40 miljoner kronor.
Fortsatta borrningar i Tjålmträsk visar på ytterligare guld – 5 meter med 4,15 gram per ton funnet.
Bolagets miljötillstånd för Fäbolidens guldprojekt vinner laga kraft.
Gruvproduktion från Pahtavaara guldgruva i finska Lappland inleds.
En riktad nyemission tillförde Bolaget 26 MSEK.
2009
Lappland Goldminers utser Kjell Larsson till ny VD.
Bolaget tillförs 51,8 miljoner kronor i en riktad nyemission.
Guldproduktion inleds i Blaiken
7
VD har ordet
Lappland Goldminers har inlett ett nytt skede i bolagets historia, genom att starta produktion vid två egna gruvor med goda prospekteringsmöjligheter. Vår strategi att genom lönsam gruvdrift, säkerställa att bolagets prospekteringstillgångar successivt utvinns och skapar värde, har nu inletts. Det bistra ekonomiska läget runt om i världen tillsammans med stigande guldpriser gör att vi nu har goda möjligheter att få bra avkastning på de anläggningar Lappland Goldminers förvärvat och där nu produktionen inletts. Denna strategi ökar våra
möjligheter att successivt utveckla de möjligheter som finns i Guldlinjen med Fäboliden-projektet och Blaikenverket samt i Pahtavaaragruvans närområde och i Haveriområdet i Finland.
Pahtavaara
Produktionen under jord i Pahtavaara inleddes i december 2008 och bolaget beräknar att efter en del
förberedande tillredning av tunnlar till brytningsområden vara i kontinuerlig jämn produktion från och med maj 2009. Vilket innebär att en årlig vinst för koncernen med 50 MSEK, före räntor och avskrivningar, vid full drift enligt tidigare bedömningar kvarstår.
I norra Finland har vi ett stort antal undersökningstillstånd i den omedelbara närheten av, eller inom ekonomiskt avstånd för att transportera guldmalm till, Pahtavaara anrikningsverk. Anrikningsverket är modernt, har hög verkningsgrad och är utmärkt anpassat till de malmer och mineraliseringar som finns i området.
Under en lång tid har ingen prospektering bedrivits varken i närområdet eller mot djupet av Pahtavaaragruvan.
Vi har sen vi köpte Pahtavaara identifierat en 750 000 tons malmbas i själva Pahtavaaragruvan och ser inga tecken på att mineraliseringen avtar mot djupet. Flera mål för prospekteringsborrning är också identifierade i det absoluta närområdet. Vårt kortsiktiga mål är att prospektera fram minst fem års malmbas, det vill säga fem års lönsam produktion.
Guldlinjen
I Blaiken, det enda guldanrikningsverket på Guldlinjen med gravmetrisk utvinning, startade produktionen i februari i år. I april beräknar vi i styrelsen och ledningsgruppen att de första tonnen guldmalm från upplag tas in för anrikning och produktion av guld. Produktionen från Ersmarksbergets guldmineralisering bör kunna startas i november 2009 från dagbrottsbrytning från det mest tätborrade och mest kända delen av
mineraliseringen. Hela guldmineraliseringen, som har en utsträckning på över 1 400 m har flera identifierade mål för vår prospekteringsborrning. Vid utgången av 2010 är bolagets målsättning att ha tre års malmbas motsvarande 900 kilo guldproduktion per år.
Lappland Goldminers innehav av fyndigheter inom Guldlinjen gör Fäboliden-projektet, med sitt godkända miljötillstånd för processverk och avfallsdamm för icke gravimetriskt guldmaterial, fortsatt strategiskt högprioriterat. En revidering av lönsamhetsstudien kommer att genomföras under 2009 för att ha ett
uppdaterat projekt i enlighet med de senaste månadernas förändrade kostnads- och finansieringssituation. Vi anser det vara mycket positivt då guldpriset har ökat markant sen lönsamhetsstudien genomfördes.
Jag ser framtiden an med stor tillförsikt. Vårt bolag har goda möjligheter växa som ett lönsamt producerande guldbolag och förutsättningarna gynnas nu också av guldpriset i den rådande konjunkturen.
Kjell Larsson
VD, Lappland Goldminers AB (publ)
8
Guldets väg från prospektering till gruva
Guldmineraliseringarna på ”Guldlinjen” bildades under en vulkaniskt aktiv period för omkring två miljarder år sedan. Det guldhaltiga berget har sedan utsatts för värme och tryck och har omvandlats, veckats och
förskiffrats. Under senare tid har inlandsisen hyvlat av de övre delarna av berggrunden så att blocksvansar har bildats av mineraliseringarna med guldhaltiga block i moränen. Slutligen har Bolagets prospektörer följt dessa blocksvansar bakåt till källan, moderklyftet, där vidare undersökningar i bästa fall kan leda till att en brytbar malm identifieras.
Prospektering efter malmuppslag
Innan gruvverksamhet startas måste man utveckla en tillräckligt stor ekonomiskt utvinningsbar fyndighet, en malmreserv som går att utvinna med lönsamhet. Malmer är oftast svåra att hitta och i regel krävs det en långsiktig och systematisk prospektering där kunniga personer inom geologi, geofysik och geokemi är involverade.
Den schematiska figuren visar ett snitt genom jordskorpan vid en subduktionszon och den geologiska miljö i vilken s.k. orogena
guldfyndigheter kan ha bildats längs ”Guldlinjen” för omkring 1,8 miljarder år sedan. De guldmineraliseringar, som finns längs ”Guldlinjen”, är bildade på stora djup i jordskorpan och har omvandlats under höga tryck och temperaturer. Under årens lopp har flera kilometer av den överliggande berggrunden eroderats bort och slutligen har mineraliseringarna blottats i berggrundsytan där inlandsisen hyvlat av de övre delarna så att blocksvansar, med guldhaltiga block i moränen har bildats.
Inlandsisens avsmältning visande ismassansrörelseriktning, som också är transportriktningen av morän.
Block, som inlandsisen har hyvlat av från fyndigheter, hittas i moränen och spåras till källan, som ligger motströms ismassans rörelseriktning.
• Ett malmuppslag har identifierats i den tidiga prospekteringen.
• En bild av malmen presenteras i form av blockmodell eller via profilmodeller för vidare behandling.
• Utifrån malmbilden görs sedan en dagbrottsoptimering och en gruvlayout.
• När gruvan har brutit malmen och den fraktats till
anrikningsverket gäller det att utvinna så mycket av metallerna som möjligt.
• Sista ledet i vår planerade produktion är gjutning av guldtackorna.
9 Uppborrning av mineraltillgångar och malmreserver
Efter att intressanta målområden med potential att finna malm har identifierats utifrån blockletning, geologisk tolkning, geofysiska mätningar, bottenmorän- och bergkaxprovtagning kommer det mest kostnadskrävande steget, att undersöka området vidare genom kärnborrning. Efter att ett malmuppslag har identifierats i den tidiga prospekteringen gäller det att utveckla uppslaget till ”känd och indikerad” mineraltillgång som underlag för lönsamhetsstudier och investeringsbeslut. Kärnborrning/-diamantborrning ger borrkärnor, som kan studeras geologiskt. Prover tas och analyseras på innehållet av värdefulla ämnen. För att bestämma
tillgångarnas storlek och klassificering måste omfattande borrningar genomföras anpassade för varje enskild fyndighets komplexitet. Borrningarna leds och planeras av en så kalla kvalificerad person, som skall säkerställa att omfattning och utförande är nog för att ge ett tillräckligt säkert underlag för lönsamhetsstudier och rapportering till marknaden.
Malmen identifieras
Efter att en malm har identifierats är det en lång väg till att ha framställt rent guld. Kostnadseffektivitet och guldutbyte är de viktigaste framgångskriterierna. Det färdiga guldet har en marknad som investeringsobjekt, för smyckestillverkning och i industriell användning.
Utarbetande av gruvplaner
Utifrån malmbilden görs sedan en dagbrottsoptimering och en gruvlayout. Nästa steg blir att utarbeta produktionsplaner och behov av utrustning för att uppfylla dessa planer.
Gruvbrytning
Gruvbrytning omfattar borrning, laddning, sprängning, lastning och transport till processverk. Vid brytning i dagbrott måste en till tre gånger så mycket gråberg, svagt guldhaltigt eller helt ofyndigt, brytas för att malmen skall bli tillgänglig. En del av detta gråberg kan klassas som icke miljöfarligt och har en kommersiell användning, till exempel som ballastmaterial. Övrigt berg deponeras på ett miljömässigt säkert sätt.
Process
Malmen från gruvan har en styckestorlek där det mesta är mindre 300 mm. För att möjliggöra utvinning av guldet måste malmen krossas och malas. Energikostnaderna för detta är betydande och kräver noggrann styrning. Malmens guldinnehåll är nu till större delen fysiskt exponerbart för vidare behandling. Detta sker genom tyngdkraftsanrikning, flotation och i framtida Fäboliden-verket med lakning med cyanid. Cyanid har egenskapen, tillsammans med luftens syre att lösa den ädla metallen i vatten. I restprodukten, den nu på guld utarmade malmen, pumpas så till ett sandmagasin för deponering.
10
Förvaltningsberättelse
Beskrivning av företagets verksamhet
Affärsidé
Lappland Goldminers affärsidé är att maximera aktieägarnas avkastning genom att öka värdet på de lönsamma guldgruvor och stora guldfyndigheter som Bolaget idag äger. Bolaget skall därmed bli en stor, lönsam och uthållig guldproducent i egen regi med flera gruvor i produktion
Affärsmodell
Centralt placerade processanläggningar där guld effektivt produceras i Blaiken och i Fäboliden på Guldlinjen i Sverige, i Pahtavaara i finska Lappland samt i Haveritrakten i södra Finland skapar de bästa förutsättningar för effektiv värdetillväxt från nya fyndigheter som kan sättas i produktion med korta ledtider efter framgångsrik prospektering. Även andra företags guldmalmer kan anrikas från närområdet. Bolagets intäkter kommer idag från guldförsäljning i Pahtavaara och försäljningen hanteras internt inom Bolaget. Bolaget sluter avtal med olika smältverk om att dessa skall förvärva guldslig/sand från Lappland Goldminers. Bolagets intäkter är baserade på världsmarknadspriset på guld, med avdrag för behandlingskostnad hos smältverk.
Organisation
Bolagets strategi är att under uppbyggnadsfasen ha en liten men bred organisation, som sedan successivt ökas i takt med behovet. Den nuvarande organisationen ger låga fasta kostnader genom att Lappland Goldminers utnyttjar externa erfarna konsulter. Genom samarbete med andra gruvföretag har Bolaget också fått tillgång till mycket hög kompetens inom flera för Bolaget viktiga områden. Bolagets personal utökas efterhand som guldproduktionen påbörjas. Produktionen i Pahtavaaras guldgruva påbörjades i december 2008 medan den i Blaikengruvan påbörjades i februari 2009.
Historik
Historien om Lappland Goldminers, som bolag, kan följas 15 år bakåt i tiden. Men den händelse som sår fröet till dagens verksamhet skedde redan i början av 70-talet. Då kommer de första tecknen på att det finns guldfyndigheter utanför Lycksele. Det är Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, som då hittar guld i området.
De första fynden följs upp med vaskning i vattendrag kring Lycksele och förhoppningen bekräftades. Det finns guld. Frågan alla ställde sig var hur källan skulle hittas.
Torbjörn Grahn som senare skulle komma att bli VD för Lappland Goldminers arbetade vid den här tiden för SGU och hans farbror var med om att göra det första fyndet 1973. Torbjörn blev mycket intresserad och engagerade sig i guldletandet. Att hitta guld i Lappland tillhör inte vanligheterna så fyndet väcker en hel del uppståndelse bland mineralletare. Bland andra så intresserar sig Jan-Åke Unée och Eric Sjölund från Lycksele för guldet. Från början engagerar de sig var för sig, men de tre hör talas om varandra och inser att de ska samarbeta. Då anar de inte att de ett antal år senare tillsammans ska grunda bolaget Lappland Goldminers.
Men, det är inte bara entusiaster som söker sig hit. Både svenska och utländska bolag börjar engagera sig, bland andra Volvo och American Barrick.
De tre ägnar under flera år mycket ledig tid åt sökandet. En bit in på 80-talet arbetar de alla som lärare och sommarloven går åt till prospekteringsarbete. När guldletandet tar allt mer tid bildar de 1988 handelsbolaget Lappland Mineral HB. De har firman som plattform för det fortsatta arbetet. 1995 lämnar Torbjörn Grahn lärarjobbet och ägnar sig åt guldletande på heltid. Året därpå följer Jan-Åke och Eric efter. Men, att leta guld är kostsamt och krävande och, tvärtom mot vad man först kan tro, inget för lycksökare. Det är ett systematiskt, tidsödande och mödosamt projekt som tar åtskilliga år och en stor portion envishet innan man ser någon avkastning. De tre får ägna tid åt skogsarbete för att finansiera analyskostnader och annat i
prospekteringsarbetet. Tillsammans gör de flera intressanta fynd och skaffar sig olika partners. Verksamheten växer och det blir nödvändigt att särskilja de olika prospekteringsobjekten åt. Därför bildar Torbjörn, Jan-Åke och Eric aktiebolaget Lappland Guldprospektering. Fyndigheterna Fäboliden och Sandviksträsket låg då fortfarande kvar under Lappland Mineral HB, medan övriga fyndigheter som till exempel Stortjärnhobben placerades i Lappland Guldprospektering AB.
11
Fyndigheten i Fäboliden utvecklades under åren mycket positivt. För att kunna få in mer nödvändig finansiering görs handelsbolaget om till ett aktiebolag. Därmed bildas 1997 Lappland Goldminers AB. Verksamhetens behov av kapital ökar och flera nyemissioner görs för att finansiera olika borrprogram för att påvisa mineraltillgångar som kan ligga till grund för gruvdrift. Snart 30 år efter det första guldfyndet och efter 15 års grundläggande prospekteringsarbete börjar resultatet att skönjas. Tanken på att hitta källorna till guldet har varit ledstjärnan genom med- och motgångar under ett systematiskt och uthålligt prospekteringsarbete.
Bakgrund och motiv
Guldproduktion inledd
Lappland Goldminers AB (publ) har under många år varit verksamma i gruvbranschen som ett prospekterande företag med ett antal projekt i olika utvecklingsstadier. I mitten av 2008 tog Bolaget steget från att vara ett prospekteringsföretag till ett företag med producerande gruvor. Detta med anledning av att Bolaget under april 2008 förvärvade guldgruvan, anrikningsverket och tillhörande undersökningstillstånd och koncessioner i Pahtavaara i norra Finland. Efter några månaders förberedelser kom arbetet igång med att producera guld från gråberg tidigare brutet och lagrat ovan jord. I december 2008 startade produktionen under jord från den malmreserv som identifierats där på cirka 0,75 Mton med cirka 2,5 g guld/ton malmreserv. Med den produktionsvolym som planerats per år och den historiska erfarenheten av att omvandla mineralresurser till malmreserver, bedömer Bolaget att produktionen bör pågå i minst tre år. Under 2009 beräknas
anrikningsverket i Pahtavaara producera cirka 700 kilo guld. Vid kontinuerlig drift beräknar Bolaget att
anrikningsverket i Pahtavaara har en årsproduktion om cirka 30 000 ounces vilket motsvarar cirka 900 kilo guld.
Under 2008 förvärvade Bolaget, genom Scan Mining AB och Blaikengruvan AB:s konkursbon,
guldanrikningsverket i Blaiken tillsammans med en guldmineralisering i Blaiken och flera tusen hektar av undersökningstillstånd samt en omfattande prospekteringsdatabas. Efter en genomförd riktad nyemission i februari 2009, som tillförde Bolaget cirka 51 MSEK, beslutade Bolaget om att inleda produktion i
anrikningsverket i Blaiken och denna inleddes under februari 2009. Upptagningsområdet till Blaikenverket bedöms av Bolaget vara högintressant för påträffande av nya guldfyndigheter, med möjlighet till nya gruvor vars malm fraktas och anrikas i verket. Även andra gruvföretags fyndigheter kan vara aktuella för anrikning i ett av Bolagets anrikningsverk, vilket skulle medföra ökade intäkter för Bolaget.
Bolaget bedömer att såväl verksamheten i Pahtavaara som i Blaiken kommer att kunna generera ett positivt kassaflöde redan under det tredje kvartalet 2009. Den kassagenererande verksamheten kommer att främja Bolagets möjlighet att öka dess värde genom först och främst utökade malmreserver i närområdet till sina gruvor, men också genom utvecklande av Fäbolidenprojektet på Guldlinjen.
Beviljat miljötillstånd i Fäboliden
Bolaget har under flera år bedrivit prospektering i och omkring området Fäboliden i Västerbotten.
Guldfyndigheterna i området beräknas till en av de största i Europa. I omedelbar närhet till Fäbolidens dagbrottsgruva planerar Bolaget att anlägga ett processverk, industrianläggningar och kontor. Lappland Goldminers erhöll i september 2008 ett godkännande från Miljööverdomstolen om att få anlägga en gruva med anrikningsverk i ovan nämnt område. Tillståndet är varaktigt i 25 år.
Lappland Goldminers beräknar att under andra halvan av 2009 genomföra en revidering av den
lönsamhetsstudie, som tidigare genomförts avseende Fäboliden, för att ha ett uppdaterat projekt i enlighet med de senaste månadernas förändrade kostnads- och finansieringssituation. Intressant att notera är att i den tidigare genomförda lönsamhetsstudien baserades studien på ett guldpris om 193 KSEK/kg. Per 2009-03-11 handlas guld för 255 KSEK/kg.
Guldproduktion i Pahtavaara och Blaiken
2008 startade Lappland Goldminers produktion vid sin första egna guldgruva i finska Pahtavaara. Under inledningen av 2009 inleddes även produktion vid Blaikenverket i Västerbotten. Blaiken och Pahtavaara har tillsammans kapacitet att processa upp till två miljoner ton malm per år.
12 Pahtavaara guldgruva
Lappland Goldminers förvärvade under våren 2008 guldgruvan Pahtavaara i finska Lappland. Gruvan förvärvades av Scan Mining Oy:s konkursbo och Lappland Goldminers övertog, i och med förvärvet, Scan Mining Oy:s samtliga tillgångar i Finland inklusive gruva, anrikningsverk, tillstånd och inmutningar.
Produktionen inleddes under 2008. Bolagets planer är att under 2009 uppnå full planerad kapacitet.
Produktionen genom anrikningsverket beräknas uppgå till 400 000 ton malm från gruvan och 100 000 ton låghaltigt material från gråbergsupplaget, totalt 500 000 ton/år, motsvarande ca 900 kg (29 000 uns) guld/år, till en produktionskostnad på cirka 480 dollar/uns vid en dollarkurs på 0,69 EUR/USD.
Bedömning av malmreserver och mineraltillgångar, Pahtavaara Daterade per den 3 oktober 2008.
Malmreserv
Bevisad Sannolik
M ton 0,509 0,254
Au (g/t) 2,50 2,52
Position 250 – (-115)
Mineraltillgång
Känd Indikerad
M ton 0,197 0,132
Au (g/t) 2,07 1,59
Position 250 – (-115)
Position är angiven i meter över havet, där 250 ungefär motsvarar markytan. Analyserna är gjorda i 1,0 m sektioner. För beräkningar har en undre ”cut-off”-gräns på 1,9 g/t Au och en övre ”top-cut”-gräns på 20 g/t Au använts. Intern gråbergsinblandning som har använts är 25 % med 0 g/t Au. Malmberäkningen är gjord med ett tillämpningsprogram i Surpac planeringsverktyg där volym av en malmkropp beräknas och multipliceras med en standarddensitet på 2,9 ton/m3 och halten räknas som genomsnittshalt från borrhålen in i malmkroppen.
Analyserna är gjorda av det oberoende och ackrediterade (FINAS TO25/M14/2007) laboratorium Labtium Oy.
Analysmetoden på Au fram till juni 2007 är Fire Assay (Labtium kod 705A). Från juli 2007 har analysmetoderna ändrats till cyanidlakning i PAL 1000 maskin (Labtium kod236A-S). Malmreserverna och mineraltillgångarna är gjorda under ledning av Risto Virkkunen, registrerad som Kvalificerad Person (QP) hos SveMin och FAERI (Finnish Association of Extractive Resources Industry). Virkkunen är verksam som chefsgeolog hos Lappland Goldminers AB (publ).
Gruvan och anrikningsverket i Pahtavaara
13 Pahtavaaras geologi
Fyndigheten ligger i en bergartssekvens, som kallas Lapplands grönstensbälte, vilket främst består av komatitiska lavor, vulkanoklastiska sediment och mafiska metavulkaniter. Malmen ligger i kontaktzonen mellan en komatitisk lava och vulkanoklastiter. Guldmineraliseringarna är linsformade och uppträder i en östvästlig, nästan vertikal omvandlingszon. Bredden varierar från några meter till tio meter. Förhöjda halter av guld i de omvandlade bergarterna kan spåras upp till sex kilometer från gruvan. Guldet i Pahtavaara uppträder nästan uteslutande som fritt guld mellan silikatmineral, karbonat och baryt men lokalt kan guldet även finnas som inneslutningar i magnetit. Guld kan med blotta ögat ses i grovkornig amfibolbergart tillsammans med kvartsbarytådror.
Guldlinjen - ett nytt betydande guldfält
Under flera år har Lappland Goldminers bedrivit
prospektering och utvärdering av guldpotentialen på ”Guldlinjen” i Västerbotten. ”Guldlinjen”
omfattar en rad guldfyndigheter, mineraliseringar och uppslag i olika geologiska miljöer längs en regional tektonisk zon från Kaledonska fjällkedjan i
nordvästra Västerbotten genom Sorsele, Storuman och Lycksele kommuner och vidare mot Bottenhavet i sydost. Zonen kan representera en äldre riftzon vars ålder är nära 2 miljarder år.
Guldmineraliseringarna uppträder i huvudsak
tillsammans med arsenik- och magnetkis.
Med utgångspunkt från klassisk blockletning och efterföljande geofysiska och geokemiska undersökningar under 15 års aktiv prospektering, genomförd av olika företag, har ett antal
guldmineraliseringar påträffats, i exempelvis Svartliden, Blaiken (Ersmarksberget), Fäboliden, Klippen, Knaften, Stortjärnhobben, Sandviksträsk, Barsele och Tjålmträsk. Utöver dessa kända guldfyndigheter och
mineraliseringar finns ett antal prospekteringsuppslag, som vid fortsatt prospektering kan ge upphov till nya intressanta fyndigheter. Det finns således belägg för att ett nytt betydande guldfält har påträffats i
Västerbotten vid sidan av det traditionella Skellefteåfältet.
Blaiken
Lappland Goldminers förvärvade i augusti 2008 anrikningsverket i Blaiken och gruvorna i Blaiken och Svärtträsk från konkursboet efter Scan Mining AB och dess dotterbolag Blaikengruvan AB. Även fyndigheten och
kringliggande undersökningstillstånd inkluderades i förvärvet. Fyndigheten ligger utmed Guldlinjen i Lappland, som bedöms vara ett nytt betydande guldfält i Västerbotten. Verksamheten kommer initialt att inriktas på att bryta Ersmarksbergets guldfyndighet, Blaikens anrikningsverk finns. Upptagningsområdet till Blaikenverket bedöms av Bolaget vara högintressant för påträffande av nya guldfyndigheter, med möjlighet till nya gruvor vars malm fraktas och anrikas i verket. Under 2009 beräknas cirka 15000 ounces guld produceras från Ersmarksbergets guldgruva .
14 Lappland Goldminers projekt på Guldlinjen
Fäboliden
Fäboliden ligger 40 km väster om Lycksele. Fäbolidens guldfyndighet är för närvarande den näst största i Fennoskandien, och en av de största i Europa. Bolaget planerar att etablera ett centralt anrikningsverk vid Fäboliden för att processa malmer från Guldlinjen. Bolaget har en bearbetningskoncession för Fäboliden, och miljötillstånd för att påbörja gruvbrytning är beviljat av Miljööverdomstolen. Enligt genomförd feasibility study för projektet beräknas produktion pågå i mer än tio år.
Prospektering
Kärnborrning har framskridit i faser i Fäboliden sedan 1993, och fram till 2008 omfattar borrningen 296 kärnborrhål på sammanlagt 55 700 m, fördelat mellan dagbrott, underjordsläge, Norra och Södra Fäboliden och programmet för haltverifiering. Ytterligare borrning påbörjades i mitten på april 2008, och syftar till att fastställa malmtillgången och mineralreserven i Fäboliden, samt att utforska fortsättningen av
guldmineraliseringen mot djupet. Totalt kommer 13 kärnborrhål på sammanlagt 6 900 m att borras under det nuvarande programmet. Under 2006 och 2007 utfördes en omfattande geofysisk strukturtolkning i området nära Fäboliden för att upptäcka malmförande strukturer.
Mineraltillgångar och reserver
Malmreserven i Fäboliden baseras på kärnborrning på ett avstånd av 50x 50-60 m i 24 profiler med 250 kärnborrhål omfattande sammanlagt 49 500 m och >14 000 guldanalyser och provbrytning av 1 000 ton, processtest i mindre skala, inklusive detaljerade anrikningstest och en lönsamhetsstudie. Lönsamhetsstudien publicerades 25 april 2008. Lönsamhetsstudien omfattar gruva, anrikningsverk och infrastruktur för att producera doré-tackor. Beräkningen av malmreserven har följt SveMins regler som ansluter till det
kanadensiska regelverket NI 43-101 och omfattar alla aspekter, som är tillämpliga för svenska förhållanden.
Lappland Goldminers beräknar att under slutet av 2009 genomföra en revidering av den lönsamhetsstudie, som tidigare genomförts avseende Fäboliden, för att ha ett uppdaterat projekt i enlighet med de senaste månadernas förändrade kostnads- och finansieringssituation. Intressant att notera är att i den tidigare genomförda lönsamhetsstudien baserades studien på ett guldpris om 193 KSEK/kg. Per 2009-03-11 handlas guld för 255 KSEK/kg.
Översiktsbild över gruvan i Fäboliden.
Anrikningsverket i Blaiken
15
Mineraltillgångar Fäboliden per mars 2008*
Position Ton (t) Au g/t Ag g/t Innehåll
Au (g)
Innehåll Ag (g)
Innehåll Au kOz
Innehåll Ag kOz +250 m Känd 24 961 000 1,26 3,27 31 409 000 81 688 000 1 010 2 626
Indikerad 1 435 000 0,97 1,95 1 398 000 2 798 000 45 90
250 m till -5 m
Indikerad 30 500 000 1,23 3,69 37 376 000 112 604 000 1 202 3 620 -5 m till
-150m
Indikerad 4 120 000 0,88 3,06 3 609 000 12 606 000 116 405 TOTALT Känd och
indikerad
61 016 000 1,21 3,43 73 792 000 209 696 000 2 373 6 741 -5 m till
-150 m
Antagen 7 057 000 1,42 4,19 9 991 000 29 576 000 321 951
Liggvägg/
hängvägg
Antagen 2 470 000 0,61 1,49 1 524 000 3 670 000 49 118
TOTALT Antagen 9 527 000 1,21 3,26 11 515 000 33 246 000 370 1 069
*genomförd av Thomas Lindholm GeoVista AB.
Beviljat miljötillstånd
I september 2008 erhöll Lappland Goldminers ett godkännande från miljööverdomstolen att få anlägga en gruva med processverk i Fäboliden. Tillståndet är varaktigt i 25 år.
Stortjärnhobbens guldgruveprojekt
Stortjärnhobben ligger 4 km sydost om byn Grundfors i Storumans kommun. Avståndet till Fäboliden är 65 km på befintliga vägar. Stortjärnhobben ägs av Lappland Guldprospektering AB, ett helägt dotterbolag till Lappland Goldminers. Guldmineraliseringen i Stortjärnhobben upptäcktes i häll under blockletning
1988. Efter detta genomfördes kärnborrning från 1997 till 2006 i flera faser med totalt 52 borrhål på
sammanlagt 5 950 m. Borrningen var delvis svår på grund av svårtillgänglig terräng och stränga miljökrav från Länsstyrelsens Naturvårdsenhet. Det var även svårt att uttolka resultaten från prospekteringen. Borrningen har påvisat en 750 m lång guldmineraliserad zon med stundtals höga guldhalter. Synligt guld visar sig som små korn i breccierade vulkaniter med skarn, albit, karbonat och kvartsomvandling tillsammans med arsenikkis.
Processtester i laboratorium har genomförts på borrkärnor. Dessa indikerar 90 % utvinning av guld till en kostnad av 30-35 SEK per ton malm. Den 12 februari 2007 erhöll Lappland Guldprospektering AB en bearbetningskoncession på 22 hektar för Stortjärnhobben. Planerna för Stortjärnhobben inkluderar fortsatt prospektering av den guldmineraliserade zonen från underjordspositioner med kärnborrning, för att bestämma guldets uppträdande och för att kunna göra bedömningar om mineraltillgångar och en malmreserv.
Gubbträsk guld-, silver-, zink-, och blyprospekteringsprojekt
Gubbträsk ligger cirka 100 kmnordväst om Lycksele i Storumans kommun och cirka 45 km från Blaikenverket.
Lappland Goldminers har genomfört borrning på det nordligaste av befintliga undersökningstillstånd sedan 2004, med 253 hammarborrhål för geokemisk bottenmoränprovtagning och 422 hål för bergkaxprovtagning.
Under undersökningen har ett stort antal guldarsenikkis och zink-, bly-, silveranomalier påträffats. Många av dessa har identifierats genom kärnborrning. Fram till 2008 har 68 kärnborrhål borrats, omfattande sammanlagt 8 797 m. Inom ett 1,5 km långt och 0,5 km brett område har borrningen övertvärat flera parallella zoner med zinkblysilvermineraliseringar i breccierad meta-gråvacka av Svärtträsktyp. Den bästa mineraliseringen finns i borrhål 200622 med 7 m med 3,2 % zink, 0,2 % bly och 5 g/t silver. Den bästa guldmineraliseringen finns i borrhål 200723 med 6 m med 11,15 g/t Au. Under hösten 2007 upptäcktes ett nytt fynd med bly-
silvermineralisering i granodiorit i block vid Lagbäcken, Gubbträsk tillstånd nr. 4. Genom geokemi och geofysik, uppföljt med kärnborrning, har moderklyften kunnat påvisas i Lagbäcken. Vartefter nya mineraliseringar upptäcks i Gubbträsk kommer de att definieras genom kärnborrning. Kompletterande borrning kommer även att utföras för att uppgradera den antagna tillgången till påvisad i områden närmare ytan. Under 2007 genomfördes ett intensivt prospekteringsarbete i Gubbträsk för att säkerställa områdets mineralpotential.
Antagen tillgång för guldmineraliseringen: 700 000 ton med 1,6 g/t Au och för basmetallerna och
silvermineraliseringen:2,1 miljoner ton med 11 g/t Ag, 1,2 % Zn och 1,1 % Pb. Processtester har utförts på borrkärnor från Gubbträsk. Resultaten visar ett mycket gott utbyte av zink.
16 Knaften guldprospekteringsprojekt
Knaften, som ligger 15 km söder om Lycksele och cirka 50 km från det framtida processverket i Fäboliden, har en av Sveriges största kända guldanomalier i bottenmorän. Guldmineraliseringen ligger under avsevärda mängder grus och sand i Öråns dalgång, och har utvärderats genom kärnborrning från 1995 till 2001 av diverse prospekteringsföretag såsom Scanex / Barrick 1995-96 och North Atlantic Natural Resources under 2001. Efter Lappland Goldminers förvärv av Knaftens guldprojekt har 11 borrhål genomförts om sammanlagt 1 385 m inklusive 2 RC-borrhål under perioden 2003-2005. Från 2006 till 2007 har ett nytt borrprogram genomförts med 6 borrhål på sammanlagt 1 112 m. Totalt med 2007 års program har 59 borrhål omfattande sammanlagt 9 373 m borrats i Knaften. Programmet under 2007 genomfördes utifrån en omtolkning av geofysiska data och en ny geologisk modell för guldmineraliseringen.
Efter slutförandet av den senaste borrningen kan nu modellen bekräftas. Guldmineraliseringen finns i en förkastningszon i kvartsdiorit med en nord-sydlig strykning och med en flack stupning mot öster.
Guldmineralisering har påträffats dels som synligt guld, dels tillsammans med arsenikkis. Med den
senaste borrningen har det horisontella området för den potentiella guldmineraliseringen i fyra olika lägen avsevärt utökats och har bestämts till geofysiska IP-anomalier. Den potentiella guldzonen är öppen i alla riktningar. De bästa sektionerna som hittills påträffats i borrningen är 11 m med 3,17 g/t Au i borrhål 96009 och 9 m med 1,14 g/t Au i borrhål 200601. Fortsatt borrning i Knaften rekommenderas nu för att klargöra
utbredningen och intensiteten på guldmineraliseringen inom ett 2 km långt och 500 m brett område. Målet är att påvisa mineraltillgångar som kan brytas i en underjordsgruva och transporteras till det planerade
anrikningsverket i Fäboliden för att anrikas med en begränsad miljöpåverkan i Öråns dalgång.
Tjålmträsk guldprospekteringsprojekt
Undersökningstillstånden Tjålmträsk nr. 1-8 och Lillberget nr. 1, ligger syd, sydväst, öster och sydost om Sorsele. Flera målområden har avgränsats inom området med arsenikkismineraliserade block, som innehåller både höga och låga halter av guld. Ett av dessa block analyserades och resultaten visade 350 g guld per ton och vann första priset i Mineraljakten år 2000. Moderklyften för detta har ännu inte hittats. Geofysiska
undersökningar genomfördes i Tjålmträsk nr. 1 under hösten 2003, och följdes upp med bottenmorän- och bergkaxprovtagning i vitt spridda profiler i 2004. Ett område som upptäcktes tolkades som moderklyften för ett antal guldmineraliserade block. Systematisk prospektering med blockletning, kartering, geofysisk mätning och geokemisk provtagning och grävningar utfördes under 2005, 2006 och 2007 i Tjålmträsk- Krutträskområdet, Stensundsberget, Röberget Norra, Röberget Östra-Vorpåive, Inre Nammestjärn och Stridsmark. Hammarborrning utfördes vid Stensundsberget under 2005 och kärnborrning i Tjålmträsk under vintern 2005. Arsenikkis med låga guldhalter har upptäckts under prospekteringen, samt även zink- bly-, och kopparmineraliseringar. Bottenmorän- och bergkaxprovtagning genomfördes i Tjålmträsk-
Krutträskområdet under vintern och senvintern 2007, vilken gav arsenikantimonanomalier i moränen och berggrunden. Uppföljning med kärnborrning med 9 borrhål på sammanlagt 1 190 m inom två områden resulterade i låga guldvärden i silicifi erad meta-gråvacka och vulkaniter. Ytterligare tolkningar har avgränsat en antiklinalstruktur med guld-, arsenik- och antimonanomalier. I mitten av april 2008 påträffades synligt guld i borrhål 200803 av totalt 10 hål på sammanlagt 900 m.
Sandviksträsk guldprospekteringsprojekt
Sandviksträsk ligger cirka 30 km norr om Fäboliden i Lycksele kommun i kontaktzonen mellan två graniter av olika ålder och starkt skjuvna vulkaniter och metasediment. Bolaget har undersökningstillstånd för
Sandviksträsk och har under 2007 borrat 11 kärnborrhål på sammanlagt 1 491 m. Borrning och provtagning av berggrunden påvisade en 400 m lång zon med delvis höga guldhalter. En utvärdering av resultaten visade att borrning från den norra stranden av Sandviksträsket kunde ge vidare information om den
guldmineraliserade zonen, som delvis fortsätter under Sandviksträsket. Ett borrprogram utfördes under 2007 och kontaktzonen definierades. Under våren 2008 genomborrades den mineraliserade strukturen med 6 kärnborrhål på sammanlagt 614 m.
17 Lappland Goldminers projekt i Haveriområdet
Haveri guld-, koppar-, och koboltprojekt
Lappland Goldminers förvärvade under 2007, av Northern Lion Gold Corporation, det finska guldprojektet Haveri på ”Guldlinjens” förlängning i sydvästra Finland. Guldbrytning bedrevs i Haveri under åren 1942 till 1962 och projektet bedöms av Bolaget ha stor potential. Haveri ligger i TammerforsSkifferbälte i sydvästra Finland. Omfattande prospekteringsarbete har genomförts under de senaste åren, inklusive 126 kärnborrhål på sammanlagt 30 000 m.
Mineraltillgången för Haveri guldfyndighet i Finland är 24,7 Mt med 0,89 g/t Au vid en cut off på 0,5 g/t Au.
Denna mineraltillgång grundar sig på en historisk diamantborrning och omfattar "Kända och Indikerade mineraltillgångar”. Ett kontrollprogram har utförts av historiska analyser med kontrollprover och certifierade prov utav ett certifierat laboratorium. Kontrollprover har analyserats på ALS Chemex. Analys metod: FA-AAS, ALS-kod Au-AA26 och Aqua Regia ICP-AES, ALS-kod ME-ICP41.
Mineraltillgångar för Haveri guldfyndighet per 2008-07-01
1,0 g/ton Au cut-off 0,5 g/ton Au cut-off
M ton Halt Au g/ton
Kg Au Oz Au M ton Halt Au
g/ton
Kg Au Oz Au
Känd 5,90 1,39 8 279 266 166 19,40 0,92 17 851 573 918
Indikerad 1,00 1,30 1 322 42 496 5,30 0,80 4 240 136 320
Totalt 6,90 1,37 9 600 308 663 24,70 0,89 22 091 710 238
Undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner
Lappland Goldminers och dotterbolagen Lappland Guldprospektering AB, Lappland Goldminers Sorsele AB samt Lappland Goldminers Oy har en mycket attraktiv portfölj med undersökningstillstånd i Sverige och Finland. I Sverige beviljas undersökningstillstånden för tre år av Bergstaten enligt Minerallagen och kan förlängas upp till 15 år om ändamålsenliga undersökningsarbeten har genomförts och det finns skäl enligt lagen. Kostnaderna för tillstånden är låga till en början och ökar sedan successivt. Därför försöker de flesta bolag genomföra undersökningsarbetena snabbt för att kunna minska områdenas arealer och kostnader.
Genom detta förfarande kommer portföljen av undersökningstillstånd att befinna sig i ständig förändring och varje beskrivning blir enbart en ögonblicksbild, som mer visar på omfattning och ambitioner än på exakt antal hektar och lokalisering. En förteckning över undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner visas nedan.
Undersökningstillstånd
Undersökningstillstånden som presenteras nedan avser huvudsakligen guld, men i några fall även koppar och zink.
Antal Areal
Undersökningstillstånd Sverige* per 2009-03-11 70 58 816
Beviljade undersökningstillstånd Finland per 2009-03-11 69 4 584
Totalt 139 63 400
Ansökta undersökningstillstånd Finland per 2009-03-11 4 321
* vissa tillstånd ägs av Scan Mining AB:s konkursbo, överföring till Lappland Goldminers Sorsele AB pågår. Enligt kontraktet som
upprättades vid Bolagets förvärv av Scan Mining AB:s konkursbo är samtliga tillstånd och bearbetningskoncessioner inkluderade i förvärvet och tillhör således Bolaget.
18 Bearbetningskoncessioner i Sverige
Samtliga bearbetningskoncessioner nedan avser guld, zink och bly. I Sverige betalas en avgift som motsvarar två promille av värdet som utvinns ur varje ton malm som bryts på en koncession. Koncessioner som berörs av denna regel skall vara beviljade efter 1 maj 2005. Av Lappland Goldminers bearbetningskoncessioner berörs endast Stortjärnshobben K nr 1 av denna regel.
Kommun Giltigt till år Antal Areal (ha)
Fäboliden K nr 1 * Lycksele 2029 1 122
Stortjärnhobben K nr 1** Storuman 2032 1 22
Ersmarksberget K nr 1*** Sorsele 2023 1 96
Ersmarksberget K nr 2*** Sorsele 2024 1 137
Ersmarksberget K nr 3*** Sorsele 2025 1 5
Svärtträsk K nr 1*** Storuman 2025 1 114
Totalt 6 496
* Ägs av Lappland Goldminers AB (publ).
** Ägs av Lappland Guldprospektering AB.
***Ägs av Scan Mining AB:s konkursbo, överföring till Lappland Goldminers Sorsele AB pågår. Enligt kontraktet som upprättades vid Bolagets förvärv av Scan Mining AB:s konkursbo är samtliga tillstånd och bearbetningskoncessioner inkluderade i förvärvet och tillhör således Bolaget.
Bearbetningskoncessioner i Finland
Samtliga bearbetningskoncessioner nedan avser guld. Lappland Goldminers betalar årligen en avgift om €20 per hektar för nedan nämnda bearbetningskoncessioner.
Kommun Giltigt till år Antal Areal (ha)
Kaivospiiri* (Pahtavaara) Sodankylä Ej tidsbegränsad 1 89
Kaivospiiri* (Pahtavaara) Sodankylä Ej tidsbegränsad 1 289
Totalt 2 378
*Ägs av Lappland Goldminers Oy.
19 Lappland Goldminers och miljön
Bolagets mål och strategi är att bli ett producerande och lönsamt gruvföretag, som dessutom skall arbeta på ett miljömedvetet sätt och vara en lönsam motor för regionen genom att skapa arbetstillfällen och underlag för samhällsservice inom ett större glesbygdsområde i Västerbottens inland. I Finland skall finska guldprojekt utvecklas med en liknande målsättning.
Miljöpolicy
Lappland Goldminers har som målsättning att alltid minimera ingreppen i natur och miljön.
Metodik
Bolaget avser att använda bästa ekonomiskt rimliga teknik för att minimera påverkan på miljön och för slutlig efterbehandling. Bolaget utvecklar teknik och lösningar tillsammans med välrenommerade experter med kännedom om lokala förhållanden och i fortlöpande samråd med berörda intressenter och myndigheter.
Bolaget står givetvis enligt gällande lagstiftning för kostnaderna för efterbehandling av den mark på vilken arbeten utförs.
Tillstånd enligt Minerallagen och Miljöbalken
Innan Bolaget kan påbörja prospekteringsaktiviteter och andra arbeten, som bedöms ha väsentlig påverkan på miljön måste Bolaget erhålla nödvändiga tillstånd enligt Minerallagen och Miljöbalken. Varje delmoment innehåller flera delsteg, bland annat omfattande samråd och ett flertal miljömässiga och tekniska utredningar.
Syftet med hela tillståndsprocessen är att Bolaget skall utarbeta lösningar som möjliggör utvinning av mineralprodukterna, utan att orsaka onödiga skador på miljön. I arbetet ingår också att ta fram metoder för mätning av miljöeffekter och att föreslå tillåtna mängder som är acceptabla för miljön. Arbetet görs i samarbete med miljömyndigheter, framför allt Länsstyrelsen i Västerbotten och andra berörda myndigheter.
Tillståndet enligt miljöbalken beslutas av Miljödomstolen som fattar sitt beslut efter remiss till ett flertal berörda bland annat Länsstyrelsen och Naturvårdsverket. Normal behandlingstid för tillståndsprocessen är ett till ett och ett halvt år beroende på hur genomarbetad ansökan är och på domstolens arbetsbelastning. Bolaget har alla nödvändiga tillstånd för verksamheten i Pahtavaara, Finland samt Blaiken och Fäboliden på Guldlinjen i Sverige.
Produkter
Lappland Goldminers verksamhet har fram till 2008 utgjorts av prospekteringsarbete. Under 2008 inleddes guldproduktion vid Bolagets förvärvade anrikningsverk i Pahtavaara och försäljning av guldslig/sand inleddes.
Försäljningen sker till olika smältverk runt om i Europa. Bolaget har genom förvärv av Scan Mining AB:s konkursbo avseende Pahtavaara och Blaiken även enligt avtalen, förvärvat respektive gruvas
bearbetningskoncessioner och undersökningstillstånd. Dessa avtal är väsentliga för Bolaget och beskrivs närmare under rubriken ”Väsentliga avtal” i detta prospekt.
Marknad
Lappland Goldminers är idag verksamma den svenska och finska marknaden för prospektering och produktion av guld. Bolaget finns representerade i området kring den så kallade ”Guldlinjen” i Västerbotten, Sverige, i norra Finland kring gruvan i Pahtavaara samt i södra Finland i området Haveri. Bolaget har under åren 2005 till mitten 2008 bedrivit prospektering vid ett antal platser i Sverige och Finland. Bolaget har således inte redovisat någon försäljning under denna period. Under mitten av 2008 inleddes, utöver Bolagets prospekteringsarbete, produktion vid anrikningsverket i Pahtavaara och under inledningen av 2009 i anrikningsverket i Blaiken.
Bolaget redovisar därmed intäkter hänförliga till anrikningsverket i Pahtavaara under 2008.
20
21 Guldets prisutveckling
Marknadsföring
Bolagets marknadsföring sker främst genom etablerade direktkontakter med tänkbara samarbetspartners och intressenter inom Bolagets bransch.
Kunder
Bolagets kunder utgörs främst av smältverk runtom i Europa.
Konkurrenter
Eftersom efterfrågan på guld är väsentligt mycket högre än det totala utbud som finns tillgängligt på
marknaden idag och avsättning finns för all produktion, bedömer Bolaget att konkurrenter och marknad inte utgör något problem.
Tendenser
Under februari 2009 genomförde Bolaget en riktad nyemission om 7 400 000 SEK till en teckningskurs om 7 SEK per aktie. Bolaget tillfördes 51,8 SEK före emissionskostnader. Efter emissionen är verksamheten i Pahtavaara och Blaiken fullt finansierade, fram till dess att de genererar positiva kassaflöden. Därutöver har Bolagets styrelse fastställt en strategi för att uppnå, av Bolaget uppsatta mål. Utfallet är fram till dags dato i linje med de uppsatta målen. Priset på guld har under 2008 och inledningen av 2009 visat en positiv utveckling. Därutöver har styrelsen i Bolaget inte fått kännedom om några tendenser, osäkerhetsfaktorer, potentiella fordringar eller andra krav, åtaganden eller händelser som kan förväntas ha en väsentlig inverkan på Bolagets framtidsutsikter.
22 Väsentliga avtal
Lappland Goldminers har, utöver avtal som tecknas i den löpande handeln tecknat avtal med Scan Mining AB och dess dotterbolag Blaikengruvan AB:s samt Scan Mining Oy:s konkursbon avseende förvärv av Pahtavaara och Blaiken. Avtalen innefattar:
Pahtavaara
Lappland Goldminers förvärvade under våren 2008 guldgruvan Pahtavaara i finska Lappland. Gruvan förvärvades av Scan Mining Oy:s konkursbo och Lappland Goldminers övertog, i och med förvärvet, Scan Mining Oy:s samtliga tillgångar i Finland inklusive gruva, anrikningsverk, tillstånd och inmutningar. Bolaget har avseende verksamheten i Pahtavaara erhållit miljötillstånd att bedriva den verksamhet som Bolaget bedriver.
Blaiken
Lappland Goldminers förvärvade i augusti 2008 anrikningsverket i Blaiken och gruvorna vid Ersmarksberget och Svärtträsk från konkursboet efter Scan Mining AB och dess dotterbolag Blaikengruvan AB. Även fyndigheten och kringliggande undersökningstillstånd inkluderades i förvärvet. Fyndigheten ligger utmed Guldlinjen i Lappland, som bedöms vara ett nytt betydande guldfält i Västerbotten. Bolaget har avseende verksamheten vid Ersmarksberget och Svärtträsk erhållit miljötillstånd att bedriva den verksamhet som Bolaget bedriver.
Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer Policy för finansiell riskhantering
Koncernen exponeras för en mängd finansiella risker. Dessa risker är främst valutarisk, ränterisk, guldprisrisk, likviditetsrisk, utrustningar och investeringar, el- och energipriser, nyckelpersoner och medarbetare, tillstånd och miljöpåverkan, mineraltillgångar, och politisk risk.
Koncernen försöker att motverka dessa risker genom att försäkra sig om tillämplig kompetens i styrelse och bolagsledning. Således arbetar bolaget proaktivt med att genomföra lämpliga åtgärder för att motverka och har de risker som ovan uppräknas.
Valutarisker
Koncernens investeringar sker och kommer i huvudsak att ske i svenska kronor (SEK), amerikanska dollar (USD) och i Euro (EUR). Samtidigt kommer intäktsflödet sannolikt att vara dollarrelaterat då världsmarknadspriset är i USD. Guldhandel i Sverige sker i världsmarknadspriset omräknat i SEK. En betydande förstärkning av SEK mot USD är därför negativt för koncernen samma gäller för EUR mot USD. Ägande via derivatsinstrument avseende valuta kan bli aktuellt.
Ränterisker
Fluktuationer av marknadsräntorna har en direkt inverkan på koncernen. Höga marknadsräntor kan påverka Bolaget negativt i form av ökade räntekostnader. Styrelsen har som målsättning att soliditeten i koncernen i uppbyggnadsskedet, det vill säga innan storskalig guldproduktion är inledd, inte skall vara lägre än 60 %. I ett senare skede kan soliditeten vara lägre. Den bör dock aldrig understiga 50 %. Kortfristig räntebärande skuldsättning skall i huvudsak undvikas. Vid övervägande av upptagande av räntebärande lån skall en minsta löptid på krediterna om två år eftersträvas.
Guldprisrisk
Koncernen har i dagsläget inlett sin försäljning. Försäljningen kommer i huvudsak att bestå av tre sorters guldkoncentrat eller doré-tackor, innehållande guld och silver. Bolagets kostnader vid full drift, vid befintliga produktionsanläggningar, understiger väsentligt det nuvarande guldpriset. Det finns dock inga garantier att det kommer att vara fallet framöver. Lappland Goldminers avser som huvudsak ej att syssla med hedging av den egna guldproduktionen. En nedgång i guldpriset får därför en omedelbar inverkan på koncernens
intjäningsmöjligheter och ställning.
Likviditetsrisk
Lappland Goldminers har till stora delar passerat ett utvecklingsskede, men är i fortsatt behov av att investera för att utveckla Bolaget i enlighet med befintlig strategi. Medel för dessa investeringar kommer till viss del att erhållas från internt genererade intäkter. Bolagets tillväxt vad gäller större investeringar är fortfarande beroende av extern finansiering. En utebliven eller fördröjd finansiering kan därför påverka Bolaget negativt.
Bolaget kan inte garantera att ytterligare externt kapital kan anskaffas.
23 Utrustning och investeringar
Bolaget har för närvarande två fullt fungerande produktionsanläggningar i Pahtavaara, Finland och Blaiken på Guldlinjen i Sverige. För att utveckla ytterligare produktionsenheter behöver Bolaget göra investeringar i anläggningar för flera gruvor och prospektering. För att utöver detta anlägga flera anrikningsverk för att vidga upptagningsområdet på Guldlinjen kommer ytterligare investeringar att krävas. I nuvarande konjunkturläge har priset på utrustning minskat investeringskostnaderna, vilka därigenom är lägre än tidigare beräkningar. Även leveranstiderna av utrustningar har påverkats positivt då den kortats ner väsentligt i jämförelse med för ett år sedan, vilket också påverkar en utökning i produktionsanläggningar positivt. Det finns dock inga garantier att priset på utrustning framöver kommer att innebära minskade investeringskostnader för Bolaget. Ej heller kan garanteras att leveranstider för utrustning kommer att förbli korta. Skulle priset på utrustning öka samt leveranstider för utrustning förlängas kan detta innebära ökade kostnader för Bolaget.
El- och energipriser
Elpriserna har stigit under de senaste åren, men indikationer är att energipriserna i dagsläget är fallande. Det dock finns alltid en risk för ytterligare kostnadsökningar. Bolagets produktion påverkas av aktuella el- och energipriser. Ökade elpriser påverkar Bolagets resultat negativt.
Nyckelpersoner och medarbetare
Nyckelpersoner i Lappland Goldminers har en stor kompetens och lång erfarenhet inom Bolagets verksamhetsområde. En förlust av en eller flera nyckelpersoner kan medföra negativa konsekvenser för Bolagets verksamhet och resultat. Vidare riskerar Bolaget att strejker eller andra åtgärder från de fackförbund som Bolagets medarbetare tillhör kan påverka Bolaget negativt.
Tillstånd och miljöpåverkan
Bolaget har idag alla tillstånd för att bedriva sin verksamhet. Enligt Minerallagen och Miljöbalken måste ett bolag erhålla tillstånd innan prospektering, provbrytning och gruvbrytning kan inledas. Bergmästare, Länsstyrelsen, Miljöprövningsdelegationen och Miljödomstolen är de huvudsakliga instanser som i olika steg och faser måste medge tillstånd för att en gruvbrytning skall kunna inledas. Långa handläggningstider, avslag och överklaganden medför en risk att fördröja eller stoppa Bolagets möjligheter till kommersialisering i ett specifikt område. Vidare finns det en risk att en oväntad och negativ miljöpåverkan kan medföra risk för pågående produktion vilket kan påverka Bolaget negativt.
Mineraltillgångar
En bedömning av mineraltillgångarnas storlek kan vara behäftad med viss osäkerhet. De analyser och systematiseringar av geologisk information som görs innan gruvbrytning inleds kan skilja sig från det faktiska utfallet av gruvbrytningen. Detta innebär att guldhalter och andra mineraltillgångar kan avvika från det som beräknats, vilket skulle kunna få negativa effekter för Bolagets ekonomi.
Politisk risk
Lappland Goldminers är verksamt i Sverige och Finland. Eventuella framtida förändringar av lagar, skatter, tullar, växelkurser och andra villkor för svenska och utländska bolag påverka Bolaget. Lappland Goldminers påverkas även av eventuella framtida politiska och ekonomiska osäkerhetsfaktorer i dessa länder. Ovanstående kan medföra negativa konsekvenser för Bolagets verksamhet och resultat.
Aktien
Marknadsplats
Bolagets aktie har tidigare handlats på NASDAQ OMX First North. Från och med den 18 mars 2009 handlas Bolagets aktie på First North Premier, som inte är en reglerad marknad. Aktier som är listade på First North Premier omfattas inte av lika omfattande regelverk som de aktier som är upptagna till handel på reglerade marknader. First North har ett eget regelsystem, som är anpassat för mindre bolag och tillväxtbolag, för att främja ett gott investerarskydd. Som en följd av skillnader i de olika regelverkens omfattning, kan en placering i aktier som handlas på First North Premier vara mer riskfylld än en placering i aktier som handlas på en reglerad marknad.
24 First North
First North är en alternativ marknadsplats som drivs av de olika börserna som ingår i OMX. Den har inte samma juridiska status som en reglerad marknad. Bolag på First North regleras av First North regler och inte av de juridiska krav som ställs för handel på en reglerad marknad. En placering i ett bolag som handlas på First North är mer riskfylld än en placering i ett börsnoterat bolag.
First North är en alternativ marknadsplats och inte en reglerad marknad. Reglerad marknad är en term som används i EU-direktivet, gällande värdepappersbolag och börser, kallat MiFID. Termen innefattar det svenska begreppet börs. MiFID innebär även att en börs kan organisera handel enligt ett mindre komplext regelverk inom ramen för en Multilateral Trading Facility (MTF). First North innefattas i ett tillstånd som MTF i och med direktivet infördes i lag under 2007 och står under Finansinspektionens tillsyn. Bolagen som handlas där behöver därför inte följa alla de legala regler som gäller för bolag noterade på en börs eller auktoriserad marknadsplats. First North tillhandahåller infrastruktur för handel och distribution av aktieinformation.
Varje företag som godkänns för handel måste ha ett avtal med en Certified Adviser. Certified Adviser har ett avtal med börsen samt ett med företaget. Certified Adviser säkerställer att företaget uppfyller inträdeskraven och de löpande förpliktelser som sammanhänger med att företagets aktier är godkända för handel på First North. Dessutom övervakar Certified Adviser löpande att företaget iakttar reglerna och rapporterar omedelbart till börsen om någon regel bryts. Aktiekurser från bolag på First North går att följa i realtid hos de flesta
Internetmäklare och på hemsidor med finansiell information. Aktiekurser finns även att följa på Text-TV och i dagstidningar.
First North Premier
First North Premier-segmentet är utvecklat för att ytterligare bistå bolag på First North att nå högre synlighet och därmed ökad likviditet. Segmentet stödjer bolag till att nå högre investerarskydd och förbereda bolag för notering på en reglerad marknad. Segmentet riktas till bolag som väljer en högre nivå av bokföring och redovisning än vad bolag på First North gör. Bolag vars aktie handlas på First North Premier är ålagda att upprätta redovisning och finansiella rapporter enligt IFRS.
Aktiekapital
Aktiekapital i punktform
Aktiekapitalet skall utgöra lägst 1 000 000 kronor och högst 4 000 000 kronor.
Antalet aktier skall vara lägst 50 000 000 och högst 200 000 000.
Registrerat aktiekapital är 1 408 027,22 kronor, fördelat på 70 401 361 aktier.
Kvotvärde är 0,02 kronor.
Aktierna har emitterats enligt Aktiebolagslagen och är utgivna i svenska kronor.
Det finns ett aktieslag. Varje aktie medför lika rätt till andel i Bolagets tillgångar och resultat samt berättigar till en röst på bolagsstämman. En aktie är lika med en röst.
Kontoförande institut: Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB), Box 7822, 103 97 Stockholm. Aktier kommer att registreras på person i elektroniskt format genom VPC-systemet.
Aktiens ISIN-kod är: SE0000718132. Aktiekapitalets utveckling
