Karlstads universitet 651 88 Karlstad Estetisk-filosofiska fakulteten
Anneli Fast
En laptop till varje elev
- en studie om gymnasieskolans satsning på datorer i undervisningen
A Laptop to each Student
- a study about the High Schools investment in Computers in the education
Examensarbete 15 högskolepoäng Speciallärarprogrammet
Nivå: Avancerad Datum: 12-05-29
Handledare: Michael Tengberg Marie Tanner Examinator: Héctor Pérez Prieto
lät mig låna eleverna denna stund. Utan er hade jag inte haft något underlag till min studie!
Tack till handledarna och studiekamraterna på Karlstads Universitet samt arbetskollegor som varit stöttande och hjälpt mig att finna rätt väg genom denna studie.
Title: A Laptop to each Student
The aim of this study is to highlight the computer as a learning resource in the education and give us knowledge about how the students uses the computer in year one in a selected High School where one computer per student were introduced in autumn 2011. The aim is also to contribute to the discussion about how the computer can become a natural learning resource for all students in all subjects, including the students in need of special support.
How are the High School students using the computer?
Are there differences in computer use, whether the student is in academic or vocational program?
Are there differences in computer use between boys and girls?
Do the student experience that the digital competence is increasing together with if they experience the computer as aid?
In what degree do the teachers encourage the students to use the computer?
How much do the students use the computer to learn mathematic?
The study is based on a survey of all students in year one in a municipal High School.
The result of the study is showing that the students first of all use the computer to play music, surf the Internet and to be logged in on social media (eg. Facebook). The students have learned to use the computer for the tasks they need, although the teachers don’t encourage the students to use the computer in any higher means, not in mathematics and not in other subjects. Use of the computer as a learning resource in mathematic does almost not exist.
There is a lot of work for the teachers to do before the students can use the computer as a learning resource as it is and not only see the computer as a tool.
Keywords: IT, mathematic, digital literacy, High School, computer assisted instruction, learning resource
Titel: En laptop till varje elev
Syftet med denna studie har varit att belysa fenomenet datorn som lärresurs i undervisningen samt ge oss kunskap om vad eleverna använder datorn till i årskurs ett på vald gymnasieskola, där en dator till varje elev blev verklighet höstterminen 2011. Syftet är också att ge ett bidrag till diskussionen om hur datorn kan bli en naturlig lärresurs för alla elever i matematik, inkluderat elever med behov av särskilt stöd.
Vad använder eleverna datorn till på gymnasiet?
Finns det skillnader i datoranvändandet om eleven går på studieförberedande eller yrkesinriktat program?
Finns det skillnader i datoranvändandet mellan killar och tjejer?
Upplever eleven att den digitala kompetensen ökar samt upplevs datorn som hjälpmedel?
I vilken utsträckning uppmuntrar lärarna eleverna att använda datorn?
Hur mycket använder eleverna datorn för att lära sig matematik?
Studien är baserad på en enkätundersökning riktad till alla elever i årskurs ett på en kommunal gymnasieskola.
Resultatet av studien visar att eleverna främst använder datorn till att spela upp musik, surfa runt och vara inne på sociala medier (t.ex. Facebook). Eleverna upplever att de lärt sig att använda datorn till det som de behöver, medan lärarna inte uppmuntrar eleverna att använda datorn i någon högre utsträckning, varken i matematik eller i andra ämnen. Att använda datorn som lärresurs för att lära sig matematik är näst intill obefintlig. Det finns mycket för lärarna att arbeta med för att eleverna ska dra nytta av datorn som den lärresurs den är och inte bara se datorn som ett verktyg.
Nyckelord: IT, matematik, digital kompetens, gymnasiet, datorstödd undervisning, lärresurs
Bakgrund ... 4
Den utvalda gymnasieskolans bakgrund ... 4
Tidigare forskning ... 7
Perspektiv på datoranvändarna ... 8
Datorn som lärresurs ... 8
Datorns betydelse för killar och tjejer ... 10
Är datorn ett hjälpmedel som kan förbättra resultat? ... 11
Elevers tillgång till datorer ... 11
Datorn som hjälpmedel vid individualisering ... 12
Matematiklärande genom datorn ... 12
Sammanfattning av tidigare forskning ... 13
Teoretiska utgångspunkter ... 14
Det sociokulturella perspektivet ... 14
Sammanfattning ... 14
Metod och genomförande ... 15
Kvantitativ utgångspunkt ... 15
Datainsamling ... 16
Urval av informanter ... 16
Utformning av instrument - enkät ... 16
Pilotstudie ... 17
Insamling av data ... 17
Analys ... 18
Validitet och reliabilitet ... 18
Bortfallsanalys ... 19
Etiska överväganden ... 20
Resultat ... 21
Vad använder gymnasieeleverna datorn till? ... 21
Skillnader i datoranvändandet om eleven går på studieförberedande eller yrkesinriktat program? ... 22
Finns det skillnader i datoranvändandet mellan killar och tjejer? ... 23
I vilken utsträckning uppmuntrar lärarna eleverna att använda datorn? ... 25
Hur mycket använder eleverna datorn för att lära sig matematik? ... 26
Presentation av kommentarer på öppna frågor ... 27
Sammanfattning av resultat ... 28
Diskussion ... 30
Resultatdiskussion ... 30
Metodreflektioner ... 34
Slutord ... 34
Fortsatt forskning ... 35
Referenser ... 37
Bilaga 1: Tjänsteutlåtande till kommunens nämnd Bilaga 2: IT-strategi för undersökt gymnasieskola Bilaga 3: Följebrev
Bilaga 4: Enkät Bilaga 5: Resultat Bilaga 6: Tabeller
Inledning
När en laptop till varje elev började introduceras på den kommunala gymnasieskolan blev jag nyfiken på hur datorn kan användas i undervisningen och vilken betydelse datorn får för eleverna. Att min nyfikenhet väcktes kring detta beror till stor del på min bakgrund med bl.a.
en filosofie kandidatexamen i datakunskap. Vad använder gymnasieeleverna datorn till?
Min studie är genomförd på ett kommunalt gymnasium med c:a 1300 elever i en mellanstor kommun med stor konkurrens från gymnasiala friskolor och närliggande kommuners gymnasium. Eleverna i årskurs ett har, på gymnasiet i aktuell kommun, under höstterminen 2011 fått varsin dator från skolan, det är första årskursen där alla elever får varsin. Tidigare har datorer delats ut till elever på teknikprogrammet samt till elever med behov av särskilt stöd men har nu utvidgats till att gälla alla elever i årskurs ett.
På elevdatorerna finns bl.a. programvara som endast elever i behov av särskilt stöd fick installerat på sina lånedatorer tidigare, t.ex. Claro Read. En ökad förståelse för de specifika program som elever i behov av särskilt stöd har, t.ex. talsyntes, kan innebära att fler använder dem. Specialpedagogiska hjälpmedel i form av program i en dator, för elever i behov av stöd, behöver inte vara så utmärkande när alla elever har varsin dator. Att matematik i skolan är viktig betonas av Forsmark:
Elevens möte med matematik i skolan formar inte enbart dennes syn på ämnet utan också synen på sig själv som lärande individ. (Forsmark, 2009, s. 224)
Datorns del i matematikundervisningen har ofta varit att man använder den för att räkna ut något eller eventuellt använder sig av något kalkylprogram för att göra diagram. Datorn kan innebära så mycket mer i matematikinlärningen, om man använder den på rätt sätt! Vilken betydelse har datorn för matematikinlärningen för eleverna? Uppgiften att introducera datorn i matematikinlärningen faller delvis på specialläraren då densamma ska leda utvecklingen av pedagogiskt arbete för att kunna nå målet att möta alla elevers behov (SFS 1993:100).
OECD´s undersökning PISA 2009 (OECD, 2011) visar att det finns ett samband mellan att ha tillgång till dator hemma och ökat studieresultat och EU har infört digital kompetens som en av de åtta nyckelkompetenserna som definierats inom EU. Att detta sammanfaller med en ny gymnasiereform, GY11 (SKOLFS 2011:144), är extra intressant då kraven på lärarna inte bara är att sätta sig in i hur de ska använda datorn i sin undervisning med eleverna i årskurs ett utan också att sätta sig in i helt nya ämnesplaner för årskurs ett samtidigt som årskurs två och tre ska gå efter det ”gamla” systemet, Lpf94. Nytt i GY11 är också att grundkursen i data försvinner som kurs och finns inte med i de nya ämnesplanerna. Det är mycket som läggs på undervisande lärare i respektive ämne för att introducera eleverna i hur de kan använda datorn för att underlätta sitt lärande.
På GöteborgsPostens debattsida poängterar Malin Granat och Petra Östling den 14 april (2012) att vi behöver en utbildningsdebatt, angående digitaliseringen av skolan, som inte
utgår från ett tyckande eller en opinionsundersökning utan från kunskap och evidens. I debattartikeln står det att diskussionen om skolans digitalisering är, som de kallar den, vildvuxen. I den svenska skolan kommer nya pedagogiska verktyg vara en naturlig del och forskningen visar, enligt Granat och Östling, att datorn leder till elevernas pedagogiska utveckling inom matematik om den används rätt. Denna studie ger ett bidrag till denna kunskap och evidens som efterlyses genom att ta reda på elevernas uppfattning av datorn som arbetsredskap samt att den ger förslag på hur datorn kan användas för att ge elever en större potential att utveckla sina kunskaper.
Det krävs studier på hur verktyget, datorn, används av elever och vilken typ av inlärningsaktiviteter datorn stöder (Lantz-Andersson, Linderoth & Säljö, 2009). Min studie ger ett bidrag till Säljös (2002) intressanta fråga:
Kanske kan man påstå att det är den största utmaningen mot skolans sätt att organisera lärande sedan boktryckarkonsten uppfanns. Tryckpressen lade grunden till en massproduktion av texter som så småningom skulle sätta läroböcker i händerna på alla skolbarn, och dessa blev i sin tur helt centrala för skola och utbildning. Den intressanta frågan att penetrera är på vilket sätt traditionella arbetsformer utmanas och hur detta återspeglas i undervisning. (Säljö, 2002, s. 22)
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie har varit att belysa fenomenet datorn som lärresurs i undervisningen samt ge oss kunskap om vad eleverna använder datorn till i årskurs ett på en utvald gymnasieskola. Syftet är också att ge ett bidrag till diskussionen om hur datorn kan bli en naturlig lärresurs för alla elever i matematik, inkluderat elever med behov av särskilt stöd.
Vad använder gymnasieeleverna datorn till?
Finns det skillnader i datoranvändandet om eleven går på studieförberedande eller yrkesinriktat program?
Finns det skillnader i datoranvändandet mellan killar och tjejer?
Upplever eleven att den digitala kompetensen ökar samt upplevs datorn som hjälpmedel?
I vilken utsträckning uppmuntrar lärarna eleverna att använda datorn?
Hur mycket använder eleverna datorn för att lära sig matematik?
Bakgrund
Redan på 70-talet introducerades datorer i skolans miljö, detta projekt genomfördes 1973-83 och kallades Princess, enligt Farkell-Bååthe (2000). Syftet med Princess var att genom pedagogisk helhetssyn och tvärvetenskapligt arbetssätt klargöra funktionella krav och få exempel på lösningar för användning av datorer i större skala.
Skolverket fick 1992 ansvaret att utveckla och genomföra den svenska datapolitiken inom skolområdet av regeringen. Syftet var att stimulera användningen av datorn som ett naturligt redskap i skolarbetet. I Lpo94 och Lpf94, läroplanerna för den obligatoriska skolan (åk F-9) respektive den frivilliga (gymnasiet), introducerades 1994. Här formulerades kravet att skolans arbetsmiljö ska utformas för att eleverna ska få tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet samt annat stöd för att själva kunna söka och utveckla sina kunskaper. Den största kompetenssatsningen i svensk skola hittills heter kallades ITiS. Regeringens skrivelse
”Lärandets verktyg – nationellt program för IT i skolan” (1997/98:176) blev beslutad i riksdagen och 1,5 miljarder kronor satsas på IT i skolan. Delegationen för IT i skolan, ITiS, har arbetat fram ett program som omfattar 70 000 lärare från skolor i alla kommuner. Alla skolor skulle få Internetuppkoppling och alla elever skulle få en e-postadress samt lärarna skulle få fortbildning under arbetstid och tillgång till en multimediadator i hemmet. Man ville genom detta projekt skapa en mer likvärdig skola i landet med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Vid utvärdering av projektet visade det sig att ITIS har haft en bestående effekt på utvecklingen då nya utvecklingsarbeten, med ITiS som förebild, initierades på flertalet skolor efter att projektet avslutats (Tebelius, Aderklou och Fritzdorf, 2003).
Skolverket fick 2005 ett uppdrag från regeringen att främja utveckling och användning av informationsteknik i skolan. Detta uppdrag fick namnet PIM som står för Praktisk IT- och Mediekompetens och består av en kombination av handledningar på Internet, studiecirkel och vardagshjälp. Denna resurs är helt kostnadsfri och riktar sig till alla pedagoger och handlar främst om hur olika programvaror ska användas (Skolverket, 2012).
En ny gymnasiereform, GY11, med start hösten 2011 (SKOLFS 2011:144) innebar stor förändring i kursernas innehåll och ämnet datakunskap har tagits bort. Däremot finns det inskrivet som ett av de övergripande målen att skolans ansvar är att varje elev kan använda bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.
Den utvalda gymnasieskolans bakgrund
Gymnasieskolan som är föremål för denna studie ligger i en medelstor kommun i Mellansverige och tillhandahåller de flesta gymnasieprogrammen inom såväl yrkesinriktade som studieförberedande program. Det går c:a 1300 elever på skolan fördelade på de olika programmen. Det finns endast en kommunal gymnasieskola i kommunen men konkurrensen från friskolor och angränsande kommuners gymnasieskolor är stor.
Redan på hösten år 2000 fanns det nästan en dator per elev på teknikprogrammet, det fanns 16 stationära datorer till 25 elever, enligt programmets rektor. Syftet med denna satsning var att eleverna måste lära sig den nya teknik som datorn innebär när det gäller verkstadskurser som CAD och CNC samt arbeta med programmering, nätverk och webbdesign. Att denna satsning på ett enskilt program var möjligt berodde på att privata företag gick in och sponsrade satsningen. Efter bara ett läsår, d.v.s. hösten 2001, övergick satsningen till att eleverna fick en bärbar dator var i årskurs ett. Idag är skolan en del av Teknikcollege1, kanske en anledning till det är denna satsning på datorer i utbildningen.
Gymnasiets ledning föreslog att fr.o.m. hösten 2011 ska varje elev i årskurs ett få en dator var på alla program på gymnasiet. Detta togs upp i den kommunala nämnden och blev genomförbart. I tjänsteutlåtandet till den kommunala nämnden inför inköp av en dator till varje elev i årskurs ett kan följande text läsas.
Dagens samhälle präglas av snabba förändringar, inom såväl arbetsliv som teknologi. Det är svårt att förutse vad som kommer att bli framtidens yrken, eller vilka teknologiska framsteg som kommer att göras. Detta ställer stora krav på skolan. Forskning visar att användning av it i undervisningen kan hjälpa elever att hitta nya vägar till kunskap och är en nödvändig förståelse för sin omvärld.
En av EU:s nyckelkompetenser är just digital kompetens. Hösten 2011 börjar den nya gymnasieskolan, GY-11, att gälla. I den tas all traditionell datorundervisning bort. Innehållet i den nuvarande kursen datorkunskap ska i stället ingå i alla andra kurser. Detta betyder att elever behö- ver kontinuerlig tillgång till datorer, för att kunna tillgodogöra sig dessa moment. Utvecklingen har dessutom medfört att det inte finns "traditionella" (böcker, häften) läromedel att tillgå i vissa kurser. I den nya gymnasieskolan skärps också kraven på en likvärdig utbildning, och skall detta uppnås avseende digital kompetens, får skolan söka nya vägar att nå detta mål. Av detta följer att it inte längre är något man lär sig i ett visst ämne. It blir ett ansvar för hela skolan.
(tjänsteutlåtande, bilaga 1)
Detta stämmer väl överens med OECD´s rapport (2011) som nämndes tidigare. Att EU har infört digital kompetens som en av nyckelkompetenserna nämns också i detta tjänsteutlåtande.
I och med GY11 (SKOLFS 2011:144) skärps kraven på likvärdig utbildning och skolan behöver då söka nya vägar för att bl.a. nå en likvärdig digital kompetens. Vidare bedömer skolledningen att datorn till eleverna kommer att minska behovet av traditionella läromedel och på så sätt innebära ekonomiska besparingar på sikt.
1 Teknikcollege är en certifierad utbildning som kan vara gymnasial eller eftergymnasial och betyder att kommuner, utbildningsanordnare och företag samverkar för att öka attraktionskraften. Se vidare http://teknikcollege.se/.
I gymnasieskolans IT-strategi, som finns bifogad i bilaga 2, kan man utöver ovanstående argument läsa att följande mål finns:
IT ska vara ett naturligt inslag i undervisningen på gymnasiet.
Alla elever på gymnasiet skall regelbundet använda IT i skolan, för att tillgodogöra sig den informationskompetens och digitala kompetens som framtidens samhälle kräver.
Användandet av IT på gymnasiet skall stimulera elevers kreativitet, och på så sätt bidra till ökad måluppfyllelse.
På alla elevdatorerna på gymnasieskolan finns bl.a. MS Office 2007 och Claro Read installerat, Claro Read fick tidigare endast elever med behov av stöd installerat på sina lånedatorer. Teknikprogrammets elever har mer anpassad programvara installerad för de kurser som eleverna ska läsa på det programmet. När det gäller lärarnas datorer har inte program installerats för att spegla de program som eleverna har tillgång till.
Tidigare forskning
I en studie om hur studenter använder datorn i högre utbildningar utförd i Canada utav Kay och Lauricella (2011) framkommer det att datorn mest används till att anteckna, lösa datorbaserade akademiska uppgifter, samarbeta, öka fokus samt förbättra organisation och effektivitet. Kay och Lauricella belyser också en baksida och menar att datorn kan innebära fler störningsmoment för såväl lärare som för studenter så som surfning, meddelande, spela spel, titta på filmer och minska fokus. I en artikel av Mortensen (2011) står det att det bästa med en dator till varje elev är att det vidgar lärandet utanför gränserna för skoldagen.
Mortensen har bl.a. använt datorn för att blogga med eleverna om matematik i och utanför skolan. Johannesson (2011) har skrivit en D-uppsats med titeln ”Poängen med en-till-en?”
och kommit fram till intressanta resultat. Om eleven inte får lära sig datorn, som den artefakt som den är, och dess funktioner, kan eleven inte heller utnyttja möjligheterna som datorn kan innebära för ett förbättrat studieresultat. Eleverna bör få möjlighet att utveckla datorn till ett redskap i sitt lärande samt lärare och elever bör ha så lika bild av datorns del i utbildningen som möjligt, enligt Johannesson. Datorn är inte ett passivt inslag i elevernas arbete utan det blir mer och mer en viktig resurs för att ge mening åt och att rama in en aktivitet för eleven (Lantz-Andersson, Linderoth & Säljö, 2009).
Axelsson (2009) har en intressant synpunkt i sin uppsats, X och Y bland ettor och nollor, för att lärare ska börja använda datorn i undervisningen bör man undersöka åsikterna som lärarna har och ta reda på hur arbetet med datorstöd kan underlättas. Axelsson skriver också att det finns lärare som har datorförbud på sina lektioner då det är svårt att få eleverna att arbeta med det som läraren förutsatt, datorerna kan lätt bli störande på lektionstid. Forskare har enligt Roden (2011) funnit att lärarens attityd har en avgörande roll när det gäller att använda teknologin i skolan på ett effektivt sätt. Eleverna är mer engagerade, fortsätter Roden, och deras framgångar ökar då teknologin används på ett korrekt sätt. Utvecklingen inom teknologin gör att kontinuitet och förändring samspelar i en central dimension, enligt Säljö (2002) leder detta till nya former av lärande och undervisning.
Idag ställs det högre krav på skolan att förmedla kunskaper och färdigheter inom IT och då speciellt kritisk granskning och värdering av information menar Svedberg (2010). Svedberg skriver vidare att det är viktigt att eleverna stimuleras till att ta ett eget ansvar och ha möjlighet att delta i planering och utvärdering av undervisningen. Svedberg beskriver Information Literacy som en informationskunnighet eller informationsfärdighet och handlar om kunskap inom informationssökning. Skolan har en viktig uppgift när det gäller att överbrygga det digitala kompetensglappet skriver Jämterud (2010). Jämterud framhåller också att många skolor saknar en utarbetad IT-strategi och de enskilda lärarnas förmåga, intresse och motivation har avgörande betydelse för skolornas IT-utveckling. Enligt Becker (2011) finns det fyra frågor som bör ställas i skolan i samband med digitalisering.
Finns det en långsiktig planering som skapar tillgång till digital infrastruktur – det vill säga digitala apparater som skrivare, projektorer och tavlor liksom öppna digitala trådlösa nät?
Finns det rikhaltig och öppen tillgång till digitala lärresurser?
Finns det stöd och former för kompetensutveckling för personal och arenor för att dela erfarenheter och goda exempel långt bortom PIM?
Finns det engagemang och visioner med stark uppbackning av ledning i skola och kommun?
Den första delen med att ha en dator till varje elev är en förutsättning, menar Becker, men bara en inledning. Utan ett genomtänkt och långsiktigt samspel mellan alla fyra frågorna faller varje satsning är Becker övertygad om. Detta leder oss in på hur vi ser på datorns nytta och vilka perspektiv som finns på datoranvändning.
Perspektiv på datoranvändarna
Vid blogginlägg tänker vuxna mycket i termerna före och efter när de reflekterar medan de unga lever i nuet och svarar intuitivt på inlägg och går vidare utan att vidare reflektera över det skriver Hansson (2011). Hellström (2011) lyfter fram att det är både önskvärt och möjligt att överbrygga gapet mellan vuxnas och ungas användning av IT. Hellström skriver vidare att lärarna måste samarbeta och använda IT som digitalt läromedel samt att genomtänkta strategier och engagemang är ett villkor för att lärare ska kunna åstadkomma förändring och utveckling. En annan form av indelning när det gäller medieutvecklingen är i infödda (eng.
natives) och immigranter (eng. immigrants) som Erstad (2010) menar att det uppstår en generationsklyfta mellan. Digitala invånare och digitala turister är ytterligare en uppdelning, enligt Jämterud (2010), där digitala invånare beskrivs som de som använder den digitala tekniken i sitt vardagsliv och känner sig bekväma med det och de digitala turisterna som de som försöker tillgodogöra sig tekniken så gott de kan eller de som använder den högst motvilligt. Jämterud beskriver dessa två motsatser, de digitala invånarna och de digitala turisterna, och betonar att de skiljer sig åt i attityden eller förhållningssättet till tekniken och det är inte en fråga om ålder eller generation. Det är av vikt att ovanstående tas i beaktande då kommunikationen mellan elever och lärare är avgörande för att läraren ska kunna förstå en enskild elevs sociala och lärandemässiga situation i skolan (Nordevall, Möllås och Ahlberg, 2009). En närmare beskrivning behövs över hur datorn ska kunna bli en naturlig lärresurs i skolan.
Datorn som lärresurs
Det finns flera anledningar till att låta elever använda datorer tidigt i lärandet. Med datorn som inlärningsverktyg kan motivation och effektivitet öka, jämlikhet då alla har tillgång till tekniken och inte bara de som har dator hemma dessutom får tjejer och killar samma, mer liknande förutsättningar, att närma sig tekniken (Farkell-Bååthe, 2000). Hylén (2010) skriver om att en blandning av nätbaserat lärande och undervisning ansikte mot ansikte är den effektivaste undervisningsformen. Detta leder in på det som Andersen (2011) framhåller att människorna har varsin berättelse som kan ses som olika kartor. Det är viktigt att inse att två
kartor inte kan vara lika men att det är viktigt att enas om en karta för att komma vidare.
Kombinationen av olika undervisningsmetoder gör att eleverna ägnar mer tid till studier skriver Hylén vidare. Hylén ser användningen av IT, digitala läromedel och digitala lärresurser, i utbildningen som en del av lärresurserna på följande sätt, se bild 1.
Bild 1: Hyléns bild av dagens lärresurser.
Digitala läromedel är enligt Hylén från förlag, stödmaterial från Internet eller t.ex.
dagstidningar på Internet. Digitala lärresurser däremot kan urskiljas från digitala läromedel främst genom att de ofta har multimodala och interaktiva egenskaper. Där det multimodala innebär att kommunikation sker samtidigt i ljud, bild och text och de interaktiva egenskaperna innebär att användaren påverkar hur innehållet visas. Jämterud (2010) lyfter fram åtta digitala lärresurser som främjar lärandet:
Motivation och engagemang
Flera undersökningar visar att eleven blir mer motiverad genom att de får arbeta med moderna tekniska hjälpmedel såsom datorer och Internet. Eleven får större möjlighet att anpassa arbetsformen till deras egen lärstil.
Interaktion och återkoppling
Interaktionsmöjligheten gör att eleven själv kan styra aktiviteten och göra egna aktiva val. En digital lärresurs kan ge omedelbar återkoppling vilket befäster kunskaperna.
Ökad begreppsmässig förståelse
Begreppsförståelse och förståelse för abstrakta begrepp blir mer lättillgängligt för eleven i och med den visuella tekniken. Genom simulation kan eleven öka sin förståelse för vetenskapliga principer och samband.
Ökad måluppfyllelse
Den digitala tekniken och de digitala lärresurserna kan stärka elevens prestationer i olika ämnen, t.ex. matematik, naturvetenskap och språk, vilket i sig leder till ökad måluppfyllelse. Digitala lärresurser ökar möjligheten att höja resultaten för de elever som har motivationsproblem eller inlärningssvårigheter.
Individualiserat lärande
Lärresurser
Läromedel
Digitala läromedel
Digitala lärresurser
Digitala lärresurser i form av t.ex. e-böcker, datorspel och interaktiva tjänster gör det möjligt för eleven att arbeta utifrån sina egna förkunskaper och i sin egen takt. Eleven har möjlighet att få ett mer anpassat individuellt stöd samt att uppföljningen av vad eleven klarat av kan bli tydligare för såväl elev, lärare och förälder.
Kollaborativt lärande
Flera undersökningar pekar på att de digitala möjligheterna kan leda till en ökning av samarbetet mellan elever. Förutom att den gemensamma lärprocessen är värdefull för elevens lärande sporrar de också varandra till att komma vidare.
Kompensatoriska läromedel
Den moderna digitala tekniken innebär att eleven i behov av särskilt stöd kan välja mellan flera olika kompensatoriska hjälpmedel. För dessa elever innebär den digitala resursen mycket och den har en positiv inverkan på motivation, engagemang och deltagande.
Mer relevant undervisning
Den moderna tekniken innebär att eleven finner en större relevans i undervisningen mycket genom att man i skolan använder den teknik som eleven använder och att man genom det relaterar till elevens egen livsvärld och det samhälle som finns runt eleven.
En digital lärresurs kan efterlikna eller simulera ett skolämne eller en situation, fortsätter Hylén, och ger som exempel sjukhuslaboratorium, kärnreaktor eller affär.
Den förändrade betydelsen av datorer kan också beskrivas som att nu ska vi inte lära oss om datorer utan vi ska lära oss med hjälp av dem (Rask, 2006). Teknologin stöder inte bara inlärning, den omformar hur vi lär och hur vi tolkar inlärning (Säljö, 2010). Det är viktigt att våga pröva och släppa kontrollen för att lyckas att använda det fantastiska verktyg datorn är (Kvarnsell, 2011). En möjlighet, enligt Kvarnsell, till framgång är att släppa in varandra i varandras klassrum och planering. Att föra en pedagogisk diskussion levande genom att dela med oss av bra och dåliga erfarenheter av datorn i undervisningen. Lövgren (2012) framhåller att erfarenheter inte alltid är av godo då datorn introduceras som lärresurs i skolan. Hon ger följande exempel:
Erfarenhet av en fotbromsad cykel är en belastning och en säkerhetsrisk när jag cyklar på en handbromsad cykel. (Lövgren, 2012, s. 8)
Datorns betydelse för killar och tjejer
Farkell-Bååthe (2000) lyfter fram en stor skillnad på killar och tjejers inställning till teknik och datorer då killarna helst vill leka och spela spel medan tjejerna vill veta hur de kan använda tekniken på ett meningsfullt sätt. Gavel och Eriksson (2010) poängterar att datorspel kan vara ett komplement för att göra rutinuppgifter mer varierade inom matematiken. Det finns många anledningar till att spel kan vara lämpliga att använda i utbildning enligt Gavel och Eriksson. En anledning är att om barn tycker om att spela spel kan inlärningsspelen leda till att de på ett enkelt sätt får in mer inlärning i det dagliga livet. De menar vidare att det är möjligt att mer tid läggs ned på inlärningsspel än om barnen hade fått traditionella uppgifter
att lösa. Gavel och Eriksson menar också att skolsituationen kan bli mer varierad och intressant om man varvar den med spel.
Är datorn ett hjälpmedel som kan förbättra resultat?
Datorstöd förbättrar resultaten signifikant för alla elever påpekar Farkell-Bååthe (2000) efter att ha utfört en undersökning bestående av en experimentgrupp och en kontrollgrupp där experimentgruppen fick datorstöd och kontrollgruppen blev utan. Denna undersökning gjordes på mellanstadienivå men effekterna av datorstöd bestod vid uppföljning i årskurs sju.
Intresset från elever och lärare är centralt för att resultatförbättring ska bli en effekt av datorstöd menar Farkell-Bååthe. Datorstödet måste tänkas igenom och göras så meningsfullt som möjligt och dessutom anpassas för enskilda elevers behov enligt Farkell-Bååthe. En möjlig väg till denna meningsfullhet är att lärarna frågar sig:
Varför använder jag datorstöd i detta ämne?
Vad vill jag uppnå?
Är datorstöd lämpligt som inlärningsmetod för denna elev?
I en artikel med titeln ”Talsyntes – ett lärverktyg för alla elever” lyfter Almgren Bäck (2011) fram att talsyntes kan användas som komplement till stavningskontroll för alla elever. Det är effektivt att lära med flera sinnen, att få med kroppen och dess rörelser är möjligt med hjälp av datorn enligt Davidsson (2011). Engberg uttalar enligt Pålsson (2012) att dagens IT- utveckling skapar fantastiska möjligheter för elever i behov av särskilt stöd. Engberg betonar vidare, enligt Pålsson, att det är nödvändigt att skolledningen är medvetna om dessa möjligheter och därmed ger lärarna det stöd och den vägledning som de behöver. Datorn som verktyg i sig kan öka den typ av inkludering som Ahlberg (2009) lyfter fram, Ahlberg menar att Svenska Unescorådets definition av inkludering är att det är en process som syftar till att möta alla elevers olika behov genom att öka tillgängligheten till lärande, kultur och samhälle.
Ahlberg forstätter med att utbildningen ska bli likvärdig och skapa möjligheter för de elever som riskerar att hamna utanför. Detta för oss in på elevernas tillgång till datorer.
Elevers tillgång till datorer
Tillgången till en dator i hemmet har ökat bland 15-åriga elever enligt OECD´s undersökning PISA 2009 (OECD, 2011). PISA 2009 mäter bl.a. elevernas matematical literacy i testet, som kan förklaras med svenska ord som att ha tillräcklig kunskap och kompetens inom matematiken för att klara olika situationer i yrkes- och samhällsliv. I de länder som deltog i denna undersökning har 94 % av eleverna tillgång till en dator i hemmet jämfört med 72 % år 2000. Ökningen var större bland elever som lever under svårare förhållanden (37 procentenheter) än de som lever under lättare förhållanden (7 procentenheter). Enligt Hylén (2010) har 81 % av svenskar över 16 år tillgång till Internet i hemmet. Till följd av detta får vi en digital kunskapsklyfta, menar Hylén, och pekar då främst på bristande kunskaper i att sovra och värdera information, att skydda sin personliga integritet och att ha möjlighet att använda medier för att göra sin röst hörd. Att använda datorn i skolan har en liten positiv påverkan på resultat, enligt PISA 2009, medan användning av datorn hemma har en större påverkan på resultatet (OECD, 2011). Det är viktigt att hjälpa eleverna i skolan med hur de
ska använda datorn hemma och detta bör vara integrerat i läroplanen och mer investeringar bör göras för att lärarna ska kunna använda datorn i sin undervisning och hjälpa eleverna att lära enligt OECD´s rapport (2011). Låt oss då undersöka om datorn kan ses som ett hjälpmedel vid individualisering.
Datorn som hjälpmedel vid individualisering
I en rapport från Skolverket (2011) beskrivs erfarenheterna från projekt med learning study i matematikundervisning med IKT2-inriktning. Dessa projekt finansierades av Skolverket och innebar att 900 lokala utvecklingsprojekt startades för att finna former för förändrad och förbättrad matematikundervisning. Flera av resultaten pekar på att man med hjälp av datorn i undervisningen kan individualisera undervisningen för att anpassa den till en enskild elevs behov. För att tydliggöra individualisering vill jag lyfta fram Jämterud (2010) som påtalar möjligheten att använda kompensatoriska hjälpmedel och Farkell-Bååthe (2000) som menar att lärare ska ställa sig frågan om datorstöd lämpligt som inlärningsmetod för en viss elev. I dagens komplexa informationsflöde blir lärarens roll än viktigare ju mer eleverna arbetar på egen hand då eleverna behöver orientering i detta flöde (Jämterud, 2010). Lärarna måste möta ungdomarna i ett gemensamt forum för att skapa en positiv digital kompetensutveckling (Hansson, 2011). Skolan ska motverka att elever blir exkluderade med anledning av att deras digitala kompetens är låg (Erstad 2010). Ett viktigt resultat som går att läsa i rapporten från Skolverket (2011) är att om IKT-verksamhet ska fungera i skolan måste två centrala samarbeten fungera, d.v.s. med teknisk support och med specialister på hur utrustningen ska användas. Det är viktigt att en dator till varje elev är väl förankrat från uppifrån och ned och det behövs en väl underarbetad plan inför införandet, skriver Mortensen (2011). Hur skulle eleverna kunna använda datorn i sitt matematiklärande?
Matematiklärande genom datorn
Om lärandemiljön är inriktad på process och förståelse ökar arbetsviljan och nyfikenheten när det gäller matematik för alla elever enligt Forsmark (2009). Formark menar vidare att allas lärande främjas i matematik av ett undersökande arbetssätt, reflekterande samtal, flexibla lösningsstrategier och kreativt matematiskt tänkande. Exempel på hur datorn kan användas i matematikundervisningen lyfts fram bl.a. på Skolverkets hemsida. Jämterud (2011) skriver om Bondestams lyckade arbete med att lägga ut matematiklektioner på YouTube3 för att eleverna skulle kunna repetera det som matematiklektionen handlat om. Bondestam fortsatte sedan, enligt Jämterud, med att skapa en mobilapplikation4 där uppgifter, utifrån innehållet på matematiklektionen, ska lösas.
2 IKT - Informations- och KommunikationsTeknologi
3 YouTube är en webbplats med videoklipp som laddas upp av dess användare.
4 Mobilapplikation, mobil app eller bara app, är ett litet tillämpningsprogram för mobila enheter som t.ex.
mobiltelefoner.
Sammanfattning av tidigare forskning
För att lärarna ska ha en möjlighet att möta upp eleverna närmare den verklighet som de lever i behöver lärarna veta hur eleverna använder datorn. Detta kan bli enklare att förstå om man sätter sig in i de olika perspektiv som finns på datoranvändning. Datorn kan genom detta bli en kraftfull lärresurs. Det har också framkommit i denna genomgång att det finns skillnader i användandet av datorn mellan killar och tjejer. Det finns stora möjligheter att lära sig matematik med hjälp av datorn om tekniken används på rätt sätt. En förutsättning är att eleverna har var sin dator vilket man genom denna sammanställning av tidigare forskning kan förstå att det finns elever som inte har tillgång till dator i hemmet.
Teoretiska utgångspunkter
Lev Semjonovitj Vygotskij (1896-1934) lanserade idén om att barns utveckling sker i samspel med deras omgivning, han menade att språket var vårt viktigaste verktyg eller artefakt som han valde att kalla det (Strandberg, 2006). Enligt Vygotskijs resonemang är penna och papper och skrivandets konst också en av de viktigaste artefakterna. Sedan en tid tillbaka står vi inför nästa artefakt, datorn och användningen av densamma. Med ovanstående tankar närvarande känns det helt naturligt att tänka på det sociokulturella perspektivet, som utgår från Vygotskijs idéer om att kunskapsutveckling sker i samspel med andra människor och omvärlden, för att belysa fenomenet med datorn som utbildningsredskap.
Det sociokulturella perspektivet
När sociokulturellt perspektiv nämns tänker jag i första hand på Vygotskijs begrepp om den proximala utvecklingszonen (Säljö, 2000). Den proximala utvecklingszonen är det kunskapsområde eleven inte behärskar och som ligger närmast det som eleven redan kan.
Som pedagog eller medmänniska kan man fungera som stöd, kommunikativ stötta som Vygotskij kallade det, för eleven att ta sig till nästa område. Att se till att man som pedagog vet vilken den proximala utvecklingszonen är för respektive elev är av vikt då denna zon är individuell enligt Säljö. Yttre och inre processer fokuseras av Vygotskij i det sociokulturella perspektivet, den yttre processen står för kommunikation med människor medan den inre processen representerar tänkandet. Säljö skriver om att i kommunikation med andra får vi ny kunskap, yttre process, men kunskapen blir inte vår egen förrän kunskapen blir genomtänkt av mottagaren, inre process.
Olika aktiviteter är nyckeln till ny kunskap, enligt Vygotskij, och de aktiviteter som leder till ny kunskap är sociala, medierade, situerande och kreativa aktiviteter. Den sociala aktiviteten då Vygotskij menade att vi lär oss tillsammans med andra för att sedan kunna klara av själva (Strandberg, 2006). Den medierade aktiviteten då vår relation till yttervärlden är medierad och vi ofta använder oss av hjälpmedel i våra aktiviteter och sällan möter världen direkt. Den situerade aktiviteten då våra aktiviteter alltid sker i ett sammanhang och sker i specifika situationer eller platser. Den kreativa aktiviteten då vi inte bara kan använda oss av relationer, hjälpmedel och situationer, vi har genom kreativitet förmåga att omskapa dem skriver Strandberg.
Sammanfattning
Det sociokulturella perspektivet har varit mitt sätt att arbeta för att tyliggöra fenomenet med datorn i lärandet. Idag är datorn en artefakt bland flera andra artefakter men inte desto mindre viktig då datorn kan vara den kommunikativa stötta som Vygotskij förespråkade samt klart en del i den medierade aktiviteten som är nyckeln till framgång enligt Vygotskij. Datorn kan underlätta arbetet med att möta eleven vid dennes proximala utvecklingszon.
Metod och genomförande
Datorn är ett av de nyare verktygen, artefakterna (Säljö, 2000), i vår närhet innebär att vi har många olika bilder av hur datorn ska och kan användas, vi kan kalla oss för infödda eller immigranter (Erstad 2010) samt digitala innevånare eller digitala turister (Jämterud, 2010).
Att samla in information för att belysa fenomenet en laptop till varje elev kan genomföras på flera sätt såsom t.ex. intervjuer eller enkäter, eller en kombination av de båda. Dessutom kan urvalet bestå av elever, lärare eller skolledare, eller en kombination av dessa. Att välja mellan att ge en generell bild eller att djupdyka och få en mer nyanserad bild är inte en enkel uppgift.
Mitt val här blev att ge den generella bilden för att belysa fenomenet i stort för att ta ett första steg för att närma sig elevernas proximala utvecklingszon, som Säljö skriver om, när det gäller datoranvändning. Att man sedan skulle kunna djupdyka och göra andra undersökningar som i denna studie visar sig vara intressanta lämnar jag åt sidan nu. För att samla in data till denna undersökning har enkäter till elever använts. Det delades ut enkäter till 291 elever i årskurs ett och hur detta arbete gått till kommer att förklaras nedan. Först presenteras vad kvantitativ utgångspunkt innebär för att följas av en presentation av hur datainsamling gått till och ett stycke som behandlar validitet och reliabilitet, där bortfallsanalys ingår, samt avslutningsvis etiska överväganden kring studiens genomförande.
Kvantitativ utgångspunkt
En kvantitativ metod kan särskiljas från en kvalitativ metod genom att säga att siffrorna är framträdande inom det kvantitativa, skriver både Trost (2007) och Eliasson (2006). Eliasson vill dessutom beskriva den kvalitativa metoden genom att den använder ord i stället för siffror. Eliasson menar vidare att den kvantitativa metoden ger en generaliserad bild av verkligheten som kartlägger bredden snarare än djupet som den kvalitativa metoden gör. Trost tillsammans med Cohen, Manion och Morrison (2007) framhåller att både kvantitativ och kvalitativ metod behövs och att de är lika mycket värda. Det finns, enligt Trost, praktiskt taget inga studier som är rent kvantitativa utan det brukar resultera i en blandform mellan kvantitativ och kvalitativ studie.
Det finns många sätt att utföra undersökningar i den kvantifierbara ansatsen men det allra vanligaste är enkätformen, enligt en föreläsning av Anders Arnqvist5. Om enkäten ska ge korrekta svar, inte alltid de svar man förväntar sig, bör enkäten arbetas fram med största noggrannhet. Frågor ska inte kunna tolkas på flera sätt och svarsalternativen ska vara heltäckande. Ett sätt att säkerställa enkätens validitet är att prova den på några få informanter innan men skickar ut den till de tänkta informanterna. Detta kallas för en pilotstudie av bl.a.
Lantz samt Cohen, Manion och Morrison (2007). Antalet informanter bör vara fler än 100 personer och 70-80% av informanterna bör svara för att resultatet ska kunna bli reliabelt.
5 Skolforskning med hjälp av kvantitativa metoder, itslearning, KAU, LPDAS6, hösten 2011
Syftet med denna studie är att belysa ett fenomen och mitt val är att ta fram en generaliserad bild över betydelsen som datorn har för eleverna och vad de använder datorn till. Detta ställningstagande ledde till att jag valde en kvantitativ utgångspunkt och enkätform. I en enkät kan man få vara anonym som informant, vilket jag föredrar i detta fall då jag vill ha ärliga svar och inget svar ska kunna spåras till en elev.
Datainsamling
Urval av informanter
För att få svar på enkäten på ett så likvärdigt sätt som möjligt bestämde jag mig för att gå ut till eleverna på matematiklektioner under en bestämd vecka. Anledningen till att jag gick ut och mötte eleverna i deras matematiksal tillsammans med undervisande lärare var för att jag ville att eleverna skulle känna den trygghet som det innebär att mötet sker på deras arena. Det var 291 elever närvarande, av 365 elever, på de lektioner som jag besökte i årskurs ett på valt gymnasium och alla svarade på enkäten. Det innebär att jag erhöll en 100 % -ig svarsfrekvens. Det deltog 161 killar och 130 tjejer uppdelade på 120 elever från program med yrkesinriktning och 171 elever från studieförberedande program, varav 27 elever från teknikprogrammet.
Utformning av instrument - enkät
Lantz (2011) skriver att det är viktigt att tänka på följande vid utformandet av enkäten (bilaga 4) vilka jag använt som en checklista för alla mina frågor:
Ställa klara och tydliga frågor
Ställ inte ledande frågor
Undvik känsliga frågor och frågor av prestigekaraktär
Svarsalternativen ska vara både heltäckande och ömsesidigt uteslutande
Tänk igenom svarsalternativen
Efter att ha satt mig in i den tidigare forskningen har olika frågor dykt upp i mitt medvetande.
Det kändes angeläget att skilja på tjejer och killar, då Farkell-Bååthe (2000) påtalar en stor skillnad i användandet av datorer mellan dessa grupper. Studieförberedande och yrkesinriktade program känns angeläget att dela på då de ämnen som eleverna läser på studieförberedande respektive yrkesinriktade skiljer sig åt i sin karaktär. Dessutom var det av vikt att skilja ut teknikprogrammet då detta program haft en dator till varje elev under flera år innan. Det första som eleven fick fylla i på enkäten var om eleven gick studieförberedande eller yrkesinriktat program samt om eleven var kille eller tjej.
För att ta reda på elevernas syn på datorn i undervisningen har jag använt mig av olika påståenden som de ska ta ställning till om de instämmer med eller inte. Svarsskalan blev fyrgradig då informanterna inte skulle kunna välja det mittersta alternativet. Svarsalternativen i första delen av enkäten, gällande påståenden, blev därmed Instämmer helt, Instämmer till stor del, Instämmer delvis och Instämmer inte alls. Denna del kompletterades med en öppen
fråga ”I vilket ämne eller kurs har du störst användning för datorn?” för att ge eleverna chansen att tillägga något själva.
För att ta reda på vad eleverna använder datorn till och hur mycket de använder den valde jag att fråga frågor av typen ”Hur ofta…?”. Svarsalternativen på denna del var fem till antalet och var följande, Flera gånger per dag, Varje dag, Någon gång per vecka, Mer sällan och Aldrig.
Enkäten avslutades med frågan ”Något att tillägga?” där eleverna kunde skriva helt fritt. Detta för att eleverna inte skulle behöva känna sig frustrerade över att inte ha fått svara det som de själva ville ha fram.
Enkäten utformades i ordbehandlingsprogrammet MS Word och jag valde att ha ett liggande tvåsidigt format för att enkäten skulle kännas lättillgänglig och enkel att svara på.
Pilotstudie
En pilotstudie, som Lantz (2011) samt Cohen, Manion och Morrison (2007) rekommenderar, genomfördes i en klass med 9 elever i årskurs två, att årskurs två valdes till detta beror på att det endast var årskurs ett som skulle svara på enkäten. När jag höll informationen inför pilotstudiegruppen fick jag be dem tänka sig att de fått varsin dator från skolan, frågorna i enkäten hade upplevts som konstiga annars då de inte fått varsin dator. Min information till gruppen samt själva enkätifyllandet tog ungefär 15 minuter. Detta innebar att jag visste att det räckte med 20 minuter av matematiklektionen när jag skulle be de undervisande matematiklärarna i årskurs ett om denna tid. I och med denna pilotstudie fick jag också upp ögonen för att vissa frågor skulle kunna missförstås vilket gjorde att jag lade till en del i min muntliga information. Detta var att användningen av datorn inte bara gäller den dator som eleverna fått av skolan utan användningen i stort. I övrigt förstod eleverna som ingick i pilotstudien ord och formuleringar som jag använt mig av i enkäten.
Insamling av data
Cohen, Manion och Morrison (2007) poängterar att vid anonymiserad enkätform vid datainsamlandet kan man inte komplettera uppgifter från en viss informant. Det är därför av största vikt att insamlandet av data då enkäten ska besvaras planeras väl för att få in så många kompletta svar som möjligt.
För att få in så många kompletta svar som möjligt valde jag att samla in data under lektionstid i matematik. Under en veckas arbetstid planerade jag in mina besök på matematiklektionerna på skolan för att kunna komma in till alla i årskurs ett. Detta schemaläggande gick över förväntan och jag skickade e-post till berörda matematiklärare en vecka innan för att fråga om det var lämpligt att jag kom vid en viss angiven tidpunkt och lånade deras elever i 20 minuter.
Att det skulle ta 20 minuter visste jag efter att jag gjort pilotstudien, jag hann då med att presentera undersökningen och eleverna hann fylla i enkäterna. Vissa justeringar i mina önskemål om tider fick göras men alla elever svarade på enkäten under samma vecka.
Jag själv gick in och presenterade undersökningen och delade ut enkäten i pappersform till eleverna, de elever som var närvarande vid tillfället fick möjlighet att svara. För att kunna informera på samma sätt i alla grupperna skrev jag ett s.k. följebrev för att ha som underlag vid informationstillfället (bilaga 3). Jag stannade och väntade tills att de fyllt i enkäten för att sedan samla in den, jag svarade dessutom på frågor under tiden. Ett tips vid insamlingen av enkäterna är att vara med själv som forskare då svarsfrekvensen blir absolut bäst då, enligt Arnqvist6. Att lägga ut enkäten elektroniskt är inte att rekommendera då svarsfrekvensen tenderar att bli mycket låg. På det aktuella gymnasiet finns det dessutom idag inte något krav på att eleverna ska ha med datorn till alla lektioner vilket ledde till att jag samlade in enkäterna i pappersform. Jag valde i och med detta att själv mata in resultaten inför analysen.
Analys
Enkäten sammanställdes i statistikprogrammet Mystat och varje påstående och fråga blev ersatt av ett kolumnnamn för att sedan få ett värde mellan 1-3 när det gällde program (teknikprogrammet =3) och ett värde mellan 1-2 när det gällde kön. Påståenden graderades mellan 1-4 och frågorna graderades med 1-5. Alla enkätsvar omvandlades på detta sätt till siffror. I Mystat kunde jag efter inmatningen få fram hur varje fråga var besvarad och se vilket värde som förkom flest gånger när det gällde påståenden eller frågor om hur ofta datorn användes till en viss aktivitet. Utifrån denna sammanställning av enkätsvaren (bilaga 5) har jag sökt typvärden som är utmärkande för de påståenden och de frågor som ingår i enkäten samt besvarar frågeställningar som ingår i studien. Ännu en möjlighet i Mystat var att välja ut den kolumn som representerade program eller kön och sedan välja ett påstående eller en fråga och få fram en fördelning gällande påståendet eller frågan när det gäller program eller kön.
Många olika former av kombinationer har analyserats och de viktigaste fynden har omarbetats till diagram i procentform som presenteras i resultatdelen med hjälp av Excel.
Validitet och reliabilitet
Reliabiliteten består av flera olika delar enligt Trost (2007). Den allra viktigaste är standardiseringen som betyder att variation ska minimeras. Att alla informanter ska ha så lika förutsättningar som möjligt vid svarstillfället. Reliabiliteten blir dessutom högre om frågorna är utformade med enkla satser och med begripliga och vanliga ord för att informantererna ska uppfatta frågorna på samma sätt. Med reliabilitet menar vi ibland lite slarvigt att vid förnyad mätning vid annat tillfälle ska vi få samma resultat. Trost menar att då vi har ett så kallat symboliskt interaktionistiskt synsätt i samhället som innebär att vi hela tiden genomgår processer och utvecklas, vi kan då enligt detta resonemang förvänta oss skilda resultat vid skilda tidpunkter.
Då alla elever fick fylla i enkäten under samma vecka, på matematiklektion och med mig och undervisande matematiklärare närvarande hela tiden samt att jag hade med mig ett följebrev
6 Anders Arnqvist föreläsning, Skolforskning med hjälp av kvantitativa metoder, itslearning, KAU, LPDAS6, hösten 2011
som underlag för presentationen av undersökningen anser jag att alla elever fått samma förutsättningar att fylla i enkäten. Pilotstudien hjälpte mig att inse hur viktigt det vara att jag informerade rätt från början. En annan viktig del när det gäller reliabiliteten är att det var jag själv som matade in alla enkätsvar, vid olika inmatare kan reliabiliteten minska (Trost, 2007).
Validiteten är ett mått på om undersökningen mäter det den ska mäta och beror mycket på att reliabiliteten är god enligt Trost (2007). Då jag bedömer att reliabiliteten är god enligt ovan bedömer jag också att validiteten är god då frågeställningarna i denna undersökning blivit besvarade till stor del.
Bortfallsanalys
Det går 365 elever i årskurs ett på skolan och vid tillfället som jag var ute med enkäterna var det 291 elever på plats. Alla elever som fanns på plats vid den utvalda matematiklektionen fick möjlighet att svara, jag var mycket tydlig med att det var frivilligt att svara på enkäten och att det var ok att lämna in en blank enkät till mig. Detta hände trots allt inte, alla enkäter som jag fick in var ifyllda. Detta innebär en svarsfrekvens på 100 %. De elever som var frånvarande vid tidpunkten när jag var inne på lektionen och fick mina enkätsvar, 74 st, kan ses som slumpartat bortfall och jag kan inte se att detta bortfall skulle kunna påverka resultatet då det är den generella bilden av fenomenet som ska belysas.
Ett visst internt bortfall förekom då en del av eleverna valde att hoppa över en eller två påståenden eller frågor i enkäten. Det minsta antalet elevsvar var på två påståenden 285 stycken och det innebär ett internt bortfall på 2 % gällande dessa påståenden:
Matematikläraren uppmuntrar mig till att använda datorn.
Matematikläraren visar hur jag kan använda datorn i matematiken.
Detta skulle kunna bero på att undervisande matematiklärare fanns närvarande då enkäten fylldes i och att dessa elever inte ville svara av den anledningen.
Etiska överväganden
Många av kraven på etik i forskningen utgår från samhällets vanliga etiska normer och värderingar. Exempel på detta ges av följande åtta punkter som Vetenskapsrådet lyfter fram i skriften God forskningssed (2011).
1. Du ska tala sanning om din forskning
2. Du ska medvetet granska och redovisa utgångspunkterna för dina studier 3. Du ska öppet redovisa metoder och resultat
4. Du ska öppet redovisa kommersiella intressen och andra bindningar 5. Du ska inte stjäla forskningsresultat från andra
6. Du ska hålla god ordning i din forskning, bl.a. genom dokumentation och arkivering 7. Du ska sträva efter att bedriva din forskning utan att skada människor, djur eller miljö 8. Du ska vara rättvis i din bedömning av andras forskning
(Vetenskapsrådet, 2011, s. 12)
Då jag gick ut i grupperna informerade jag alla på samma sätt (följebrev i bilaga 3) angående studiens syfte, frivillighet, anonymitet och rätt att ta del av resultatet. Jag var dessutom noga med att informera om att de var möjligt att lämna in en tom enkät om man inte ville delta utan att märka ut sig i gruppen. Eleverna går i denna studie i årskurs ett på gymnasiet vilket innebär att de är över 15 år vilket i sin tur innebär att muntligt samtycke mellan forskare och elev är tillräckligt då det handlar om en anonym enkät. Enkäterna behandlades av mig personligen och de kommer att förstöras så snart denna studie är klar. Det som kommer att finnas kvar är en sammanställning av svaren, helt anonymiserade (bilaga 5). Då kommersiella intressen inte är aktuella när det gäller denna studie har detta inte varit aktuellt att redovisa.
Jag har anknytning till gymnasieskolan i denna studie men jag undervisar själv inte i de grupperna i årskurs ett jag var inne i. Jag anser i och med denna genomgång att riktlinjerna i Vetenskapsrådets God forskningssed (2011) är uppfyllda i denna studie.
Resultat
Vad använder gymnasieeleverna datorn till?
Resultatet av studien visar att det som eleverna mest använder datorn till är att spela upp musik, surfa runt och vara inne på sociala medier (diagram 1 samt bilaga 6 tabell 1).
Diagram 1. Sammanställning av till vad eleverna använder datorn mest.
Att använda datorn för att lära sig matematik är i stort sett obefintligt tillsammans med att använda datorn till att läsa upp text (diagram 2 samt bilaga 6 tabell 2).
Diagram 2. Sammanställning av till vad eleverna använder datorn minst.
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%
Hur ofta är du inne på sociala medier?
Hur ofta använder du datorn till att "surfa runt"?
Hur ofta använder du datorn till att spela upp musik?
Hur ofta använder du datorn till att läsa e-post eller chatta?
Hur ofta använder du datorn för att söka information?
Hur ofta använder du datorn för
att skriva? Flera ggr
per dag Varje dag
Någon gång per vecka
Mer sällan
Aldrig
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%
Hur ofta använder du datorn på matematiklektion?
Hur ofta använder du datorn till att spela spel?
Hur ofta använder du program som hjälper dig stava rätt?
Hur ofta använder du datorn för att skriva?
Hur ofta använder du datorn för att lära dig matematik?
Hur ofta använder du program som läser upp text?
Flera ggr per dag Varje dag
Någon gång per vecka
Mer sällan
Aldrig
När det gäller var eleverna använder datorn skiljer det sig inte mycket beroende på om de är i skolan eller i hemmet enligt studiens resultat (diagram 3 samt bilaga 6 tabell 3).
Diagram 3. Sammanställning av var eleverna använder datorn.
Skillnader i datoranvändandet om eleven går på studieförberedande eller yrkesinriktat program?
När det gäller hur ofta eleverna använder datorn för att skriva skiljer sig svaren åt, utifrån resultaten i denna studie, i från varandra beroende på om eleven läser yrkesinriktat eller studieförberedande program (diagram 4 samt bilaga 6 tabell 4).
Diagram 4. Hur ofta använder du datorn för att skriva?
När det gäller hur ofta eleverna använder datorn för att söka information skiljer sig svaren åt från varandra i studien beroende på om eleven läser yrkesinriktat eller studieförberedande program (diagram 5 samt bilaga 6 tabell 5).
Diagram 5. Hur ofta använder du datorn för att söka information?
0% 10% 20% 30% 40% 50%
Hur ofta använder du datorn hemma?
Hur ofta använder du datorn i skolan?
Flera ggr/dag Varje dag
Någon gång/vecka Mer sällan Aldrig
0% 10% 20% 30% 40% 50%
Aldrig Mer sällan Någon gång/vecka Varje dag Flera ggr/dag
Yrkesinriktat Studieförberedande
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%
Aldrig Mer sällan Någon gång/vecka Varje dag Flera ggr/dag
Yrkesinriktat Studieförberedande
Finns det skillnader i datoranvändandet mellan killar och tjejer?
När det gäller skillnader mellan killar och tjejers användning av datorn utmärker sig alternativet för att spela (diagram 6 samt bilaga 6 tabell 6). Studien visar att killar använder datorn oftare till att spela spel än vad tjejer gör.
Diagram 6. Hur ofta använder du datorn för att spela spel?
Upplever eleven att den digitala kompetensen ökar samt upplevs datorn som hjälpmedel?
Sammanställning av svaren på de påståenden som berör kunskap om datorn och dess program. Studien visar att eleverna anser att de i stort sett lärt sig använda datorn till det de behöver och att de tycker att de lärt sig mer genom att ha en egen dator (diagram 7 samt bilaga 6 tabell 7).
Diagram 7. Påståenden som berör kunskap om datorn och dess användning.
0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45%
Aldrig Mer sällan Någon gång/vecka Varje dag Flera ggr/dag
Kille Tjej
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%
Jag har lärt mig mer om datorer genom att ha en egen.
Jag har lärt mig använda
datorn till det jag behöver. Instämmer helt
Instämmer till stor del Instämmer delvis Instämmer inte alls
Tillgång till dator och Internet hemma
Det framgår dessutom i studien att de flesta eleverna har tillgång till en dator samt Internet hemma (diagram 8 samt bilaga 6 tabell 8). Om man inte nöjer sig med att de flesta av eleverna har tillgång till en dator i hemmet, utöver den som skolan försett dem med, utan tittar lite närmare visar det sig att 50 elever (17 %) av de 288 elever som inte svarat svarade Instämmer helt. I och med gymnasieskolans satsning på en dator till varje elev har alltså 50 elever fler än tidigare en dator som de alltid har tillgång till. Elva elever av dessa 288 elever (4 %) svarade Instämmer inte alls innebär att dessa elva inte hade tillgång till dator alls innan gymnasieskolans satsning.
Diagram 8. Påståenden som berör tillgången av dator och Internet hemma.
Sammanställning av svaren på de påståenden och de frågor som berör datorn som hjälpmedel i lärandet. Studien visar att eleverna till största delen ser datorn som ett hjälpmedel och inte som störande (diagram 9 samt bilaga 6 tabell 9).
Diagram 9. Påståenden som berör datorn som hjälpmedel i lärandet.
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Jag har tillgång till Internet hemma.
Jag har tillgång till fler datorer
än min egna hemma. Instämmer helt
Instämmer till stor del Instämmer delvis Instämmer inte alls
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%
Jag upplever datorn som störande.
Jag upplever datorn som ett hjälpmedel.
Jag lär mig lättare med hjälp av datorn
Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer delvis Instämmer inte alls
Studien visar att eleverna använder datorn som ett hjälpmedel när det gäller att läsa upp text i ringa grad eller inte alls samt att stavningskontroll inte används i särskild stor utsträckning.
(diagram 10 samt bilaga 6 tabell 10). Att dessa två frågor lyfts ur för att beskrivas som hjälpmedel har sitt ursprung i den traditionella bilden av kompensatoriska hjälpmedel till elever med behov av särskilt stöd. Vill här framhålla att alla kan ha hjälp av dessa hjälpmedel inte bara elever med behov av särskilt stöd.
Diagram 10. Frågor om användning av datorn som hjälpmedel i lärandet.
I vilken utsträckning uppmuntrar lärarna eleverna att använda datorn?
Sammanställning av svaren på de påståenden som berör att lärarna visar och uppmuntrar till datoranvändning. Studien visar att eleverna upplever att lärarna överlag är dåliga på att uppmuntra dem till att använda datorn samt dåliga på att visa dem hur de kan använda datorn, matematiklärarna i synnerhet (diagram 11 samt bilaga 6 tabell 11).
Diagram 11. Påståenden som berör att lärarna visar och uppmuntrar till datoranvändning.
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%
Hur ofta använder du program som hjälper dig att stava rätt?
Hur ofta använder du program som läser upp text?
Flera ggr/dag Varje dag
Någon gång/vecka Mer sällan Aldrig
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%
Matematikläraren visar hur jag kan använda datorn i … Matematikläraren uppmuntrar
mig att använda datorn.
Lärarna visar mig hur jag ska använda datorn.
Lärarna uppmuntrar mig att använda datorn.
Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer delvis Instämmer inte alls
