Många av kraven på etik i forskningen utgår från samhällets vanliga etiska normer och värderingar. Exempel på detta ges av följande åtta punkter som Vetenskapsrådet lyfter fram i skriften God forskningssed (2011).
1. Du ska tala sanning om din forskning
2. Du ska medvetet granska och redovisa utgångspunkterna för dina studier 3. Du ska öppet redovisa metoder och resultat
4. Du ska öppet redovisa kommersiella intressen och andra bindningar 5. Du ska inte stjäla forskningsresultat från andra
6. Du ska hålla god ordning i din forskning, bl.a. genom dokumentation och arkivering 7. Du ska sträva efter att bedriva din forskning utan att skada människor, djur eller miljö 8. Du ska vara rättvis i din bedömning av andras forskning
(Vetenskapsrådet, 2011, s. 12)
Då jag gick ut i grupperna informerade jag alla på samma sätt (följebrev i bilaga 3) angående studiens syfte, frivillighet, anonymitet och rätt att ta del av resultatet. Jag var dessutom noga med att informera om att de var möjligt att lämna in en tom enkät om man inte ville delta utan att märka ut sig i gruppen. Eleverna går i denna studie i årskurs ett på gymnasiet vilket innebär att de är över 15 år vilket i sin tur innebär att muntligt samtycke mellan forskare och elev är tillräckligt då det handlar om en anonym enkät. Enkäterna behandlades av mig personligen och de kommer att förstöras så snart denna studie är klar. Det som kommer att finnas kvar är en sammanställning av svaren, helt anonymiserade (bilaga 5). Då kommersiella intressen inte är aktuella när det gäller denna studie har detta inte varit aktuellt att redovisa.
Jag har anknytning till gymnasieskolan i denna studie men jag undervisar själv inte i de grupperna i årskurs ett jag var inne i. Jag anser i och med denna genomgång att riktlinjerna i Vetenskapsrådets God forskningssed (2011) är uppfyllda i denna studie.
Resultat
Vad använder gymnasieeleverna datorn till?
Resultatet av studien visar att det som eleverna mest använder datorn till är att spela upp musik, surfa runt och vara inne på sociala medier (diagram 1 samt bilaga 6 tabell 1).
Diagram 1. Sammanställning av till vad eleverna använder datorn mest.
Att använda datorn för att lära sig matematik är i stort sett obefintligt tillsammans med att använda datorn till att läsa upp text (diagram 2 samt bilaga 6 tabell 2).
Diagram 2. Sammanställning av till vad eleverna använder datorn minst.
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%
När det gäller var eleverna använder datorn skiljer det sig inte mycket beroende på om de är i skolan eller i hemmet enligt studiens resultat (diagram 3 samt bilaga 6 tabell 3).
Diagram 3. Sammanställning av var eleverna använder datorn.
Skillnader i datoranvändandet om eleven går på studieförberedande eller yrkesinriktat program?
När det gäller hur ofta eleverna använder datorn för att skriva skiljer sig svaren åt, utifrån resultaten i denna studie, i från varandra beroende på om eleven läser yrkesinriktat eller studieförberedande program (diagram 4 samt bilaga 6 tabell 4).
Diagram 4. Hur ofta använder du datorn för att skriva?
När det gäller hur ofta eleverna använder datorn för att söka information skiljer sig svaren åt från varandra i studien beroende på om eleven läser yrkesinriktat eller studieförberedande program (diagram 5 samt bilaga 6 tabell 5).
Diagram 5. Hur ofta använder du datorn för att söka information?
0% 10% 20% 30% 40% 50%
Finns det skillnader i datoranvändandet mellan killar och tjejer?
När det gäller skillnader mellan killar och tjejers användning av datorn utmärker sig alternativet för att spela (diagram 6 samt bilaga 6 tabell 6). Studien visar att killar använder datorn oftare till att spela spel än vad tjejer gör.
Diagram 6. Hur ofta använder du datorn för att spela spel?
Upplever eleven att den digitala kompetensen ökar samt upplevs datorn som hjälpmedel?
Sammanställning av svaren på de påståenden som berör kunskap om datorn och dess program. Studien visar att eleverna anser att de i stort sett lärt sig använda datorn till det de behöver och att de tycker att de lärt sig mer genom att ha en egen dator (diagram 7 samt bilaga 6 tabell 7).
Diagram 7. Påståenden som berör kunskap om datorn och dess användning.
0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45%
Aldrig Mer sällan Någon gång/vecka Varje dag Flera ggr/dag
Kille Tjej
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%
Jag har lärt mig mer om datorer genom att ha en egen.
Jag har lärt mig använda
datorn till det jag behöver. Instämmer helt
Instämmer till stor del Instämmer delvis Instämmer inte alls
Tillgång till dator och Internet hemma
Det framgår dessutom i studien att de flesta eleverna har tillgång till en dator samt Internet hemma (diagram 8 samt bilaga 6 tabell 8). Om man inte nöjer sig med att de flesta av eleverna har tillgång till en dator i hemmet, utöver den som skolan försett dem med, utan tittar lite närmare visar det sig att 50 elever (17 %) av de 288 elever som inte svarat svarade Instämmer helt. I och med gymnasieskolans satsning på en dator till varje elev har alltså 50 elever fler än tidigare en dator som de alltid har tillgång till. Elva elever av dessa 288 elever (4 %) svarade Instämmer inte alls innebär att dessa elva inte hade tillgång till dator alls innan gymnasieskolans satsning.
Diagram 8. Påståenden som berör tillgången av dator och Internet hemma.
Sammanställning av svaren på de påståenden och de frågor som berör datorn som hjälpmedel i lärandet. Studien visar att eleverna till största delen ser datorn som ett hjälpmedel och inte som störande (diagram 9 samt bilaga 6 tabell 9).
Diagram 9. Påståenden som berör datorn som hjälpmedel i lärandet.
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Jag har tillgång till Internet hemma.
Jag har tillgång till fler datorer
än min egna hemma. Instämmer helt
Instämmer till stor del Instämmer delvis Instämmer inte alls
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%
Jag upplever datorn som störande.
Jag upplever datorn som ett hjälpmedel.
Jag lär mig lättare med hjälp av datorn
Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer delvis Instämmer inte alls
Studien visar att eleverna använder datorn som ett hjälpmedel när det gäller att läsa upp text i ringa grad eller inte alls samt att stavningskontroll inte används i särskild stor utsträckning.
(diagram 10 samt bilaga 6 tabell 10). Att dessa två frågor lyfts ur för att beskrivas som hjälpmedel har sitt ursprung i den traditionella bilden av kompensatoriska hjälpmedel till elever med behov av särskilt stöd. Vill här framhålla att alla kan ha hjälp av dessa hjälpmedel inte bara elever med behov av särskilt stöd.
Diagram 10. Frågor om användning av datorn som hjälpmedel i lärandet.
I vilken utsträckning uppmuntrar lärarna eleverna att använda datorn?
Sammanställning av svaren på de påståenden som berör att lärarna visar och uppmuntrar till datoranvändning. Studien visar att eleverna upplever att lärarna överlag är dåliga på att uppmuntra dem till att använda datorn samt dåliga på att visa dem hur de kan använda datorn, matematiklärarna i synnerhet (diagram 11 samt bilaga 6 tabell 11).
Diagram 11. Påståenden som berör att lärarna visar och uppmuntrar till datoranvändning.
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%
Hur mycket använder eleverna datorn för att lära sig matematik?
Sammanställning av svaren på de påståenden och de frågor som berör datorns användning inom matematiken. Studien visar att eleverna tycker att det är tydligt när datorn ska användas under matematiklektion men att matematiklärarna är dåliga på att uppmuntra användningen av datorn och att visa hur datorn kan användas i elevernas matematiklärande (diagram 12 samt bilaga 6 tabell 12).
Diagram 12. Påståenden som berör datorns användning inom matematiken.
Studien visar att eleverna sällan använder datorn till att räkna samt i stort sett aldrig varken för att lära sig matematik eller på matematiklektionerna (diagram 13 samt bilaga 6 tabell 13).
Med tanke på resultatet i föregående diagram (diagram 12) att det är tydligt när datorer ska användas på matematiklektioner samt resultatet i följande diagram (diagram 13) hur ofta datorn används på matematiklektion uppkommer frågan om datorer överhuvudtaget används på matematiklektioner.
Diagram 13. Frågor om användning av datorn som hjälpmedel i matematik lärandet.
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%
Hur ofta använder du datorn till att lära dig matematik?
Hur ofta använder du datorn för att
räkna? Flera ggr/dag
Varje dag
Någon gång/vecka Mer sällan Aldrig
Följande resultat när det gäller om matematikläraren visar eleverna hur de ska använda
Diagram 14. Påstående: Matematikläraren visar hur jag kan använda datorn i matematiken.
Presentation av kommentarer på öppna frågor
När det gäller skriftliga svar när det gäller vilket ämne eleven har mest användning av datorn har flera elever skrivit flera ämnen. De elever som läser yrkesinriktade program har angivet att de arbetar med datorn i olika yrkeskurser, dessa är sammanfattade under ”yrkesämnen” i denna sammanfattning. De elever som läser studieförberedande program har angivit att de arbetar med datorn i olika studieinriktningskurser, dessa är sammanfattade under
”inriktningsämnen” i denna sammanfattning. Nedan kan vi utläsa att svenska är det ämne som skrivits flest gånger medan matematik är det ämne som skrivits minst antal gånger (diagram 15 samt bilaga 6 tabell 15).
Diagram 15. Sammanställning av vilka ämnen/kurser eleverna har mest nytta av datorn.
När det gäller skriftliga svar om eleven har något att tillägga varierar svaren mycket. Ett framträdande svar är ”Datorn <3” vilket tolkas som att de tycker om och uppskattar sin dator.
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Några kommentarer gick ut på att det var onödigt med datorer i skolan då de ändå inte får och delen för att vara inne på sociala medier, surfa runt och spela upp musik. 54 % av eleverna anger att de är inne på sociala medier flera gånger varje dag. Motsvarande siffror är 51 % för att surfa runt och 46 % för att spela upp musik. Samtidigt visar undersökningen att 62 % av eleverna aldrig använder datorn för att läsa upp text och 58 % av dem aldrig använder den för att lära sig matematik.
Finns det skillnader i datoranvändandet om eleven går på studieförberedande eller yrkesinriktat program?
Att det finns skillnader i datoranvändningen beroende på om eleven går på ett studieförberedande eller ett yrkesinriktat program står klart. Att elever på yrkesinriktade program t.ex. använder datorn till att skriva mer än att söka information.
Finns det skillnader i datoranvändandet mellan killar och tjejer?
Att killar och tjejer använder datorn till olika aktiviteter blir tydligt i studien då 23 % av killarna spelar spel flera gånger per dag medan motsvarande siffra för tjejerna är 6 %.
Upplever eleven att den digitala kompetensen ökar samt upplevs datorn som hjälpmedel?
Att eleverna ser datorn som ett hjälpmedel och inte som störande visas genom att 57 % av eleverna instämmer helt med påståendet att datorn är ett hjälpmedel samt 47 % av dem instämmer inte alls med påståendet att datorn är störande. Att 62 % av eleverna aldrig använder program för att läsa upp text på datorn kommer fram i studien.
I vilken utsträckning uppmuntrar lärarna eleverna att använda datorn?
Av de elever som ingår i studien har 56 % svarat att de instämmer helt eller till stor del när det gäller påståendet att lärarna uppmuntrar mig till att använda datorn medan 67 % av eleverna instämmer inte alls eller delvis när det gäller påståendet att lärarna visar hur datorn kan användas. Kan sammanfattas med att lärarna uppmuntrar eleverna men inte visar dem hur de kan använda den. Matematiken och datorn hänger inte ihop enligt studien då 62 % av eleverna inte instämmer alls med att matematikläraren uppmuntrar dem att använda datorn. Det är dessutom så att 52 % av eleverna inte instämmer alls i påståendet att matematikläraren visar hur datorn kan användas i matematiken. En viss skillnad går att utläsa mellan programmen när det gäller påståendet om att matematikläraren visar hur datorn kan användas i matematiken. Då studieförberedande och yrkesinriktat klart svarar att de inte instämmer alls
har 48 % av teknikprogrammets elever svarat att de instämmer helt med att matematikläraren visar hur de kan använda datorn.
Hur mycket använder eleverna datorn för att lära sig matematik?
58 % av eleverna använder aldrig datorn för att lära sig matematik samt 61 % av dem använder aldrig datorn på matematiklektion.
Diskussion
Vad visar denna studie av fenomenet datorn i undervisningen? Är elevernas användning av datorn mer känd nu efter att studien är genomförd? Dessa frågor besvaras i Resultatdiskussion. För att tydliggöra olika fallgropar och förtjänster utifrån metodval ingår Metodreflektioner som en del i diskussionen och avslutas med ett avsnitt kallat Slutord där bidrag till fortsatt diskussion presenteras.
Resultatdiskussion
Vad använder gymnasieeleverna datorn till?
När det gäller användningen av datorn till olika aktiviteter som presenteras i resultatdelen visar studien att det som datorn mest används till är att spela upp musik, surfa runt och vara inne på sociala medier. Att använda datorn för att lära sig matematik är i stort sett obefintligt tillsammans med att använda datorn till att läsa upp text. Här har lärarna mycket att arbeta med för att få eleverna att utnyttja den lärresurs som datorn kan vara.
Finns det skillnader i datoranvändandet om eleven går på studieförberedande eller yrkesinriktat program?
Att resultaten i studien var tydliga när det gäller studieförberedande och yrkesinriktade program när det gäller att skriva eller söka information. Förvånande nog var det vanligare att använda datorn till att söka information än att skriva på studieförberedande program medan det visade sig vara det motsatta förhållandet på yrkesinriktade program. Varför denna skillnad syns tydligt vet jag inte, men det skulle vara intressant att ta reda på varför.
Finns det skillnader i datoranvändandet mellan killar och tjejer?
Studien visar på skillnaden mellan killar och tjejers användning av datorn för att spela spel.
Att killarna är mer benägna att spela spel på datorn visar att Farkell-Bååthe (2011) påstående angående en stor skillnad på pojkar och flickors inställning till teknik och datorer överensstämmer med denna studie. Att dela ut en dator till varje elev jämnar ut skillnaderna och tjejerna blir mer benägna att använda tekniken.
Upplever eleven att den digitala kompetensen ökar samt upplevs datorn som hjälpmedel?
Resultaten i studien visar att eleverna ser datorn som ett hjälpmedel vid inlärning och inte störande vilket i sig borde gynna studieresultatet. Den traditionella bilden av kompensatoriska hjälpmedel för elever i behov av särskilt stöd, att få hjälp med stavning och få text uppläst av datorns programvara, används mycket sällan visar studien. Frågan är om lärare visar och uppmuntrar eleverna till att använda dessa program som tidigare bara elever med behov av särskilt stöd fick installerat på sina lånedatorer. Nu finns dessa programvaror på alla elevdatorer men frågan är om lärarna vet om att de finns där. Lärarna har dessutom inte samma uppsättning av programvara på sina datorer som eleverna har. Då intresset från elever och lärare är centralt för att studieresultaten ska förbättras genom datorstöd (Farkell-Bååthe, 2000) bör lärare ha en tydlig bild av vilka hjälpmedel som finns till hands. Som en del i
skolans satsning på datorer till eleverna borde också en satsning göras för att lärarna ska kunna utnyttja denna nya lärresurs som man tar för givet att eleverna har tillgång till.
Studiens resultat visar trots allt att flertalet av eleverna anser att de lärt sig att använda datorn till det som de behöver, d.v.s. att deras digitala kompetens har ökat. Frågan är vad de behöver datorn till. För att närma sig en gemensam bild vill jag lyfta fram Hanssons (2011) skillnader i hur vuxna och unga reflekterar kring blogginlägg, vuxna tenderar att hamna i en reflektion baserad på före och efter medan de yngre reflekterar i nuet och fortsätter sedan utan vidare reflektion. Erstad (2010) skriver däremot om infödda och immigranter där det uppstår en generationsklyfta medan Jämterud (2010) skriver om digitala invånare och digitala turister attityden står för skillnaden inte generation eller ålder. Att utifrån ovanstående skillnader mellan elever och lärare kan det vara svårt att nå fram till en gemensam bild. Det enda sättet kan vara att komma överens om en gemensam bild mellan lärare och elever. En grund till denna gemensamma bild kan vara Hyléns bild av lärresurser, se bild 2.
Bild 2: Hyléns bild av lärresurser.
Jag tror att det i detta sammanhang är viktigt att våga prova nya idéer, annars kan vi inte mötas. Lärarna måste möta eleverna och komma överens om och följa samma karta utifrån sina egna kartor och berättelser (Andersen, 2011). Allför många lärare ser datorn som ett verktyg i lärandet utan att se dess möjligheter som den digitala lärresurs som Hylén skriver om. Datorn behöver inte och ska inte ersätta böcker fullt ut, inte heller ersätta lärarens roll.
Lärarens roll håller dock på att förändras från att vara mer eller mindre statisk till att bli extremt föränderlig, det är viktigt att lärare hittar sitt sätt att arbeta med dessa nya lärresurser.
Studien visar att så många som 96 % av eleverna har tillgång till en dator i hemmet utöver sin egna på aktuell gymnasieskola vilket stämmer bra med PISA 2009 där 94 % av eleverna hade tillgång till dator i hemmet (OECD, 2011). Trots att 96 % är en mycket hög andel är det trots allt 4 % av eleverna (11 st. i denna undersökning) inte skulle ha tillgång till en dator hemma om skolan inte beslutat sig för att ge alla elever i årskurs ett var sin dator. Att skolan tagit
Lärresurser
Läromedel
Digitala läromedel
Digitala lärresurser
initiativet till att ge alla elever var sin dator överbryggar den kunskapsklyfta som Hylén (2010) varnar för när alla elever inte har samma digitala förutsättningar. Enligt Farkell-Bååthe (2000) förbättrar datorstöd resultaten signifikant men datorstödet måste sättas in på lämpligt sätt. När alla elever har varsin dator och alla har tillgång till Internet i hemmet, i någon form, ökar möjligheten att använda datorn på ett effektivare sätt som lärresurs. En dator till varje elev bidrar också till alla elevers inkludering då alla har tillgång till dator och samma programvara minskar exkluderingen av elever (Ahlberg, 2009).
I vilken utsträckning uppmuntrar lärarna eleverna att använda datorn?
Lärarna måste möta ungdomarna i ett gemensamt forum för att skapa en positiv digital kompetensutveckling skriver Hansson (2011) detta forum skulle kunna vara den gemensamma plattform som saknas på gymnasieskolan. Johannesson (2011) skriver i sin uppsats ”Poängen med en-till-en?” att eleverna bör få möjlighet att utveckla datorn till ett redskap i sitt lärande, lärare och elever bör ha så lika bild av datorns del i utbildningen som möjligt. Min åsikt är att det är långt kvar till denna gemensamma bild på gymnasieskolan. Det finns en uppsjö av interaktiva lärresurser på Internet, lärarna behöver dock tid till att sätta sig in i dessa och välja ut det mest lämpliga ur denna mängd. Ofta möter man lärare som inte hinner sitta ned och undersöka dessa möjligheter. Att denna satsning på den aktuella gymnasieskolan sammanföll med gymnasiereformen, GY11 (SKOLFS 2011:144), gör att lärarna har en extra stor arbetsbelastning då mycket förändras på kort tid samt att årskurs 2 och 3 ska läsa enligt den äldre reformen, Lpf94. Hur ska lärarna hinna sätta sig in i vad eleverna bör lära sig om datorn och dess möjligheter och sedan lära ut detta. Kursen Datorkunskap som fanns med i Lpf94 försvann i GY11 vilket ger alla lärare ett stort ansvar att ge eleverna den kunskap inom datorkunskap som de behöver inom respektive ämne.
Det är viktigt att vi i skolan hjälper eleverna att lära sig att använda datorn som det hjälpmedel det är då elevernas användning av datorn hemma har den största effekten på studieresultat (OECD, 2011). En viktig uppgift för skolan är att överbrygga det digitala kompetensglappet skriver Jämterud (2010). Jämterud pekar på vikten av att skolan ska ha en IT-strategi och att lärarnas inställning är avgörande när det gäller datorn i undervisningen.
Det är viktigt att vi i skolan hjälper eleverna att lära sig att använda datorn som det hjälpmedel det är då elevernas användning av datorn hemma har den största effekten på studieresultat (OECD, 2011). En viktig uppgift för skolan är att överbrygga det digitala kompetensglappet skriver Jämterud (2010). Jämterud pekar på vikten av att skolan ska ha en IT-strategi och att lärarnas inställning är avgörande när det gäller datorn i undervisningen.