Socialnämnden Tid:

(1)

Socialnämnden

Tid: 2020-02-25 kl. 17:00

Plats: Magistern, Kommunhuset Strängnäs

Föredragningslista Mötets öppnande Upprop

Val av justerare

Ärende Beteckning

1. Fastställande av föredragningslista och anmälan av övriga frågor 2. Information om felaktiga

utbetalningar - FUT

3. Patientsäkerhetsberättelse 2019 SN/2020:52 4. Överenskommelse om

samverkansregler för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården och läkemedelsindustrin

SN/2019:573

5. Uppföljningsinformation gällande åtgärder i syfte att minska nattfastan 6. Information om nytt SÄBO

7. Information om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

8. Riktlinje för hemtjänst i Strängnäs kommun

SN/2020:33

9. Ändrade kostnader för måltider, hyra samt högkostnadsskydd, 2020

SN/2020:46

10. Rapport Mat och måltider inom äldreomsorgen 2020

SN/2020:54

11. Årsrapport för socialnämnden 2019 SN/2020:66 12. Uppföljning av socialnämndens

internkontrollplan 2019, helår

SN/2018:505

(2)

13. Avgifter för hälso- och sjukvård i ordinärt boende

SN/2019:407

14. Information från ordförande 15. Information från socialchef

16. Ej verkställda beslut kvartal 4, 2019 SN/2019:3 17. Remissvar - Förslag till program för

Strängnäs kommuns arbete enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk

SN/2020:25

18. Val av ersättare till socialutskottet SN/2020:114 19. Statistik särskilt boende (SÄBO) och

korttidsplatser

SN/2020:45

20. Delegationsbeslut 21. Meddelandeärenden 22. Övriga frågor

23. Sekretessärende från familjerätten 24. Sekretessärende från utredning barn

och unga

25. Sekretessärende från utredning barn och unga

Bodil Mellgren Cecilia Läräng Westerlund

Ordförande Sekreterare

(3)

Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

www.strangnas.se Bankgiro 621-6907

Handläggare Anna Sundin 0152-296 28

Socialnämnden

Patientsäkerhetsberättelse 2019

Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att

1. anta patientsäkerhetsberättelse år 2019 Beskrivning av ärendet

Vårdgivaren, socialnämnden i Strängnäs kommun, är enligt 3 kap 1 § PSL ansvarig för att planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) upprätthålls.

God vård inom hälso- och sjukvården inom socialnämndens ansvarsområde i Strängnäs kommun skall baseras på: kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, individanpassad, jämlik och tillgänglig vård.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser.

Övriga konsekvenser

Beslutet medför inga övriga konsekvenser.

Beslutsunderlag

Patientsäkerhetsberättelse 2019, 2020-01-24 Beslutet skickas till

-

Annica Westling Anna Sundin

Tf. socialchef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

(4)

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

kommunstyrelsen@strangnas.se www.strangnas.se

Bankgiro 621-6907

Handläggare Anna Sundin Tel. 0152-296 28

Patientsäkerhetsberättelse 2019

Sammanfattning

Året 2019 har varit färgat av organisatoriska svårigheter då flera tjänster i ledning inte varit tillsatta med ordinarie befattningshavare alternativt att chef fått täcka ett större område. Detta kombinerat med högre krav vid hälso- och

sjukvårdsdokumentation och en svårighet att bemanna tjänster i verksamheten.

En genomlysning av det befintliga ledningssystemen påvisade brister i struktur och begriplighet. För hälso- och sjukvårdens verksamhet resulterade det i

osäkerhet i det dagliga arbetet. Det som även kommit i skymundan är uppföljning av förebyggande arbete (trycksår, fall nutrition, undernäring) och indikatorerna för god palliativ vård.

Det finns inga avvikelser bevisligen relaterade direkt till denna situation. Det har funnits en viss osäkerhet i hantering av avvikelser. Undertecknad har dock en uppfattning att verksamheten tagit kontakt vid allvarligare avvikelser.

Bemanningsläget ser inför år 2020 ljusare ut. Kraven vid dokumentation hanteras med en större säkerhet.

Inför nästkommande år fokuseras på

 ett funktionellt ledningssystem vilket innebär att särskilja på

övergripande riktlinjer till socialnämnden och rutiner och anvisningar som ska vara som ett stöd i verksamheten.

 att tydliggöra ansvarsområden och informationsöverlämning mellan hälso- och sjukvård och omvårdnadspersonal

 egenkontroll som ger en övergripande bild över riskområden

 att tillsammans med övriga kontoret göra en nystart beträffande avvikelsehantering.

Rekommenderat är att sträva efter mätbara mål. Därför preciseras nu följande mål:

 En god palliativvård

o öka andel där verifierad skattningsskala används vid palliativ vård.

Nuläge: 20%

o öka andel utförd munvård vid palliativ vård. Nuläge: Ca 25%

(5)

för undernäring, fall och trycksår. Nuläge: Ca 60% erhållit åtgärder

Inledning

Enligt patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) ska vårdgivaren skriva en patientsäkerhetsberättelse årligen senast 1 mars. Syftet med

patientsäkerhetsberättelsen är att öppet och tydligt för alla redovisa strategier, mål och resultat av arbetet med att förbättra patientsäkerheten.

Året 2019 har varit färgat av organisatoriska svårigheter då flera tjänster i ledning inte varit tillsatta med ordinarie befattningshavare alternativs att chef fått täcka ett större område. Detta kombinerat med högre krav vid hälso- och

sjukvårdsdokumentation och en svårighet att bemanna tjänster i verksamheten.

En genomlysning av det befintliga ledningssystemen påvisade brister i struktur och begriplighet. För hälso- och sjukvårdens verksamhet resulterade det i

osäkerhet i det dagliga arbetet. Det som även kommit i skymundan är uppföljning av förebyggande arbete (trycksår, fall nutrition, undernäring) och indikatorerna för god palliativ vård.

Övergripande mål och strategier

Enligt föregående patientsäkerhetsberättelse antogs dessa mål för verksamhetsår 2019.

God vård inom hälso- och sjukvården i Strängnäs kommun.

 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig

 Säker

 Individanpassad

 Jämlik

 Tillgänglig

Rekommenderat är att sträva efter mätbara mål. Det som beskriv i denna patientsäkerhetsberättelse är inte utifrån mätbara mål utan mer en beskrivning.

Organisation och ansvar

Kommunfullmäktige beslutar om vilken nämnd i kommunen som ansvarar för ledningen av hälso- och sjukvården. I Strängnäs kommun är det Socialnämnden som har ansvaret för den hälso- och sjukvården och är där med vårdgivare.

Vårdgivaren har det övergripande ansvaret för att den hälso- och sjukvård som bedrivs uppfyller kraven på god vård. Vårdgivaren utser verksamhetschef enligt hälso- och sjukvårdslagen. Verksamhetschef för hälso- och sjukvård har under 2019 varit den samma som innehar tjänsten som verksamhetschef för ”Vård och

(6)

som medicinsk ansvarig sjuksköterska, MAS, ansvarar för enligt Hälso- och sjukvårdslagen och Patientsäkerhetsförordningen. Det samlade ansvaret kräver ett nära samarbete med övriga verksamhetsområden där vårdgivaren har ett hälso- och sjukvårdsansvar.

Ansvarsområdet inkluderar personer som är 18 år eller mer och som får insatser inom:

 Särskilda boenden för äldre

 Hemsjukvård, i ordinärt boende på primärvårdsnivå.

 Korttidsvistelse enligt SoL

 Dagverksamhet för äldre

 Bostäder med särskild service för personer med psykiska funktionsnedsättningar enligt SoL

 Bostäder med särskild service enligt LSS

 Daglig verksamhet och sysselsättning enligt SoL/LSS Samverkan för att förebygga vårdskador

Intern samverkan internt mellan legitimerad personal och omvårdnadspersonal inom de olika verksamhetsområdena pågår ständigt för att ordinerade insatser ska kunna utföras. Motsvarande sker då utförare består av privata utförare.

Under året har en struktur för intern teamsamverkan arbetats fram. I den

mötesformen kommer processer som behöver förbättra patientsäkerheten fångas upp, åtgärdas och följas upp.

Beträffande extern samverkan har samverkan skett med privata

hemtjänstutförare för att säkra processen att avvikelser som skrivs når hälso- och sjukvården för att där efter utredas.

Den största extern samverkansparter är dock Regionen. Det finns en upparbetad samverkansstuktur, den så kallade närvårdsstrukturen som hör samman med den politiska nämnden ”Gemensam nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård”. En av de viktigaste överenskommelserna som är framtagen i den

strukturen är ”Trygg utskrivning och effektiv samverkan” som helt är fokuserad på patientsäkerhet och samverkan. Ut- och inskrivningsprocessen från/till sjukhus följs upp fortlöpande inom ramen för närvårdsstrukturen. Ett stort arbete för att säkra läkemedelshanteringen vid in/utskrivning påbörjades 2019.

Vissa delmål är uppnådda i den processen men den färdiga överenskommelsen för läkemedelshantering planeras antagen först under våren 2020.

Patienters och närståendes delaktighet

Vid inskrivning och vid fortlöpande individuell vårdplanering inbjuds patient och i många fall även närstående för att planera omvårdnaden. För att förebygga vårdskador informeras om kvalitetssäkringsarbetet i kvalitetsregister Senior alert

(7)

Samverkan sker även internt med resursteamet som består av

demenssjuksköterska för att skapa dialog och hitta lösningar för bemötande och aktiviteter av personer med demens och psykisk ohälsa.

Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Den som upptäcker en avvikelse ansvarar för att rapportera det i verksamhetssystemet. Legitimerad personal utreder i samarbete med

verksamhetens chef. Syftet är att belysa det som kan bli bättre och därefter sätta in åtgärder för att minimera att det händer igen. Återkoppling sker till

verksamheten. Precis som föregående är att man glömt att utföra ordination är den vanligaste typen av avvikelse eller att man glömt att signera/dokumentera utförd ordination. Avvikelserna sammanställs och analyseras på enhetsnivå av respektive chef, inte på övergripande nivå.

Det har funnits en viss osäkerhet i hantering av avvikelser. Undertecknad har dock en uppfattning att verksamheten tagit kontakt vid allvarligare avvikelser.

Det finns metod att rapportera allvarliga avvikelser för en fördjupad utredning till medicinskt ansvarig sjuksköterska. Fyra sådan utredningar har gjorts under året varav tre har anmälts till Inspektion för vård och omsorg (IVO). Dessa är

avslutade hos IVO. I verksamheten kvarstår arbeta att göra som ett resultat av det som framkom i utredningarna. Det gäller framförallt att tydliggöra

ansvarsområden och informationsöverlämning. Lika så pågår arbete att revidera och justera rutiner som en följd av de fyra utredningarna.

Totalt har 3000 avvikelser inrapporterats inom hälso- och sjukvård vilket är jämförbart med föregående år. Av dessa är 1430 st. fall, 818 st. fel i

läkemedelshanteringen och 168 st. fel i dokumentation. Övriga gäller t.ex.

informationsöverföring, smitta eller har inte kategoriserats. Socialkontoret kommer övergripande oavsett verksamhet under året arbeta med

avvikelsehantering och system för bättringsarbete.

Klagomål och synpunkter

Patienter och anhöriga har vänt sig direkt till verksamheten med sitt klagomål.

Det har inte funnits en justerad systematisk övergripande rutin för att hantera klagomål. Den är nu reviderad och implementering är påbörjad. Inget klagomål har inkommit via Patientnämnd eller Inspektion för vård och omsorg.

Egenkontroll

Egenkontroll för att följa upp att antalet enheter (tabletter, plåster, flytande) narkotika har påvisat att det saknats enheter. Svinnet har anmälts som stöld till polisen. Tillfälliga insatser som att vara två vid läkemedelshantering har

genomförts. Antalet tabletter i läkemedelskåpen har setts över för minska antalet.

(8)

Nyckelskåp där man bara kan ta ut ”taggar”/nycklar” som man har behörig till är nu införskaffade till alla äldreboendena. En ännu säkra hantering av läkemedel är investering av digitala läkemedelsskåp. Det skulle då bli fullt möjligt att veta vem som öppnat skåpet under en speciell tidsperiod. Detta är uppmärksammat till ledningen inför budgetplaneringen.

Övriga egenkontroller som gjorts är

 hygiengranskningar inom två verksamheter

 läkemedelsgranskningar i alla verksamheter som ansvarar för hantering

 nattfastemätning.

Informationssäkerhet

Verksamhetschef har det övergripande ansvaret för hantering av individuell information inom sitt verksamhetsområde. För att säkerställa att personuppgifter i socialkontorets verksamhetssystem Treserva, nationell patientöversikt (NPÖ) samt Prator behandlas enligt gällande lagstiftning och god sed skall regelbundna kontroller av händelseloggar utföras enligt stickprovsmodell. Händelselogg är en kontinuerlig förteckning, registrering över alla händelser i verksamhetssystemet.

Utvärdering har inte visat på olämpligt användande.

Mål och strategier för kommande år

Bemanningsläget ser nu ljusare ut. Kraven vid dokumentation hanteras med en större säkerhet.

Inför nästkommande år fokuseras på

 ett funktionellt ledningssystem vilket innebär att särskilja på

övergripande riktlinjer till socialnämnden och rutiner och anvisningar som ska vara som ett stöd i verksamheten

 att tydliggöra ansvarsområden och informationsöverlämning mellan hälso- och sjukvård och omvårdnadspersonal

 egenkontroll som ger en övergripande bild över riskområden

 att tillsammans med övriga på kontoret göra en nystart beträffande avvikelsehantering.

Rekommenderat är att sträva efter mätbara mål. Därför preciseras nu följande mål:

 En god palliativvård

o öka andel där verifierad skattningsskala används vid palliativ vård.

Nuläge: 20%

o öka andel utförd munvård vid palliativ vård. Nuläge: Ca 25%

(9)

för undernäring, fall och trycksår. Nuläge: Ca 60% erhållit åtgärder

Anna Sundin

Medicinskt ansvarig sjuksköterska

(10)

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Handläggare Anna Sundin 0152-296 28

Socialnämnden

Överenskommelse om samverkansregler för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården och

läkemedelsindustrin

1. anta överenskommelsen om samverkansregler för den offentligt

finansierade hälso- och sjukvården, läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratortekniska industrin som Styrelsen för Sveriges kommuner och regioner (SKR) godkände 13 dec 2019.

Beskrivning av ärendet

Sedan många år finns en gemensamt överenskomna regler, kallade Samverkansreglerna om vad som gäller när hälso- och sjukvårdens och industrins medarbetare och chefer ska samverka med varandra inom olika områden. Samverkansparterna är Sveriges kommuner och regioner,

Läkemedelsindustriföreningen, Swedish Medtech (branschorganisationen för medicinteknik) och Swedish Labtech (branschorganisationen för företag inom diagnostik, laboratorieutrustning, analys och bioteknik).

Samverkansreglerna rör fortbildning och information av olika slag men även stipendium, donationer, konsultationer, utvecklingsprojekt med mera.

Samverkansreglerna reviderades senast för sex år sedan. Nu behöver de moderniseras och uppdateras till dagens kontext. Inga förändringar av större dignitet föreslås mer än förtydligande och förenkling för att göra dem mer kommunicerbara. Den största förändringen är att samverkansreglerna föreslås delas upp i två delar: En gemensam överenskommen policy med bärande

principer och regler av långsiktig karaktär, vilken utgör grunden för samverkan.

Som stöd för samverkan finns även en bilaga med specificerade

samverkanssituationer, vilken kommer uppdateras mer löpande. Både överenskommelse och bilaga är styrande dokument.

(11)

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Inga nya ekonomiska konsekvenser som det föreslagna beslutet skapar.

Uppföljning

Ingen uppföljning krävs.

Beslutsunderlag

Meddelande från Socialstyrelsen Rekommendation om överenskommelse om samverkansregler för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin fr.o.m. 2020. Nr 18/2019

Överenskommelse om samverkansregler, 2020-01-01

Specifikation av samverkanssituationer, bilaga till Överenskommelse om samverkansregler, 2020-01-01

Beslutet skickas till -

Annica Westling Anna Sundin

Tf. socialchef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

(12)

Sveriges Kommuner och Regioner

Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 info@skr.se, Org nr: 222000-0315, www.skr.se

Regionstyrelserna Kommunstyrelserna

Meddelande från Styrelsen Rekommendation om

överenskommelse om samverkansregler för den offentligt finansierade hälso-och sjukvården, läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin fr.o.m. 2020

Ärendenr: 19/01386

Förbundsstyrelsens beslut

Styrelsen för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har vid sammanträde den 13 december 2019 beslutat

att godkänna överenskommelsen om samverkansregler för den offentligt

finansierade hälso-och sjukvården, läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin,

att rekommendera regioner och kommuner att för sin del anta överenskommelsen, samt

att informera regioner och kommuner om beslutet.

Bakgrund

Sedan många år finns gemensamt överenskomna regler, kallade Samverkans- reglerna, om vad som gäller när hälso- och sjukvårdens och industrins medarbetare och chefer ska samverka med varandra inom olika områden. Parter är Sveriges Kommuner och Regioner, Läkemedelsindustriföreningen, Swedish Medtech och Swedish Labtech.

Kärnan i Samverkansreglerna rör fortbildning och information av olika slag men även stipendier, donationer, konsultationer, utvecklingsprojekt m.m. Samverkan runt kvalitetsregister, kliniska prövningar och biobanker omfattas inte, men hänvisning till Samverkansreglerna finns i dessa regelverk, som överenskoms med industri- organisationerna i särskild ordning.

Samverkansreglerna reviderades senast för sex år sedan. Nu behöver de moderni-

seras och uppdateras till dagens kontext. Inga förändringar av större dignitet föreslås,

mer än förtydliganden och förenklingar för att göra dem mer kommunicerbara. Trots

(13)

att Samverkansreglerna funnits länge behöver kunskapen om dem förbättras i hälso- och sjukvården. Det förekommer såväl ”beröringsskräck” som alltför vidlyftig samverkan. Båda är exempel på bristande kunskap om reglerna och dess intentioner och är signaler om behov av ökad förståelse, dels för vikten av samverkan med industrin, men också om de yttre ramarna för den. Förtroendet för det offentliga får inte riskera att skadas och roller och ansvar måste därför vara tydliga för alla inblandade parter vid samverkan.

SKR erfar att medlemmarna generellt har otillräcklig överblick och kontroll över vilka industrisamarbeten som förekommer i sina verksamheter, vilket också stöds av rapporten Sponsring med eftertanke? från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 2018. En större samordning över industrirelationer från sjukvårdshuvudmännens sida med transparens, ger bättre förutsättningar för en tillitsfull samverkan och utveckling för både hälso- och sjukvård som industrin.

Den största förändringen inför 2020 är att Samverkansreglerna föreslås delas upp och bestå av två delar: En gemensamt överenskommen policy med bärande principer och regler av långsiktig karaktär, vilka utgör grunden för samverkan. En klok och insiktsfull tillämpning av dessa kan vara fullt tillräcklig för att samverkan sker på ett förtroendefullt sätt. Som stöd för samverkan finns även en bilaga med specificerade samverkanssituationer, vilken kommer uppdateras mer löpande för största möjliga aktualitet. Både överenskommelse och bilaga är styrande för samverkan.

Information om vid varje tidpunkt gällande samverkansregler återfinns på SKR:s webbplats, skr.se.

Förutom att för sin del anta överenskommelsen förväntas regioner och kommuner verka för en god följsamhet till samverkansreglerna och att deras medarbetare och chefer har kunskap om dem.

Överenskommelse om samverkansregler med bilaga redovisas i bilaga 1a och 1b.

Sveriges Kommuner och Regioner

Anders Knape

Ordförande

(14)

Gällande fr.o.m. den 1 januari 2020 tills vidare

ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKANSREGLER

FÖR DEN OFFENTLIGT FINANSIERADE HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN, LÄKEMEDELSINDU- STRIN, MEDICINTEKNISKA INDUSTRIN OCH LABORATORIETEKNISKA INDUSTRIN

Sveriges Kommuner och Regioner, Läkemedelsindustriföreningens Service AB, Swedish Medtech och Swedish Labtech har kommit överens om gemensamma regler för hur medarbetare och chefer inom hälso- och sjukvård och industri ska samverka och interagera med varandra.

Parterna anser att samverkan mellan hälso- och sjukvård och industri är en viktig del för utvecklingen av såväl hälso- och sjukvård som näringsliv och vill med reglerna värna om att samarbetet kan fortsätta att utvecklas på ett förtroendefullt sätt.

Samverkansreglerna är gemensamt framtagna utifrån omvärldens krav på ökad transparens, måttfullhet i samverkan och behovet av tydlig ansvarsfördelning mellan hälso- och sjukvård och industri, bl.a. avseende sjukvårdshuvudmannens ansvar för fortbildningen.

Reglerna består av två delar: En gemensamt överenskommen policy med bärande principer och regler av långsiktig karaktär, vilka utgör grundförutsättningarna för samverkan. En klok och insiktsfull tillämpning av dessa kan vara fullt tillräcklig för att samverkan sker på ett förtroendefullt sätt. Som stöd för samverkan finns även bilagt en specifikation med konkreta samverkanssituationer, vilken parterna uppdaterar mer kontinuerligt för största möjliga aktualitet. Både överenskommelse och bilaga är styrande för samverkan.

Det åligger parterna att verka för att respektive parts medlemmar har väl fungerande egen- åtgärdssystem för att kunna upprätthålla en god följsamhet till samverkansreglerna och att deras medarbetare och chefer har kunskap om dem.

Parterna är överens om att gemensamt följa upp reglerna en gång per år.

Denna överenskommelse gäller fr.o.m. 1 januari 2020 tills vidare och ersätter tidigare överens- komna samverkansregler.

Anders Knape Malin Parkler

Sveriges Kommuner och Regioner Läkemedelsindustriföreningens Service AB

Helena Bragd Peter Simonsbacka

Swedish Medtech Swedish Labtech

(15)

forskningen och industrin som har lett till en betydande utveckling. Samverkan har under många år varit en förutsättning för framtagande och utvärdering av nya metoder och behandlingar.

Industrin är en kunskapsintensiv bransch som är av stor betydelse för Sverige men för att effektivt kunna utveckla metoder och produkter behövs en nära och förtroendefull samverkan mellan företagen i sektorn och hälso- och sjukvården. En god samverkan mellan hälso- och sjukvård, forskning och industri skapar ömsesidigt engagemang för snabbare kunskaps- insamling, utvärdering och introduktion av nya behandlingsmetoder samt utfasning av äldre behandlingsmetoder. På så sätt ges förutsättningar för en ständigt förbättrad hälso- och sjukvård som är av stor vikt för samhället.

Utgångspunkten för all god samverkan är att ge patienterna en ändamålsenlig, evidens- baserad, kostnadseffektiv och säker vård.

Samverkan med industrin kan utgöra ett viktigt led i hälso- och sjukvårdspersonalens fortbildning och kompetensutveckling, vilket i sig är nödvändigt för att kunna förbättra metoder och behandling samt för att säkerställa en hög patient- och användarsäkerhet.

Hälso- och sjukvården står under kontinuerlig förändring samtidigt som efterfrågan på säkrare och effektivare behandlingar ökar. Parterna måste därför uppdatera reglerna återkommande så att de är anpassade till sin samtid.

Vården ska flytta närmare patienterna vilket innebär att den i större omfattning ska ske i primärvården, i hemmet eller på distans. Hälso- och sjukvården digitaliseras också i snabb takt.

Nya sätt att möta eller monitorera patienten utvecklas. Läkemedel, medicin- och laboratorieteknik blir också allt mer integrerade, bland annat genom utveckling av nya diagnostiska metoder, mjukvaror och appar som stöd för den medicinska behandlingen.

Hälso- och sjukvårdens behov av kompetensförsörjning och kunskapsstöd ställer krav på nya arbetssätt där digitaliseringen och kunskapsstyrningen ger möjligheter till andra typer av mötesplatser. Resfria möten på distans kan möjliggöra kunskapsinhämtning eller dialog, där tid eller ekonomi utgör hinder. Regioner och kommuners gemensamma system för kunskaps- styrning kan medverka till informationsspridning av kunskap.

I alla situationer är det viktigt att hälso- och sjukvårdens medarbetare och företagen upprätt- håller ett oberoende förhållningssätt gentemot varandra och i enlighet med de regler som finns i lagstiftningen, detta gäller särskilt vid upphandling.

Samverkansreglernas omfattning

Alla medarbetare och chefer i hälso- och sjukvården och industrin omfattas av dessa regler.

Oavsett om företag tillhör en branschorganisation eller inte ska hälso- och sjukvården tillämpa dessa regler på samtliga företag inom branscherna läkemedel, medicinteknik och laboratorieteknik som agerar på eller riktar sig mot den svenska marknaden.

Medlemmar i Läkemedelsindustriföreningen, Swedish Medtech och Swedish Labtech inklusive moderbolag och systerbolag, ska tillämpa reglerna vid samverkan med alla medarbetare och chefer inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård.

Medarbetare och chefer inom hälso- och sjukvård och industri ska förutom dessa regler och gällande lagstiftning följa de regler för resor, representation, bisysslor och övriga policys och affärs- och uppförandekoder som respektive arbetsgivare upprättat för sin egen verksamhet.

(16)

ska tillföra alla samverkande parter nytta.

Följande principer gäller vid all form av samverkan

Förtroendeprincipen Samverkan mellan hälso- och sjukvård och industri ska inte innebära otillbörlig påverkan och får inte äventyra eller upp- fattas äventyra, hälso- och sjukvårdens oberoende.

Förutsättningen för en sund samverkan är en god följsamhet till gällande lagstiftning, exempelvis avseende mutor, upphandling och beskattning. Detta för att säkerställa att skatte- medlen används korrekt, att patienter och användare kan försäkras om bästa möjliga hälso- och sjukvård, samt att samarbetet upprätthåller allmänhetens förtroende. Sam- verkan ska tåla granskning och prövning utifrån risken att äventyra förtroendet.

Nyttoprincipen Samverkan mellan hälso- och sjukvård och industri ska utgå från hälso- och sjukvårdens verksamhet och patientens behov och vara tydligt kopplad till företagets verksamhet. Det ska alltså finnas ett ömsesidigt nyttoperspektiv.

Transparensprincipen Samverkan mellan hälso- och sjukvård och industri ska vara öppen och transparent samt i enlighet med dessa regler, för- fattningar, affärs- och uppförandekoder och policys.

För läkemedelsföretag finns via den europeiska läkemedels- industriföreningen EFPIA ytterligare krav på transparens.

Värdeöverföringar till såväl enskilda medarbetare som verksamheter i hälso- och sjukvården ska årligen öppet redovisas i Läkemedelsindustriföreningens samarbetsdatabas.

Proportionalitetsprincipen Vid samverkan mellan hälso- och sjukvård och industri ska respektive parts eventuella förpliktelser stå i rimligt förhåll- ande till den andres. Vidare ska all form av ersättning vara proportionerlig, rimlig och motsvara marknadsvärdet av den tjänst som utförs.

Måttfullhetsprincipen Arrangemang som på något sätt stöds eller arrangeras av industrin ska genomsyras av måttfullhet. Kravet på mått- fullhet innebär att förmånen inte får framstå som beteende- påverkande för mottagaren.

Dokumentationsprincipen All form av samverkan mellan hälso- och sjukvård och industri där någon form av ersättning eller kostnadstäckning före- kommer ska vara skriftligt dokumenterad t.ex. via beslut, avtal eller överenskommelse. Relevant dokumentation som avtalet, relaterade rapporter, fakturor m.m. måste bevaras minst 2 år från avslutat projekt. Detta gäller vare sig den rör enskilda- eller grupper av medarbetare eller är på verksamhetsnivå.

(17)

hälso- och sjukvården får inte begära eller motta förmåner eller annan ersättning, eller kräva åtgärder som strider mot dessa regler eller dess intentioner.

Godkännande av deltagande Den som deltar i en sammankomst ansvarar för att arbetsgivarens godkännande för deltagande är inhämtat.

Måltider Vid sammankomster arrangerade av eller i samarbete med industrin får industrin erbjuda en måttfull måltid i anslutning till sammankomsten. Vid distansdeltagande får måltid inte erbjudas. Fri måltid kan, beroende på sammankomstens karaktär och frekvens, innebära en skattepliktig förmån.

Alkohol Alkoholförtäring i samband med sammankomst ska ske restriktivt och enbart i samband med måltid. Sprit får aldrig erbjudas. Alkoholfria alternativ ska alltid finnas.

Sociala aktiviteter Varken i samband med sammankomster eller umgänget i övrigt får sociala aktiviteter eller fritidsaktiviteter finansieras av industrin eller efterfrågas av medarbetare inom hälso- och sjukvården.

Resor Resor ska planeras så att ankomst och avresa sker i så nära anslutning till uppdraget som praktiskt möjligt. Vid flygresor ska ekonomiklass väljas. Väl motiverade undantag kan göras för resor (> 6h) utanför Europa.

Medföljande Endast deltagare i arrangemang får bjudas in. Medföljande får inte delta.

Sponsring Industrin kan mot en rimlig motprestation sponsra yrkes- mässiga delar av specifika aktiviteter eller sammankomster som har en koppling till det egna verksamhetsområdet. Med koppling menas att företaget har produkter eller bedriver forskning inom ett visst terapiområde. Sponsring får endast avse faktiska kostnader för enstaka tydligt avgränsad aktivitet-/sammankomst. Sponsring av ordinarie verksamhet, deltagaravgifter samt resor och logi får inte ges av företagen eller begäras av hälso- och sjukvården.

Val av ort och lokal Industrin får endast arrangera eller sponsra sammankomster utanför Sverige eller Öresundsregionen om majoriteten av deltagarna inte är från Sverige eller om motsvarande kunskap eller erfarenhet inte kan inhämtas här.

Valet av ort och lokal för arrangemangs genomförande ska vara rimligt i relation till syftet med arrangemanget. Fritids- orter under säsong och platser som är kända för sin exklusivitet ska undvikas, till exempel vintersportorter under skidsäsong. Samma gäller för orter där större internationella evenemang pågår samtidigt eller i anslutning till arrangemanget - till exempel idrottstävlingar.

(18)

av anställningen och som inte är hänförlig till privatlivet.

Hälso- och sjukvård All offentligt finansierad hälso- och sjukvård i landsting, regioner och kommuner samt privat verksamhet med vårdavtal eller enligt LOV (Lagen om Valfrihetssystem).

Industri Alla företag inom branscherna läkemedel, medicinteknik och laboratorieteknik som agerar på eller riktar sig mot den svenska marknaden.

Medarbetare Anställd, student under utbildning eller praktik, uppdrags- tagare eller konsult.

Ordinarie verksamhet Ordinarie verksamhet i dessa regler avser aktiviteter inom den löpande verksamheten som en enhet inom hälso- och sjuk- vården bestämt att den ska utföra, förutom författnings- reglerade arbetsuppgifter.

Sjukvårdshuvudman Region eller kommun med ansvar för hälso- och sjukvård.

Verksamhetschef Inom all hälso- och sjukvård ska det finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten och som har det samlade ledningsansvaret.

Produktinformation Med produktinformation avses sammankomst med syfte att informera om en produkts specifika egenskaper eller handhavande i marknadsföringssyfte.

Sponsring Med sponsring menas ekonomiskt eller annat stöd och det innefattar en marknadsmässig motprestation såsom t.ex.

utställningsplats, möjlighet till produktdemonstrering eller annan form av exponering. Sponsring skiljer sig från en donation, där en motprestation saknas.

Sammankomst Alla former av möten där hälso- och sjukvårdens medarbetare och chefer och industrin interagerar med varandra. Samman- komst kan även ske på distans.

Konsultation Medarbetare och chefer inom hälso- och sjukvård som utför uppdrag åt företag. Konsultation kan t.ex. röra uppdrag inom forskning, utbildning, konferenser, produktutveckling och rådgivande organ s.k. advisory boards.

(19)

SPECIFIKATION AV SAMVERKANSSITUATIONER

BILAGA TILL ÖVERENSKOMMELSEN OM SAMVERKANSREGLER FÖR DEN OFFENTLIGT FINAN- SIERADE HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN, LÄKEMEDELSINDUSTRIN, MEDICINTEKNISKA INDUSTRIN OCH LABORATORIETEKNISKA INDUSTRIN

Överenskommelsen om samverkansregler är en av parterna undertecknad policy med bärande principer och regler av långsiktig karaktär, vilka utgör grundförutsättningarna för samverkan.

Som stöd för mer löpande samverkan har parterna utarbetat denna bilaga med specifika samverkanssituationer, vilken parterna uppdaterar mer kontinuerligt för största möjliga aktualitet. Aktuell version publiceras på respektive parts webbplats och integreras i före- kommande fall i egna etiska regelverk.

Både överenskommelse och bilaga är styrande för samverkan mellan hälso- och sjukvården och industrin.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1) Särskild information och åtgärder i syfte att säkerställa korrekt och säkert

handhavande och funktion ... 2

a) Serviceinformation för Medicinteknik- och IVD-företag ... 2

b) Riskminimeringsinformation (RMI) för läkemedelsföretag ... 2

2) Produktinformation ... 3

3) Övriga sammankomster ... 3

a) Sammankomster arrangerade av industrin ... 4

b) Sammankomster gemensamt arrangerade av hälso-och sjukvården och industrin ... 4

c) Sammankomster arrangerade av hälso- och sjukvården eller tredje part ... 4

4) Konsultation och uppdrag för industrin ... 5

5) Stipendier ... 5

6) Donationer ... 6

7) Utvecklingsprojekt där hälso-och sjukvården och läkemedelsföretag samverkar ... 6

8) Referenskund ... 7

9) Marknadsundersökningar ... 7

(20)

1)

Särskild information och åtgärder i syfte att säkerställa korrekt och säkert handhavande och funktion

a) Serviceinformation för Medicinteknik- och IVD-företag

Med serviceinformation avser parterna den genom EU:s förordning för medicintekniska produkter, (MDR 2017/745 och IVDR 2017/746), stadgade skyldigheten att tillhandahålla information där en produktspecialist instruerar om patientsäkert och korrekt handhavande av produkten, samt följer upp på produktens användning. Informationen ges på produkter som redan är upphandlade eller på annat sätt inköpts av hälso- och sjukvården och gäller även för produktuppdateringar och ersättningsprodukter.

Serviceinformation avser instruktion och rådgivning om daglig drift och hantering av medicintekniska produkter, samt uppföljningen av dessa, på den enhet där de används eller ska användas.

Informationen ska ges till de medarbetare som av säkerhets- eller handhavandeskäl behöver ta del av den. Informationen ges under arbetstid och på arbetsplatsen och ska utgå från lagkrav samt hälso- och sjukvårdens behov och efterfrågan. Avsteg från detta ska vara välmotiverat och kunna redovisas, t.ex. för tung utrustning som inte kan flyttas, simulatorverksamhet eller träning hos speciellt utbildningscenter eller liknande situationer som omöjliggör adekvat träning på den normala arbetsplatsen.

Serviceinformationen och uppföljningen av denna ska tillföra medarbetarna i hälso- och sjukvården nytta i den dagliga yrkesutövningen. Företag får inte benämna information eller besök serviceinformation i syfte att marknadsföra andra produkter än de redan införskaffade.

Den får heller inte användas för att möjliggöra finansiering av annan samverkan eller sammankomst. Detta är särskilt viktigt att beakta om serviceinformationen ges utanför arbetsplatsen.

Utöver vad som anges i upphandlingskontraktet kan den som tillhandahåller serviceinformation stå för samtliga relevanta kostnader för att serviceinformationen ska kunna genomföras.

Detta ska i sådana fall dock ske i enlighet med de bärande principerna i samverkansreglerna.

Tillhandhållande av serviceinformation påverkas inte av pågående inköpsprocess.

b) Riskminimeringsinformation (RMI) för läkemedelsföretag

Med riskminimeringsinformation (RMI) avses den information som innehavare av marknads- föringstillstånd är ålagd att kommunicera till hälso- och sjukvårdspersonal (eller patient via hälso- och sjukvårdspersonal) enligt särskilda villkor i produktens godkännande (2001/83/EG) eller som ålagts efter godkännande pga. uppkommen säkerhetssignal.

RMI är avsedd att säkerställa korrekt och säker användning av ett läkemedel och är beskriven i produktens riskhanteringsplan.

RMI utgår från patientsäkerhetsaspekter och ges till de medarbetare som av säkerhets- eller handhavandeskäl behöver ta del av den. Informationen ges under arbetstid och på arbetsplatsen. Avsteg från detta ska vara välmotiverat och kunna redovisas.

Företag får inte i samband med besök eller sammankomst rubricerad som RMI marknadsföra berörd produkt och/eller andra produkter. RMI får inte heller innebära finansiering av annan samverkan eller sammankomst. Detta är särskilt viktigt att beakta om informationen ges utanför arbetsplatsen.

(21)

Utöver vad som anges i eventuella upphandlingskontrakt kan företaget stå för samtliga relevanta kostnader för att RMI ska kunna genomföras, dock i enlighet med de bärande principerna i detta regelverk.

Tillhandhållande av RMI påverkas inte av pågående inköpsprocess.

2) Produktinformation

En sammankomst avseende produktinformation ska ge deltagarna aktuell och relevant information om egenskaper, funktioner och handhavande av specifika läkemedel eller medicin- och laboratorietekniska produkter. För medicin- och laboratorietekniska produkter ges produktinformation när det avser produkter som inte är upphandlade eller finns upptagna i läkemedelsförmånen och som ännu inte används i hälso- och sjukvården, det vill säga en aktivitet i marknadsföringssyfte.

Inbjudan skickas till relevanta medarbetare, det vill säga den huvudsakliga målgruppen för sammankomsten, med kopia till verksamhetschef eller den person denne utsett.

Av inbjudan ska framgå innehåll, tidsmässig omfattning och, om möjligt, tid och plats. I rubriken ska det anges att det handlar om produktinformation. Inbjudans utformning ska ske så att det tydligt framgår att informationen inte är produktneutral.

Produktinformation ska företrädesvis ske till grupp av medarbetare på mottagarens arbetsplats och under arbetstid.

3) Övriga sammankomster

Övriga sammankomster avser olika former av kompetensutveckling, t.ex. terapiinriktad utbildning, seminarier, vetenskaplig sammankomst, kongresser och symposier.

Arbetsgivaren har ansvar för medarbetarnas fortbildning och kompetensutveckling och ska stå för eventuella kostnader för deltagande i sådana aktiviteter.

Nedan redogörs för olika huvudtyper av sammankomster (a, b, c) varefter mer detaljerade regler för dessa specificeras.

Innehåll: industrin får endast erbjuda sammankomster och sponsring av event som har en koppling till företagets egna verksamhetsområden. Det vetenskapliga och yrkesinriktade pro- grammet ska utgöra den dominerande delen av och syftet med den aktuella sammankomsten.

Kostnader: industrin får bidra till kostnader för lokal, föredragshållare, studiematerial, måttfulla måltider och liknande som är nödvändigt för sammankomstens genomförande.

Resor och logi: får inte bekostas av industrin eller begäras av enskilda deltagare. Bokning av resa och logi får ombesörjas av industrin. Om bokning och betalning görs av industrin ska företagen fakturera deltagarna fullt ut. För möten enligt c) nedan får inte heller bokning av resa eller hotell göras.

Arvodering: deltagare i sammankomster får inte erbjudas arvode av företag och deltagare har inte rätt att motta eller begära arvode för sitt deltagande.

(22)

och sjukvårdens deltagare bekostar själva resa och hotell.

Industrin kan själva arrangera, bekosta och stå som avsändare för sammankomster riktade till i huvudsak medarbetare i hälso- och sjukvården.

Inbjudan: inbjudan skickas till relevanta medarbetare, det vill säga den huvudsakliga målgruppen för sammankomsten med kopia till verksamhetschef.

Läkemedelsföretag ska också skicka kopia på inbjudan för kännedom till berörda läkemedels- kommittéer. Medicintekniska företag ska, om relevant, skicka kopia till berörda medicintekniska chefer.

Vid öppen annonsering av fysiska sammankomster i tryckt eller webbaserad media riktade till en större målgrupp, behöver inbjudningsförfarande enligt ovan inte följas. Samma gäller för deltagande på distans till sådana sammankomster eller distansdeltagande för andra sammankomster som riktar sig till stor målgrupp. Typexempel: Större utbildningstillfälle, kongress eller symposium som annonseras i medicinsk facktidskrift eller dess webbversion och som alla berörda medarbetare kan förutsättas ha åtkomst till.

I inbjudan ska anges syfte och innehåll, den tidsmässiga omfattningen av den planerade sammankomsten, plats, de kostnader företaget eventuellt avser stå för, samt eventuella sidoarrangemang.

Om produktinformation förekommer ska detta tydligt framgå av inbjudan.

Mötesplats: sammankomsten ska normalt tillhandahållas på deltagarens arbetsplats, eller på samma ort som deltagarnas arbetsplats är belägen, eller så nära denna ort som möjligt, om inte särskilda skäl motiverar annat.

b) Sammankomster gemensamt arrangerade av hälso-och sjukvården och industrin Typexempel: möte anordnat av hälso- och sjukvården, inklusive dess professioner, och industrin där parterna delar på ansvar och kostnader.

Industrin kan i samarbete med hälso- och sjukvården delbekosta och stå som avsändare för sammankomster riktade till i huvudsak medarbetare i hälso- och sjukvården.

Ingen sponsringssituation föreligger eftersom alla parterna är arrangörer.

Mötesplats, inbjudningsförfarande och innehåll: Samma regler som vid 3a) ovan.

Båda parter förväntas bidra till sammankomstens genomförande. Gemensamma kostnader som är nödvändiga för sammankomstens genomförande fördelas mellan parterna, dvs lokal, föredragshållare, studiematerial, måttfulla måltider och liknande. Hälso- och sjukvården står för kostnader för egen personal, som exempel interna föreläsare, kurssekreterare och liknande.

c) Sammankomster arrangerade av hälso- och sjukvården eller tredje part

Typexempel: sammankomst arrangerad av eller på uppdrag av hälso- och sjukvården eller en intresseförening som organiserar medarbetare inom hälso- och sjukvården.

Intäkter från sponsringen får enbart täcka faktiska, dokumenterade, skäliga och direkta kostnader. Vilka som är sponsorer ska kommuniceras i god tid innan sammankomsten.

(23)

Sponsring av hälso- och sjukvårdens interna aktiviteter får inte förekomma t.ex. enskild verksamhets utbildning, planeringskonferens eller personalfest. Inte heller får sådan sponsring begäras eller erbjudas.

Hälso- och sjukvården står för kostnader för egen personal, som exempel interna föreläsare, kurssekreterare och liknande.

Vid förfrågan om sponsring ska arrangören tillhandahålla en fullständig budget för aktiviteten som beslutsunderlag, där samtliga kostnader preciseras. Inom tre månader efter avslutad aktivitet ska uppföljning av budgeten ske där det ekonomiska utfallet redovisas för berörda sponsorer, inklusive utställare. När sponsorintäkterna går jämnt upp med kostnaderna så räcker en enkel skriftlig kommunikation att så är fallet. Om sponsorintäkterna genererar ett överskott ska återbetalning som huvudregel ske till sponsorerna.

4) Konsultation och uppdrag för industrin

Medarbetare och chefer inom hälso- och sjukvården utgör många gånger ett viktigt inslag i olika aktiviteter, till exempel forskning, utbildning, konferenser, produktutveckling och rådgivande organ, så kallade advisory boards.

Medverkan bör normalt vara ett uppdrag i tjänsten. Om uppdraget är av konsultativ karaktär ska den betraktas som bisyssla. I sådana sammanhang ska gällande bisyssleregler tillämpas.

Uppdraget ska vara skriftligt överenskommet mellan medarbetaren, medarbetarens arbetsgivare och företaget. Hos en offentlig arbetsgivare utgör överenskommelsen allmän handling. Ersättning för utfört arbete ska vara skälig i förhållande till arbetets innehåll och nedlagd tid. Utöver kostnadstäckning för resor, kost och logi får inga andra ersättningar, förmåner eller gåvor förekomma. Ersättning för uppdrag i tjänsten ska utbetalas till arbetsgivaren.

Konsulten ska i överenskommelsen uppmanas att i relevanta situationer som t ex vid uppdrag för myndigheter eller expertorgan vara transparent med uppdraget och inkludera detta i aktuell jävsdeklaration.

Att medverka i ett advisory board är ett uppdrag där industrin engagerar och arvoderar medarbetare i hälso- och sjukvården för att ge oberoende råd och bidra med kunskap inom ett särskilt område där kunskapen inte kan erhållas inom företaget och företaget avser att vidta åtgärder utifrån den information som inhämtats.

Ett advisory board utgör därmed en mindre grupp med ett fåtal deltagare och antalet medarbetare som anlitas ska inte vara högre än vad som är nödvändigt för att uppnå det identifierade målet. Urvalskriterierna vid val av medarbetare ska vara baserade på det identifierade behovet och ansvariga personer från industrin ska ha den erfarenhet som krävs för att kunna utvärdera om en viss person inom hälso- och sjukvården uppfyller dessa krav.

Ett advisory board är en aktivitet som inte får syfta till att påverka deltagarna.

5) Stipendier

Industrin får finansiera stipendium som riktas till hälso- och sjukvården. Ett stipendium delas ut efter nominering till personer för att främja ett visst ändamål. Företag får endast ge stipendium inom ett område som har koppling till företagets egna verksamhetsområden.

(24)

stipendiekommitté, motiv till val av stipendiat samt stipendiegivare ska vara offentligt och transparent.

Givaren av stipendiet ska inhämta godkännande av stipendiatens arbetsgivare. Stipendium får inte utgöra ersättning för arbete för arbetsgivarens räkning.

Stipendium i form av resa eller deltagande vid kongress får inte utges till hälso- och sjukvårdens medarbetare för att kringgå intentionerna med dessa samverkansregler.

6) Donationer

Donationer får inte ges till hälso- och sjukvårdens interna aktiviteter eller ordinarie verksamhet. Industrins donationer får aldrig begäras eller erbjudas för att finansiera sociala aktiviteter.

Industrins donationer till hälso- och sjukvården får endast ges till forskning och utveckling (FoU) och under förutsättning att donationen är transparent, väldokumenterad, samt i enlighet med denna överenskommelse och dess intentioner.

Donationer får dock inte på något sätt kopplas till tidigare, nuvarande eller potentiellt framtida användning, rekommendation, försäljning eller förskrivning av givarens produkter eller tjänster.

7) Utvecklingsprojekt där hälso- och sjukvården och läkemedelsföretag samverkar

Samverkan mellan hälso- och sjukvården och läkemedelsföretag kan se ut på olika sätt och ha olika syften.

Med utvecklingsprojekt avses samverkan i projektform kring områden och ämnen med naturlig koppling till de ingående parternas verksamhetsområden. Utvecklingsprojekt får inte startas i syfte att finansiera eller på annat sätt stödja hälso- och sjukvårdens ordinarie verksamhet.

Projektförslag avseende utvecklingsprojekt ska skickas till verksamhetschefen som informerar eventuella relevanta instanser. Ett avtal ska alltid tecknas som reglerar projektets innehåll och omfattning. Ett utvecklingsprojekt får inte utgöra ett personligt uppdrag med en enskild medarbetare, utan avtal ska tecknas mellan läkemedelsföretaget och en enhet inom hälso- och sjukvården.

Avtalet får inte innebära exklusivitet för läkemedelsföretaget att träffa avtal om samarbeten med en eller flera enheter inom hälso- och sjukvården. Avtalet skall tydliggöra sjukvårdens respektive industrins roller och ansvar (t.ex. beträffande hantering av personuppgifter, patientansvar och hur resultaten från ett utvecklingsprojekt får användas).

Såväl hälso- och sjukvården som företaget ska bidra till projektet med resurser såsom ekonomiska medel, material och/eller arbetstid. Fördelningen mellan parternas bidrag ska vara balanserad. Hälso- och sjukvården ska alltid bära sina egna administrativa kostnader förknippade med projektet, t.ex. medarbetares tid eller resor som utförs inom ramen för utvecklingsprojektet.

Det ska finnas en detaljerad projektplan som även ska reglera hur projektet ska utvärderas och erfarenheterna tillvaratas och spridas/offentliggöras. En budget ska alltid biläggas.

(25)

projekttiden.

Samarbetet ska redovisas öppet, för läkemedelsföretag innebär det att de ska tillhandahållas i Läkemedelsindustriföreningens samarbetsdatabas.

Aktiviteter som inte definieras som utvecklingsprojekt i dessa regler är:

samverkan för att utveckla kommersiella produkter åt företag. Sådana projekt ska utföras inom ramen för konsultavtal,

erbjudanden till vården kopplade till ett företags läkemedel genom avtal eller upphandling regleras inom ramen för sedvanlig affärsverksamhet, på central regional eller nationell nivå för att upprätthålla en sund konkurrens. Exempel på områden är ordnat införande och exempel på produkter och tjänster som kan omfattas är tester, diagnostik eller avancerade patientstödsprogram.

8) Referenskund

Med referenskund avses en enhet inom hälso- och sjukvården där medicintekniska produkter, tjänster och behandlingsmetoder görs tillgängliga för kunder och intressenter i syfte att utveckla och sprida kunskap om produkter eller tjänsters funktion i daglig drift.

För att ett företag ska kunna ange en enhet som referenskund ska ett avtal som reglerar alla delar av relationen upprättas mellan parterna. I avtalet ska det anges på vilket sätt företaget får använda referenskunden i marknadsföringssyfte.

9) Marknadsundersökningar

Marknadsundersökningar är enkäter, intervjuer och fokusgrupper med olika mål och upplägg och får endast ha som syfte att inhämta information, åsikter och attityder. Undersökningar får inte syfta till att påverka respondent eller förmedla säljbefrämjande kontakter. När företag som omfattas av dessa samverkansregler låter genomföra marknadsundersökningar ska den som utför undersökningen följa de etiska riktlinjerna för marknadsundersökningar enligt ICC/ESOMAR.

Förfrågan om deltagande i marknadsundersökning får endast ske via e-post eller brev om inte annat överenskommits i det enskilda fallet.

Andelen respondenter får inte överskrida det antal som är nödvändigt för att uppnå rimlig säkerhet i resultatet. Respondenters svar ska behandlas strikt konfidentiellt och i enlighet med vid var tid gällande dataskyddslag.

Ersättning för deltagande får inte överskrida vad som är rimligt i förhållande till tidsinsatsen.

För snabbt genomförda marknadsundersökningar via telefon eller enkät ska ingen eller endast en symbolisk ersättning utgå. För mer tidsomfattande marknadsundersökning, till exempel med djupintervju, kan en ersättning utgå som motsvarar tidsåtgången, dock högst 2,5 procent av gällande prisbasbelopp/KPI.

Respondenten ansvarar för att vid behov inhämta arbetsgivarens samtycke. Vid ekonomisk ersättning för deltagande i marknadsundersökning som har koppling till yrkesutövningen, bör alltid arbetsgivarens samtycke inhämtas.

(26)

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

kommun@strangnas.se www.strangnas.se

Bankgiro 621-6907

första mål, det vill säga tiden under natten då en person inte äter eller dricker någonting som ger nämnvärd energi. I Socialstyrelsens1 vägledning, Näring för god vård och omsorg – en vägledning för att förebygga och behandla

undernäring, ges rekommendationen att nattfastan inte bör överstiga 11 timmar.

Målet är att undvika att måltiderna kommer för tätt under dagen samt att motverka undernäring.

För att täcka näringsbehovet hos äldre med vård‐ och omsorgsbehov är det viktigt att erbjuda mat vid minst sex tillfällen under dygnet. Måltiderna bör fördelas i form av tre huvudmåltider och tre mellanmål. Genom att sprida ut måltiderna jämnt över den vakna delen av dygnet ges möjligheter att öka energi‐ och näringsintaget, framförallt hos personer med nedsatt aptit.

För att få en överblick över nattfastan hos äldre i Sörmland genomför nutritionsrådet nattfastemätningar vid samtliga äldreboende och sjukhus i Sörmland vart annat år. Tre tidigare mätningar har genomförts 2012, 2014 samt 2016. Målgruppen är personer över 65 år.

Vid den senaste mätningen som gjordes hösten 2018 visade sig att 80 % hade en nattfasta längre än 11 timmar. Den kommun som hade minst andel över 11 timmar, hade 33 %. Snittet i länet var 64 %. Det som anses kan ge resultat är att arbeta med hur och vad som erbjuds till mellanmål. Dessutom bör översyn göras beträffande hur snart efter middagsmålet som kvällsmålet inträffar. Detta för att eventuellt skjuta på kvällsmålet och på så vis sprida måltiderna över dagen.

Pågående åtgärder:

 Startat upp ett måltidsråd tillsammans med måltidschef, MAS, chef/utvecklare ÄO för att förbättra samarbetet mellan

måltidsverksamheten och de särskilda boendena. Vi har också bjudit in Strängnäs kommuns representant för nutritionsrådet. Nutritionsrådet är ett länsövergripande råd. Tanken är att långsiktigt arbeta strategiskt med kostfrågor.

 Fortsatt arbete med kostombud från de särskilda boendena, regelbundna träffar för delge varandra goda exempel. En samarbetsyta för

kostombuden har startats för att kunna samla kunskap och goda exempel.

Det finns bl.a. recept på smoothies från måltidsenheten. Måltidsenheten är också inbjuda och kan delge information på sidan. I detta arbete ingår

(27)

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

kommun@strangnas.se www.strangnas.se

Bankgiro 621-6907

och informera om befintlig rutin samt riktad utbildning för nattpersonalen.

 En tänkbar åtgärd, men som inte är planerad, är att utreda om behovet av dietist kompetens ska finnas inom socialförvaltningen.

Genomförda åtgärder:

 Verksamheterna har varit i kontakt med måltidsenheten för att diskutera möjligheten att förlägga transporten av kvällsmålet senare på dygnet, men det har inte kunnat genomföras. En senareläggning av mattransporten skulle innebära en merkostnad för verksamheten på ca 200 000 kronor per år.

Ny nattfastemätning under oktober månad.

Mätning gjordes under en natt vecka 43 vid alla äldreboenden i kommunen.

Resultatet låg på en ungefärlig nivå med den länsgemensamma mätningen som gjordes ett år tidigare. Mätningen gjordes på samma vis båda gångerna.

Antal personer

Medel (timmar)

Median (timmar)

2019 256 12,7 13,42

2018 296 12,65 13,2

Gemensamt med båda mätningarna är att vi inte lyckas erbjuda brukaren nattmål under den stunden personen är vaken under natten. Det är förhållandevis vid få tillfällen som brukaren tackade nej när brukaren är vaken och erbjuds något att äta.

Planerade:

 Ny nattfastemätning på länsövergripande nivå kommer att genomföras under hösten 2020.

Anna Sundin, 2020-01-27

(28)

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Handläggare Kerstin Hillerström 0152-29623

Socialnämnden

Riktlinje för hemtjänst i Strängnäs kommun

1. anta Riktlinjer för Hemtjänst daterade den 21 januari 2020 att börja gälla från och med 1 april 2020

2. från och med den 1 april 2020 upphäva Riktlinje för

biståndshandläggning enligt socialtjänstlagen för äldreomsorgen i Strängnäs kommun, dnr SN/ 2016:325 – 003

Bakgrund

Socialnämnden beslutade 2018 om Riktlinje – ”Ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete” (SN/ 2018:361 – 003). Under 2019 kartlades socialkontorets samtliga dokument som syftar till ledning och styrning. Detta finns beskrivet i rapporten, (Ledningssystem för kvalitet) som socialchef och socialkontorets ledningsgrupp beslutade skulle vara gällande för socialkontorets styrande dokument.

Det kan i korthet beskrivas att kvalitetsledningssystemet syftar till att ge en organisatorisk struktur för att på ett systematiskt och fortlöpande sätt utveckla och kvalitetssäkra socialkontorets verksamheter. Arbetet med det utgår från våra huvudprocesser och övergripande styrdokument och lagar. Att utgå från

processer i stället för funktioner är en framgångsfaktor när ett ledningssystem byggs upp. Kvalitetsledningssystemet bidrar till att tydliggöra olika roller, ansvar och funktioner.

De dokument som ska finnas i ledningssystemet ska ha en vägledande karaktär, vilket innebär en förflyttning från detaljerade riktlinjer och rutiner. Agerandet i mötet med den enskilde brukaren kan inte och bör inte standardiseras.

Dokumenten i ledningssystemet är indelade i tre hierarkier;

Riktlinje skall svara på: syftet, ”varför”, vilka gäller den för? Detta ska uppnås, Vad, önskade prestationer och/ eller effekter.

(29)

Anvisning skall svara på: syftet, ”varför”, vilka gäller den för? Hur? Resurser och/

eller aktiviteter.

Beskrivning av ärendet

Den föreslagna riktlinjen syftar till att underlätta beskrivning och utförande, vilka individuella hjälpbehov som ska kunna tillgodoses med hemtjänst.

I sak följer den föreslagna riktlinjen den nu gällande i nivå och omfattning på insatsen. Den innehåller vidare förtydligande vad gäller utförandedelar och frekvenser är borttagna. Den är kompletterad med sådant som hemtjänsten inte ska utföra.

Personer som är 70 år eller äldre kan få hjälp med tjänster som inte ingår i hemtjänstens uppgifter. Vissa är gratis såsom byte av glödlampor, uppsättning av gardiner med mera. Övriga tjänster som till exempel gräsklippning och

snöskottning debiteras en avgift enligt kommunens gällande taxa.

Timpriset för taxan år 2020 är 364 kr.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Barnkonventionen

Barnkonventionens tillämpliga artiklar har beaktats i framtagandet av de föreslagna riktlinjerna.

Uppföljning

Riktlinjerna revideras vid behov.

Beslutsunderlag

Riktlinje, Riktlinjer för Hemtjänst, 2020-01-28

Annica Westling Kerstin Hillerström

Tf. socialchef Verksamhetsutvecklare

(30)

Beslutad: 2020-02-25 § xx

Myndighet: Socialnämnden

Diarienummer: SN/2020:33-003

Ersätter: SN/2016:325 -003 SN/2017:137 – 700

Gäller för: Socialkontoret, Myndighet och utförare av hemtjänst

Gäller fr o m: 2020-04-01

Gäller t o m: Tillsvidare

Dokumentansvarig: Socialchef

Uppföljning: Vid behov

Riktlinje för hemtjänst i Strängnäs kommun

Bakgrund

Riktlinjen utgår ifrån socialtjänstlagen 4 kap 1§

samt 3 kap 3§ - 6§.

Riktlinjen beskriver vad som ingår i hemtjänstens insatser. Riktlinjen är vägledande och gäller aldrig utan undantag.

Inom ramen för den beställda tiden är det utförarens ansvar att tillsammans med brukaren eller dess företrädare, planera hur och när momenten, som anges i uppdraget från biståndshandläggaren, ska utföras för att tillgodose brukarens behov.

Denna riktlinje gäller för Biståndshandläggare och utförare.

Detta ska uppnås

Berörd personal och brukare som får hemtjänst ska veta vad de kan förvänta sig vad gäller hjälpen och dess utformning.

Arbetet ska utgå från nationella riktlinjer och evidensbaserade metoder som är adekvata för målgruppen och verksamheten. Personalen i hemtjänsten ska ha tillräcklig kunskap för att kunna utföra sitt uppdrag. Ett hälsofrämjande och rehabiliterande arbetssätt ska användas.

Genom stöd, motivationsarbete och samverkan med andra myndigheters

stödinsatser ska brukaren ges möjlighet att höja sin funktionsnivå och få ett mer självständigt liv. Målet är att ge stöd med de moment i den beviljade insatsen som brukaren inte själv klarar och att de utförs med god kvalitet.

I de fall hemtjänst utförs i hushåll där det finns minderåriga ska barnperspektivet beaktas.

(31)

Rätt till hemtjänst föreligger så länge kommunens kostnad för hemtjänsten är rimlig i förhållanden till kostnaden för ett erbjudet särskilt boende.

Om brukaren i perioder, beroende på förmåga, sjukdom eller dagsform, inte förmår vara delaktig när insatsen utförs ska utföraren ändå ge brukaren stöd med de insatser och det stöd som behövs. Om brukaren tackar nej, inte öppnar eller inte svarar vid en planerad insats ska utföraren förvissa sig om att insatsen utförts på annat sätt eller vad som hänt brukaren. Om utföraren bedömer att det funnits ett giltigt skäl till att nödvändig insats (t.ex. hygien, mat och medicin) inte blev utförd så ska utföraren försöka planera om och ge brukaren stöd snarast, om inte insatsen kan lösas på annat sätt.

I genomförandeplanen ska brukarens behov och önskemål runt respektive beviljad insats dokumenteras.

Make- maka ansvar

Makar har ett gemensamt ansvar för praktiska bestyr i hemmet enligt 1 kap, 2 och 4 § äktenskapsbalken, det vill säga serviceinsatser. Dock inte för den personliga omvårdnaden. Detta betyder att serviceinsatser inte medges om det finns en person i hushållet som kan utföra dessa.

Samma principer som för makar ska tillämpas för:

• Sammanboende par

• Par som ingått äktenskap

• Personer som delar hushåll

• Personer med hemmavarande barn över 18 år.

Hemtjänst

Hemtjänst innebär hjälp/stöd i form av service och personlig omvårdnad i brukarens bostad eller motsvarande och ges i form av punktinsatser. Insatser under längre sammanhängande tid under dygnet medges inte annat än om det är fråga om vård i livets slutskede (efter att läkare haft brytpunktsamtal) samt i avvaktan verkställighet av beslut om korttidsplats. Hemtjänst medges personer 18 år och äldre.

Hemtjänstens insatser utförs i Strängnäs kommun om det inte är fråga om tillfällig vistelse i annan kommun.

Utförare

Val av utförare gäller beslut om hemtjänst enligt lag om valfrihet (LOV) och gäller för beslut om hjälp i hemmet förutom insatser som utförs av:

- nattpatrull inom larmgrupp och nattpatrull.

- personal på särskilt boende.

Egenvård

Egenvård är hälso- och sjukvårdsåtgärder som legitimerad hälso- och

sjukvårdspersonal inom sitt ordinationsområde bedömt att brukaren själv kan ansvara för. Stöd för utförandet kan ges av anhörig och/eller omsorgspersonal.

(32)

Om brukaren behöver praktisk hjälp kan brukaren ansöka om bistånd enligt socialtjänstlagen och i samband med det lämna ett egenvårdsintyg. Brukaren är fortfarande ansvarig för insatsen på samma sätt som om han/hon själv utförde den.

Innan läkaren eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal gjort bedömning inom sitt ordinationsområde om egenvård och beslut om bistånd tagits är utförandet av egenvården ett hälso- och sjukvårdsansvar.

Personlig omvårdnad Personlig hygien

I personlig hygien ingår den dagliga hygienen, rakning, kamning, stöd att borsta tänderna, smörjning, nagelklippning, rengöring av glasögon och stöd med att sätta i och på hörapparat. Här ingår även rengöring av protes eller hjälpmedel.

Toalettbestyr

Momentet innebär stöd med att genomföra toalettbesök, att tömma och rengöra toaletthink eller urinflaska samt byte av inkontinenshjälpmedel eller kateterpåse.

På- och avklädning

Momentet innebär att brukaren får stöd med att ta på och av kläder morgon och kväll. Det innefattar även hjälp med stödstrumpor som inte är ordinerade, att sköta proteser samt ta på och av glasögon och hörselhjälpmedel.

Förflyttningar

Förflyttningar kan gälla i samband med uppstigning och läggning, vändning i sängen, förflyttningar med rollator, rullstol eller till fots i bostaden.

Dusch

Momentet innebär hjälp i själva duschsituationen och hårtvätt ingår.

Nattinsatser

Nattinsats kan exempelvis innebära hjälp med att vända sig i sängen och hjälp med byte av inkontinenshjälpmedel eller kateterpåse under nattetid. Om brukaren upplever stor oro, saknar tidsuppfattning eller riskerar att gå ut på natten till följd av bristande insikt om sin egen situation och inte kan larma så kan insatsen ske med täta intervaller.

Att äta och dricka

Momentet innefattar stöd med iordningsställande av frukost, lunch, kvällsmåltid samt dygnets samtliga mellanmål. Detta innebär att hemtjänstpersonalen, utifrån brukarens behov, stödjer den enskilde med att plocka fram, värma, servera måltiden och/eller vara ett stöd under måltiden samt plocka undan efter måltiden.