Rapport 2016ht02130
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Självständigt arbete, förskollärarprogrammet 15 hp
Ebba Fromell Sofie Söderberg
Examinator: Caroline Liberg
Handledare: Kristina Walldén Hillström
Skogspedagogen
En faktaskur om djur och natur
Abstrakt
Den här rapporten beskriver utvecklingsprocessen av en prototyp för en applikation vars syfte är att vara ett lättanvänt hjälpmedel för pedagoger i förskolan. Även om applikationen i viss mån kan användas tillsammans med barnen är den främst framtagen för pedagoger. Applikationen skall ge pedagoger grundläggande kännedom om svenska skogens flora och fauna, så de i sin tur kan förmedla kunskaperna till barnen genom samtal och utforskande. Forskning, kurslitteratur samt egna erfarenheter pekar på att kunskaper inom naturvetenskap brister hos förskollärare och att självförtroendet i undervisningen av ämnet är lågt. För att ta reda på hur behovet av
applikationen ser ut har vi använt oss av en enklare enkät. Resultat från både forskning och vår enkätundersökning indikerar att förskollärare önskar ökad kunskap i ämnet. Prototypen av applikationen med den framtagna faktan har utvärderats av en förskollärare.
Nyckelord: Applikation, ämneskunskap, naturvetenskap, skog, flora, fauna
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 2
Centrala Begrepp ... 2
Naturvetenskap ... 2
Skog ... 2
Flora ... 2
Fauna ... 2
Applikation ... 3
Betydelsen av förskollärares ämneskunskaper ... 3
Betydelsen av lättillgängliga IT hjälpmedel ... 5
Vad säger läroplanen och skollagen?... 6
Problemställning och produktidé ... 7
Omvärldsanalys ... 8
Teoretisk grund för applikationen ... 9
Produktens utvecklingsprocess ... 10
Efterfrågansundersökning... 10
Forskningsetik ... 12
Idégenerering... 13
Prototyp av Skogspedagogen – En faktaskur om djur och natur ... 16
Kretslopp ... 16
Ekorre ... 19
Gran... 21
Användarutvärdering ... 22
Produktutvärdering ... 23
Diskussion och slutsats ... 23
Arbetsfördelning ... 24
Referenslista ... 26
Bilaga 1 ... 29
1
Inledning
Studier har tidigare konstaterat att förskollärares ämneskunskaper i naturvetenskap i många fall är bristfällig (Garbett, 2003, s. 469). Av egna erfarenheter som studenter på Uppsala universitets förskollärarutbildning kan vi konstatera att utrymmet för fördjupning i naturvetenskapliga ämnen för oss är minimal, framförallt inom skogens djur- och växtliv. Då kursen naturvetenskap och teknik endast är 7,5 hp ges inte utrymme att inhämta kunskaperna vi anser behövs, dock kan detta se annorlunda ut på andra lärosätens förskollärarutbildningar. Vi har även genomfört en
enkätundersökning och genom den erhållit fördjupad överblick om hur pedagoger uppfattar sin kunskapsnivå om skogens flora och fauna. Enkäten genererade 283 svar och av respondenterna svarade enbart 22 personer att de inte önskade sig förbättrade faktakunskaper om skogens flora och fauna. Dock visar förskolans läroplan tydligt att arbete med naturvetenskap är viktigt och ämnet tas upp under ett flertal läroplansmål (Lpfö, 98/2016, s. 5 & 10).
I dagsläget kan pedagoger genom internet hitta förslag på naturvetenskapliga aktiviteter. Däremot finns sällan den fakta som behövs för att utföra aktiviteten, vilket tyder på att dessa hemsidor utgår från att pedagoger redan besitter de aktuella kunskaperna. Att söka sig till fakta på egen hand är problematiskt och tidskrävande. De internetsidor eller appar som finns att tillgå är mycket ämnesspecifika och innehåller oftast bara en del av djur och natur som exempelvis svamp, träd eller djur. Det tar även mycket tid att urskilja sidor med trovärdiga källor.
Syftet med att utveckla vår app är mot bakgrund av dessa aspekter. Vi har därför skapat ett lättillgängligt hjälpmedel som kompletterar pedagogers naturvetenskapliga kunskaper om
skogens flora och fauna. Produkten är en prototyp till en applikation innehållande ett basutbud till de faktakunskaper pedagoger kan dra nytta av i arbetet om skogens flora och fauna. En
applikation är lätt att ta med sig via en lärplatta och därmed blir faktan lättillgänglig. Genom detta kan applikationen antingen användas direkt i skogen eller för att kunna planera pedagogisk undervisning.
För att ge bakgrund till prototypens utformning samt faktainnehåll ges i texten en beskrivning av produktens utvecklingsprocess. Urvalen för faktadelen baserades på faktaböcker för både barn och vuxna, kurslitteratur, forskning, läromedel för barn, styrdokument samt vår enkät.
2
Bakgrund
Centrala Begrepp
Nedan följer ett antal begrepp som vi vill precisera för vår studie.
Naturvetenskap
Naturvetenskap är en summering av de vetenskaper som utforskar naturen och dess påverkan och delar. Till naturvetenskap räknas biologi, fysik, kemi, astronomi och geovetenskap.
(Nationalencyklopedin, Naturvetenskap, 2016).
Skog
Enligt Illustrerad vetenskap är Förenta Nationernas jordbruks- och livsmedelsorganisations definition av skog den som anses mest brukbar. De definierar skog som en area större än 0,5 hektar, vilket motsvarar 5000 kvadratmeter. Träden måste kunna nå en höjd på minst fem meter, med trädkronor som täcker minst tio procent. Det får inte finnas syfte att odla marken (Illustrerad Vetenskap, 2002).
Enligt nationalencyklopedin definieras skog som ett område där trädens höjd mäter minst fem meter och att det inte bör skilja mer än 30 meter i avstånd mellan träden. Storleken av området skall vara så stort att det tillsammans med trädens täthet skapar ett klimat som skiljer sig från närmiljön. Begreppet inkluderar träden, undervegetationen som buskar, örter, gräs, svampar, ormbunksväxter, mossor och lavar samt övriga organismer som knyter an till marken och träden (Nationalencyklopedin, Skog, 2016).
Flora
Flora är ett begrepp som sammanfattar alla växter inom ett specifikt område. Begreppet kan exempelvis avse ett landskaps specifika flora, en lövskogs flora etc. Man kan även tala om växtlivet inom ett stort område, till exempel ett lands flora (Nationalencyklopedin, Flora, 2016).
Fauna
Med fauna anses det djurliv, alla arter eller en enskild grupp, som finns att hitta inom ett specifikt område, i en särskild miljö eller under en viss tidsperiod. Begreppet kan användas för att beskriva
3 ett lands fauna eller en specifik skogs fauna, till exempel lövskogens fauna.
(Nationalencyklopedin, Fauna, 2016).
Applikation
Applikation, även kallat app, kommer från det engelska ordet application som betyder
tillämpning. En applikation är ett tillämpningsprogram som laddas ner till exempelvis mobiler eller lärplattor och som kan användas i praktiskt arbete (Nationalencyklopedin, Applikation, 2016). Vi kommer i den följande texten att benämna begreppet applikation som app.
Betydelsen av förskollärares ämneskunskaper
I en avhandling av Andersson (2011, s. 21) diskuteras för- och nackdelar med förskolans styrdokument. Eftersom de varken pekar ut specifika kunskapsområden eller kunskapsmål resulterar det i att pedagogerna själva måste planera och utforma sin verksamhet. Vilket ger pedagoger en frihet samtidigt som det ställer krav på pedagogernas ämneskompetenser.
Pedagogerna ansvarar för att ge barngruppen tillfällen att utveckla sitt lärande, vilket förutsätter att pedagogerna besitter specifika kompetenser inom ett brett fält av ämneskunskaper (Sheridan, Sandberg & Williams, 2015, s. 33).
Samtidigt skriver Nihlfors (2008, s 103-104) i sin rapport Kunskap vidgar världen att ett
fungerande utbildningssystem med hög standard kräver en högkvalitativ lärarutbildning. Sverige bör satsa på att utbilda förskollärare med gynnsamma ämneskunskaper samt hög förmåga att anpassa didaktik för yngre barn.
Även i allmänna råd för förskolan framgår vikten av förskollärarens kompetens:
Störst betydelse för kvaliteten i förskolan har personalens utbildning och kompetens. För att skapa möjlighet att utveckla en verksamhet av god kvalitet är det viktigt att all
personal har en utbildning som är inriktad mot arbete med barn i förskolan [...] Personalen behöver ha kunskaper om och kompetens för att planera och genomföra en verksamhet som är anpassad både till det enskilda barnets behov och till gruppen som helhet samt att följa upp, utvärdera och vidareutveckla verksamheten (Allmänna råd, red 2016, s. 14).
4 Pedagoger upplever att de generellt kan lite om mycket av läroplanens områden, många hävdar dock att de behöver fördjupade kunskaper inom flera ämnen för att arbeta med läroplanens mål, bland annat naturvetenskap (Sheridan, Sandberg & Williams, 2015, s. 64). En aspekt av
didaktiken innefattar pedagogers ämneskunskaper, attityder samt pedagogisk kunskap.
Förskollärares kompetenser inom de tre aspekterna påverkar verksamhetens kvalitet och möjligheterna för barnens lärande och utveckling (a.a, s. 97).
Forskning visar att pedagoger inte besitter tillräckliga kunskaper inom naturvetenskap för att kunna skapa en pedagogisk verksamhet (Garbett, 2003, s. 469). Smith och Neale (1989, s. 7) styrker detta i sin studie och hävdar att pedagoger undviker naturvetenskapliga ämnen i
verksamheten på grund av bristande kunskaper. Appleton (2006, s. 523) hänvisar till forskning som belyser aspekten av pedagogers bristande självförtroende i naturvetenskap vilket leder till tveksamheter i undervisningen av ämnet. Brage (2015, s. 6) skriver att både förskollärare samt förskolechefer känner en osäkerhet inför naturvetenskapliga begrepp och styrker sitt underlag med en rapport från skolinspektionen 2010. Skolinspektionen (2011:10, s.18-19) gjorde en granskning över 16 förskolor där de drog slutsatsen att målen kring naturvetenskap inte får tillräckligt med plats i den vardagliga verksamheten samt att tjugofem procent av verksamheterna behövde förbättra arbetet med naturvetenskap.
Det finns flertal anledningar till varför naturvetenskap ska ingå i skolväsendets ämnesbas. Ur ett demokratiskt och ekonomiskt perspektiv behövs naturvetenskap då samhällets utveckling
påverkas av biologisk mångfald, energiförsörjning och klimatförändringar. Ämnet är även viktigt för vår kultur, för ökad förståelse för vår omvärld samt förståelse om hur allt kopplas samman.
För de yngre barnen är det framförallt förståelse för sin omvärld som är viktigt. Detta bör ske genom både utforskande och upplevelser som att studera djur och växter i vår närmiljö, kunna grundläggande begrepp samt förmåga att reflektera kring detta (Andersson, 2011 s. 40-42). För att barnen skall få den reflektiva förmågan behöver pedagogen kunna prata om ämnets karaktär.
Det finns forskning som menar att hög ämneskompetens förbättrar pedagogers förutsättningar att utveckla den reflektiva förmågan hos barnen då de i större utsträckning kan diskutera ämnets karaktär (a.a, s. 89-90). Barns kontakt med naturen påverkar även deras framtida utveckling, hälsa och välbefinnande. En tidig naturkontakt ökar barns benägenhet att fortsätta besöka naturen
5 samt utveckla ett intresse för miljövårdsfrågor. Genom att låta barn möta naturen och lära sig hur den fungerar, skapas en respekt för naturen (Ärlemalm-Hagsér, 2013, s. 103-104).
Den didaktiska triangeln är en didaktisk modell som baseras på relationen mellan ämne, pedagog och barn. En fungerande balans mellan dessa tre skapar stimulerande lärmiljöer. Det handlar om pedagogens relation till ämnet samt hens förmåga att transformera detta till ett pedagogiskt ämne.
För att göra detta behöver pedagogen både en relation till ämnet, till barnen samt en förmåga att möta barnen på deras nivå. Därmed genererar pedagogen förutsättningar för att barnen skall kunna skapa en god relation till ämnet. Även om barn kan upptäcka på egen hand behöver de handledning och stöttning av pedagoger (Bronäs & Runebou, 2016, s.84-86).
Betydelsen av lättillgängliga IT hjälpmedel
På beslut av Riksdagen innefattar Arbetsmiljöverkets uppdrag att se till att arbetsmiljölagarna om goda och utvecklande arbetsmiljöer för arbetande uppfylls. År 2015 utförde Statistiska
centralbyrån en undersökning på uppdrag av arbetsmiljöverket. Den innehöll bland annat frågor om stress, krav och psykisk ohälsa orsakat av arbetet. I rapporten framgår det att en majoritet av pedagoger inom förskolan upplever att deras arbetsbelastning är för hög och att deras åtaganden är för stora (Arbetsmiljön 2015, 2016, s. 5 & 83). Koch (2015) skriver att statistik från
Försäkringskassan visar en ökning av sjukskrivningar hos förskollärare. På listan över
sjukdomsstatistik för hela arbetsmarknaden ligger år 2015 förskollärare på en fjärde plats. Den främsta anledningen till pedagogers sjukskrivningar är psykisk sjukdom, där alla stressrelaterade sjukdomar representeras.
Lärarförbundet (2015, s. 11) lät drygt 1000 förskollärare besvara en enkät om deras
arbetssituation och utvecklingsmöjligheter, resultatet presenterades i en rapport 2015. En del av undersökningen rörde förskollärarnas uppfattningar kring planeringstid och om de ansåg sig ha tillräckligt många planeringstimmar, enbart en av sju tillfrågade förskollärare uppgav att de hade tillräckligt mycket tid åt planering och uppföljning av verksamheten. Sextiotvå procent uppgav att de sällan eller aldrig hade tid för planering och uppföljning av verksamheten. Femtionio procent av respondenterna uppgav att brist på planeringstid var det största problemet i deras yrke.
Med de nya styrdokumenten är det sedan 2011 förskollärarna som ansvarar för den pedagogiska
6 undervisningen på förskolorna. Ett förhöjt ansvar vilket ansågs som ett erkännande av yrket, trots detta skedde inga förändringar i den tidsmässiga strukturen för pedagogerna. År 2013 frågade förbundet pedagoger om det skett förändringar i schemaläggningen som innefattar tid för det nya ansvarstagandet. Enbart två procent hävdade att så var fallet.
Hellsing (2015, s. 86) menar att det moderna barnet redan från födseln lätt blir delaktig i det digitala samhället, medan många vuxna känner sig osäkra i ämnet. Med detta ställs nya krav på pedagogerna i förskolan. De behöver hålla sig ajour i utvecklingen av samhället och därmed inskaffa kompetenser av nya artefakter för att kunna utmana barnen. I läroplanen under förskolans uppdrag står det att “Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändig i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt”
(Lpfö98/16, s. 6).
Vad säger läroplanen och skollagen?
I läroplanen framkommer det att “förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande” (Lpfö, 98/2016, s. 5). Läroplanen skriver även vid upprepade tillfällen att förskolan skall arbeta med naturvetenskap och det går att hitta många punkter som relaterar till ämnet. Det framgår bland annat:
Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt
förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid (a.a, s.7).
Vidare nämns ämnet i flera av de mål förskolan strävar efter att barnen skall uppnå. Där hittar vi aspekter som respekt för allt levande, förståelse för kretslopp, förståelse för hur djur, människor och natur påverkar varandra, kunskap om djur och växter, förståelse för samband i naturen samt att samtala och ställa frågor om naturvetenskap (a.a, s. 8 & 10). Utöver detta är arbetslaget även
7 ansvariga för att främja barnens intresse för naturvetenskap samt se till att de fortsätter utmana barnen i såväl ämnet som i nyfikenheten för naturvetenskap (a.a, s. 11).
I skollagen §2 står det beskrivet att förskolan ansvarar för barnens lärande och utveckling:
Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg.
Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning (skollag, 2010:800, kap 8).
Problemställning och produktidé
Det framgår tydligt i bakgrunden att pedagoger överlag har svårigheter att arbeta med naturvetenskapliga ämnen (Brage 2015; Smith & Neale 1989; Appleton 2006; Garbett 2003;
Nihlfors 2008; Sheridan, Sandberg & Williams 2015; Andersson 2011). Detta beror på flera saker. En framträdande aspekt är saknad av ämneskompetens. Det framkommer även att det finns en osäkerhet i ämnesrelaterade begrepp samt ett bristande självförtroende. Dock framgår det tydligt i förskolans styrdokument att ämnet skall arbetas med. Utöver detta har vi tagit del av en rapport som påvisar pedagogers stress och de har svårt att hinna med sina arbetsuppgifter.
Problemet vi nu står inför är att vi behöver stärka pedagogernas ämneskunskaper på ett lättillgängligt och icke-tidskrävande sätt. Vår produkt skall utgöra underlag för att arbeta med naturkunskap, mer specifikt arbeta med skogens djur och natur. Hjälpmedlet kommer innehålla ett urval av diverse kategorier som har relevans för naturvetenskap i förskolan. Vi ska utveckla en prototyp till en app som kommer innehålla grundläggande fakta som pedagoger kan behöva för att kunna arbeta med barn om skogens flora och fauna. Appen skall anpassas för pedagoger och innehålla olika kategorier som exempelvis djur, träd och svamp med ett överkomligt utbud. Detta skall ge pedagoger ett effektivt sätt att ta fram fakta som är anpassat för de yngre barnen samt vara samlat i en app och blir således mer lättillgängligt. Hjälpmedlet har förutsättningar att höja pedagogers ämneskunskap och öka deras kunskaper om begrepp utan att vara tidskrävande.
Önskvärt vore om de ökade faktakunskaperna även leder till ett ökat självförtroende i arbete med ämnet.
8
Omvärldsanalys
För att skapa en översikt av utbudet har vi sökt i flera forum. Sökningar har utförts på Google, Androids play butik, Facebook samt Pappasappar. Det var svårt att hitta sidor som erbjöd en kombinerad fakta om djur och natur med relevans för förskolan. Ämneskunskaperna som behövs berörs i mycket liten utsträckning i samtliga sökfält.
Fraser vi sökt på är naturvetenskap i förskolan, biologi i förskolan, skogen i förskolan, djur och natur i förskolan, fakta om djur förskola, fakta om svampar för barn, fakta om blommor för barn samt djur och natur.
Det finns hemsidor för pedagoger att tillgå i sökningen efter tips, stöd eller förslag på aktiviteter inom biologi. Dock presenteras faktan i ämnet som krävs för att utföra aktiviteten enbart i viss utsträckning alternativt inte alls. Exempel på sådana hemsidor vi tittat på är
www.bioresurs.uu.se/forskolan/naturen.cfm, www.sagokistan.se, www.dockmormor.se/skogen- aktiviteter.htm samt www.forskoleburken.com/2013/02/teknik-och-naturvetenskap-i-
forskolan.html. Detsamma gäller de bloggar vi fann i sökresultaten. De handlade framför allt om hur deras verksamhet arbetar med naturvetenskap med syfte att inspirera andra samt visa upp konkreta tips. Ett exempel på en sådan blogg är
http://utvecklingiforskola.blogspot.se/p/naturkunskapteknik.html. Flera av sökträffarna hade fokus på andra delar inom naturvetenskap i egenskap av experiment i fysik och kemi, till exempel www.experimentskafferiet.se. Gällande faktasidor var det svårt att hitta hemsidor som erbjöd fakta om både djur och natur. De handlade främst om ett specifikt ämne som enbart svamp eller djur. www.bilderochfakta.se/djur presenterar fakta om djur, en positiv egenskap med denna sida är att djuren delas in i kategorier som hjortdjur, gnagare, björnar etc. www.naturplats.com/svamp är en sida som bland annat erbjuder hjälp för orutinerade svampplockare.
www.studera.com/tranano/biologi är en relativt omfattande biologisida som ger fakta om många olika ämneskategorier. Fokus ligger dock mer på vad begreppen betyder, exempelvis beskrivs vad ett däggdjur är istället för att ge information om dessa. Det finns dock viss relevant fakta för förskolan. En hemsida som gav ett bredare utbud med flera olika faktaområden var www.nrm.se.
Texten är på sina håll akademisk och mer djupgående än vad som är relevant för förskolan.
9 Hemsidan är uppdelad i många olika flikar vilket gör det svårt att snabbt och enkelt få en
överblick om vilken fakta som finns att tillgå. www.svenska-djur.se var den hemsida som gav intryck av ett stort och varierat utbud inom ämnet, dock kostade ett medlemskap på sidan ca 2000 kr/år och därför hade vi inte möjlighet att ta del av utbudet. Även resultaten som sökningen av appar genererade specialiserade sig antingen på en specifik faktadel eller var utformat som ett spel. Utbudet av appar som spel för barn som genererar kunskaper i naturvetenskap var bland annat Skogsäventyret och Piig Skogsutforskaren: Naturvetenskap för barn. Båda spelen kostar att ladda ner till telefon eller lärplatta. Utöver spelen kunde vi hitta appar som var specificerade inom ett visst område till exempel MyFlora, Min första småkrypsapp och Fågelbok för barn. Den app vi ansåg gav bra information var Viltappen utgiven av Svenska Jägareförbundet, dock är den framtagen för jägare vilket påverkar informationen i appen. Layouten och uppdelningen av texten i Viltappen var i linje med hur vi tänkt att vår app skulle se ut. Även på Facebook handlade grupperna om att inspirera samt att hitta aktiviteter inom ämnet.
Teoretisk grund för applikationen
Inom det sociokulturella perspektivet beaktas framför allt tre viktiga aspekter som behöver samspela med varandra för att lärande skall uppstå. Dessa är det intellektuella och språkliga verktyget, användning av fysiska verktyg samt förmåga att kunna interagera och kommunicera tillsammans med andra människor (Säljö, 2000, s. 20-23). Även det socialkonstruktivistiska perspektivet lägger fokus på det sociala och kulturella aspekterna (Andersson 2011, s.61). Dessa perspektiv på lärande ligger till grund för vår app, då dess syfte är att genom ett fysiskt redskap kunna förmedla den intellektuella ämnesteorin till pedagoger. Av detta får pedagogerna ett viktigt verktyg för att kunna genomföra samtal med barnen och på det sättet förmedla kulturella begrepp samt ge möjlighet för analytiska reflektioner.
Vygotskij förespråkade att lärande sker i socialt samspel. Han menade att fokuset bör ligga på barnens potential att lära sig genom varandra samt genom vägledning av vuxna. Han fokuserade med detta på den proximala utvecklingszonen istället för den kognitiva nivå barnen befinner sig på (Phillips & Soltis, 2010, s. 91-92). Vygotskij gör skillnad mellan fysiska och psykiska
redskap. De fysiska redskapen kallas även för artefakter. En artefakt är ett objekt som människan konstruerat för att använda i praktiken som exempelvis pennor, datorer, mobiler och lärplattor.
10 Med tiden har antalet artefakter ökat vilket i ett sociokulturellt perspektiv betyder mycket för individens lärande och utveckling. Olika medier har förändrat människors förutsättningar för att lagra information, kommunicera och inhämta kunskaper. Vygotskij menade att människan använder sig av fysiska redskap vid aktiviteter och att de använder sig av psykiska redskap vid kommunikation, tänkande och handlande. Språket är det främsta psykologiska redskapet eftersom det ger oss möjlighet att kommunicera och förstå andras perspektiv. Språket fungerar som en länk mellan människan och samhället samt förmedlar sociokulturella erfarenheter och kunskaper (Säljö, 2011, s. 163-164).
Socialkonstruktivismen grundar sig på flera av Vygotskijs tankar. Den går ifrån det kognitiva perspektivet och lägger fokus på det sociala lärandet. Enligt teorin är mycket av människans kunskaper socialt konstruerade begrepp och därför bygger lärande på vår kultur. Utifrån detta är det svårt att inhämta nya kunskaper utan en handledare som kan förmedla begrepp. Utöver detta behöver barnen även en aktiv roll för ta till sig kunskap eftersom lärande sker i grupp med aktivt deltagande. Sedan krävs kognitiv förmåga för att kunna analysera den nya kunskapen och på det sättet fördjupa sin förståelse (Andersson, 2011, s. 61).
De sociokulturella och socialkonstruktivistiska perspektiven har flera gemensamma nämnare och kopplas samman genom Vygotskijs syn på lärande, som de sociala och kulturella aspekterna.
Produktens utvecklingsprocess
Efterfrågansundersökning
Vi har valt att utföra en internetbaserad enkätundersökning som riktar sig till förskollärare och blivande förskollärare som läst minst fyra terminer. Enkätens syfte är att bilda en uppfattning om hur förskollärare samt blivande förskollärare uppskattar sina kunskaper inom den
naturvetenskapliga ämnesdelen svenska skogens djur och natur. Enligt Esaiasson m.fl. (2012, s.
25 & 234) är enkätundersökningar enkla att utföra och är att föredra när målet är att inkludera många respondenter i undersökningen. Detta var avgörande aspekter när vi valde metod för att undersöka hur pedagogers kunskapsuppfattningar ser ut. Enkäten (se bilaga 1) består av tio stycken frågor där nio av frågorna kan besvaras med hjälp av fastställda svarsalternativ. Några av dessa frågor tillåter att övriga kommentarer kan ges om svarspersonen inte relaterar till någon av de angivna alternativen.
11 Esaiasson m.fl. (2012, s. 236) menar att en nackdel med frågeformulär är att respondenterna inte ges möjlighet att lämna utförliga svar. Därför togs ett beslut att lämna en fråga i enkäten öppen, vilket gav möjlighet att lämna ett detaljerat svar. Den frågan behandlade aspekten hur appen skulle kunna underlätta informantens arbete. Vårt syfte med frågan var framförallt att bilda en uppfattning om vad pedagogerna efterfrågade och kunna använda detta som ett perspektiv för idégenereringen.
Enkäten publicerades efter administratörens godkännande i en inspirationsgrupp för förskollärare i det sociala mediet Facebook. Den delades i ytterligare två facebookgrupper för studerande på förskollärarprogrammet i Uppsala. Utöver detta skickades frågeformuläret till drygt 12
barnomsorgsansvariga i olika svenska kommuner. Vi fick positiva svar från fem ansvariga och enkäten vidarebefordrades till förskolorna i respektive kommun.
En nackdel med publiceringen i inspirationsgruppen på Facebook är att vi inte kan garantera att alla respondenter är förskollärare eller förskollärarstudenter som läst minst fyra terminer. Dock skapades en kontrollfråga där vi bad respondenterna fylla i examensår och lärosäte samt skrev i informationsdelen vilka krav svarspersonen skulle uppfylla. När vi kontrollerade svaren har ett antal inte besvarat kontrollfrågan. Vi kan heller inte med säkerhet veta att de som besvarat den frågan har utgett korrekta uppgifter. Detta har vi haft i åtanke när vi analyserat svaren.
Enkäten genererade totalt 283 svar varav 31 personer har lämnat frågan om examensår och lärosäte blank. Deltagarnas examensår har ett spann från 1973 till 2018 och 22
förskollärarutbildningar finns representerade. Respondenternas svar gav flera värdefulla aspekter för vår produktutveckling. Nedan visas två stycken cirkeldiagram på resultat vi mottagit som är av intresse för applikationens potentiella efterfrågan.
12 Figur 1 Figur 2
Figur 1 visar hur respondenterna svarat på frågan “Önskar du att fakta om skogens flora och fauna var mer lättillgänglig? Här kan vi se en stor majoritet som önskar att det var mer lättillgängligt då enbart 12,9 procent inte har detta önskemål.
Figur 2 visar hur respondenterna besvarat frågan “Önskar du att du hade mer grundläggande faktakunskaper om skogens flora och fauna?” Här kan vi tydligt se en efterfrågan då det enbart är 7,8 procent som svarat att de inte vill förbättra sina kunskaper. Dock är det ett blandat resultat över hur mycket ökade kunskaper de önskar sig. Detta kan bero på många saker bland annat vilken kunskap de besitter i dagsläget.
Forskningsetik
I enlighet med Vetenskapsrådets forskningsetiska principer har vi följt de fyra forskningsetiska kraven som innefattar informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och
nyttjandekravet. Informationskravet innebär att respondenterna informeras om enkätens syfte och att deltagandet är frivilligt. Denna information skall ges ut i samband med att enkäten skickas till deltagarna (Vetenskapsrådet, 2002, s. 7). Samtyckeskravet innebär att deltagarna ger sitt
samtycke för att delta i undersökningen. Vid en stor enkätundersökning ses ett ifyllt och inskickat enkätsvar som respondenternas samtycke för deltagandet (a.a, s. 9). Med konfidentialitetskravet menas att inga utomstående skall kunna identifiera deltagarna i undersökningen och att insamlad data förvaras på ett sätt som gör det omöjligt för utomstående att ta del av datan. Det fjärde forskningsetiska kravet är nyttjandekravet, vilket innebär att den insamlade datan enbart får användas för forskning (a.a, s. 12 & 14).
13 Idégenerering
Enligt Wikberg Nilsson m.fl. (2015, s. 174) finns det några grundregler som bör tas hänsyn till vid utformning och design. Vid en snabb blick kan ögat enbart registrera maximalt fem olika färger. Därför bör antalet inte överstiga det. En färgcirkel kan användas i urvalet av kulörer där färger bredvid varandra, komplementfärger samt naturliga nyanser skapar ett lugn. Mättade färger skapar uppmärksamhet och bör inte användas i för stor utsträckning då det tröttar ut ögonen.
Dessa aspekter var vår utgångspunkt i framtagandet av appens färgnyanser. För att ge en harmonisk känsla valde vi därför naturliga kulörer. I de fall där vi vill få användarens uppmärksamhet valdes mättade färger. Detta gjordes till exempel med symbolen över artens utbredning.
För att appen skulle uppfylla sitt syfte behövde den vara lätt för användaren att förstå. Därför var det av största vikt att appen skulle bli lätthanterlig och tydlig. Därav skapade vi stora ikoner tillsammans med rubriker som tydligt visar vilken information användaren kommer till om den klickar på ikonen. Förstasidan på appen blev en startsida där användaren antingen kan ta sig vidare till kategorierna, allmän fakta om skogen eller information om appen. Trycker användaren på kategorierna kommer den till en huvudmeny som är utformad på samma sätt. Om användaren där väljer en kategori från menyn, till exempel däggdjur kommer den vidare till däggdjurens ikonbaserade rubriker för att enkelt kunna välja vilken art den vill läsa om. För att den
representerade faktan skall vara lättläst delades den upp i tydliga underrubriker. Längst ner på varje faktasida finns de tre ikoner som tar användaren tillbaka till kategorins meny, huvudmeny eller startsida, vilket vi lade till för att göra appen lättnavigerad. För att så många förskolor som möjligt ska kunna använda appen ville vi att den efter nedladdning ska fungera utan
internetuppkoppling.
Vår grundidé var att utforma en app för pedagoger som innehåller fakta om skogens olika delar.
Till exempel djur, träd och svamp. Det var av stor vikt att appen skulle innehålla relevant fakta för förskollärare, därför behövdes ett grovt urval göras. Som utgångspunkt tänkte vi oss ungefär åtta kategorier med ca tio arter i varje kategori. För att kunna göra en avvägning över vilka kategorier och arter som skulle inkluderas sökte vi efter vanligt förekommande arter eller arter med unika egenskaper. Sökandet utfördes i faktaböcker för både barn och vuxna, läroböcker för
14 barn, på olika hemsidor, kurslitteratur, dokumentärer samt genom en exkursion i skogen. Utöver detta klargjorde vi definitionen av skog för att rama in vilka arter som faktiskt lever och växer i skogen.
Wikberg Nilsson m.fl. (2015, s. 20-21, 108) menar att utvecklandet av en produktidé behöver utomståendes synpunkter vilket många gånger medför en förbättrad kvalitét. Författarna betonar vikten av att sätta människan i centrum vid utformandet av lösningar som underlättar för
användaren. Önskemål och behov är två viktiga aspekter att ta hänsyn till, där behov innebär att produkten fyller en kunskapslucka. Därför har vi även tittat på vilka egenskaper pedagogerna efterfrågade i enkäten, där många ville kunna använda appen tillsammans med barnen. Med detta i åtanke gjorde vi ett par ändringar i vår grundidé. För att pedagogerna inte skulle behöva
formulera om sig så mycket i samtalen med barnen, lade vi större vikt vid att texten i så stor utsträckning som möjligt skulle skrivas på ett barnanpassat sätt. Vi adderade en kategori för barnen med bilder på spillning, spår samt ljudfiler på läten. Istället för att skriva vilket djurbilden eller ljudet tillhör visas det genom en bild på djuret. Den kategorin skapades med hänsyn till att barnen skulle kunna bläddra i den själva. Slutligen beslutade vi oss för att ha symboler vid vissa underrubriker, exempelvis vad ett djur äter följs inte enbart upp med text utan även med en symbol på en växt, köttbit eller båda. Även detta var ett sätt att öka möjligheten att använda appen tillsammans med barnen.
För att stärka läroplanens inflytande i appen bestämde vi oss för att relevanta begrepp som ekosystem och kretslopp skall beskrivas under Allmän fakta om skogen. Under idégenereringen diskuterade vi fram att användaren även behövde få tillgång till information om syfte,
användning samt våra kontaktuppgifter. Detta genererade en flik på startsidan som kom att heta Information om appen. Till detta skapade vi en gemensam mail för appen så användaren kan kontakta oss om frågor eller referenser.
Exklusive Information om appen samt Allmänt om skogen blev de slutliga kategorierna tio stycken, Träd, Däggdjur, Groddjur, kräldjur och blötdjur, Fåglar, Småkryp och flygande insekter, Svampar, Lavar och mossor, Blommor och bär samt Spår, läten och bajs. Vi såg framför oss att faktadelen i de olika kategorierna skulle innehålla så lika underrubriker som
15 möjligt för att hålla en kontinuerlig tråd. Däremot insåg vi att vissa skillnader behövdes göras då det är stor skillnad på vilken fakta som är relevant för respektive kategori. För att exemplifiera detta blev resultatet att däggdjurskategorins rubriker är namnet på djuren och underrubrikerna till djuren innehåller Allmän fakta, Utseende, Familj, Bor, Äter, Läte, Bajs och Spår. Medan
svampkategorins rubriker blev Allmän fakta, Svampgrupper, Lätta plocksvampar, Giftiga svampar och Svampens delar. Underrubrikerna inom dessa ser olika ut, eftersom de handlar om så pass olika faktadelar. Appen fick slutligen namnet Skogspedagogen – En faktaskur om djur och natur.
Prototypbilder, symboler samt svampens delar är skapade i programmen Publisher och Paint.
Bilder lånade från Google är endast bilder som får användas och redigeras, vilket resulterade i ett smalt sökresultat och därför saknades fortfarande många bilder. Vi gick då vidare genom att kontakta Svampguiden samt Svenska Jägareförbundet med förfrågningar om att få använda oss av deras bilder. I prototypstadiet har vi fått tillåtelse att använda flera bilder från Svampguiden.
Detta var mer problematiskt med bilder från jägareförbundet då bilderna ägdes av ett antal olika fotografer som enskilt behövde godkänna användning av deras bild. Detta kan vara möjligt att gå vidare med vid producering av appen detta kräver dock diverse avtal. Detta innebär att för en komplett kategori för bilder på spår och spillning samt för läten kommer vi vid framställande av appen upprätta avtal som även kan innebära ersättning för användning av bilder. Det innebär att vi i nuläget inte kan göra den kategorin komplett.
16 Prototyp av Skogspedagogen – En faktaskur om djur och natur
Startsida
Startsidan består av tre stycken ikoner. En leder till kategoriernas huvudmeny, en till allmän fakta om skogen och en till information om appen. Informationssidan om appen består av namn på författarna, kontaktuppgifter, appens syfte, användningsområde samt relevanta läroplansmål.
Trycker användaren på ikonen Allmän fakta om skogen kommer den till en löpande text som beskriver relevanta begrepp för att förstå skogen samt hur allt i naturen hänger samman. Allmän fakta om skogens underrubriker består av Skogen, Kretslopp, Ekosystem, Näringskedjan,
Fotosyntes och Livscykel. För att konkretisera detta följer här texten som är framtagen för underrubriken kretslopp.
Kretslopp
Kretslopp visar hur allt i naturen hänger samman. Naturens olika funktioner är beroende av varandra för att fungera och existera.
17 Ex. djur, nedbrytare och träd:
1. Haren äter växterna, på så vis får haren näring och den kan växa och må bra.
2. När haren dör kommer nedbrytarna, småkryp och svampar. De bryter ner molekylerna från den döda haren.
3. Det sista av harens molekyler tar växterna hand om. Med det kan växterna bygga upp nya molekyler som blir nya växter.
4. Den nya växten äts upp av en ny hare och på så vis snurrar det runt, runt.
Ex. vattnets kretslopp med ramsan “Lilla vattendroppen blå”:
Lilla vattendroppen Blå Ligger i en å
Vaknar på morgonen av solens strålar
Lilla Blå och hens vänner ställer sig upp och vrålar De blir till ånga och stiger opp
Blå och hens vänner förvandlas till en molnkropp Molnet blir fullt av vatten tills det spricker Blå och hens vänner ner mot marken sticker Regnar ner på människor, växter och djur Träffas sen i ån igen, vilken tur!
Nästa gång solen tittar ut
Börjar allting om igen för vattnets kretslopp har inget slut!
Ex. kolets och syrets kretslopp med ramsan ”Syret vit och kolet grå”:
Syret vit och kolet grå,
Är inte alltid lätt att förstå sig på.
Men viktiga är dem båda två.
Syret vit och kolet grå, Finns i varje vrå.
Vi och djuren andas ut koldioxid, Som växterna tar upp i evig tid.
Träden blir så glada,
18 För då får dem i grönska bada.
Träden ger oss syre som tack, Vi och djuren får alla en syreattack.
Syret vit vi andas in, I detta eviga återvinn.
Människor, djur och växter behöver syret vit och kolet grå, Nu vi lättare har att förstå,
Att de hänger ihop båda två.
I det här finns inget stopp, För det är ett evigt kretslopp!
Trycker användaren på ikonen kategorier på startsidan kommer den till huvudmenyn för kategorierna. Där kan användaren välja mellan Däggdjur, Träd, Svampar, Blommor och bär, Småkryp och flygande insekter, Fåglar, Mossor och lavar, Groddjur, kräldjur och blötdjur, Spår, läten och bajs.
Kategoriernas huvudmeny Kategorin däggdjur
Går användaren därifrån in på kategorin Däggdjur kan den välja mellan elva däggdjur, Varg, Brunbjörn, Lodjur, Rödräv, Vildsvin, Älg, Dovhjort, Rådjur, Grävling, Hare och Ekorre. När
19 man trycker på däggdjur får man alltså upp elva ikoner. En ikon för respektive djur. Faktan om varje djur är uppdelad i underrubrikerna Allmän fakta, Utseende, Familj, Bor, Äter, Läte, Bajs och Spår. Längst ner på faktasidan kan användaren även välja att gå tillbaka till sidan Däggdjur, Huvudmeny eller Startsida. För att förtydliga detta följer här den framtagna faktan om ekorren.
Ekorrens faktasida
Ekorre Allmänt
Ekorren har jättebra syn och ser färger men de kan inte se skillnad på rött och grönt. Ekorrens morrhår skyddar ansiktet från skador och de styr kroppsvärmen med svansen. Djuret är superlätt och väger ungefär som en stor påse chips. Ekorren är gnagare och måste alltid slita på
framtänderna eftersom att de växer hela tiden.
Utseende
Benen är långa och klorna är böjda med fem tår, som ger bra fäste vid klättring. Pälsen har två lager. Ett som ger ekorren sin färg och ett som ger den värme. Pälsen är brun med vit buk på sommaren. På vintern har den en gråfärgad tät päls och örontofsar växer fram. Svansen är lång och används bland annat för att hålla balansen.
20 Familj
Ekorren sover oftast ensam men under kalla vintrar kan de dela bo med andra ekorrar.
Ekorrungarna börjar röra sig utanför boet efter 7 till 8 veckor. Ungarna blir vuxna efter 12 till 16 veckor men skyddas av sin mamma ett par veckor till.
Bor
Ekorren är den enda gnagaren som har sitt bo ovanpå snön och boet ligger oftast bredvid
trädstammen, 6-10 meter ovanför marken. Helst använder de granar som boträd. Ytterväggen av boet byggs av grenar och inuti är boet isolerat med material som bark, lav, mossa och gräs.
Ekorren har inget revir så flera ekorrar kan hittas i samma gran om det finns mycket mat i närheten. Under vintern när ekorrarna rör sig över större områden för att hitta mat kan de leta i varandras hemområden.
Äter
Till ekorrens favoritmåltider hör hasselnötter och frön från grankottar eller tallkottar. Den äter också knopparna på barrträd, ekollon, bär, gröna växter, trädens sav, mossor, lavar, bark, insekter och skelettdelar från döda djur. Från hösten fram till våren kan man hitta massor av granskott liggandes på marken som har blivit tuggade på av ekorrar. Innan hösten samlar ekorren in hasselnötter som den gömmer lite här och var i marken, en till två i taget. På samma sätt förvarar ekorren svampar uppe i träden. Det är deras matförråd som används när det inte finns så mycket mat.
Läte
Ekorrar kommunicerar med varandra med både låga ljud och höga skrik. Ett stampande fötterna mot barken kan höras på 100 meters håll. De använder svansen för att kommunicera med andra ekorrar. Det kommunicerar också med varandra genom att lämna luktspår från bland annat fotspår, kiss eller genom att gnida kinden mot barken.
Bajs
Ekorrens bajs är inte så lätt att hitta men det är litet i storleken och mörk i färgen.
Spår
Spåret går oftast från ett träd fram till ett annat. Ekorren tar språngsteg och därför blir avtrycken av alla fyra tassar väldigt nära varandra.
21 Trycker användaren sig istället in på kategorin träd kommer den in på trädens faktasida som består av nio stycken ikoner, en för varje trädart. Arterna som finns tillgängliga är Björk, Gran, Tall, Bok, Rönn, Lönn, Asp, Al och Ek. Trycker användaren på ett av dessa träd kommer den in på faktasidan om det trädet. Längst ner på faktasidan kan användaren även välja att gå tillbaka till sidan Träd, Huvudmeny eller Startsida. Nedan visas faktan som presenteras under ikonen gran.
Kategorin träd Granens faktasida
Gran
Granen är Sveriges vanligaste träd och den behöver inte mycket ljus för att kunna växa och bli stor. På grund av det tar granen lätt över och andra trädsorter får det svårt att växa på samma ställe. Det finns väldigt många granar i Sverige och de växer nästan överallt. Granen tycker om näringsrik jord och den behöver mycket vatten. Granen tål många väder men tycker inte om vårfrost. Granen kan se olika ut, eftersom den påverkas av miljön den växer upp i. Toppen kallas krona, den är oftast toppig och liknar en kon till formen. Stammen är rak, grenarna högst upp pekar uppåt och de nedre grenarna pekar nedåt. Granen välter lätt när det är blåsigt ute, det beror på att rötterna inte ligger så djupt ner i marken.
Granen har barr, dom är glansigt mörkgröna och granen kan ha samma barr 8-10 år. Granens barr sitter i långa rader på kvisten ett och ett väldigt nära varandra. På granen växer det faktiskt
22 blommor i början av sommaren. Granens kottar som är långa och smala, är först mörklila eller gröna, sedan blir de bruna. I kotten ligger det frön, under varje fjäll ligger det två frön. Under varma, torra dagar fälls kottfjällen ut och fröna faller ner.
Användarutvärdering
En förskollärare som i enkäten visat intresse för applikationen har utvärderat appen i prototypform. Frågor som ställdes var: Vad anser du om den fakta som presenteras?
Är den relevant? Är det någon fakta du anser saknas? Vilka positiva egenskaper anser du att appen har? Vad anser du om urvalet av kategorier? Är det något du saknar i appen?
Vid frågor som berörde förbättringsområden tyckte förskolläraren att innehållet kunde vara mer konsekvent. Hon tog upp ett exempel på grodorna där det står att alla grodor är fridlysta däremot nämns det inte att alla ormar är fridlysta vid beskrivningen av ormar. Sådant brukar fånga
barnens intresse, så det skulle med fördel kunna stå med. Hon poängterade även att det var betydelsefullt att fullfölja kategorin för att kunna lyssna till exempelvis fåglars läte eller se bilder på djurbajs etc. eftersom det ofta fångar barnens intresse och kan skapa goda diskussioner.
I övrigt hade förskolläraren positiva synpunkter. Hon ansåg att all fakta var relevant dock att inte allt blir aktuellt att använda tillsammans med barnen. Däremot ansåg hon att all fakta var viktig för förskollärare då pedagoger behöver en gedigen kunskap för att kunna ställa utmanande frågor till barnen och rikta deras uppmärksamhet mot olika fenomen. Vad som framkom var även att förskolläraren uppskattade att appen skulle fungera utan internetuppkoppling, då hon tidigare arbetat på en förskola där de inte haft möjlighet att använda internet på lärplattan. Hon ansåg att de valda kategorierna är områden som ofta berörs inom förskolan. Vad hon också nämnde i relation till positiva egenskaper var att språket var anpassat och lätt att ta till sig. Hon gav
exempel på att de ofta läser fakta från någon uppslagsbok, tillsammans med barnen vid utflykter i skogen. Vid sådana tillfällen blir det mycket arbete med att omformulera och förklara den ganska svåra faktatexten. Dock tillägger hon att även det kan vara positivt eftersom det skapar spännande diskussioner om olika ords innebörder. Däremot riktas då fokuset åt ett annat håll.
Sammanfattningsvis skulle hon absolut använda appen om den fanns tillgänglig och hon är övertygad om att många med henne är av samma åsikt.
23 Produktutvärdering
Responsen från användarutvärderingen går i enlighet med våra tankar. Synpunkten om vikten för kategori för läten, bajs och spår har vi diskuterat i idégenereringen. Det är en kategori som skall finnas i appen. Anledningen varför den inte presenteras i prototypen mer än som en rubrik var problematiken med rättigheterna till bilderna. Synpunkten om kontinuiteten i faktatexterna är något som bör vidareutvecklas. Ett syfte med produkten var att sammanställa fakta om flera av skogens beståndsdelar. Därmed har vi behövt söka fakta i flera forum och använt många
referenser. Detta har försvårat arbetet att få liknande fakta om olika arter. Utöver detta vill vi vid producering vidareutveckla användandet av bilder och symboler för att få ett tydligare samt mer barnanpassat innehåll. För att öka trovärdigheten i våra texter vill även att en extern person gör en faktagranskning.
Vi menar att produkten vi utformat uppfyller sitt syfte. Nämligen att främja pedagogers
ämneskunskaper inom skogens flora och fauna. Den är lättillgänglig, lätthanterlig och framför allt innehåller den relevant fakta för förskollärare. Att innehållet har relevans var även en synpunkt vi fick av pedagogen i användarutvärderingen.
Diskussion och slutsats
Genom forskning, kurslitteratur samt granskning av vår enkät framkommer det att pedagoger har stora brister i sina kunskaper inom de naturvetenskapliga ämnena. Okunskapen leder till att pedagoger undviker undervisning av naturvetenskap i verksamheten (Smith & Neale 1989;
Appleton 2006; Garbett 2003). Dock är ämneskunskaper en central förutsättning för att
förskollärare skall kunna utföra sitt uppdrag och skapa lärtillfällen för barnen. För att skapa en lärmiljö av hög kvalitet är personalens kompetens den huvudsakliga frågan (Sheridan, Sandberg
& Williams, 2015; Allmänna råd, 2016). En anledning varför naturvetenskap är ett viktigt ämne i utbildningsväsendet är samhällsperspektivet, då flera av de naturvetenskapliga områdena
påverkar samhällsutvecklingen (Andersson, 2011). Läroplanen lägger vikt vid ett flertal naturvetenskapliga områden, däribland förståelse för samband i naturen och respekt för allt levande (Lpfö, 98/2016). Detta är en intressant diskussion då vi ser att ämneskunskaper är viktiga för förskolans möjlighet att skapa kvalitativa lärmiljöer samt att arbetet med naturvetenskap har relevans för samhällsutvecklingen. Trots detta finns det kunskapsbrister i ämnet vilket innebär att
24 dessa läroplansmål står och faller. Detta kan leda till flera konsekvenser för samhället. Pedagoger bör besitta tillräcklig kompetens för att arbeta med alla läroplansmålen. Att kunskapen brister kan bero på flera aspekter. Som nämndes i inledningen kan vi konstatera att utrymmet för ämnet är otillräckligt på förskollärarprogrammet i Uppsala. Detta kan bero på att många delar skall få plats på programmet och därför är det inte möjligt att fördjupa sig i alla ämnen. Sheridan, Sandberg och Williams (2015) beskriver att pedagoger besitter kunskaper om läroplansmålen dock inte tillräckligt mycket om varje mål samt att de behöver förbättrade kunskaper i naturvetenskap. I vår enkätundersökning kunde vi utläsa att en klar majoritet ville förbättra sina kunskaper i ämnet vilket visar att intresset finns. Detta ger ett intressant perspektiv då bristen på ämneskunskap är stor, trots att pedagogerna vill lära sig mer. Om vi tittar på vår omvärldsanalys kan vi dra slutsatsen att sidor med aktiviteter i ämnet är tillgängligt dock inte det tillhörande
faktakunskaperna. Utöver detta ger faktasidor enbart kunskaper inom ett specifikt område. Detta innebär att efterforskningen på egen hand blir svår och tidskrävande. Enligt Lärarförbundets rapport framkom det att planeringstiden för förskollärare är nästintill obefintlig (Lärarförbundet, 2015).
Om detta ses ur perspektivet att det finns intresse för fördjupning i ämnet trots att det tidsmässiga utrymmet är otillräckligt, bör kunskapsluckan kunna lösas genom ett lättillgängligt hjälpmedel för pedagoger. Den delen av naturvetenskap som kom att bli central för produkten ansåg vi ha hög relevans för förskollärare. Detta hävdade även förskolläraren i användaranalysen. Vidare styrks detta genom ett flertal läroplansmål som strävan efter att varje barn skall erhålla förståelse för kretslopp, hur allt i naturen hänger samman samt kunskap om växter och djur (Lpfö,
98/2016). Även Andersson (2011) understryker att det främst handlar om att förstå sin omvärld för de yngre barnen, exempelvis genom att studera djur och natur i närmiljön på ett upptäckande och utforskande sätt.
Arbetsfördelning
För att få en jämn kunskapsnivå i ämnet samt kunna diskutera olika aspekter har båda deltagit under alla momenten. Under hela arbetsperioden har vi träffats för att underlätta
kommunikationen. När vi sökt på olika artiklar eller fakta har vi läst igenom och korrigerat varandras texter för att hålla en jämn kunskapsnivå samt för att en sammanhängande text genom
25 hela arbetet. I många stycken har båda bidraget med lika mycket, exempelvis under
omvärldsanalysen har båda efterforskat olika hemsidor och sedan har vi tillsammans valt ut vilka som skulle ingå i texten. Ebba har haft huvudansvar för teoretiska perspektiven, diskussionen samt texten för idégenereringen. Sofie har haft huvudansvar för bakgrund, forskningsetiska principer samt underrubriken prototyp för Skogspedagogen inklusive utformning av bilder.
För kategorierna i bilaga 3 har Ebba haft huvudansvar för kategorierna däggdjur, svamp, allmänt om skogen och information om appen. Sofie har haft fokus på kategorierna träd, blommor och bär, fåglar, mossor och lavar. I de resterande kategorier och rubriker har vi lagt ungefär lika mycket tid.
26
Referenslista
Tryckta Källor
Andersson, Björn (2011). Att utveckla undervisning i naturvetenskap - kunskapsbygge med hjälp av ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, Kristina (2011). Lärare för förändring: att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus. Diss. Norrköping: Linköpings universitet, 2011.
Allmänna råd (2016). Allmänna råd med kommentarer om förskolan. Stockholm: Skolverket.
Appleton, Ken (2006). Developing Science Pedagogical Content Knowledge Through Mentoring Elementary Teachers. Journal of Science Teacher Education. Vol 19, nr 6, s. 523-545.
Arbetsmiljöverket (2016). Arbetsmiljöstatistik, arbetsmiljön 2015. Rapport 2016:2. Stockholm:
Arbetsmiljöverket.
Brage, Carina & Linde, Jenny (2015). Naturvetenskap och teknik i förskolan - med utemiljön som inspiration. Linköping: Calluna utbildning.
Bronäs, Agneta & Runebou, Niclas (2016). Ämnesdidaktik. En undervisningskonst. Lund:
Studentlitteratur.
Elm Fristorp, Annika & Johansson, Inge (2015). Moderna barn behöver moderna förskollärare - om surfplattor i förskolan. i Johanna Hellsing (red.), Professionellt lärande i förskolan - med utgångspunkt i hållbar utveckling. Stockholm: Liber.
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (2012).
Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts juridik.
27 Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Garbett, Dawn (2003). Science education in early childhood teacher education: Putting forward a case to enhance student teachers’ confidence and competence. Research in science Education.
Vol 33, nr 4, s. 467-481.
Lpfö (1998). Reviderad 2016. Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket.
Lärarförbundet (2015). Satsa tidigt - satsa på förskolan. Stockholm: Lärarförbundet.
Nihlfors, Elisabet (2008). Kunskap vidgar världen: globaliseringens inverkan på skola och lärande. Stockholm: Globaliseringsrådet.
Phillips, D.C & Soltis, Jonas F. (2010). Perspektiv på lärande. Falun: Nordstedts.
Sheridan, Sonja, Sandberg, Anette & Williams, Pia (2015). Förskollärarkompetens i förändring.
Lund: Studentlitteratur.
Smith, Deborah C & Neale, Daniel C (1989). The construction of subject matter knowledge in primary science teaching. Teaching and Teacher Education. Vol 5, nr 1, s. 1-20.
Skolinspektionen (2011). Förskolans pedagogiska uppdrag. Stockholm: Skolinspektionen.
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Säljö, Roger (2011). L.S. Vygotskij - forskare, pedagog och visionär. I Anna Forsell (red.), Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber.
Säljö, Roger (2002). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts
28 Wikberg Nilsson, Åsa, Ericson, Åsa & Törlind, Peter (2015). Design: process och metod. Lund:
Studentlitteratur.
Ärlemalm-Hagsér, Eva (2013). Engagerade i världens bästa? Lärande för hållbarhet i förskolan.
Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2013.
Elektroniska källor
Illustrerad Vetenskap. “Hur många träd går det på en skog?” http://illvet.se/naturen/vaxter/hur- manga-trad-gar-det-pa-en-skog [Hämtad 2016-10-28].
Koch, Enikö (2015). Stressen slår hårt mot förskollärare. Lärarnas tidning. 2 september.
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2015/09/02/stressen-slar-hart-mot-forskollarare [Hämtad 2016-10-18].
Nationalencyklopedin. “Applikation”,
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/applikation [Hämtad 2016-11-04].
Nationalencyklopedin. “Fauna”,
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fauna [Hämtad 2016-11-04].
Nationalencyklopedin. “Flora”,
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/flora [Hämtad 2016-11-04].
Nationalencyklopedin. “Surfplatta”, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/surfplatta [Hämtad 2016-11-17].
Nationalencyklopedin. “Skog”,
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/skog [Hämtad 2016-10-28].
29
Bilaga 1
Enkäten
Vi är lärarstudenter som går sista terminen på förskollärarprogrammet och har påbörjat ett självständigt arbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.
Syftet med denna enkät är att få en bild av hur förskollärare och blivande förskollärare uppfattar sina kunskaper inom djur och natur. Med djur och natur menar vi främst skogens flora och fauna.
Anledningen till undersökningen är att få fram vilka ytterligare kunskaper förskollärare skulle ha nytta av. Vi kommer sedan utforma en app med den kunskapsbas som behövs för att arbeta med detta ämne, där era svar kommer ha inflytande i innehållet.
Datainsamlingen kommer att ske under oktober månad. Insamlade data kommer att analyseras under innevarande termin. Data kommer att hanteras och förvaras på sådant sätt att ingen obehörig kan ta del av den, samt avskilt från personuppgifter. Enkäten är anonym.
Deltagandet i studien är frivilligt. Inskickat svar gå inte att ändras eller raderas. Ingen ekonomisk ersättning utgår.
Om ni har ytterligare frågor angående studien går det bra att kontakta oss eller vår handledare innan ett beslut tas.
Studiens handledare: Kristina Walldén Hillström, Doktorand pedagogik, Uppsala Universitet e-post: kristina.wallden-hillstrom@edu.uu.se
Ebba Fromell, ebba.fromell.0079@student.uu.se Sofie Söderberg, sofie.soderberg.8813@student.uu.se
Uppsala den 10 oktober 2016
30 1. Examensår och högskola/universitet? (Svar i fritext)
2. Hur mycket faktakunskaper inom skogens flora och fauna anser du dig ha?
Ingen Mycket liten Grundläggande Bra
Mycket bra
3. Vart har du fått din faktakunskap ifrån? (Du kan ange flera svar) Förskollärarutbildningen
Fortbildning (som verksamheten stått för) Fortbildning (som jag själv stått för)
Egen efterforskning (Sökmotorer, litteratur, appar, sociala medier) Medarbetare
Övrigt
4. Om du kryssade Egen efterforskning i fråga 3, hur har du då gått tillväga? (Du kan ange flera svar)
Sökmotorer (Google, Yahoo etc.) Facebookgrupper
Instagram Kurslitteratur Faktaböcker Forskning
Artiklar och tidningar Appar
Övrigt
5. Hur ofta upplever du att barn frågar om skogens flora och fauna utan att du kan svaren?
Aldrig Sällan Ibland Ofta
Mycket ofta
31 6. Om du inte kan svaren, hur löser du situationen? (Du kan ange flera svar)
Jag gör en kvalificerad gissning
Avleder barnen till något jag kan svaren på Söker svar DIREKT (i plattan, mobilen, böcker) Efterforskar när vi kommer tillbaka till förskolan
Efterforskar senare när det finns mer tid (några dagar senare) Det blir oftast ingen efterforskning
Övrigt
7. Tycker du att det är tidskrävande att hitta svaren?
Ja Nej Ibland
8. Önskar du att du hade mer grundläggande faktakunskaper om skogens flora och fauna?
Inte alls
I viss utsträckning I stor utsträckning
I mycket stor utsträckning
9. Önskar du att mer fakta om skogens flora och fauna var mer lättillgänglig?
Inte alls
I viss utsträckning I stor utsträckning
I mycket stor utsträckning
10. Hur skulle den här appen underlätta ditt arbete? (Svar i fritext)
