De biologiska barnens betydelse för familjehemsprocessen
En kvalitativ studie ur ett professionsperspektiv
Författare: Ida Sjöblom och Ida Georgsson Handledare: Marie Albertsson
Examinator: Torbjörn Forkby Termin: HT20 Socionomprogrammet
Examensarbete på kandidatnivå
Abstract
The aim of this study is to understand from a professional perspective the importance of the biological children’s participation in the family home process and how family home social workers use their room for maneuver to involve the biological children in the family home process. The method used to answer the aim and the research questions was semi-structured interviews with seven women that work as family home social workers and the empirical material was analyzed through a thematic analysis. The theoretical framework we used to analyze the results was Lipsky's theory of Street-level bureaucracy and discretion.
The main findings of this study were that family home social workers think that the participation of biological children is important both for the child's own wellbeing, for the whole family's dynamics and for the outcome of a family home placement. The most common methods used by family home social workers to involve biological children are relationship building and different types of conversations depending on the children's age and maturity. The study shows in the family home investigation, there are formalized guidelines that the family home social workers work according to but there are no general guidelines in the work with biological children in the further family home placement. That results in a discretion for the family home social workers.
The study shows opportunities for improvement in making the biological children more involved in the family home process and that the biological children's participation is important for the work of family home social workers. Our results both confirm and contrast previous international and national research presented in the study.
Nyckelord
Familjehem, biologiska barn, familjehemssekreterare, handlingsutrymme
Keywords
Family home, biological children, family home social workers, discretion
Tack
Vi vill först och främst rikta ett stort tack till våra respondenter som ställt upp och deltagit i studien. Utan er och era informationsrika utsagor hade vi inte kunnat genomföra studien och få ett så berikat resultat. Vi vill ytterligare rikta ett stort tack till vår fantastiska handledare Marie Albertsson, universitetsadjunkt på Linnéuniversitetet, för all hjälp, peppande
kommentarer och inspiration i arbetet med studien Sist men inte minst vill vi tacka varandra för ett mycket lyckat samarbete som resulterat i denna kandidatuppsats.
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
1.1 Problembakgrund 1
1.2 Problemformulering 3
1.3 Syfte 5
1.4 Frågeställningar 5
1.5 Avgränsningar 5
2 Tidigare forskning 6
2.1 Familjehemsplaceringars påverkan på familjedynamiken 6 2.2 De biologiska barnens betydelse för familjehemsprocessen 8 2.3 Socialarbetarens handlingsutrymme och arbetsvillkor 10
2.3.1 Prioriteringar i socialtjänsten 10
2.3.2 Förändrade arbetsvillkor i socialtjänsten 11
3 Teori 13
3.1 Gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme 13
3.1.1 Gräsrotsbyråkrati 13
3.1.2 Handlingsutrymme 15
4 Studiens metod och genomförande 17
4.1 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt och förförståelse 17
4.1.1 Hermeneutik 17
4.1.2 Förförståelse 18
4.2 Tillvägagångssätt vid studiens genomförande 19
4.2.1 Metod för datainsamling 19
4.2.2 Urval och urvalsmetod 20
4.2.3 Genomförande av datainsamling 22
4.2.4 Hantering av insamlat datamaterial 24
4.2.5 Analysmetod 24
4.3 Forskningsetiska överväganden 27
4.3.1 Informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet 28
4.4 Metoddiskussion 29
4.3.2 Trovärdighet 30
4.3.3 Tillförlitlighet 31
4.3.4 Generaliserbarhet 32
4.4 Intern arbetsfördelning 33
5 Resultat och analys 34
5.1 Presentation av studiens respondenter 34
5.2 Handlingsutrymmets betydelse för de biologiska barnens delaktighet 35 5.2.1 De biologiska barnens delaktighet i familjehemsutredningen 35 5.2.2 De biologiska barnens delaktighet vid den fortsatta
familjehemsplaceringen 37
5.2.3 Upplevda begränsningar i handlingsutrymmet 40 5.2.4 Metoder för att göra biologiska barnen delaktiga i
familjehemsprocessen 43
5.3 Värdet av de biologiska barnens delaktighet 47
5.3.1 De biologiska barnen är viktiga 47
5.3.2 Barnet som en självständig individ 50
5.3.3 Barnet som en del av familjen 52
6 Slutsatser och diskussion 55
6.1 Slutsatser 55
6.2 Resultatdiskussion 55
6.3 Vidare forskning på området 57
7 Referenser 59
Bilagor
Bilaga 1 – Informationsbrev till familjehemssekreterare Bilaga 2 – Intervjuguide
1 Inledning
Inledningsvis redogör detta avsnitt för en problembakgrund för det aktuella ämnet samt en problemformulering där kunskapsluckan på området ringas in. Efter det presenteras studiens syfte, frågeställningar samt studiens avgränsningar.
1.1 Problembakgrund
Olika trender gällande hur barn har och bör betraktas inom social barnavård har förändrats och likaså forskningen inom området. Barns egna upplevelser av situationer tillmäts större betydelse idag. På 1970- och 80-talet framhölls det familjeorienterade perspektivet i Sverige som eftersträvade att arbeta på relationen mellan föräldrar och barn och barnet som en egen individ underordnades familjeperspektivet. Under 1990 och 2000-talen stärktes synen på barn som självständiga individer under påverkan av
barndomssociologin. Ambitionen att lyssna på och uppmärksamma barns röster har även tydligt påverkats av Barnkonventionen (Söderqvist, Bülow &
Sjöblom 2016).
En situation där barnperspektivet blir speciellt aktuellt och det är extra viktigt att lyssna på och uppmärksamma barnet är när socialtjänsten ska placera ett barn. Vid placering av ett barn i ett familjehem genomförs en ingående familjehemsutredning1 av en familjehemssekreterare för att sedan kunna bedöma om familjen är lämplig för att ta emot en placering. Utredningen har till syfte att beakta om familjen har de allmänna förutsättningarna att erbjuda barnet vård som är trygg, säker och präglad av en kontinuitet samt för att bedöma om familjen har de förutsättningar som krävs för att tillgodose
1 Övervägande del av våra källor använder begrepp som fosterhem, fosterbarn och fosterföräldrar. Vi kommer genomgående att använda oss av begreppen familjehem etc.
barnets specifika behov. Utredningens fokus ligger främst på vad familjehemsföräldrarna kan ge barnet och vad som förväntas av dem vid ett uppdrag (Socialstyrelsen 2020). Höjer (2001) menar att det är
familjehemsföräldrarna som tar beslutet om familjen ska ta emot ett barn.
Detta trots att de biologiska barnen2 även de är en del av familjen och beskrivs utgöra en viktig del i familjehemsprocessen3. Att det biologiska barnet får vara delaktig i familjehemsprocessen är viktigt dels för det biologiska barnets välmående och dels för att det enligt flera studier är en förutsättning för en lyckad placering. Detta visar att det biologiska barnet är en viktig pusselbit för att dynamiken i familjehemmet ska fungera (jfr. Höjer 2001; Höjer 2006; Younes & Harp 2007; Nordenfors 2006). Enligt Nordenfors (2006) studie hade familjehemsmammorna mer positiva tankar om det biologiska barnets upplevelser av att växa upp med ett placerat barn i familjen än vad det biologiska barnet själv hade.
För de placerade barnen, som har kontakt med kommunens socialtjänst, finns sedan tidigare en stark betoning på att socialsekreteraren när det gäller åtgärder som rör barn alltid ska utgå från barnets bästa. Barnets bästa har sedan 1 januari 1998 funnits lagstadgat i Socialtjänstlagen (Prop.
1996/97:124) och finns nu i 1 kap. 2 § (SFS 2001:543). Socialarbetare i Wörléns (2010) studie upplever att lagen är viktig för beslutsfattandet i deras arbete och att ramen för deras handlingsutrymme sätts utifrån lag samt organisationens riktlinjer. En lagstiftning som däremot omfattar alla barn, och således både placerade och biologiska barn i familjehem, är Barnkonventionen. Barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling 1989 och beskrivs som ett av de viktigaste verktygen i arbetet med att tillgodose alla barns rättigheter och säkerställande av att barnets bästa alltid ska beaktas. Den 1 januari 2020 blev Barnkonventionen lag i Sverige, vilket
2 Med biologiska barn avser vi föräldrarnas biologiska barn samt andra barn som stadigvarande bor i familjen.
3 Begreppet familjehemsprocessen beskrivs i avgränsningar.
medför ett ytterligare klargörande av att de rättigheter som
Barnkonventionen innehåller ska beaktas av rättstillämpare och domstolar i ärenden och mål som rör alla barn (Regeringskansliet 2020).
1.2 Problemformulering
Ur ett systemteoretiskt perspektiv, där familjen kan ses som ett system, har interaktionen mellan alla medlemmar i familjen betydelse för hur familjen fungerar. Som framkommer i ovanstående text så är det först på senare år som detta uppmärksammas i forskning och barns utveckling har tidigare enbart kopplas till relationen med föräldrarna. Ett nytt sätt att se på barns utveckling medför att lyssna till hur barnet själv reflekterar över sina livsupplevelser (Höjer 2001). Enligt Socialstyrelsens (2020) handbok för professionella bör den professionella beakta vilken inställning barn som redan bor i familjen har till en eventuell placering.
I Barnkonventionens (SFS 2018:1197) tredje artikel läggs tonvikt på att det vid alla åtgärder som rör barn ska beaktas vad som är barnets bästa och i artikel tolv understryks barnets rätt att bli hörd och att uttrycka sin mening.
Barnkonventionen belyser således ytterligare betydelsen av barnens egna upplevelser och i familjehemsprocessen och då ligger det närmast till hand att det är familjehemssekreterares arbete att göra de biologiska barnen delaktiga och låta dem uttrycka sina upplevelser (jfr. Socialstyrelsen 2020). I biologiska barns beskrivningar av situationen i ett familjehem märks vikten av känslan att kunna påverka sin egen situation (Nordenfors 2006). De biologiska barnen ställs inför en förändring av sin livssituation när en ny familjemedlem tillkommer vilket gör det viktigt att även deras röster blir hörda. Förkunskaper, förslagsvis i någon form av utbildning, kan inte garantera att upplevelsen för de biologiska barnen blir goda men att involvera dem i förberedelserna och under hela processen skulle kunna göra
upplevelsen till den bättre för de biologiska barnen konstaterar Poland och Groze (1993).
Den forskning som finns tillgänglig om familjehem fokuserar främst på antingen de placerade barnet eller familjehemsföräldrarna. Forskningen om de biologiska barnen i familjer som valt att bli familjehem har visat sig vara begränsad. Vi har heller inte funnit någon forskning utifrån
familjehemssekreterares perspektiv vad gäller de biologiska barnens situation. Den forskning vår studie istället utgår ifrån där huvudpersonerna är socialarbetare omfattar prioriteringar i socialtjänsten (Wörlén 2010) samt socialarbetarens handlingsutrymme och hur deras arbetsvillkor förändrats över tid (Tham 2017). Handlingsutrymme innebär att ha möjligheten att välja hur man agerar utifrån organisationens ramar. Positionen som socialarbetare innebär ett inbyggt dilemma där socialarbetaren ska möta medborgaren som människa och ta hänsyn till dennes behov. Samtidigt begränsas
socialarbetarens handlingsutrymme av organisationens ramar (Svensson, Johnsson & Laanemets 2008).
Genom att särskilt lyssna till de biologiska barnens åsikter och överväga insatserna därefter kan de professionella ge ett bättre stöd i övergångsfasen till en placering. Det skulle även gynna de professionella att mer exakt kunna bedöma familjehemmets hanteringsförmåga och deras förmåga att tolerera stress, som en placering kan komma att innebära. Att kunna ge ett stöd till alla familjemedlemmar ökar chansen till en lyckad placering vilket även underlättar det ständiga rekryteringsarbetet av familjehem (Poland & Groze 1993).
Den tidigare forskningen visar många exempel på betydelsen av de biologiska barnens åsikter och välbefinnande i familjehemsprocessen.
Forskning visar också att socialarbetares arbetsuppgifter har över tid blivit mer avgränsade och handlar idag huvudsakligen om att genomföra
utredningar och mindre tid spenderas i direktkontakt med klienter, även om socialarbetare uppger att de önskar mer tid med sina klienter (Tham 2017).
Genom detta motiveras vår studie att ur ett professionsperspektiv undersöka betydelsen av de biologiska barnen för familjehemsprocessens olika delar och hur familjehemssekreterare upplever att de arbetar inom ramen för sitt handlingsutrymme för att göra de biologiska barnen delaktiga.
1.3 Syfte
Syftet med studien är att ur ett professionsperspektiv förstå betydelsen av de biologiska barnens delaktighet för familjehemsprocessen samt hur familjehemssekreterare använder sitt handlingsutrymme för att göra de biologiska barnen i familjehemmet delaktiga i familjehemsprocessen.
1.4 Frågeställningar
• Hur beskrivs betydelsen av de biologiska barnens delaktighet för familjehemsprocessen av familjehemssekreterarna?
• Vad är det som styr vilket utrymme de biologiska barnen får i familjehemsprocessen?
• Vilka metoder ses som möjliga och vilka använder
familjehemssekreterarna för att göra de biologiska barnen delaktiga?
1.5 Avgränsningar
Med begreppet familjehemsprocessen avses i denna studie både
familjehemssekreterares arbete vid en familjehemsutredning respektive vid den vidare familjehemsplaceringen. Med tanke på studiens omfattning på 15 HP så är den avgränsad till att utgå från ett professionsperspektiv även om det hade varit intressant och givande för helhetsbilden att också inkludera både biologiska barn och familjehemsföräldrar.
2 Tidigare forskning
I detta avsnitt presenteras tidigare forskning som anses relevant för studien.
Den tidigare forskningen innefattar dels studier med fokus på upplevelser från främst biologiska barn i familjehem men också familjehemsföräldrars upplevelser när det kommer till att ta emot placerade barn i sin familj. Då ingen forskning hittats som specifikt utgår från familjehemssekreterares perspektiv när det gäller området biologiska barn i familjehem så används mer generell forskning om socialarbetares arbetsvillkor och prioriteringar i socialtjänsten. Forskning ur flera perspektiv har valts ut för att ge en rikare helhetsbild av det valda forskningsämnet.
2.1 Familjehemsplaceringars påverkan på familjedynamiken Younes och Harp (2007) utgår i sin forskning ur ett dubbelt perspektiv som omfattar både familjehemsföräldrar och biologiska barn i familjehem.
Författarna beskriver att beslutet att bli familjehemsföräldrar kan vara svårt då potentiella familjehemsföräldrar måste avgöra om deras familjer har det engagemang, tid, ekonomisk stabilitet och föräldraskap som krävs för att ta hand om utsatta barn. Familjer kan dessutom vara intresserade av att bli familjehem, men oroa sig för negativa konsekvenser det kan få för deras biologiska barn (Younes & Harp 2007).
Att bli familjehem medför förändringar på olika plan. Höjer (2001) utgår från ett vuxenperspektiv beskriver hur förändringar på ett offentligt familjeplan kan innebära att nätverket omkring familjen utvidgas och för med sig kontakt med bland annat det placerade barnets skola, anhöriga och socialtjänst.
Familjens vardagsliv påverkas av detta då den gemensamma tiden minskas och familjemedlemmarna kan bli mer splittrade. Höjer (2006) utgår i sin forskning från biologiska barn i familjehem och beskriver hur husets väggar
kan definiera hemmets gränser och symbolisera familjemedlemmarnas integritet. För att tillfredsställa kraven för att vara familjehem så försvinner en del av hemmets integritet (Höjer 2006). Några av de biologiska barnen som deltar i Nordenfors (2006) studie beskriver att deras känsla av enhetlighet i familjen gått förlorad när familjen blev familjehem. Deltagarna beskriver att de varit tvungna att gå åt sidan, har blivit osäkra på sitt eget värde och att de inte längre har en känsla av att vara en del av familjen.
Även på det privata planet påverkas familjens situation. Ett barn som placeras kräver mycket uppmärksamhet från föräldraparet vilket i sin tur minskar tiden för de biologiska barnen tillsammans med deras föräldrar (Höjer 2001; Younes & Harp 2007). Biologiska barn upplever att den jargong som tidigare funnits i familjen inte kan förbli densamma när familjen blir familjehem (Nordenfors 2006). Det nödvändiga föräldraskapet (som familjehemsförälder) präglas av mer rutiner och regler och kan resultera i en mer “stel” familjesituation som även har effekt på det biologiska barnet (Höjer 2001).
Utfallet av en familjehemsplacering är beroende av situationen för de biologiska barn som finns i familjen (Höjer 2001) då risken för instabilitet för det familjehemsplacerade barnet ökar bara av att det överhuvudtaget finns biologiska barn i familjehemmet (Skoog 2013). Det är en stor utmaning för de biologiska barnen att dela med sig av både sin tid, sitt hem och sina föräldrar (Younes & Harp 2007). Twigg och Swan (2007) presenterar forskning med fokus på upplevelser från biologiska barn. Författarna beskriver att när en familj blir familjehem kan den hierarkiska ordningen påverkas och familjemedlemmar kan förskjutas till roller som är mindre framträdande. De biologiska barnen kan uppleva en förlust av sin plats och roll i hemmet när ett nytt barn kommer in i familjen, speciellt gällande deras förhållande till sina föräldrar.
Höjer (2001) menar att fokus bör flyttas från barn-i-relation-till-förälder till barn-som-familjemedlem och därav ta del av barnets egenuttryckta livsupplevelser. Även om intentionerna är goda kan vuxna människor ha svårt att ha ett barnperspektiv när de analyserar och tolkar händelser ”genom barns ögon”. Det kan vara svårt för föräldrar att medge att en
familjehemsplacering skulle kunna påverka deras biologiska barn på ett negativt sätt. I Nordenfors (2006) studie antyder respondenternas svar till att familjehemsföräldrarna inte tycks bekräfta barnens uppfattningar om sig själva och sina behov.
2.2 De biologiska barnens betydelse för familjehemsprocessen Skoog (2013) har intervjuat barn med erfarenheter av instabilitet i samhällsvård och beskriver hur barn som placeras i samhällsvård många gånger får med sig traumatiska erfarenheter därifrån. Att familjehemsvård ofta kan vara traumatisk lyfts också av Poland och Groze (1993) men syftar här till de biologiska barnen, vilka är i fokus i deras studie tillsammans med familjehemsföräldrarna. De biologiska barnen som deltog i studien hade önskat mer information om det placerade barnets beteende och hur mycket familjesituationen skulle förändras innan placeringen genomfördes. Dem menar att någon typ av förkunskap hade varit hjälpsamt för att kunna förbereda sig för den nya livssituationen. Younes och Harp (2007) lyfter att det är viktigt att tillgodose de biologiska barnens behov och inkludera dem i utbildningsprogram för att uppdraget som familjehem ska hålla och lyckas.
Den påverkan som sker på hela familjeenheten när en familj blir familjehem måste tas upp redan som en del av rekryterings- och utbildningsprocessen (Younes & Harp 2007).
De biologiska barnen utgör en viktig del i vårduppdraget som familjehem då de tar ett ansvar över de placerade barnet samt har en inverkan på hur
aktiviteter utförs i uppdraget som familjehem (Höjer 2006; Nordenfors 2006). Att anpassa sig till ett familjehemsplacerat barn som kommer in i familjen kan vara svårt för biologiska barn. Anpassningen kan leda till beteendeförändringar hos de biologiska barnen till följd av förändringar i förhållandet mellan familjehemsföräldrarna och de biologiska barnen (Younes & Harp 2007).
Tidigare familjehemsplacerade barn uppger att sammanbrott kan orsakas av orättvisa och osämja mellan dem själv och vårdgivarna.
Familjehemsplacerade barn har berättat att dem i vissa familjehem blivit illa behandlade i förhållande till familjehemsföräldrarnas biologiska barn (Skoog 2013). Annan forskning visar att familjehemsföräldrar tenderar att ha högre krav och förväntningar på sina biologiska barn och vara mer tillmötesgående mot det placerade barnet (jfr. Younes & Harp 2007; Poland & Groze 1993).
Det kan vara svårt för familjehemsföräldrarna att ha en rättvis behandling av det placerade respektive det biologiska barnet. Svårigheten kan skapa ojämlikhet mellan parterna som vidare kan skapa problematik i relationerna i familjen och resultera i att de biologiska barnens uppförande försämras (Poland & Groze 1993).
Negativ inverkan på de biologiska barnens liv syns på områden som aggression, separation och förlust samt behovet av att tävla om föräldrarnas uppmärksamhet (Twigg & Swan 2007). När ett nytt barn kommer in i familjen kan känslor av spänning infinna sig till en början men sedan övergå i känslor av rädsla, svartsjuka, konkurrens och ångest (Younes & Harp 2007). Biologiska barn med negativa upplevelser av att ta emot ett familjehemssyskon beskriver sig som maktlösa, utan möjlighet att förhandla och påverka sin situation (Nordenfors 2006).
Positiva effekter på de biologiska barnen beskrivs av Höjer (2001) som menar att samtliga av de intervjuade föräldrarna i hennes studie är överens
om att det finns delar som varit positiva för deras biologiska barn. Dessa är läran om att dela med sig, lärdomen om att det finns barn som inte har samma förutsättningar i livet som dem och en ökad förståelse för andra människor. Enligt Nordenfors (2006) hade mammorna hade mer positiva tankar om det biologiska barnets upplevelser av att växa upp med ett placerat barn i familjen än vad det biologiska barnet själv hade. Twigg och Swan (2007) visar att de flesta biologiska barn i studien uppgav att de lärt sig mycket och trodde att det bidragit till att dem blivit mer känsliga, ansvarsfulla och omtänksamma.
2.3 Socialarbetarens handlingsutrymme och arbetsvillkor
2.3.1 Prioriteringar i socialtjänsten
Wörlén (2010) skriver om förutsättningar och erfarenheter gällande prioriteringar inom socialtjänsten. Studien omfattar vilken grupp av klienter som i första hand prioriteras samt hur prioriteringar i form av resurser fördelas mellan olika grupper av klienter. Författaren beskriver att tjänstemännen inom socialtjänsten är gräsrotsbyråkrater och att deras yrkesroll medför att de har ett handlingsutrymme där de själva får bestämma vem eller vilka som ska få rätt till hjälp och i vilken utsträckning.
Gräsrotsbyråkraten beskrivs inte ha någon gränslös eller ovillkorlig handlingsfrihet då det i studien framgår att det finns faktorer som styr friheten i gräsrotsbyråkratens handlingsutrymme. Majoriteten av studiens respondenter upplever att lagen är viktig för beslutsfattandet samt att ramen för handlingsutrymmet också sätts med hjälp av riktlinjer som finns inom organisationen de arbetar i. Tjänstemännen som deltagit i studien säger att de ofta tvingas göra prioriteringar i sitt arbete och inte anser sig ha tillräckligt med resurser. Tjänstemännen uppgav att de behövde prioritera i vilken turordning deras klienter skulle få hjälp samt hur mycket tid de skulle lägga
på respektive ärende. En relativt stor del av de tjänstemän som deltog i Wörléns (2010) studie uppgav att de har tillräckligt med tid för att hinna med sina arbetsuppgifter men att arbetet de utför däremot samtidigt präglas av motstridiga krav.
2.3.2 Förändrade arbetsvillkor i socialtjänsten
Tham (2017) skriver om hur socialarbetares arbetsvillkor har förändrats under tid. En av de förändringar som framställs vara en av de mest framträdande är att socialarbetarnas arbetsuppgifter beskrivs blivit mycket mer avgränsade. Arbetet 2014 verkar huvudsakligen handla om att genomföra utredningar medan det tidigare täckte ett bredare spektrum av uppgifter. Under 2003 angav en större andel socialarbetare att stöd och rådgivning samt behandlingsarbete och förebyggande arbete var en del av deras arbetsuppgifter än under 2014. En annan förändring som skildras är att socialarbetare beskriver att de tillbringar mindre av sin arbetstid i
direktkontakt med sina klienter. Detta är inget socialarbetarna själva har valt då en majoritet av socialarbetarna beskrivs föredra att spendera mer tid i direktkontakt med klienter och ha mer frekventa kontakter med klienter (Tham 2017).
Studiens respondenter beskriver 2014 en tyngre arbetsbelastning än de som arbetade under 2003 samt att det fanns tendenser att arbetsbelastningen ofta staplas upp och att kraven på arbetet gav negativ påverkan på både deras hem och familjeliv. Det är också fler socialarbetare 2014 som uttalar att de har mer att göra och att de ofta måste arbeta övertid för att hinna med. Flera socialarbetare uppger även att de ofta känner sig skyldiga att göra saker på ett visst sätt, som de anser bör göras annorlunda, samt att de många gånger får uppdrag utan tillräckliga resurser för att kunna slutföra dem (Tham 2017).
Socialarbetare beskriver hur deras arbete 2014 oftare påverkas av situationer som är brådskande och uppstår i klientarbete och att de många gånger måste ändra planerna de lagt upp för en arbetsdag och att detta kan bero på både nödsituationer med klienter och personalbrist. Studien visar vidare att socialarbetare 2014 rapporterar att de har mindre möjlighet att vara med och påverka det val av metoder som används i arbetet eller arbetsmängden de tilldelas än under 2003. Vidare framgår hur socialarbetarna således verkar ha mindre kontroll över beslutsfattandet 2014 men däremot verkar det tydligare definierat vad arbetet innebär och socialarbetarna har insikt i vad deras ansvar är samt vad som krävs av dem i sin yrkesroll (Tham 2017).
3 Teori
I detta avsnitt presenteras de teoretiska verktyg som används vid analysen av det empiriska materialet i studiens resultatdel. Lipskys (2010) teori om gräsrotsbyråkrater och begreppet handlingsutrymme tillämpas för att beskriva socialarbetares resonemang och handlande i olika situationer de ställs inför i sitt arbete. Teori och begrepp tillämpas för tolkning och förståelse av de relationer som framstår finnas mellan
familjehemssekreteraren och de biologiska barnen samt familjehemmet och hur det tar sig uttryck i praktiken.
3.1 Gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme
3.1.1 Gräsrotsbyråkrati
För att analysera vårt resultat har vi valt att utgå ifrån Michael Lipskys (2010) teori om Street-level bureaucrats som på svenska översätts till
”gräsrotsbyråkrat” och utgår från att studera socialsekreterarens
handlingsutrymme inom den offentliga sektorn. En gräsrotsbyråkrat är den person som kommer i direktkontakt med allmänheten, medborgarna (Lipsky 2010). Johansson (2007) belyser att klientkontakten kan se olika ut, med större eller mindre avstånd mellan parterna. Lipsky (2010) belyser dilemmat mellan att vilja hjälpa andra människor kontra att förhålla sig till de organisatoriska riktlinjerna och forma relationen till medborgaren därefter.
Johansson (2007) lyfter att en gräsrotsbyråkrat är den person som allmänheten möter i offentliga situationer och den som befinner sig längst ner i den offentliga hierarkin för att verkställa de beslut som högre myndigheter och politiker beslutar om. Då familjehemssekreterare inom socialtjänsten befinner sig på denna position och vi vill lyfta vilka faktorer det är som påverkar deras inkluderande vad gäller de biologiska barnen och
hur det kan komma att påverka famliljehemsprocessen anser vi att denna teori är relevant för vår studie.
Lipsky (2010) menar att en gemensam faktor för alla typer av gräsrotsbyråkratier är att avståndet mellan beslutsfattare högre upp i den organisatoriska hierarkin och personerna som ska implementera besluten är relativ stort. Detta leder till en stor frihet i hur den dagliga verksamheten utformas och således ett visst handlingsutrymme. Då gräsrotsbyråkrater har ett handlingsutrymme för sina bedömningar och huruvida arbetet ska genomföras betraktas det som en nödvändighet i det sociala
verksamhetsfältet. Gräsrotsbyråkraternas handlingsutrymme kan komma att begränsas på grund av bristande resurser som kan förekomma inom en organisation. Handlingsutrymmet kan även begränsas genom exempelvis vagt formulerade mål inom organisationen.
Lipsky (2010) talar även om gräsrotsbyråkrater som policyskapare.
Blomberg och Dunér (2015) beskriver även detta genom att
gräsrotsbyråkraterna fattar beslut och tolkar lagar och riktlinjer utifrån varje enskild individ och omvandlar den nationella policyn och de kommunala riktlinjerna till praktik. Medborgaren kommer alltid att styras av
gräsrotsbyråkraten som genom sin makt försöker påverka hen i den riktning som organisationen tycks önska. Enligt Lipsky (2010) är en del av arbetet som gräsrotsbyråkrat att generalisera och kategorisera medborgarna de möter. Detta betyder att människor den professionella möter placeras i fack och alla i samma fack få liknande insatser. Gräsrotsbyråkratens arbete karaktäriseras även av en hög grad handlingsutrymme och hen har möjligheten att utforma insatser själva vilket leder till en ökad maktposition.
Detta betyder att de i mötet med medborgaren har möjligheten att individanpassa insatserna.
3.1.2 Handlingsutrymme
Vad som avgör hur stort gräsrotsbyråkraternas handlingsutrymme blir är organisationen och dess uppdrag. En gräsrotsbyråkrat har stort frihet i handlingsutrymmet men är styrd av lagar, regler, traditioner och överenskommelser. Utrymmet formas även av professionella tolkningar, rutiner och interaktionen mellan professionell och medborgare.
Handlingsutrymmet kan även utnyttjas på flera olika sätt och olika personer med olika erfarenheter utnyttjar det således olika. Dock menar de att inom en organisation kommer traditioner utvecklas och att personerna inom organisationen tenderar att utnyttja handlingsutrymmet liknande varandra (Svensson, Johnsson & Laanemets 2008).
Dilemmat att hantera hjälp och kontroll i samma handlingar och att både vara medmänniska och organisationsrepresentant är en del av gräsrotsbyråkratens vardag (Svensson, Johnsson & Laanemets 2008; Lipsky 2010).
Handlingsutrymmet innebär att ha möjligheten att välja hur man agerar utifrån organisationens ramar men det handlar också om att ha kompetensen att vara rimlig i sina val. Lipskys (2010) argument om att gräsrotsbyråkrater har en valmöjlighet att använda handlingsutrymmet på olika sätt kan jämföras med hur Svensson, Johnsson och Laanemets (2008) beskriver hur det kan se ut i praktiken. De menar att hen kan välja att gå utanför ramarna och anpassa insatserna efter det personliga behovet hos klienten eller begränsa det genom att hänvisa till lagar och organisationens riktlinjer.
Sjögren (2018) menar även att relationen mellan socialarbetare och klient är en viktig del av det sociala arbetet och beskrivs som nära sammankopplat med det sociala arbetets kvalitet och effektivitet. Hon menar att socialt arbete handlar framför allt om att skapa och underhålla relationen mellan
medarbetare och medborgare och menar att med en relation präglad av tillit ökar handlingsutrymmet för socialarbetaren.
Enligt Isaksson (2014) kan begreppet handlingsutrymme delas upp i formellt och informellt handlingsutrymme, vilket även vi delvis gör i vår studie.
Organisationen ger den anställde det formella handlingsutrymmet i form av rättigheter, skyldigheter och resurser för att utföra sitt arbete vars regleras bland annat av lagar och anställningsavtal. Formellt handlingsutrymme kan förknippas med begreppet kontroll menar Isaksson som skiljer mellan kontroll i arbetet och kontroll över arbetet. Det informella
handlingsutrymmet är det utrymme som ges till varandra i en grupp, medvetet eller omedvetet. Dessa är normerna för arbetsgruppen och kan förändras genom förhandlingar dem emellan. Isaksson menar att handlingsutrymmet är summan av de utrymme som organisationen och gruppen ger individen. Hur man ”bör”, ”får” och ”ska” agera tolkar alla individer olika och gränserna sätts olika för olika individer.
4 Studiens metod och genomförande
I detta avsnitt presenteras inledningsvis en beskrivning av hermeneutiken som är den vetenskapsteoretiska utgångspunkten i studien och därefter redogörs författarnas förförståelse. Efter det redovisas de metoder och tillvägagångssätt som använts vid studiens genomförande och de
forskningsetiska överväganden som gjorts. Slutligen förs en metoddiskussion inkluderat studiens validitet, reliabilitet och generaliserbarhet samt en redogörelse för den interna arbetsfördelningen under forskningsprocessen.
4.1 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt och förförståelse
4.1.1 Hermeneutik
För att besvara syfte och forskningsfrågor i studien kommer en hermeneutisk vetenskapsteoretisk ansats att användas. Hermeneutiken innebär att studera tolkningar och att man kan förstå samhället samt sociala relationer genom att studera hur olika grupper av människor sätter ord på saker för att därefter tolka beteende och handlingar (Payne 2015). Maria Henricson (2017) beskriver att hur vi tolkar och förstår saker och situationer alltid påverkas av yttre sociala skeenden. Detta påverkar i sin tur hur vi ser och förstår omvärlden. I vår studie kommer intervjupersonernas svar troligtvis färgas av deras förförståelse samtidigt som vår tolkning av dessa svar kommer att påverkas av vår. Det är viktigt att vi är medvetna om vår förförståelses påverkan i tolkningsprocessen. Vår förförståelse om ämnet skiljer sig i många avseenden, vilket beskrivs mer i nästa avsnitt. Detta tror vi är en fördel för att kunna vara kritiska i tolkningen av materialet och se situationen ur fler perspektiv.
Vår studie baseras på kvalitativa intervjuer, vilket Henricson (2017) nämner som ett vanligt val vid en hermeneutisk studie. I vår studie har vi behövt
förstå det som sägs under intervjuerna och försökt förklara vad det innebär.
Här kan hänvisas till Henricson (2017) beskrivning av att en betydelsefull metodaspekt inom hermeneutiska studier är att pendla mellan att förklara och att förstå, vilket kan kopplas till den mångtydighet som kan finnas i både mänskligt handlande och texter.
Magdalene Thomassen (2007) beskriver den “hermeneutiska cirkeln” och att vår förståelse utvecklas genom konstanta rörelser mellan helheten och den del av ett material som vi försöker förstå. En del av en text måste tolkas med kännedom om dess helhet samtidigt som det är genom de olika delarna som förståelsen av helheten fördjupas. Detta är viktigt för oss att vara medvetna om vid tolkning av vårt datamaterial då delar av det måste förstås i ljuset av dess helhet och tvärtom.
4.1.2 Förförståelse
Alla människor bär på förväntningar, tolkningar och antaganden som har sin grund i generaliserad erfarenhetskunskap. Det innebär en redan bestämd förförståelse för olika situationer och händelser som kan uppstå och bygger på gemensamma drag vi ser i dessa (Thomassen 2007). Massmedia kan ha haft inverkan på vår förförståelse då socialtjänsten och deras arbete med jämna mellanrum uppmärksammas i media. En av oss har vidare genomfört sin VFU-period inom socialtjänsten och vi båda har i olika utsträckning arbetat i verksamheter med barn. En av oss har också mångårig personlig erfarenhet av att vara ett biologiskt barn i familjehem.
Vi ser att förförståelsens inverkan på studien kan vara både positiv och negativ. Positiv genom att den kunskap vi redan har om ämnet kan underlätta för vår förståelse att läsa akademiska texter och andra referenser till studien.
Det skulle också kunna underlätta författandet av relevanta frågor till intervjufrågorna samt att tolka och skriva fram studiens resultat. En negativ
påverkan av förförståelsen skulle kunna vara att vi mer omedvetet väljer ut delar i studiens material som överensstämmer med vår förförståelse. För att undvika ett sådant förfarande är det av stor vikt att vara medveten om risken att förförståelsen skulle kunna färga av sig på eller styra studien under hela forskningsprocessen. Som tidigare nämnt skiljer sig vår förförståelse om ämnet i många avseenden vilket vi tror är en fördel för att kunna vara kritiska i tolkningen av materialet och se situationen ur fler perspektiv. Under arbetet med studien har situationer uppstått då vi tolkat saker olika, där grunden kunnat ses ligga i våra olika förförståelser. Den av oss som har mer erfarenhet och förförståelse om ämnet har haft enklare att förstå vissa situationer medan den andre varit mer ifrågasättande och behövt mer information för att förstå. I dessa situationer har vi kunnat prata och diskutera oss fram till ett gemensamt svar som också håller sig till ämnet.
4.2 Tillvägagångssätt vid studiens genomförande
I detta avsnitt beskrivs de metoder som använts för insamling av studiens datamaterial, urval av intervjupersoner samt genomförande av
datainsamling. Vidare beskrivs hur den insamlade datan har hanterats och analyserats.
4.2.1 Metod för datainsamling
För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar valdes att genomföra en kvalitativ intervjustudie. Intervjufrågorna har formulerats för att vara korta och enkla att förstå för intervjupersonerna. De frågor som ställts har också varit öppna frågor för att respondenterna skulle kunna svara så fritt som möjligt och ge nyanser i svaren (jfr. Kvale & Brinkmann 2014).
Den typ av intervjuer som valts ut för att passa studien är semistrukturerade intervjuer. De semistrukturerade intervjuerna gav utrymme att vid
intervjutillfällena utgå från en intervjuguide (se bilaga 2) med förutbestämda teman och frågor men också möjlighet att variera frågornas ordningsföljd i respektive intervju. Vi kunde därmed variera frågornas ordningsföljd för att kunna anpassa oss efter intervjusituationen. Semistrukturerade intervjuer gav oss också möjlighet att utöver intervjuguidens frågor ställa icke-
förutbestämda följdfrågor i samband med ämnen som uppfattas vara viktiga för studien och dess resultat (jfr. Bryman 2018).
Intervjufrågorna som ställts vid intervjuerna har utformats för att med största möjlighet kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. För att lägga grund för längre och mer utvecklade svar på intervjufrågorna har vi undvikit att utforma frågor som huvudsakligen bara kan besvaras med “ja” eller “nej”.
Vi har även undvikit att ställa flera frågor i samma mening för att
intervjupersonerna ska kunna fokusera på en fråga i taget och ge svar på den.
Under intervjuerna har fokus legat på att visa intresse för det
intervjupersonerna berättar och själva tala måttligt mycket för att framhäva att det är intervjupersonen samt dennes erfarenheter och berättelse som står i centrum. Då intervjupersonen gett intressanta svar på frågor, som däremot varit kortare än önskat, har följdfrågor ställts för att utveckla svaret och ge oss mer information. Studiens intervjufrågor har utformats för att inte vara styrande utan vara så öppna som möjligt för att bredda svaren, men samtidigt hålla sig till ämnet. Till detta hör också att vi lagt vikt vid att upprätthålla en god relation mellan oss och intervjupersonerna samt varit så neutrala som möjligt under samtalen både gällande det vi säger men också i känslouttryck och kroppsspråk (jfr. Yin 2013).
4.2.2 Urval och urvalsmetod
Vid sökandet efter relevanta intervjupersoner till studien gjordes en avgränsning till personer som beräknades besitta kunskap om området där
forskningen i denna studie bedrivs. Med tanke på studiens syfte att undersöka familjehemssekreterares beskrivning av biologiska barn samt deras arbete med de biologiska barnen i familjehemsprocessen anses lämpliga respondenter således vara just familjehemssekreterare (jfr. Eriksson- Zetterquist & Ahrne 2015). Intervjupersoner till studien har till största del valts ut genom ett avsiktligt urval. Det innebär att vi avsiktligt har valt ut intervjupersoner för att kunna samla in de data som är mest relevanta för studien (Yin 2013). Detta gjordes genom att förfrågan skickats via mail till tänkbara intervjupersoner. Urvalet kan även ses omfattas av det Yin (2013) beskriver som ett bekvämlighetsurval där de tillfrågade är mer lättillgängliga då vi tagit tillvara de kontakter vi har sedan tidigare. Vidare skickades förfrågan till flera kommuner innefattande både tänkbara intervjupersoner och chefer, som i sin tur skickat förfrågan vidare till sina medarbetare. Det sistnämnda kan ses vara en form av det Yin (2013) beskriver som ett snöbollsurval med motivering att det var cheferna som valde ut och gav oss kontaktuppgifter till intresserade medarbetare. Några av de
familjehemssekreterare vi kontaktade avböjde deltagande i studien med motivering att de hade hög arbetsbelastning och några
familjehemssekreterare svarade inte på förfrågan.
Studiens empiri är inhämtad från intervjuer med sju familjehemssekreterare.
Antalet intervjupersoner har sin grund i vad som beräknats hunnits med inom tidsramen för studien. Att komma upp i sex till åtta intervjupersoner som deltar innebär vidare en ökad säkerhet i att det insamlade materialet är relativt oberoende av exempelvis arbetsförhållandena på en viss arbetsplats eller enskilda familjehemssekreterares personliga uppfattningar om något.
Vid intervjuerna började vi känna igen svar och svarsmönster i flera intervjuer och upplevde mättnad i vissa betydande delar medan andra svar skiljde sig åt i vissa avseenden (jfr. Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2015).
4.2.3 Genomförande av datainsamling
Vid sökandet efter intervjupersonerna mailades först en kortare förfrågan om intresse för att delta i studien ut, innehållande när vi tänkt genomföra intervjuerna samt information om att ett längre informationsbrev (se bilaga 1) skickas ut vid intresse för att delta i studien. Till de familjehemssekreterare som visade intresse för att ställa upp på en intervju till studien skickades informationsbrevet ut samt förslag på datum och tider för intervju. Vid förfrågan om deltagande i studien uppkom frågan från några respondenter om de kunde få tillgång till intervjufrågorna innan intervjuerna. För att undvika att respondenterna skulle ge inövade svar utan istället tala utifrån den spontana känslan vid intervjutillfället så valde vi endast att skicka ut de teman som intervjuerna skulle utgå ifrån till studiens alla respondenter. En ytterligare motivering till att inte skicka ut intervjufrågorna i förväg är att vi genomför en kvalitativ intervju och enligt det Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) beskriver skapas en förståelse av intervjupersonernas upplevelser av någonting just vid det aktuella tillfället. Detta kan även ses som en nackdel då svaret kunnat bli annorlunda om intervjun hållits vid ett annat tillfälle.
Detta motiverar dock vårt val för att intervjupersonerna inte skulle kunna förbereda sina svar.
Studien har genomförts under rådande omständigheter med restriktioner i samhället i och med pandemin med Covid-19 vilket har resulterat i att vissa delar av tillvägagångssättet fått anpassas efter det. Det har för oss inneburit att vi inte kunnat genomföra intervjuer i verkligheten på en utvald plats utan intervjuer har genomförts via videosamtal på Skype. Videosamtal tenderar att bli mer formella, vilket har ställt högre krav gällande förberedelser på oss som intervjuare. Att hålla intervjuerna via Skype kan ha gjort det svårare för oss att finna och fånga in nyanser och föreställningar i den specifika miljö familjehemssekreteraren arbetar i. Däremot har respondenterna i och med detta getts möjlighet att själva välja miljö att befinna sig i under
genomförandet av intervjun, där de förhoppningsvis känner sig bekväma (jfr.
Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2015). Vid samtliga intervjuer framgår också att respondenterna vant sig vid att hålla möten via videolänk, vilket kan ha bidragit till den känsla vi fick av att de redan inledningsvis upplevdes bekväma i situationen.
Att fånga upp kroppsspråk under intervjutillfällena är av vikt då det kan bidra till ett rikare tillträde av intervjupersonernas tankar och uppfattningar.
Uppfattningen av kroppsspråk begränsas däremot av att intervjuerna genomförs via video eftersom samspelet blir annorlunda när parterna sitter bakom en skärm istället för att kunna träffas i verkligheten. Detta la större ansvar på oss att vid inledningen av intervjuerna skapa ett bekvämt klimat för intervjupersonen. För att försöka skapa en lättsam och bekväm stämning mellan oss och intervjupersonerna inleddes intervjutillfällena med några minuters småprat följt av en kortare beskrivning av oss intervjuare, syftet med studien, hur intervjuernas genomförande skulle se ut samt samtycke till inspelning av intervjun (jfr. Kvale & Brinkmann 2014).
För att underlätta intervjuprocessen bestämdes inför intervjuerna en inbördes ansvarsfördelning, som varierade vid de olika intervjuerna.
Ansvarsfördelningen handlade om att en av oss ställde intervjufrågorna och den andra fokuserade på att ta anteckningar. Trots att vi spelade in intervjuerna ansåg vi att det var viktigt att anteckna för att dels fånga upp kroppsspråk, gester, grimaser och annat ohörbart som inte fångas på ljudinspelningen och dels för att anteckna frågor om som kunde ställas längre fram i intervjun (jfr. Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2015).
4.2.4 Hantering av insamlat datamaterial
Efter intervjuernas genomförande har det inspelade materialet transkriberats genom att skrivas ut. Intervjuerna har skrivits ut ordagrant exklusive upprepningar. För att effektivisera transkriberingsprocessen har vi delat upp transkriberingarna mellan oss. Transkriberingen har genomförts kort efter intervjuerna ägt rum och med stödanteckningarna tillgängliga för att underlätta processen att skriva ner det som sägs. Att transkribera i närliggande tid har också underlättat att tolka det som sägs då vi kunnat minnas de sammanhang det sagts i. Då vi känt till vårt material har vi vidare kunnat inleda tolkningsarbetet redan då vi lyssnade på intervjuerna och transkriberade materialet (jfr. Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2015).
4.2.5 Analysmetod
För att på ett enklare sätt kunna gå tillbaka i materialet och finna relevant information så krävs kodning av det empiriska materialet som vi samlat in vid intervjuerna. Vi har i denna studie gjort en tematisk analys av det empiriska materialet för att skildra händelser, karaktärer och teman det innehåller (Öberg 2015). Genom denna metod har intervjumaterialet gjorts överblickbart och tolkningsbart genom uppdelning i de olika teman som senare presenteras i studiens resultatdel. Braun och Clarke (2016) beskriver att den tematiska analysen syftar till att just identifiera, analysera och redovisa teman inom ett visst datamaterial. Carey (2012) beskriver att syftet med att göra en textanalys är att analysera materialet som finns utifrån en tolkande ansats. Med hjälp av tolkningar av det insamlade materialet så utvecklas kunskap om företeelser som helhet (Carey 2012). Den tematiska analysen fungerar i denna studie som en grund för att ur intervjumaterialet identifiera teman utifrån vilka en analys kan göras
för betydelsen av de biologiska barnen i ett familjehems delaktighet i familjehemsprocessen utifrån ett professionsperspektiv.
När intervjuerna med familjehemssekreterarna transkriberats färdigt skrevs de ut i pappersversioner och det systematiska analysarbetet påbörjades. Bearbetningen av intervjumaterialet har inspirerats av de olika faser i tematisk analys som Braun och Clarke (2006) presenterar, vilka är följande:
Tabell 1. Faser i tematisk analys enligt Braun och Clarke (2006 s.
87).
Fas Beskrivning av fasen Fas 1.
Bekanta dig med ditt datamaterial
Transkribera data (om det behövs), upprepade läsningar, skriva ner inledande idéer
Fas 2.
Generera inledande koder
Kodning av intressanta drag i hela datamaterialet på ett systematiskt sätt. Samla in data som är relevanta för varje kod.
Fas 3.
Söka efter teman
Samla in koder i potentiella teman. Samla all data som är relevant för varje potentiellt tema.
Fas 4.
Granska teman
Kontrollera om teman fungerar i förhållande till de kodade utdragen (fas 1) och hela datamängden (fas 2), vilket framställer en tematisk “karta” av analysen
Fas 5.
Definiera och namnge teman
Pågående analys för att förfina specifikationerna för varje tema och den övergripande historia som analysen berättar. Detta framställer tydliga definitioner och namn för varje tema.
Fas 6.
Redovisa och
Sista tillfället för analys. Urval av övertygande utdrag, slutanalys av utvalda utdrag. Återkoppla analysen till forskningsfrågor och litteratur. Producera en vetenskaplig rapport av analysen.
presentera resultatet
Som ovan nämnt så tänker vi att analysarbetet egentligen/troligtvis startade redan i intervjusituationerna. Analysen fortsatte sedan under transkriberingen, som är en del av den första fasen, och sorteringen av allt det empiriska materialet. Det skulle kunna ses som att vi då redan hade en viss förförståelse för materialet och dess innehåll när vi fortsatte in i den första fasen som handlar om att bekanta sig med sitt datamaterial, eftersom vi både hört och läst intervjuerna under transkriberingsarbetet. Inledningsvis så delade vi upp det
transkriberade materialet mellan oss och gjorde upprepade läsningar av materialet samt skrev ner initiala idéer och reflektioner i marginalen som uppstod under läsningens gång. I den andra fasen började vi det mer systematiska arbetet med att koda materialet genom att stryka under intressanta, återkommande drag i intervjuerna med olika färger samt skriva stödord i marginalen. Olika koder som uppstod var exempelvis viktiga, delaktiga, prata och relation. Samma delar av en intervju kodades ibland i detta skedet med flera olika koder.
Efter andra fasens genomförande hade vi således ett kodat material men som dock än inte var organiserat i större teman. Koderna började i denna del av analysen sorteras i potentiella teman, och övergick därmed till det Braun och Clark (2006) benämner som den tredje fasen. De olika koderna skrevs in i ett Word-dokument och vi diskuterade utifrån de koder vi utläst fram potentiella teman under vilka vi placerade de olika koderna. Denna processen var ganska svår och relativt tidskrävande då flertalet koder av oss ansågs kunna passa under flera teman och/eller eventuella underteman. I ett försök att
förenkla gjordes då en grov sortering för koder som sågs mer kopplade till det biologiska barnet, hela familjen och
familjehemsföräldrarna respektive familjehemssekreteraren och dennes arbete. Under den fjärde fasen och den femte fasen undersöktes om de olika koderna fungerade under respektive tema och när detta var färdigt namngavs de olika temana samt underteman med relevanta rubriker, vilka ändrats och finslipats många gånger under arbetets gång. De övergripande teman som slutligen identifierats, och som presenteras i studiens resultat är
handlingsutrymmets betydelse för de biologiska barnens delaktighet och värdet av de biologiska barnens delaktighet. Avslutningsvis landade analysarbetet i den sjätte fasen där utvalda utdrag från intervjuerna analyserades utifrån utvalda teorier, ställdes mot tidigare forskning på området samt återkopplades till våra forskningsfrågor.
Under analysprocessens gång har vi uppsatsförfattare bytt material med varandra för att komplettera varandras analysarbete och säkerställa att vi tänkt och arbetat på samma sätt. Detta har också gjorts genom att med varandra diskutera olika fynd som gjorts under läsning och analysering. Att byta material ansågs också vara en ytterligare säkerhet för att kunna uppmärksamma de delar den andra skulle kunna missat eller tolkat på ett annorlunda sätt.
4.3 Forskningsetiska överväganden
Under forskningsprocessen är etiska överväganden av stor betydelse för forskningens kvalité och hur dess resultat kan användas för att utveckla vårt samhälle (Vetenskapsrådet 2017). I arbetet med studien har brister om forskningen inom det aktuella ämnet visats vilket motiverat oss till att med vår studie fylla kunskapsluckan. Vår studie har genomgående tagit hänsyn
till Vetenskapsrådets (u.å.) forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning där de fyra huvudkraven är
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Sedan 1 januari 2004 omfattas forskning som avser människor av Lag (2003:460) om etikprövning av forskning på människor. Vi anser inte att vår studie faller under denna lag då studien inte riskerar att medföra något fysiskt ingrepp på en person eller risk att skada någon fysiskt eller psykiskt. Vår studie behandlar inte heller personuppgifter som faller under
Personuppgiftslag (1998:2014) och en etisk granskning behöver inte göras av den anledningen heller (Vetenskapsrådet 2002).
4.3.1 Informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet Ett dilemma vi resonerat kring under arbetet med studiens framkomst är risken att våra intervjupersoner ger riktade svar, dvs. “säger det de tror att vi vill höra”. Därför har vi försökt undvika att betona just barnperspektivet och inte framhålla detta i våra intervjufrågor samt ställa breda och icke-ledande följdfrågor. Vi har dock informerat intervjupersonerna om syftet med studien samt villkoren för medverkan i studien via vårt informationsbrev och således tagit hänsyn till Vetenskapsrådets (u.å.) informationskrav. Till
informationskravet hör också att respondenterna har upplysts om att de när som helst kan avbryta sin medverkan då deltagandet är frivilligt.
I informationsbrevet samt vid intervjutillfällena har våra intervjupersoner informeras om att samtycke behövs då forskning enligt Vetenskapsrådet (2017) inte bör fortsätta utan information samt samtycke från deltagande i studien. Deltagarna har vidare delgetts att de själva har rätt att bestämma över sin medverkan samt att medverkan kan avbrytas av deltagaren när som helst utan några negativa påföljder. På så vis uppfyller studien
Vetenskapsrådets (u.å.) samtyckeskrav.
En betydande del av forskningsetiken är frågor som rör hur man behandlar personerna som medverkar i forskningen. En självklarhet är att skydda personerna som deltar i forskning från skador och kränkningar för att uppfylla individskyddskravet (Vetenskapsrådet 2017). Vetenskapsrådet (2017) beskriver att konfidentialitet innebär att inte sprida uppgifter som inhämtats via förtroende och se till att obehöriga kan ta del av dem, vilket hör ihop med konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet u.å.). Lag (2003:460) om etikprövning av forskning på människor omfattar enligt 3 § punkt 1.
gäller behandling av känsliga personuppgifter. För att värna om intervjupersonernas personliga integritet och för att inte riskera att de ska skadas har avidentifiering av materialet skett (Vetenskapsrådet u.å.;
Vetenskapsrådet 2017). För att däremot dels skilja på vem som har sagt vad men också ge läsaren en närmare känsla till materialet har
familjehemssekreterarnas namn bytts ut mot en siffra istället för intervjupersonernas riktiga namn.
De data som genom studien samlats in kommer slutligen endast användas i vår forskning och således uppfylls nyttjandekravet, som innebär att uppgifter insamlade om enskilda personer endast får användas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet u.å.). Intervjupersonerna har informerats om att ljudupptagning och det transkriberade materialet kommer att raderas när uppsatsen är examinerad och godkänd.
4.4 Metoddiskussion
Denna studie är en fördjupande analys av familjehemssekreterares tankar och metoder gällande biologiska barns delaktighet och betydelse vid familjehemsprocessen. Studiens empiriska material samlades in via semistrukturerade intervjuer som Bryman (2018) beskriver ger möjlighet att utöver intervjuguidens frågor ställa icke-
förutbestämda följdfrågor. Valet av datainsamlingsmetod bedöms även i efterhand lämpligt och har gett oss ett rikligt empiriskt material som bedöms besvara studiens syfte och frågeställningar på ett tillfredsställande sätt. Vi ser dock att vi troligtvis ställt annorlunda och fler följdfrågor om intervjuerna genomförts idag då det kunnat ge oss ytterligare fördjupande information om ämnet. Detta ses grundas i vår avsaknad av erfarenhet av att hålla i intervjuer.
För att analysera materialet som samlats in vid semistrukturerade intervjuer och genom tolkning av materialet försöka förstå familjehemssekreterarnas tankar och handlade används teorin om gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme samt begreppet makt. Dessa teorier och begrepp har i sin tur format studiens resultat och hade andra teorier valt istället hade utsagorna från studiens respondenter kunnat tolkas på annat sätt och således gett studien ett annorlunda resultat. Vi bedömer däremot att de val av teorier vi gjort varit givande för oss och vår förståelse av familjehemssekreterarnas beskrivningar av de biologiska barnens delaktighet i och betydelse för familjehemsprocessens olika delar.
4.3.2 Trovärdighet
Forskning handlar om att läsaren ska tro på det som går att läsa i en studie. För att få någon form av genomslag behöver forskning vara trovärdig, kunna förlitas vara riktig samt att studien genomförts på det sätt som beskrivs (Svensson och Ahrne 2015). Vid arbetet med intervjuguiden stod studiens syfte, frågeställningar samt aktuella respondenter i fokus för de frågor som utformades och sedermera ställdes till studiens respondenter. Respondenternas svar på intervjufrågorna har bedömts tillfredsställande och gett nyanser i
studiens resultat. En annan faktor som Svensson och Ahrne (2015) beskriver inverka på en studies trovärdighet är dess transparens och en tydlig beskrivning av forskningsprocessen. I denna studie redovisas ett metodavsnitt med beskrivande tankar och motiveringar de olika val av metoder som gjorts under studiens genomförande och kan således ses bidra till trovärdigheten.
Med tanke på att studiens respondenter främst utsetts genom ett avsiktligt urval men också ett bekvämlighetsurval kan risk ses föreligga att respondenterna valts ut selektivt och bekräftar förutfattade meningar vi har om studiens ämne. Å andra sidan kan ett avsiktligt urval ge en mer fördjupad förståelse för det område som studien syftar att undersöka. Detta då respondenterna valts ut med motivering att de anses besitta goda kunskaper för att kunna besvara studiens frågeställningar på ett tillfredsställande sätt, vilket i sin tur kan betraktas bidra till studiens trovärdighet. Vi har även använt en form av snöbollsurval som Yin (2013) beskriver. Snöbollsurvalet kan enligt Yin (2013) vara acceptabelt om det är ändamålsenligt vilket vi författare ansåg med motivering att intervjupersonerna arbetar som familjehemssekreterare och ansågs besitta information som är relevant för studien.
4.3.3 Tillförlitlighet
En studies tillförlitlighet behandlas ofta i relation till frågan om hur ett resultat kan återges av andra forskare och vid andra tidpunkter.
Kritik mot en studies tillförlitlighet handlar ofta om risken att olika forskare tolkar material på olika sätt (Kvale och Brinkmann 2014).
Den tolkning som görs av något i en intervjusituation kan se annorlunda ut än en tolkning som senare görs av en transkriberad
version av intervjun, som endast består av text och inte förmedlar det tonfall och eventuella känslouttryck, kroppsspråk eller andra typer av gester som kan ha framkommit i intervjusituationen (Jacobsen 2012).
I och med att studien är kvalitativ så kommer resultat med stor sannolikhet att variera och det medför i sin tur att resultatet i studien troligtvis inte helt och hållet kan återges om studien skulle genomföras av en annan forskare vid en annan tidpunkt.
Respondenterna i studien har vidare olika erfarenheter och bakgrund m.m. vilket kan ses som faktorer som bidrar till hur resultatet av en intervju blir. Denna form av mångfald hos respondenterna kan däremot också ses som berikande och ge en mer fördjupad bild av resultaten som blir.
4.3.4 Generaliserbarhet
Då kvalitativa forskningsstudier ofta handlar om respondenternas subjektiva tankar, åsikter, upplevelser och känslor är de svårt att generalisera resultaten (Kvale och Brinkmann 2014). Detta är fallet även i denna studie då familjehemssekreterares tankar, upplevelser och känslor står i fokus. Studien innefattar dessutom ett relativt lågt antal respondenter. I denna studie har dock familjehemssekreterare från flera olika kommuner intervjuats och gett liknande svar på flertalet frågor vilket kan ses stärka studiens generaliserbarhet och att resultatet till viss del skulle kunna appliceras på det generella sociala arbetet för familjehemssekreterare. Däremot arbetar samtliga familjehemssekreterare i mindre eller mellanstora kommuner och det går inte bortse från att arbetet för familjehemssekreterare kan se annorlunda ut i exempelvis större städer, vilket begränsar möjligheten att generalisera resultatet utanför denna studie.
Kvale och Brinkmann (2014) skriver om analytisk generalisering och hur det handlar om en studies resultat kan jämföras med andra likvärdiga populationer för att hitta likheter dem emellan och på så sätt utläsa om den studie som genomförs är generaliserbar. Vid analytisk generalisering krävs att forskare tydligt argumenterar och påvisar likheter med andra studier som kan anses jämförbara för att göra den egna studiens resultat mer trovärdigt. I denna studiens återkopplas resultatet vid upprepade tillfällen till tidigare forskning.
På så vis pekas på likheter studier emellan och resultatet kan anses mer trovärdigt.
4.4 Intern arbetsfördelning
Under arbetet med denna uppsatsen har vi delat upp avhandlingar och artiklar till den tidigare forskningen mellan oss och skrev var för sig ner det mest centrala ur respektive verk vi läste. När detta var färdigt läste vi igenom varandras texter för att säkerställa att de som valts ut var relevant och förståeliga även för en läsare som inte hade förkunskap om just det verket och ämnet. En av oss har därefter ansvarat mer för teoriavsnittet och den andre för metodavsnittet, men även här har vi kompletterat varandra på samma sätt som i föregående avsnitt. Under intervjuerna deltog vi båda där en höll i tre intervjuer och den andre i fyra intervjuer. Vi transkriberade sedan de intervjuer vi själva höll i för att spara tid. Resterande delar av uppsatsen har vi tillsammans suttit och diskuterat oss fram till och efter det skrivit ner.
Vi tycker att vi kompletterar varandra på ett bra sätt och är mycket nöjda mer hur samarbetet under uppsatsens gång har fungerat.
5 Resultat och analys
I detta avsnitt presenteras först studiens respondenter och en sammanfattning av hur en familjehemsutredning går till enligt deras beskrivningar. Därefter redovisas resultatet av det material som samlats in genom enskilda intervjuer. För att ge en tydligare bild av studiens resultat och analys kommer materialet att presenteras i ett antal teman samt underteman kopplade till studiens syfte och frågeställningar. Resultatet analyseras löpande i texten genom att ställas mot tidigare forskning och med hjälp av Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och begreppet
handlingsutrymme.
5.1 Presentation av studiens respondenter
Studiens respondenter består av sju stycken kvinnor som har arbetat på sin nuvarande arbetsplats som familjehemssekreterare under en period mellan ett halvår och 14 år. De familjehemssekreterare som arbetat en kortare tid på sin nuvarande arbetsplats har tidigare erfarenheter av att arbeta inom
socialtjänsten. Respondenterna i studien arbetar som familjehemssekreterare på socialtjänsten i både små och mellanstora kommuner i Småland. Namn på studiens respondenter, de kommuner de representerat vid intervjuerna samt annan information som kan leda till att respondenterna kan identifieras presenteras inte i studien för att behålla respondenternas anonymitet. Vi har valt att benämna intervjupersonerna som familjehemssekreterare 1, 2, 3 osv.
vid citat för att skilja dem åt.
Fyra av de sju respondenterna är utbildade socionomer och tre stycken är utbildade socialpedagoger. Socialpedagogerna har förutom sin grundutbildning kompletterat med studier i socialrätt. Samtliga familjehemssekreterare beskriver att de har vidareutbildningar och kompetensutvecklingar i olika form både på högskolenivå och genom arbetsplatsen. Exempel på några utbildningar är samtal med barn, nya
Kälvesten som är en utredningsmetod och systemteoretisk utbildning. Några familjehemssekreterare har också egen erfarenhet av att vara familjehem.
5.2 Handlingsutrymmets betydelse för de biologiska barnens delaktighet
I detta avsnitt beskrivs de biologiska barnens delaktighet i
familjehemsutredningen respektive den vidare familjehemsplaceringen och hur det skiljer sig åt påverkat av formellt respektive informellt
handlingsutrymme. Vidare beskrivs familjehemssekreterares upplevda begränsningar och svårigheter i handlingsutrymmet samt de metoder familjehemssekreterarna använder sig av respektive ser som möjliga att använda för att göra de biologiska barnen delaktiga.
5.2.1 De biologiska barnens delaktighet i familjehemsutredningen Vid intervjuerna framgår en förändring gällande att de biologiska barnen överhuvudtaget får vara delaktiga i familjehemsprocessen. De biologiska barnens delaktighet kan tolkas beroende av om de ingår i formella riktlinjer för arbetsgången. Förändringar av lagar och riktlinjer inom organisationen formar familjehemssekreterares formella handlingsutrymme enligt Isaksson (2014) och i detta har de biologiska barnen inkluderats under senare år.
“För tio år sedan pratade vi inte med de biologiska barnen, utan det har ju kommit i den nya utredningsmetodiken, kom 2014–2015 någonting.”
(Familjehemssekreterare 2)
Familjehemssekreterarna beskriver att det är del av familjehemsutredningen att prata med de biologiska barnen för att se vilken inställning de biologiska barnen har till att familjen ska ta emot ett placerat barn. Att prata med de
