• No results found

För att få till stånd en fungerande vattenavrinning på huset har taket fått en lutning in mot gården.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "För att få till stånd en fungerande vattenavrinning på huset har taket fått en lutning in mot gården. "

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

TAK1 takpapp 2 isolering

3 samverkansbjälklag 4 stålbalk

5 plywood 6 gipstak

12 34 56

78 910

11

12 13

14 15

16

TAKET

För att få till stånd en fungerande vattenavrinning på huset har taket fått en lutning in mot gården.

På grund av den böljnde formen mot gården är

taket uppbyggt av trianglar för att kunna möta de olika formerna. Vattenavrinningen är fokuserad på fem punkter på taket dit rännor leder vattnet som sedan faller ner mot pölar på innegårderden när

barnen kan leka. Detta för att regvattnet inte bara förs undan utan nyttjas för lek till barnen.

PELARE

För att hålla upp taket och den kurvade fassaden i kalanplast finns ett pelar och balksystem genom byggnaden. Balkarna i sin tur återkopplar till

väggsystemet i byggnaden och ligger i linje med dessa.

UPPBYGGNAD

Byggnaden är en relativt simpelt uppbyggd betong- byggnad. Huset vilar på en stadig betonggrund samt tre av husets väggar som även dessa är betongkon- struerade. På bottenplan finns ett grid som struk- turerar upp innerväggarna som håller upp golvet. På plan två finns inte lika många tvärgående väggar men de som finns vilar på de undre väggarna.

YTTERVÄGG 7 fasadputs 8 isolering 9 fuktspärr 10 betong

YTTERVÄGG/INNERVÄGG 11 kanalplast

12 extra tjock regelvägg för visst klimatskydd mot atrium.

13. regelvägg, innervägg

GOLV14 betonggolv 15 trägolv

16 heltäckningsmatta BÄRANDE KONSTRUKTION 17 metallvaljar

18 träpelarkonstruktion

MATERIALPANNÅ

BETONG

Betongen används inte bara som bärelement i byggnaden utan återkommer som golvma- terial i de större och mer

välanvända utrymmen i bygg- naden som kräver ett mer slittåligt material såsom atriet, matsalarna och även i köket.

KANALPLAST

I fassaden mot gården består materialvalet i kanalplast.

Kanalplasten tillåter ett stort ljusinsläpp mot atriet som finns innanför och skapar ett slags övergångsklimat mellan ute och inne i det stora atriet som finns innanför.

HELTÄCKNINGSMATTA

I de små rummen och i nattisa- vdelningens sovrum är golvet täckt i en heltäckningsmatta för att skapa en hemtrevlig och mysig känsla som bidrar till att barnen känner sig mer som

hemma och kan slappna av mer i dessa rum som är till för sov och vila

TRÄ

För att fortsätta bidra till att skapa en hemtrevlig känsla för barnen på förskolan är golven i hemvistena i trä.

GUMMIGOLV

På torgen i förskolan föll ma- terialvalet på ett gummigolv, detta för att barnen ska kunna springa runt och leka av sig utan att slå sig illa på ett betonggolv utan istället uppmanar golvet till lek och spring utfifrån barnens egna förutsättningar

KONSTRUKTION

TEKNISKT SNITT 1:20

References

Related documents

Tomas Englund Jag tror på ämnet pedagogik även i framtiden.. INDEX

Det finns en hel del som talar för att många centrala förhållanden i skolan verkligen kommer att förändras under åren framöver:... INSTALLATIONSFÖRELÄSNING

Det är viktigt att barnen får utlopp för rörelse varje dag och att även de barn som själva inte väljer att röra på sig (Förskollärare 2).. Det finns de barn som inte

Det kan vara avsaknad av reell politisk vilja att genomföra förändringen. Så som pengar att utbilda pedagogerna. Otillräckliga resurser och bristande kommunikation mellan

Det är således angeläget att undersöka vilket stöd personalen är i behov av, och på vilket sätt stöd, till personal med fokus på palliativ vård till äldre personer vid vård-

Respondenterna menade i varierande grad att de hade önskat att organisationen hade kollat mer till deras enskilda behov, särskilt eftersom introduktionen skedde på distans där

Den enkla, ospecifi cerade fråga som hon ställde till alla var ”Vilken är ”din” konstens plats?” Utan åtskillnad mellan verkliga förslag och rena fantasi- förslag

I takt med tiden har alltså synen på förskolebarnet förändrats hos pedagoger och i förskolans styrdoku- ment, inte minst blir detta tydligt i den nya revidering av förskolans