Lärarhandledning ”Temaarbete om miljö”

Lärarhandledning

Av författarna

Elever ska vara medvetna om miljöproblem och aktivt kunna handla för att förbättra miljön. Matematiken gör det mer översiktligt för dem att se hur stora mängderna är av olika sorters utsläpp vi pratar om och på vilket sätt och hur mycket vi kan bidra till minskningen av alla de giftiga ämnen som kommer ut i naturen genom vårt eget sätt att leva.

Att arbeta tematiskt tycker vi är nödvändigt då det gäller att undervisa om miljö utifrån ett helhetsperspektiv. Vi hoppas på att du med hjälp av vårt material lyckas öva dina elever att sammanställa fakta från många olika ämnesområden och vänja dig vid att se naturliga

ämnesingångar i temaarbeten av olika slag. Vi hoppas att riskerna blir mindre att du upplever temaarbetet som en tidstjuv eller inkräktare på de mål som lagts upp för den övriga

undervisningen.

I dina händer håller du en lärarhandledning till ett elevhäfte. Elevhäftet är uppbyggt av fem delar som du kan använda på olika sätt. Ordningen på delarna kan du ändra eller så kan du välja att arbeta med en del i taget vid olika tidpunkter. Varje del utgår från elevens hem, sedan tas närsamhället upp följt av hela Sverige. Varje kapitel avslutas med miljöfarliga ämnen som elevens (människans) agerande förorsakar. I häftet finns gruppuppgifter, individuella

uppgifter, laborationer och det vi tycker är viktigast: diskussioner, där elever får prata med dig, sina klasskamrater och människor utanför skolan som är ansvariga för olika miljöfrågor. Eleverna får även möjlighet att jobba mycket med datorer och t ex söka information, göra statistiska diagram och skriva uppsatser.

I lärarhandledningen får du tips och hjälp med viktiga begrepp som dina elever måste kunna för att förstå innehållet och få helhetsbilden av det de lär sig.

Allt grupparbete är baserat på PBL, problembaserat lärande. Det tar tid att vänja elever att jobba på det sättet, men det ger dig möjligheter att objektivt kunna sätta betyg.

Kopieringsunderlag:

Dessa mål bör du uppnå efter att ha arbetat med temaarbetet (Alla målen är tolkade utifrån kursplanerna för de olika ämnena)

Miljö

o ha en helhetssyn på hur människan påverkar miljön

o kunna ta ansvar för vad du gör och hur det påverkar miljön

o vara medveten om vilka konsekvenser våra bekvämligheter har för miljön o kunna använda dina miljökunskaper för att kunna diskutera, argumentera och ta

ställning till frågor som rör miljön Matematik

o kunna använda alla fyra räknesätten med naturliga tal och i decimalform o kunna beräkna procent

o kunna beräkna area, volym och behärska dess enheter o göra och använda ritningar

o sammanställa, analysera och värdera data i tabell och diagram o kunna använda datorn som hjälpmedel

NO

o behärska energi- och materiaomvandling o kunna redogöra för fotosyntes och nedbrytning o känna till luftens egenskaper och sammansättning o känna till vattnets och kolets kretslopp

o inse vattnets betydelse och hur man hushåller med vatten

o känna till spridningsprocesser i luft och vatten när det gäller t.ex. avgaser, fosfater o kunna förklara förbränning och växthuseffekten

o kunna använda kemiska kunskaper som t.ex. kemiska reaktioner och reaktionsformler som argument i frågor om resursanvändning, föroreningar, kretslopp och miljö Svenska

o kunna delta aktivt i samtal och diskussioner o kunna sammanställa och presentera en intervju o kunna skriva brev, redovisningar och rapporter

PROBLEMBASERAT LÄRANDE

Med problembaserat lärande menas att elevens egna frågor, ansvar och medverkan sätts i centrum, vilket innebär att en viktig del i metoden handlar om att stödja och stimulera elevernas egen motivation.

Klassen delas in i grupper på 4 – 6 elever. En ordförande och en sekreterare utses i varje grupp och dessa uppgifter ska cirkulera. Ordföranden är ledare och ser till att arbetet går framåt medan sekreteraren antecknar vad gruppen behandlar och beslutar. Varje ny gruppträff inleds med att sekreteraren redogör för vad som behandlades på föregående gruppträff. Det finns sju steg i problembaserat lärande som går ut på följande:

Steg 1…

Först gäller det att alla i gruppen tar reda på vad de vet genom att diskutera och definiera problemet. Inom gruppen är det också viktigt att utbyta kunskaper, erfarenheter och

upplevelser kring problemet. De termer och begrepp som är oklara måste definieras. Följande frågor kan besvaras:

- Vet alla vad problemet handlar om? - Finns det oklarheter som måste redas ut? - Vad är det som är fel?

- Vad vet vi om problemet? Steg 2…

Nu är det dags att formulera problemet.

Formuleringarna skulle kunna inledas med frågor som: - Vad kan vi göra för att …?

- På vilket sätt…?

- Hur kan vi på bästa sätt…? Steg 3…

När problemet är formulerat handlar det om att ta fram alla kreativa idéer och tankar om hur problemet kan lösas. Varje elev skriver ner ett antal idéer om hur det ska lösas och sedan kan förslagen diskuteras. Eleverna kan här lära sig vad ”brainstorming” är. De studerar problemet och kommer med olika lösningsförslag.

Steg 4…

Nu har eleverna färdiga idéer om hur de kan lösa problemet. Nästa steg är att diskutera vad som är realistiskt och möjligt. Eleverna tar fasta på viktiga idéer och diskuterar för- och nackdelar och vilka förslag som ska behållas.

Steg 5…

När eleverna har bestämt vad de ska arbeta med är det dags för dem att söka kunskap i böcker, tidskrifter, på Internet, hos föräldrarna eller genom studiebesök. Frågor att ställa kring detta skulle kunna inledas:

- Vilken kunskap behöver vi för att…? - Vilka åtgärder behöver vi vidta för att…?

Steg 6…

Eleverna ska själva ansvara för att de skaffar sig sin kunskap. Vid nästa gruppträff berättar de för varandra vilka kunskaper de skaffat, vilka böcker de läst i och om de saknar något.

Eleverna kan gärna sätta upp en handlingsplan som hjälper dem att strukturera upp sitt arbete. I den är följande frågor viktiga:

- Vad ska vi göra? - Hur ska vi… - Vem ska… - När ska vi…

- Hur ska vi redovisa? Steg 7…

Det sista steget består av en diskussion av uppgiften mot bakgrund av de kunskaper som hämtats in. Om det har uppstått nya problem så ska eleverna lösa dem på motsvarande sätt. Här utvärderas också arbetet i gruppen då man pratar om varje elevs insats, hur gruppen har fungerat och hur gruppen löst problemet.

I grupputvärderingen kan eleverna gå igenom hur stämningen i gruppen varit, om alla varit aktiva och bidragit till att lösa problemet och om det är någon som varit mer tillbakadragen eller någon som tagit mer plats. De kan även diskutera om alla är nöjda med hur arbetet i gruppen fungerat och om gruppen har lyckats att lösa problemet.

Genom en individuell utvärdering kan eleverna själva få berätta vad de har bidragit med i arbetet. Eleverna kan sedan lottas ihop två och två för att berätta hur de upplevt varandras insatser. Sedan skriver varje elev ner hur mycket tid i procent som de tror att de har utnyttjat i gruppen, varpå gruppen diskuterar om de håller med elevens uppfattning.

För att få ytterligare information om PBL kan du läsa i Miljöundervisning NaturligtVis! (1995) av Brunner m.fl. där denna information är hämtad.

Nästa viktiga del i arbetet är DAGBOKEN som varje elev skriver i, och den fungerar både som faktasamlare och är en plats för funderingar och undersökningar. Den är också tänkt som ett betygsunderlag för dig. Tänk på att eleverna inte bara ska skriva vad de har gjort under lektionen utan även vad arbetet handlade om, vad som var viktigt, intressant, roligt, tråkigt, varför de sysslar med en viss sak och vad innehållet betyder för dem. Även skriftliga redovisningar ska hamna i dagboken.

Innehållsförteckning

Introduktion

1.

Här får du veta hur dina elever reagerar på ordet miljö och hur mycket de kan om ämnet. Övningen innebär att eleverna kan gå djupare in i miljöämnet genom en diskussion. De ska också rangordna det som är viktigast för dem när de tänker på miljön.

Det är viktigt att, efter att ha diskuterat sina slutsatser i mindre grupper på 4 – 5 elever, samlas i hela klassen då varje grupp berättar vad de har kommit fram till. Det är mycket bra om en stor klassdiskussion väcks, då förhoppningsvis helheten i ämnet kan synas.

2.

Genom frågorna kommer du fram till vilka attityder dina elever har till miljöfrågor och om de vet hur de ska uppföra sig för att inte orsaka miljöproblem.

Eleverna ska få den tid de behöver till att fylla i sina meningar. De ska först rangordna dem i smågrupper och efteråt diskutera dem i helklass. Slutsatserna kan antecknas både på tavlan och i deras dagböcker.

3.

Uppgiften går ut på att eleverna konstruerar ett konsekvensschema, vilket innebär att eleverna visar att varje aktivitet orsakar en eller flera konsekvenser.

För att kunna besvara den typen av frågor behöver de kunskaper om samverkan mellan natur, teknik och samhälle. Samma uppgift ska ges ut till eleverna efter avslutat temaarbete, vilket ger oss möjligheten att utvärdera eleverna och den egna undervisningen.

I följande avsnitt står kommentarerna till miljö/NO med grön färg,

matematikmomenten med röd färg och svenskämnets kommentarer i blå text för att man snabbt ska kunna hitta det man är mest intresserad av!

Avfall

1. Gruppuppgift.

Viktiga begrepp: materians oförstörbarhet, omvandlingar, kretslopp och spridning

Först och främst är det viktigt att gå igenom hur en paneldebatt går till. Det tål att tänkas på och att diskuteras i vilka sammanhang paneldebatter förekommer och vad man får ut av dem! Dela sedan in eleverna i smågrupper och låt hälften av dessa samla fakta om sopor där de utgår ifrån att ”slösa”. Den andra hälften ska göra tvärtom, d.v.s. utgå ifrån att ”spara” och komma på varför man inte ska slänga allt.

Eleverna kan hämta kunskaper från böcker, tidningsartiklar och Internet och dessa kunskaper är viktiga för att förebygga de attityder och värderingar som bygger på fördomar och felaktig information. Eleverna ska även komma med konkreta lösningar på situationen. Vi kan hjälpa eleverna att utveckla deras förmåga att bli medvetna om sitt och andras handlande och kunna ta ställning. Det är nyttigt för eleverna att ställas inför dilemmat att argumentera trots att det kan vara emot deras värderingar och attityder. Det är också viktigt att hjälpa och inspirera eleverna när det gäller deras värderings- och identitetsfrågor.

2. Laboration.

Viktiga begrepp: massan bevaras men atomära beståndsdelar vid reaktioner organiseras till nya kemiska föreningar samtidigt som energi omsätts; kemiska reaktioner, förbränning, återanvändning, återvinning

Genom utvecklingen av teknik har vi fått många kemiska artiklar som efter förbrukningen blir avfall. Allt större mängder avfall hamnar på soptippar och i förbränningsugnar. Vad kommer att hända om vi fortsätter?

Intressanta frågor som kan hjälpa eleverna:

Vilka hushållssopor är miljöanpassade respektive miljöfarliga? Hur ser sortering av hushållssopor ut?

Vad innehåller sopor och vart tar de vägen?

Det är viktigt att elever för protokoll i sin dagbok där de redovisar för sin undersökning 3.

Här tränas uppskattning av vikt, volym och enheter.

Vidareutveckling av föregående uppgift. Eleverna ska uppskatta mängden avfall i sina egna hem, jämföra med kompisar och räkna ut hur mycket sopor de kastar i familjen.

4.

Här tränas volym, skala, enheter och uppskattning.

Viktiga begrepp: fotosyntes, kretslopp i naturen, sopornas kretslopp, nedbrytning och kompostering

En rapport som ska skrivas bör innehålla olika delar (metod, resultat diskussion m.m.) som är viktiga att lära sig för eleverna. En idé är att diskutera med NO-lärare för att jämföra vad som krävs i labbrapporter.

Människor får råvaror från naturen för att kunna leva och lämnar sopor efter sig, som åter bör kunna användas som råvaror. Tänk på att det inte är självklart för eleverna vad som är

5.

Här tränas enheter, volym och jämförelse av storheter och kostnader. Viktigt: Hur eleven själv påverkar naturen

a) Antal elever i klassen · antal personer i varje familj · 3 → antal m3 _{om året.} b) Klassrummets golvyta · höjden av klassrummet → klassrummets volym

c) Kassarna kostar 1 kr och 50 öre. Om vi använder en kasse per dag blir det 547,50 kr per år. Uppmärksamma eleverna på att de betalar mer för kassarna än för sophämtningen.

6.

Viktigt: historiskt perspektiv på hur människan påverkade miljön förr

Essä betyder försök och innebär att man för ut ett budskap. Den tillhör blandgenren eftersom essän både är faktainriktad samtidigt som den presenteras i skönlitterär form. Man kan gå igenom med eleverna vilka olika genrer det finns. Som uppgift i sammanhanget skulle man kunna tänka sig att jämföra en vanlig uppsats med en essä för att komma fram till de skillnader som finns.

För att samla fakta om vad man gjorde av soporna förr kan man söka i olika historieböcker och en bra utgångspunkt för diskussion är essän ”Om stank och smuts” av historikern Peter Englund som du finner i boken ”Förflutenhetens landskap. Historiska essäer.” (1991)

7.

Här tränas division och jämförelse av kostnader. Viktiga begrepp: återanvändning

a) En soppåse kostar 30 öre. b) Varje familj sparar ca 438 kr.

Diskussionsfråga: Varför är det viktigt att återanvända plast? 8.

Här tränas mängd och enheter.

Viktiga begrepp: återvinning, industriella processer och deras betydelse för oss och miljön

Viktigt att elever får reda på: Hur tillverkas papper? Vad innehåller papper?

Vilka resurser går åt att för att tillverka papper? Vad betyder återvinning?

Alla fakta hittar de på Internet eller i biblioteket. 9.

Här tränas procent, multiplikation och jämförelse av kostnader.

a) Ett års förpackningar kostar 3840 kr.

b) Mjölkförpackningarna kostar 821 kr och 50 öre under ett år.

Diskutera med eleverna om det inte var bättre förr, då man gick till affären med egen glasflaska för att köpa mjölk.

10.

Här tränas volym, vikt, enheter, botten- och mantelyta. Viktiga begrepp: återvinning, aluminium

a) Höjden på burken är 17 cm och diametern är 6.6 cm. Burken består av 4,6 cm3 _aluminium.

b) Burken utan lock väger 12,5 g. c) Burken med lock väger 19,9 g

11.

Här tränas procent, vikt, enheter och multiplikation.

Viktiga begrepp: resursanvändning, aluminium, återanvändning

Det kastas bort 1 800 ton aluminium på ett år. Trots att vi är duktiga på att sortera sopor är det fortfarande mycket vi slänger…

12.

Här tränas procent och vikt.

Viktiga begrepp: materia, kompostering, återvinning, återanvändning

Mängd avfall (diskutera om vad vi kan minska på): komposterbart material – 1,75 miljoner ton

förpackningar – 0,875 miljoner ton

återvinningsbart papper – 0,7 miljoner ton övrigt – 0,175 miljoner ton

13.

Viktiga begrepp: förbränning, energiutveckling, materia, atom, växthusgaser (koldioxid, klorerade kolväten, metan, vattenånga, kväveoxider, ozon och freoner), växthuseffekt

På lektionen innan besöket bör följande repeteras …

Vi gör oss av med sopor (materia) genom förbränning. Det betyder att fast avfall överförs till gasformigt.

Det är viktigt att uppmärksamma elever på att när vi bränner trä, plast, papper och matrester innebär det att byggstenarna i avfallet och luften omvandlas under energiutvecklingen och att inte en enda atom försvinner under processen. Det bildas istället nya gasformiga ämnen som går ut i atmosfären genom skorstenen och kvar i fast form har vi aska.

Vilka luftföroreningar känner ni till?

Vilka utsläppskällor finns inom de närmaste 10 – 30 km? Vad är växthuseffekten (orsaker, följder och åtgärder)?

Här kan ni även diskutera skillnaderna mellan uttunningen av ozonlagret och växthuseffekten men du får själv bestämma om dina elever är mogna för det och om de kan tillräckligt

mycket. 14.

Här tränas diagram i Excel och statistik.

Viktiga begrepp: förbränning, deponering, återvinning, värme

Du går tillväga på följande sätt för att rita ett stapeldiagram i Excel: För in (skriv av) tabellen i ett Excelblad

Mängd år 1989 Mängd år 2004 Förbränning 194000 221000 Deponering 291000 77000 Återvinning 71000 702000 Annat 11000 35000

Markera tabellen och tryck sedan på knappen ”Diagramguiden”. Under ”diagramtyp” är nu stapeldiagrammet markerat automatiskt. Tryck sedan ”nästa” för att se om du är nöjd med föreslaget diagram. Tryck sedan ”nästa” igen och bestäm om du vill benämna x- och/eller y-axeln. Tryck till sist på knappen ”slutför”.

Diagrammet kan se ut på följande sätt:

Diskutera hur och varför de olika mängderna skiljer sig mellan åren. 15.

Här tränas procent.

Viktiga begrepp: förbränning, kvicksilver

Viktigt att diskutera med eleverna varför kvicksilver är farligt för miljön och vad som händer med det vid förbränning.

1987 minskade utsläppen med 73 % 1988 med 82 %

1992 med 94 % 16.

Här tränas promille (tusendelar) och ppm (miljondelar). Viktiga begrepp: återanvändning, kvicksilver, farligt utsläpp

a) 0,25 promille b) 250 ppm 0 100000 200000 300000 400000 500000 600000 700000 800000 Förb ränn ing Depo nerin g Åter vinnin g Anna t m ä n g d i t o n Mängd år 1989 Mängd år 2004

Trafik

1.

Viktiga begrepp: utsläpp, energianvändning, trängsel, trafikolyckor, buller, stads- och naturmiljö (asfalterad mark), energi- och materialflödet i en motor…

Dela in eleverna i smågrupper och låt hälften av dessa samla fakta om bilar där de utgår ifrån att ”slösa”. Den andra hälften ska göra tvärtom, d.v.s. utgå ifrån att ”spara” och komma på varför man ska lämna bilen hemma.

Eleverna kan hämta kunskaper från böcker, tidningsartiklar och Internet och dessa kunskaper är viktiga för att förebygga de attityder och värderingar som bygger på fördomar och felaktig information. Eleverna ska även komma med konkreta lösningar på situationen. Vi kan hjälpa eleverna att utveckla deras förmåga att bli medvetna om sitt och andras handlande och kunna ta ställning. Det är nyttigt för eleverna att ställas inför dilemmat att argumentera trots att det kan vara emot deras värderingar och attityder. Det är också viktigt att hjälpa och inspirera eleverna när det gäller deras värderings- och identitetsfrågor.

2.

Här tränas statistiska undersökningar, diagram, statistikens trovärdighet.

Diskutera olika lösningar på hur biltrafiken kan minskas, t.ex. tävlingar om en bilfri dag o.s.v. 3.

Här tränas diagram och datorns användning vid statistiska undersökningar. Viktiga begrepp: förbränning, koldioxid, miljöproblem

Du går tillväga på följande sätt för att rita ett cirkeldiagram i Excel: För in (skriv av) tabellen i ett Excelblad. Den kan se ut på följande sätt:

Hastighetsgränser Andel elever

oförändrade 25

110 km/h sänks till 90 30 90 km/h sänks till 80 10 både alternativ b och

c 35

Markera tabellen och tryck sedan på knappen ”Diagramguiden”. Under ”diagramtyp” är nu stapeldiagrammet markerat automatiskt, markera därför cirkeldiagram. Tryck sedan ”nästa” för att se om du är nöjd med föreslaget diagram. Tryck sedan ”nästa” igen och bestäm om du vill ha en diagramrubrik. Tryck till sist på knappen ”slutför”. Diagrammet kan se ut på följande sätt:

Resultat av om röstning när det gäller hastighetsgränser oförändrade 110 km/h sänks till 90 90 km/h sänks till 80 både alternativ b

4.

Här tränas enheter för volym och kostnadsberäkningar.

Viktiga begrepp: fossila bränslen, resurshantering, förbränning, växthuseffekt, växthusgaser

a) Du sparar 0,32 l bensin på 32 km.

b) Med 220 arbetsdagar om året sparar du 70,4 l bensin.

c) Om bensinen kostar ca 11 kr per liter sparar du 774 kr och 50 öre om året. Eleverna ska jämföra med sina svar i föregående uppgift. Tror de att resultatet av omröstningen hade sett annorlunda ut om de hade räknat denna uppgift i förväg? 5.

Här tränas volym, enheter, multiplikation, procent, statistisk undersökning. Viktiga begrepp: avdunstning, resurshushållning, hälsofara och miljöfara

a) Det avdunstar 9 900 m3 _{bensin varje år då bilen tankas.}

b) I hela Sverige blir det med dagens pris 108 900 000 kr. Hur mycket pengar förloras på din undersökta bensinmack?

6.

Här tränas enheter, area, uppskattning.

Viktiga begrepp: fotosyntes, förbränning, koldioxid, syrgas och vattenånga

Arean kan mäta 1 400 m2_{. Eleverna kan komma med olika svar beroende på hur stor area de} uppskattar att ett träd upptar. Svaret bör naturligtvis ändå ligga inom rimliga gränser.

7.

Viktiga begrepp: luftens sammansättning (kvävgas, syrgas, vattenånga och bl. a. koldioxid)

Det är bra om du förklarar för eleverna hur man framställer kalkvatten men förbered lösningen själv. Påpeka för elever att kalkvatten är farligt att förtära och kan ge hudskador. Eleverna ska även skriva laborationsrapport.

a) Kalkvattnet är klart och genomskinligt.

b) Koldioxiden i luften reagerar med kalkvatten och orsakar grumlighet. 8.

Här tränas procent, vikt och volymenheter.

Viktiga begrepp: kol, syre, väte, koldioxid, vattenånga, förbränning och även kemiska formler

Repetera med eleverna att ingenting försvinner – all materia är oförstörbar. a) Det bildas 139 kg koldioxid när 60 liter bensin brinner i bilmotorn b) Det bildas 65 kg vattenånga.

c) Både till koldioxid och vattenånga går det åt 160 kg (101 kg till koldioxid och 59 kg till vattenånga).

9.

Här tränas kostnadsberäkningar och det resoneras fram vad som behövs för att kunna utföra beräkningarna.

Viktiga begrepp: växthuseffekten och miljö

Det är viktigt att ungdomar vet vilka konsekvenser växthuseffekten har och vad de kan göra för att minska utsläppen. Det är till stor hjälp om de gör en lista med tänkbara åtgärder där de strukturerar både tekniska lösningar och livsstilsförändringar. Det kan de göra tillsammans innan de skriver sina insändare, ju mer de diskuterar desto bättre. De måste själva komma fram till vilken information de behöver för att beräkna kostnader.

Eleverna måste även veta vad man ska tänka på då man skriver en insändare. Hur ska språket vara (vardagligt, uppmanande, sakligt, informationspackat)?

10.

Här tränas enheter, division, jämförelse av vikt.

Viktiga begrepp: kolets kretslopp, förbränning, andning, koldioxid och syre

a) Vi släpper ut ca 19,2 gånger mer koldioxid genom eldning med kol, naturgas och ved jämfört med andning

b) Både genom andning och eldning släpper vi i hela Sverige ut 66 285 000 ton koldioxid 11.

Viktiga begrepp: kväveoxider, svaveloxider, syror, försurning, spridningsprocesser, pH-förändringar och hur dessa påverkar växter och djur.

Du behöver kanske repetera med elever vad sur, basisk och neutral lösning är. Vilka är teknikens upphov till försurade utsläpp?

Vad betyder försurningen av vatten och mark för oss människor? Hur kan vi minska försurningen av mark och vatten?

Förklara för elever att BTB används för att se om en vätska eller lösning är sur. Om den är sur färgas den gul eller röd om den är starkt sur. Neutrala lösningar blir gröna och basiska blå. 12.

Här tränas procent, viktenheter.

Viktiga begrepp: svavel, svaveldioxid, kväve, kväveoxid, syra, förbränning, försurning och även kemiska formler

a) Svavelnedfallet måste minska med 85 – 88 %. b) Kvävenedfallet måste minska med 60 – 67 %

Vilken betydelse har minskningen av nedfallet för naturen? 13. och 14.

Viktiga begrepp: förbränning, miljöföroreningar

Elever ska leta efter information på Internet, i tidningar och diskutera med föräldrar. Här är det viktigt att göra eleverna uppmärksamma på intressekonflikter som finns i samhället. Eleverna ska först analysera målkonflikten, studera vilka handlingsalternativ som finns, diskutera vilka konsekvenser de olika alternativen har och slutligen ska var och en av dem ska ta ställning till vad han/hon väljer.

När man skriver ett brev till regeringen finns det vissa saker man måste tänka på. Eleverna kan jämföra med hur de skriver när de ska skriva brev till en kompis, till föräldrar, till en lärare o.s.v. De kan börja med att göra en lista på vad de vill ta upp i brevet utifrån tidigare diskussioner i klassen. Med skrivuppgiften ska de arbeta enskilt.

Energi

1.

Viktiga begrepp: energi, koldioxid, växthuseffekt, fossila bränslen, kemisk energi, fotosyntes, elenergi, försurning av mark och vatten, svaveldioxid, kväveoxider. Viktigt är att

undervisningen reder ut detaljer om energiflödet genom bostaden.

Det säjs att energi förbrukas men istället bevaras den - den förbrukas inte, men omvandlas från en form till en annan.

Påpeka för eleverna att det finns olika skäl till att spara på energi som t ex när det gäller miljön, ekonomin, resurshushållning samt tekniska och sociala skäl.

Koldioxidutsläpp måste elever se som ett systemproblem som gäller natur, teknik och samhälle. Till naturdelen hör kunskaper om växthuseffekten och vilken roll emission av koldioxid har, till delen teknik ingår att känna till att drygt 80 % av människans

energiförsörjning tillgodoses av olja, kol, gas och att veta vilka tekniska system som avger koldioxid (bilar, elverket). Det är också mycket viktigt att veta vad förbränning av fossila bränslen betyder för människan och samhället.

Dela in eleverna i smågrupper och låt hälften av dessa samla fakta om energi där de utgår ifrån att ”slösa”. Den andra hälften ska göra tvärtom, d.v.s. utgå ifrån att ”spara” och komma på varför man borde vara sparsam med elen.

Eleverna kan hämta kunskaper från böcker, tidningsartiklar och Internet och dessa kunskaper är viktiga för att förebygga de attityder och värderingar som bygger på fördomar och felaktig information. De ska även komma med konkreta lösningar på situationen. Vi kan hjälpa eleverna att utveckla deras förmåga att bli medvetna om sitt och andras handlande och kunna ta ställning. Det är nyttigt för eleverna att ställas inför dilemmat att argumentera trots att det kan vara emot deras värderingar och attityder. Det är också viktigt att hjälpa och inspirera eleverna när det gäller deras värderings- och identitetsfrågor.

2.

Här tränas volym, volymenheter, energienheter, jämförelse av kostnader. Viktiga begrepp: energiförbrukning

a) Till en dusch som tar 3 minuter används ca 40 l vatten. Till ett bad används ca 200 l vatten.

b) Till duschvattnet går det åt ca 1,5 kWh energi. Till badvattnet går det åt ca 8 kWh energi. c) Värmeenergin till duschen kostar ca 1 kr och till badet ca 4 kr 50 öre.

Diskutera elevers vanor och om de skulle tänka sig att göra något åt dem för att spara på vatten och därmed på energi.

3.

Här tränas volym, volym- och energienheter, samband mellan kubikmeter och deciliter samt beräkning av kostnader.

a) Det tar ca 10 minuter att fylla på ett decilitermått med vatten. b) På en timme droppar kranen 6 dl.

c) På ett dygn droppar kranen 14,4 l. d) På ett år droppar kranen 5256 l.

e) Kranen droppar bort ca 160 kr (158 kr).

f) Kranen slösar bort 315, 36 kWh energi på ett år. g) För hela Sverige blir det 315,36 GWh energi.

Diskutera: Om en lägenhet kräver 10 000 kWh under ett år räcker energin till ca 32 000 lägenheter. Det är ungefär 2 667 hus med 12 lägenheter i varje.

4.

Här tränas jämförelser mellan kostnader och behov av information som behövs för att fatta riktiga beslut.

Viktiga begrepp: energiförbrukning och miljöaspekter

Om det inte finns tid till att eleverna själva samlar uppgifter kan man förbereda olika broschyrer som eleverna kan titta i. Dessa kan hämtas i butikerna. En sak att komma in på under diskussionen är att många kanske väntar att byta ut sitt kylskåp för att det kostar mycket pengar utan att tänka på att de nya kylskåpen är energisnåla och att de inte innehåller freon. 5.

Med denna uppgift skulle man kunna inleda en lektion i retorik, konsten att övertyga. Man kan gå igenom gemensamt vad som gjorde eleverna övertygade i deras samtal och bygga vidare på det. Dessutom kan man komma in på vad som snarare kan ha omvänd effekt (för stora löften om något exempelvis). Elever kan redovisa uppgiften i form av ett rollspel där de som kommer med de mest övertygande argumenten vinner något sorts pris.

6.

Här tränas vikt- och energienheter, jämförelse mellan kostnader och förbrukning. Viktiga begrepp: energi, vattnets kretslopp

a) Det kokar bort ca 0,5 kg vatten på 20 minuter och då slösar man bort 0,31 kWh. b) På ett år blir det 113,15 kWh.

c) Det kostar 0, 927 kr per 1 kWh. Man kan spara 101 kr och 50 öre bara på att koka vatten med locket på.

7.

Här tränas division och enheter, jämförelse av storheter Viktiga begrepp: energi och dess enheter, resurshushållning

a) TV: n kan vara igång 5 timmar.

b) Skrivbordslampan kan lysa ca 17 timmar. c) Radion kan vara igång 200 timmar.

Diskutera återigen med elever hur viktigt det är att återvinna aluminiumburkar, denna gången ur ett energiperspektiv.

8.

Här tränas procent, enheter, volym.

Viktiga begrepp: växthuseffekt, koldioxid, svaveldioxid

En diskussion om hur koldioxid och svaveldioxid påverkar vår miljö är nödvändig. Vid tidpunkten då denna handledning skrivs kostar 1m3 _{eldningsolja 9490 kr med frakt.} (1 l =1 dm3 _{och 1 m}3 _{=1 000 dm}3₎

1000 l kostar 9 490 kr och en liter kostar 9 kr 50 öre. a) Man sparar 90 l eldningsolja per år

b) Man släpper 450 g mindre svaveldioxid per år c) Man släpper 180 kg mindre koldioxid per år

9.

Här tränas procent, vikt och dess enheter.

Viktiga begrepp: växthuseffekt, försurning, koldioxid, svaveldioxid och vattenånga

Skorstenen släpper ut ca 5 ton (5032 kg) koldioxid och 9,6 kg svaveldioxid på ett år. Här är det är också viktigt att elever får veta att eldningsolja även innehåller ca 15 % väte, som ger oskadlig vattenånga vid förbränning.

10.

Här tränas division, energienheter, volym.

Viktiga begrepp: förbränning, energi, värme, fossila bränslen

Eleverna måste vara medvetna om att man återvinner energi från soporna men från själva materialet, därför att röken renas och sprids med vindarna och slagg och aska läggs på soptippen.

a) 2,69 MWh

b) 15 000 kWh =15 MWh - Det blir ca 39 667 villor.

c) 1 m3_{olja kostar 9490 kr och 1 m}3_{ger 10 MWh - Vi får 595 000 MWh och vi sparar} 59 500 m3_olja.

11.

Här tränas vikt, enheter, procent, uppskattning

Viktiga begrepp: förbränning, deponering, kompostering, återanvändning och återvinning

a) Om vi uppskattar att det i genomsnitt bor 3 personer i varje trerumslägenhet så får vi fram att det rör sig om 240 000 personer och om varje person lämnar ca 300 kg avfall varje år blir det 72 000 000 kg, d.v.s. 72 000 ton avfall.

b) Till förbränning går det 33 120 kg och vi har 38 880 kg kvar. Diskutera med eleverna vad som händer med resten, i nuläget borde de veta ganska mycket.

12.

Viktiga begrepp: energikällor, kärnkraft

Efter det att eleverna har svarat på frågan kan de få läsa tidningsartiklar, riksdagsuttalanden och sidor från kärnkraftsverk på Internet. Det är nödvändigt med en diskussion i helklass efteråt för att komma fram till rätt slutsatser.

13.

Här tränas procent, diagram i Excel, statistik, energienheter. Viktiga begrepp: energi, energianvändning, energikällor

a) uppvärmning 43 %, transport 21 %, industri 36 %

b) Se uppgift 14 (Avfall) eller 3 (Trafik) för instruktioner i Excel

c) Olja 46 %, naturgas 1 %, kol 8 %, ved mm 15 %, vattenkraft 16 %, kärnkraft 15 % d) Se uppgift 14 (Avfall) eller 3 (Trafik) för instruktioner i Excel

Diskutera hur energin och energikällorna används! 14.

Här kan man klargöra att högskoleprovet är ett prov som kan skrivas för att komma in på högskola eller universitet. Sättet man löser uppgiften på är bra att träna på eftersom man måste tänka på ett visst sätt och lära sig att utesluta svar som ”nästan stämmer”, det är ett nytt sätt att tänka och bra att förbereda eleverna på redan i nian.

15.

Här tränas medelvärde, uppskattning. Viktiga begrepp: energi, energianvändning

Här får vi vara beredda på olika svar, eftersom man kan tänka på olika sätt. Ett förslag är att räkna på medelvärdet av lågenergilampans hållbarhet. Eleverna skulle vidare kunna

undersöka vilka lampor som finns på skolan och exempelvis intervjua vaktmästaren. 16.

Viktiga begrepp: alternativa energikällor

Nu kommer vi in på en diskussion där eleverna förhoppningsvis har många intressanta tankar. För att få igång eleverna kan man ta upp t.ex. solceller, vind- och vattenkraft o.s.v. Det är bra att elever diskuterar först i grupper för att sedan sammanfatta vad de kommer fram till i helklass.

17.

Här tränas statistisk undersökning, diagram i Excel. Viktiga begrepp: alternativa energikällor

Denna uppgift kräver en del tid och resultatet ska klistras in i elevernas dagbok för att sedan ingå i din bedömning. Uppgiften är individuell, fast det är bra om elever diskuterar vad de kommer fram till med sina klasskamrater. För att sammanställa resultatet behöver man använda Excel (se uppgift 14 (Avfall) eller 3 (Trafik) för instruktioner i Excel). Om man ska klistra in ett diagram i ett Word-dokument räcker det att markera diagrammet, klippa ut det (eller kopiera) och klistra in där det ser snyggt ut i Word-dokumentet. Detta är en bra skrivövning där eleverna för fram sina åsikter och redovisar andras.

18.

Viktiga begrepp: klimatförändringar, experiment med alternativa energikällor

Klimat – X är en spännande experimentverksamhet som vänder sig till årskurserna 5-9. De har utvecklat ett program som ökar kunskaper om klimatförändringar. Under besöket får elever möjlighet att bygga bl. a solcellsdrivna bilar och båtar och diskutera kring frågor om klimat, transport och energi. Gå gärna in på deras hemsida och läs mer www.klimat-X.se

Vatten

1.

Viktiga begrepp: vattnets kretslopp, vattnets betydelse, fotosyntes, avdunstning, vattenånga, kondensation, moln, nederbörd, försurning, vattnets växelverkan med landskapet och med vårt samhälle.

Dela in eleverna i smågrupper och låt hälften av dessa samla fakta om vatten där de utgår ifrån att ”slösa”. Den andra hälften ska göra tvärtom, d.v.s. utgå ifrån att ”spara” och komma på varför vi måste vara sparsamma med vårt vatten som kanske inte kommer att räcka i all evighet.

Eleverna kan hämta kunskaper från böcker, tidningsartiklar och Internet och dessa kunskaper är viktiga för att förebygga de attityder och värderingar som bygger på fördomar och felaktig information. Eleverna ska även komma med konkreta lösningar på situationen. Vi kan hjälpa eleverna att utveckla deras förmåga att bli medvetna om sitt och andras handlande och kunna ta ställning. Det är nyttigt för eleverna att ställas inför dilemmat att argumentera trots att det kan vara emot deras värderingar och attityder. Det är också viktigt att hjälpa och inspirera eleverna när det gäller deras värderings- och identitetsfrågor.

2.

Här tränas enheter, uppskattning, volym, vikt, rimlighetsbedömning.

Diskutera med eleverna vilka svar de har fått fram. Varför fick de inte samma svar? 3.

Viktiga begrepp: vattenreningsprocesser, oxidation

Det är viktigt att du förklarar alla reningsprocesser för eleverna, eftersom de kan ha svårt att förstå de kemiska reaktionerna i vattenverket.

Genom att eleverna först undersöker och sedan diskuterar tillsammans kommer de att bli väl förberedda inför studiebesöket. Information ska de söka på Internet.

Alla frågor som kommer upp och som ni har svårt att finna svar på eller förstå tar ni med er till studiebesöket.

4.

Det är bäst om ni kan åka till Vombverket gruppvis. Då är det också säkrare att elever inte missar information samtidigt som de kan få svar på alla sina frågor. Hela studiebesöket med frågor och själva förberedelsearbetet ska varje elev redovisa i sina dagböcker.

5.

Här tränas multiplikation, volymenheter.

Viktiga begrepp: vattnets betydelse och förbrukning

Elever får själva ta reda på vattentaxan. Du behöver nog hjälpa dem med enheter. Enligt våra beräkningar överstiger kostnaderna 2 346 kr. (Vattentaxa: 8,57 per m³)

6.

Här tränas volym, multiplikation. Viktiga begrepp: vattenförbrukning

Metoder för mätning:

1. Sätt i proppen i diskhon, men diska under rinnande vatten. När du är klar mäter du vattendjupet och hons längd och bredd.

2. Ta tiden när du diskar. Kolla hur lång tid det tar att fylla ett enlitersmått med samma vattenstråle.

Våra egna beräkningar:

a) Rinnande diskvatten drar ca 3 l per minut och tiden för diskning var 15 minuter. Det gick åt 45 liter vatten.

b) En lagom fylld diskho rymmer ca 10 l vatten.

En sköljbalja innehåller ca 5 liter vatten. Tillsammans blir det 15 liter. Disk i rinnande vatten drar alltså 3 gånger så mycket vatten.

Eleverna kommer att komma med olika svar. Diskutera varför. 7.

Här tränas multiplikation, avrundning.

Viktiga begrepp: vatten och energiförbrukning

a) En disk med rinnande vatten kostar 0,9 kr. b) En disk med upptappat vatten kostar 0,3 kr

(Varför avrundar man inte till hela kronor, förstår kanske elever det själva?) c) Man sparar 438 kr.

8.

Viktiga begrepp: vattenförbrukning

Det är bra om elever kan jobba i grupper så att de kan fördela uppgifterna mellan varandra Ta reda på kommunens vattentaxa.

Vilka priser tar rörmokaren?

Våra egna beräkningar: Om t ex en vattendroppe har en volym på 0,2 ml och det droppar en droppe i sekunden. Då förlorar vi 720 ml på en timme, på ett dygn blir det ca 17,3 l och på ett år 6 314,5 liter.

För att byta packningen kan du arrangera ett stationssystem där elever får öva. Du kan säkert be vaktmästaren om hjälp om det behövs. Glöm inte att stänga av huvudkranen.

9.

Här tränas procent, volym.

Det är viktigt att diskutera möjligheterna att förminska vattenanvändandet. mat och dryck – 5 %

disk 20 % tvätt 15 %

personlig hygien – 35 % WC – 20 %

10.

Här tränas procent och volym.

Diskutera med eleverna:

Vad betyder förluster i ledningar?

Inom vilket område finns det fortfarande de största möjligheterna att spara på vattnet? hushåll – 60 % - 210 l

industri - 10 % - 35 l service – 10 % - 35 l

vattenverk inkl förluster i ledningar – 20 % - 70 l

Instruktion till hur eleverna skapar diagram i Excel: se uppgift 14 (Avfall) eller 3 (Trafik) 11.

Viktiga begrepp: vattnets kretslopp, miljöpåverkan, nedbrytning, organiskt material, koldioxid, vatten, fosfater, kväveföreningar, närsalter, övergödning

Det är viktigt att eleverna förstår det som händer i avloppsreningsverket innan de går dit. Det skapar också nyfikenhet inför processerna och skapar möjligheter att förstå problem som de orsakar. Först ska du presentera en schematisk bild av de tre reningsstegen (mekanisk rening, biologisk rening och kemisk fällning) och förklara principerna. Diskutera med dem vilka ämnen som hamnar i avloppsvatten t ex amalgam, snus, tobak, metaller, bakterier, virus, mediciner, koffein, tvättmedel m.m. Redan här kan ni börja prata om vilka problem det innebär för avloppsreningsverket. Sedan får eleverna själva utföra laborationen. Under sitt arbete med reningen ska de också samla och anteckna alla frågor som uppkommer under arbetet. Dessa frågor ska de ta med sig till studiebesöket. Genom att förbereda elever på detta sätt blir den abstrakta verkligheten begriplig. Studiebesöket blir inte bara information från en person som visar dem runt, utan ett sökande efter svar på egna frågor.

12.

Studiebesök gruppvis. De kan också gå in på hemsidan efteråt för att kontrollera om de har förstått allt. Både förberedelsefasen och studiebesöket ska de redovisa i sina dagböcker. En uppföljning är nödvändig t ex diskussion om vilka problem avloppsreningsverket stöter på, eller vad som orsakar de olika föroreningar som släpps ut från reningsverket.

13.

Viktiga begrepp: spridningsprocesser, näringskedja, konsumenter, producenter, nedbrytare, biomassa.

Eleverna ska komma fram till att samhället är ett nätverk av olika beroenden och om en del av dessa förändras så påverkas i princip allt annat.

Tips: snittblommorna som fungerar bra är nejlika och fresia och tänk på att blommorna helst inte ska ha hunnit dra upp vatten.

14.

Haikudiktning går ut på att säga mycket fast med få ord. Man kan gå igenom vad en stavelse är och läsa olika dikter från japanska Haikudiktare. Haikudiktningen skulle kunna inleda en svensklektion om dikter, gärna om dikter och diktare utanför Europa.

15.

Här tränas multiplikation, procent, vikt och viktenheter.

Viktiga begrepp: övergödning, nitrater, fosfater, tungmetaller, närsalter

a) 18 000 ton b) 180 000 ton

Nu kan du återknyta till uppgift nr 3 i introduktionen.

Eleverna ska återigen konstruera ett konsekvensschema, vilket innebär att eleverna visar att varje aktivitet orsakar en eller flera konsekvenser.

För att kunna besvara den typen av frågor behöver eleverna kunskaper om samverkan mellan natur, teknik och samhälle vilket de har skaffat sig under arbetets gång!

Källförteckning

Andersson, Björn (2001). Elevers tänkande och skolans naturvetenskap. Stockholm: Liber. Areskoug, Mats (1990). Miljöräkneboken. Lund: Carlstedts.

Brunner, Wolfgang m.fl. (1995). Miljöundervisning naturligtvis! Växjö: Stiftelsen Håll Sverige rent.

Eriksson, Ann-Gerd, Hanno, Anneli (u.å.). Miljö Frö. Luleå: Teknikens hus. Häfner, Manfred (1990). Miljölära. Göteborg: Bokskogen.

Johansson, Birgitta (2004). Stadens tekniska system. Stockholm: Formas.

Nilsson, Hans (1999). Upptäck din förmåga att lösa problem. Lund: Studentlitteratur. Sandström, Maria (2002). Vatten ut och in. Malmö Högskola, lärarutbildningen. Skolverket (2001). Kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes.

Internetsidor: www.hemtillholken.nu www.klimat-X.se www.malmo.se/download/18.33aee30d103b8f1591680005307/sjolunda.pdf www.sysav.se