Temaarbete om MILJÖ

(1)

Temaarbete om MILJÖ

Matematikuppgifter i naturorienterade ämnen och

svenska för årskurs 9

(2)

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 AVFALL 6 TRAFIK 12 ENERGI 17 VATTEN 22 KÄLLFÖRTECKNING 27

(3)

3

Inledning

Detta temaarbete med fokus på matematik utgår ifrån följande områden inom miljöundervisningen:

1. Avfall 2. Trafik 3. Energi 4. Vatten

Du kommer att få ett häfte där du kan skriva ner anteckningar, frågor, något viktigt, något intressant, något svårt, grupparbeten m.m. Du kommer att få tid till att skriva i denna ”dagbok” under hela temaarbetet.

1) Innan vi kommer in på de olika områdena ska du få fundera över vad du tänker på

när du hör ordet miljö. Skriv ned 10 saker som du kommer på och jämför med dina klasskamrater!

2) Avsluta följande meningar:

När jag hör ordet ”naturen” tänker jag på

___________________________________________________________________ Om jag ser en kompis kasta en glasflaska i parken skulle jag

___________________________________________________________________

För att spara energi i vår familj skulle vi kunna

___________________________________________________________________

Mina förbrukade batterier kastar jag

___________________________________________________________________ Vi människor påverkar det naturliga soldrivna kretsloppet genom att tillgodose våra egna behov. Vi använder tekniska system för avfall, transporter, energi, vatten och avlopp vilket leder till att olika ämnen förstör mark, vatten, luft och växter.

(4)

4 Den viktigaste miljöfrågan är

___________________________________________________________________

På vår skola kan vi förbättra miljön genom att

___________________________________________________________________

Om vi enbart kunde lösa ett miljöproblem skulle jag rösta för

___________________________________________________________________

Tror du att miljöproblemet du valt ovan går att lösa? Ge några förslag på hur du skulle vilja att man löser det!

___________________________________________________________________

3) Här får du en lista över 10 aktiviteter och en annan lista på 20 konsekvenser.

För varje aktivitet ska du pricka av de konsekvenser som du tror att aktiviteterna för med sig.

Aktiviteter:

1. dumpa farligt avfall i omgivningen

2. slösa med varmvatten och elektriskt ljus 3. hugga ned för många träd

4. konsumera produkter i icke återvinningsbara förpackningar 5. använda privatbilar i städerna

6. slänga skräp i staden, på landet och på stranden 7. slösa med värme

8. använda sprayflaskor

9. bygga samhällen vid kusten

(5)

5 Konsekvenser:

1. ekonomiska följder 2. sänkt levnadsstandard 3. växter och djur dör ut 4. turismen minskar 5. hot mot fysisk hälsa 6. förorening av atmosfären 7. skador på landskapet 8. utsläpp från oljepannor 9. mer koldioxid i atmosfären 10. nedbrytning av ozonlagret 11. hot mot psykisk hälsa

12. mer svaveldioxid i atmosfären 13. klimatändring

14. förorening av sjöar och vattendrag 15. växthuseffekten, havsnivån stiger 16. sur nederbörd

17. mer UV-strålning vid jordytan 18. oljeutsläpp

19. uttömning av naturresurser

(6)

6

Avfall

1) Gruppuppgift:

Grupp ”slösa”

Samla fakta om sopor med perspektivet ”slösa” och motivera varför vi kan fortsätta att producera mycket sopor.

Grupp ”spara”

Samla fakta om sopor med perspektivet ”spara” och motivera en resurssparande livsstil.

Redovisa i form av en paneldebatt med representanter från de olika smågrupperna. Övriga är publiken, med rätt att ställa frågor till panelen.

2) Laboration

Vilken sammansättning har våra sopor?

Undersök under tre dagar vilka material vi kan finna i våra egna sopor och anteckna deras art, vikt och sammansättning.

Fundera samtidigt på vilka sopor som vi i framtiden kan undvika och vilka möjligheter vi har att dra nytta av de sopor som inte går att undvika.

3)

a) Hur många kg avfall tror du att du och din familj kastar i soptunnan varje år? b) Hur stor volym blir det tror du?

Det är ungefär hundra år sedan invånarna i svenska städer tröttnade på att ha

illaluktande och smittspridande sopor på gatorna och började köra iväg dem och lägga dem på hög utanför städerna. Men idag har man insett att mycket av det som slängs kan komma till nytta igen. Avfallshanteringen är inte längre bara en fråga om att bli kvitt avfallet, utan det handlar istället mer och mer om att ta tillvara på det.

(7)

7 Kommunen har huvudansvaret för avfallshanteringen när det gäller större lösningar för deponering, förbränning, biologisk behandling m.m.

Biologisk behandling (rötning och kompostering) av matavfall finns i de flesta kommunerna.

4) Laboration i grupper:

Kompostering del 1

Er grupp ska komma med ett förslag på hur en mindre kompostbehållare skulle kunna utformas och byggas. Kompostbehållaren ska kunna rymma cirka 10 liter komposterbart material.

Behållaren ska vara lätt att sätta ihop så att ni kan göra detta själva.

För att en kompost ska kunna fungera krävs vissa saker. Vilka är dessa? Hur påverkar detta utformningen och skötseln av er behållare?

1. Förslaget ska innehålla en skiss över behållarens uppbyggnad. Detta innebär även att behållarens delar ska specificeras med materialval och mått samt hur delarna kommer att sättas samman.

2. Förslaget ska innehålla en beskrivning av hur behållaren ska hanteras och vilka förväntningar ni har på den.

3. Ni ska även bifoga en uppskattning kring hur mycket det kan komma att kosta för att köpa material och bygga behållaren. Uppskattningen ska vara baserad på de faktiska kostnaderna för materialet (ring till eller fråga i affären).

Det skriftliga förslaget ska vara så väl formulerat att ”vem som helst” ska kunna klara av att bygga behållaren.

Det skriftliga förslaget ska innehålla: 1. gruppnummer med era namn 2. ert uppdrag

3. om kompostering 4. allmänna funderingar 5. ert förslag med motivering 6. själva skissen på behållaren 7. skötseln

8. diskussion 9. källor

Ni ska presentera ert förslag muntligt i helklass. Den muntliga presentationen ska innehålla ritningar, funktion och skötsel.

(8)

8 Kompostering del 2

Nu ska ni bygga er behållare och fylla den med innehåll enligt de instruktioner som ni har kommit fram till. Gruppen har ett ansvar för att sköta om komposten.

Ni ska dokumentera hur driften sköts och hur kompostering går framåt.

Presentera undersökningen som en rapport. Tänk på att rapporten ska innehålla alla de olika delarna (frågeställning, hypotes, undersökning, resultat och slutsats).

5) Per person kastar vi i ca 300 kg i Sydskåne eller 3 m³ hushållsavfall (år 2004).

a) Ungefär hur många m³ avfall blir det för alla dina klasskamraters familjer på ett år? b) Hur stor plats tar egentligen alla dessa sopor? Jämför genom att beräkna

ungefärliga volymen på ert klassrum.

c) Hur många plastkassar tror du din familj slänger på ett år? Hur mycket kostar de? Jämför med att ni betalar ca 500 kr per år för att få soporna hämtade, bortkörda och omhändertagna.

6) Vad gjorde man av soporna förr? Ta reda på vad som hände med skräpet för

några hundra år sedan. Skriv sedan en kort essä. När man skriver en essä ska man diskutera en verklig företeelse, men med ett språk som tillhör skönlitteraturens! En känd svensk författare och historiker, Peter Englund, har skrivit en essä om ämnet som heter ”Om stank och smuts” som du kan hämta inspiration av!

7) Plastkassar är ett exempel på förpackningar som vi skulle kunna återanvända. De

är lätta att stoppa i fickan och ta med nästa gång man går och handlar. Soporna kan vi lägga i tunnare, billiga soppåsar. De kostar ca 15 kr för 50 st.

a) Hur mycket kostar en soppåse?

b) Hur mycket sparar din familj på att använda soppåse istället för plastkassar under ett år?

En miljon ton returpapper samlas in och används som fiberråvara i

papperstillverkningen. Ytterligare cirka 400 000 ton papper förbränns och ger energi.

8) Undersök:

a) Hur mycket väger en veckans direktreklam per hushåll? b) Vilket slags papper består reklamen av?

c) På vilket sätt kan vi minska reklamen och därigenom bevara våra skogar?

9) Cirka 10 % av priset på det vi köper i livsmedelsaffärer går till förpackningar.

a) Hur mycket blir det per år för en familj som handlar för 3200 kr i månaden? b) Bara en mjölkförpackning kostar 75 öre. Hur mycket blir det per år om familjen dricker 3 liter mjölk och fil per dag?

(9)

9

10) Mät höjden och diametern på en 50 cl läskburk. Den består av 0,12 mm tjock

plåt.

a) Hur många cm³ aluminium består burken av (botten och mantelyta)? b) En cm³ aluminium väger 2,7 gram. Hur mycket väger burken utan lock? c) Locket till burken görs av tjockare plåt, i genomsnitt cirka 0,8 mm. Hur mycket väger burken med lock?

11) I Sverige säljs 900 miljoner läsk- och ölburkar varje år. 90 % återlämnas, resten

slängs i naturen eller soppåsen.

Hur mycket aluminium kastas bort med burkarna på ett år? Värdena du behöver räknade du ut i förra uppgiften!

12) Den totala mängden hushållsavfall i Sverige är cirka 3,5 miljoner ton per år, varav

0,4 miljoner ton är avfall från kontor och handel och 0,9 miljoner ton återvinns. Hushållsavfallets sammansättning i viktprocent före återvinning:

komposterbart material 50 % förpackningar 25 %

återvinningsbart papper 20 % övrigt cirka 5 %

Beräkna hur stor mängd avfall det handlar om!

13) Inför Studiebesök på SYSAV (Sydvästra Skånes Avfallsaktiebolag)

Förslag till frågor att diskutera i klassen som förbereder oss inför studiebesöket: Vad sysslar SYSAV med?

Vilka miljömål har de?

Tar miljön någon skada av deras verksamhet? Hur arbetar de för att minska eventuella miljöskador?

De frågor vi inte kan finna svar på ska ni ställa till personalen på SYSAV.

Modern avfallsförbränning fick sitt genombrott på 1960-och 70-talen. Från 1980 till 1994 har mängden avfall till förbränning fördubblas. Energin tillvaratas som värme och/eller el. Nästan 15 % av Sveriges fjärrvärme produceras idag med avfall.

(10)

10

14) Soporna från sydvästra Skåne går till SYSAVs sopstation utanför Malmö. En del

av avfallet, bl.a. det mesta av hushållets sopor, bränner man i stora ugnar. En del läggs på soptipp (deponeras) och en del papper, glas och skrot som lämnas i retur kan återvinnas.

Under två olika år tog man hand om följande ungefärliga mängder:

(1989) (2004)

Rita ett stapeldiagram i Excel som illustrerar avfallsmängderna.

Förklara i ord vad diagrammen visar och hur du tror att ökning och sänkning hänger ihop!

Förbränning 194 000 ton 221 000 ton

Deponering 291 000 ton 77 000 ton

Återvinning 71 000 ton 702 000 ton

Annat omhändertagande

(bl.a. miljöfarligt avfall) 11 000 ton 35 000 ton

Visste du att metaller från återvunna konservburkar användes för att bygga Öresundsbron?

(11)

11

15) Tabellen visar hur kvicksilverutsläppen från sopförbränning har minskat under

några år. År Kvicksilverutsläpp (kg) 1984 3300 1987 900 1988 600 1992 200

Om man utgår ifrån 1984 års utsläpp, hur många procent har utsläppen minskat år 1987, 1988 och 1992?

16) Som du ser i tabellen ovan har sopstationernas kvicksilverutsläpp minskat

mycket. Till stor del beror det på att alla hjälps åt att samla in batterier. Men det har också kommit bestämmelser som gör att batteritillverkarna måste bättra sig. Från 1990 fick de alkaliska batterierna bara innehålla högst 0,025 % kvicksilver. Men fortfarande finns det kvar många äldre batterier både i affärer och i hemmen.

Så små halter som 0,025 % skriver man hellre som promille ‰ (tusendelar) eller ppm (parts per million, miljondelar).

a) Hur många promille kvicksilver får alkaliska batterier innehålla efter år 1990? b) Hur många ppm får de innehålla?

Olika typer av batterier

Alkaliska batterier (det vanligaste batteriet, används i exempelvis kamera, freestyle och kassettradio, finns dock även som knappcell)

Brunstensbatterier (äldre batterityp som används i exempelvis enklare ficklampor)

Batterier med kvicksilver (ingår i de flesta knappceller)

Batterier med litiumjon (ingår i vissa uppladdningsbara batterier)

Batterier med nickelkadmium (ingår i vissa miljöfarliga uppladdningsbara batterier)

Batterier med nickelmetallhydrid (ingår i vissa icke miljöfarliga uppladdningsbara batterier)

(12)

12

Trafik

Grupp ”slösa”

Argumentera för bilens fördelar ur miljösynpunkt! Grupp ”spara”

Argumentera för alternativa färdsätt ur miljösynpunkt!

Källsortering har blivit en vana. Däremot är vi ännu inte lika pigga på att offra bilen.

2) Gör följande tre undersökningar.

1. Hur många av skolans personal åker ensamma i sin bil?

2. Hur många av personalen tar sig till skolan på andra sätt än att åka bil? 3. Hur kan vi få fler lärare att samåka?

Presentera dem i olika sorters diagram och argumentera för varför ett visst diagram passar bättre för att redovisa en viss undersökning! Tänk på att alla

undersökningarna inte kan presenteras i diagramform, hitta i dessa fall på ett eget sätt.

3) I många sammanhang diskuteras det om hastighetsbegränsningar kan ha någon

betydelse för att minska trafikens miljöproblem.

Hur tycker du att man ska göra med hastighetsgränserna? Ordna en omröstning i klassen, med följande alternativ:

a) oförändrade hastighetsgränser b) 110 km/h sänks till 90

c) 90 km/h sänks till 80 d) både alternativ b och c

Räkna ut hur många procent av rösterna varje alternativ får. Redovisa med cirkeldiagram i Excel.

(13)

13

4) Det går åt cirka 1 dl mindre bensin per mil om man kör i 90 istället för 110 km/h.

a) Hur mycket bensin sparar du på att köra i 90 istället för 110 km/h vid en resa på motorvägen Malmö – Lund fram och tillbaka (32 km)?

b) Hur mycket bensin sparar du på ett år om du kör sträckan varje arbetsdag? c) Ta reda på vad en liter bensin kostar. Hur mycket pengar sparar du varje år på

hastighetssänkning?

5) När man tankar bilen luktar det bensin, eftersom lite av bensinen avdunstar och

kommer ut i luften. Du andas in luften och får in bensinångorna i kroppen, vilket gör tankningen till både en hälsofara och miljöfara.

Detta går att stoppa med hjälp av en tankmuff, en gummikrage som sitter på bensinpumpens munstycke. Den täpper till runt bilens påfyllningshål så att bensinångorna inte kan komma ut.

varje år tankas 5,5 miljoner m³ bensin i Sverige 0,18 % av bensinen avdunstar vid tankning

a) Hur mycket bensin avdunstar vid tankning under ett år?

b) Se efter på några bensinmackar i närheten om de har tankmuffar. Fråga hur vanligt det är med tankmuffar idag. Fråga också hur mycket bensin de säljer per år. Räkna ut hur mycket bensinångor varje mack släpper ut och hur mycket pengar de förlorar.

Kvinnor och män använder resurser på olika sätt. Den typiske svenske mannen ger upphov till 54 % större utsläpp av koldioxid än den svenska kvinnan. Medelmannen reser nästan 1 900 mil om året, medan kvinnan reser drygt 1 300 mil och dessutom gör det mera kollektivt. Flödet av koldioxid per person och år i Sverige är 1 000 kg.

6) Visste du att 70 fullvuxna träd tar upp lika mycket koldioxid som den mängd

koldioxid som en bil släpper ut under ett år om bilen kör 1500 mil? Hur stor area mäter en skog med 70 träd?

7) Laboration - Att påvisa koldioxid i luften

a) Fyll ett provrör nästan till randen med kalkvatten och tillslut det genast med en kork.

Kalkvatten framställs av kalciumoxid och vatten på följande sätt: Man fyller en bägare med 100 ml vatten och tillsätter därefter några knivsuddar kalciumoxid till vattnet. Man rör om ett par gånger med en glasstav eller sked och filtrerar över den grumliga lösningen direkt till en förvaringsflaska. Tänk på att kalkvatten är farligt och kan ge hudskador. Det som finns kvar i filterpapper är släckt kalk och kan läggas i t.ex. komposten.

(14)

14 b) Häll så mycket kalkvatten i en skål (petriskål) att botten är helt täckt med vätska och låt skålen stå öppen.

Vilka skillnader ser du i de två behållarna och varför?

8) När bensinen brinner i motorn förenar sig kolet med syre från luften och bildar

koldioxid. När vätet brinner bildas vattenånga (H O

2 ). En tank rymmer 60 liter bensin

som väger 45 kg. Bensin består av 84 % kol och 16 % väte.

Om 12 kg kol skulle förena sig med 32 kg syre bildas 44 kg koldioxid (CO₂).

Om 2 kg väte förenar sig med 16 kg syre får vi 18 kg vattenånga. a) Räkna ut hur mycket koldioxid som bildas

b) Hur mycket vattenånga bildas från en full tank?

c) Hur mycket syre har gått åt för att bilda koldioxid och vattenånga?

9) Vi måste göra människor medvetna om att växthuseffekten kan få enorma

konsekvenser. Skriv en insändare till Sydsvenskan där du uppmanar människor till att använda cykel eller kollektiva färdmedel. Räkna även ut hur mycket pengar man kan spara på att inte köra bil och presentera i insändaren!

10) Varje person släpper i genomsnitt ut 7000 kg koldioxid per år genom eldning med

kol, olja, naturgas och ved. Även när vi andas avger vi koldioxid, ca 1 kg/dygn. a) Hur många gånger mer koldioxid släpper vi ut genom eldning jämfört med andning?

b) I Sverige bor det ca 9 miljoner människor. Hur många ton koldioxid släpper vi ut under ett år?

Koloxid, kväveoxid, kolväten och koldioxid är de viktigaste miljöfarliga utsläppen från bilarnas avgaser. Koldioxid bildas när bensinen brinner i motorn. Den är inte giftig eftersom växterna lever på att ta upp koldioxid ur luften och vi själva andas ut koldioxid. Däremot lägger sig koldioxid i stora mängder som ett

värmeisolerande skikt runt jorden och leder till att temperaturen ökar och klimatet förändras. Polarisarna skulle kunna börja smälta och stora landområden dränkas. Det är detta vi kallar växthuseffekten.

(15)

15

11) Laboration - Förbränning – försurning

Material:

glasburk med lock modellera

vatten

BTB (Bromtymolblått) plastgem

tändstickor

släckt kalk (kalciumhydroxid, Ca (OH)2)

ett fat

Genomförande:

1. Gör ett berg av modelleran och ställ det i burken. 2. Häll ungefär 1 cm vatten i burken.

3. Färga vattnet blått med några droppar BTB. 4. Stick fast ett eller två plastgem i toppen av berget

5. Var beredd med locket. Tänd på plastgemen. Håll locket ett tag över öppningen utan att stänga det helt, men så att röken blir kvar i burken.

6. Skruva igen locket och rör på burken så att röken blandas med vattnet. Vad händer?

7. Häll lite av det vattnet du har nu på ett fat. 8. Tillsätt kalk.

Vad händer?

Används denna metod i verkligheten för att hjälpa naturen att återhämta sig? Utsläpp från trafik, industrier och förbränning av t ex olja, plast och kol är orsaker till försurningen av mark och vatten.

(16)

16 För att minska svavelutsläppen har riksdagen bestämt att:

endast olja och kol med låg svavelhalt får användas oljeanvändningen ska minskas

röken från skorstenarna ska renas

12) Svaveldioxid och kväveoxider släpps ut från skorstenar och avgasrör.

Tillsammans med vatten bildar de syror som regnar ned och försurar jorden. I Skåne faller 20 – 25 kg svavel ned per hektar varje år och 25 – 30 kg kväve. I början av 1980- talet upptäckte man att träden tar skada av försurningen. De tappar barr och blir svagare. För att skogen ska klara sig måste nedfallet minska till 3 kg svavel och 10 kg kväve per hektar.

a) Med hur många procent måste svavelnedfallet minska? b) Med hur många procent måste kvävenedfallet minska?

13) Avslutande diskussion: Ta reda på så mycket du kan om trängselavgifter som

kommer att införas den tredje januari 2006 i Stockholm. Varför inför man dem och vad är det? Vem har bestämt det?

14) Det har varit en del debatter om att det har kostat mycket pengar att införa

trängselavgifter som skattebetalarna måste stå för. Tycker du att det är rimligt? Ta reda på lite fakta om vad införseln har kostat och om du tror att det kommer att löna sig i längden! Skriv ett brev som du hade kunnat skicka till regeringen om vad du tycker.

(17)

17

ENERGI

Grupp ”slösa”

Argumentera för att eltaxan borde sänkas och energin användas obehindrat. Grupp ”spara”

Argumentera för att eltaxan borde höjas ur miljösynpunkt och att vi borde tänka mer på hur vi använder elen hemma.

2) Fundera och diskutera med dina klasskamrater och utför själva försöket hemma!

a) Hur mycket varmvatten går åt då du duschar respektive badar? Tänk ut någon lämplig mätmetod som du kan utföra hemma.

b) Hur mycket energi går åt att värma varmvattnet vid dusch eller bad? c) Vad kostar värmeenergin till en dusch eller ett bad?

3) Hur mycket varmvatten slösas bort med en droppande kran?

Prova genom att låta kranen droppa en droppe i sekunden. a) Hur lång tid det tar att fylla ett decilitermått?

b) Hur många deciliter blir det på en timme? c) Hur många liter blir det på ett dygn? d) Hur många liter blir det på ett år?

e) En kubikmeter varmvatten kostar ca 30 kr. Vad kostar den droppande kranen på ett år?

f) En kubikmeter varmvatten kräver ca 60 kWh energi. Hur mycket energi slösas bort på ett år? Använd lämplig enhet.

g) Anta att det finns en miljon droppande varmvattenkranar i Sverige. Hur mycket energi slösas bort på ett år? Ange svaret i lämplig enhet.

Jämför med att uppvärmning av en lägenhet kräver ca 10 000 kWh under ett år. Vad säger detta dig?

Termodynamikens två lagar säger att energi och materia varken kan skapas eller försvinna. Den kan bara omvandlas till nya former. Lägesenergi i vattenmagasinet blir rörelseenergi i vattenfallet som i sin tur blir elenergi. Elenergi blir värme och ljus i glödlampan.

(18)

18

4) Kylskåpet fungerar inte. Det är bara tio år gammalt och fungerar bara om du ställer

aggregatet på högsta kylnivå. Vad ska du göra? När lönar det sig att köpa nytt kylskåp? Gör en analys av detta och utgå ifrån följande fakta: inköpspris för det nya respektive det gamla kylskåpet, beräknad medellivslängd, energiförbrukning i kWh/år och kostnad per kWh. Sök uppgifter på Internet eller fråga i affären!

5) Arbeta två och två. En av er ska låtsas att arbeta som försäljare av bl.a. kylskåp.

Den andra av er ska vara skeptisk kund. Argumentera för varför det är bra att köpa ett kylskåp som drar mindre energi (försäljaren) medan kunden ska komma med nackdelar till att byta kylskåp. Skriv ned dessa för- och nackdelar. Blev ”kunden” övertygad? Hur övertygar man på ett bra sätt?

6) Ta reda på hur mycket vatten som ångar bort om du kokar vatten utan att lägga på

locket.

Väg kastrullen noga före och efter kokningen. För att koka bort 1 kg vatten behövs 0,62 kWh.

a) Hur mycket energi ångade bort när du kokade vatten?

b) Hur mycket energi blir det på ett år om du kokar vatten varje dag?

c) Hur mycket pengar sparar du på ett år om locket är på (du får ta reda på vad en kWh kostar)?

7) När man tillverkar en aluminiumburk behövs det mycket energi för att framställa

aluminium, pressa ut tunn plåt, forma burken och trycka text och dekor.

Totalt går det åt cirka 1 kWh energi för en enda burk. Det är lika mycket som en spisplatta på 1000 W drar under 1 timme ( 1000W=1 kW).

Hur lång tid kan följande apparater vara igång med lika mycket energi? a) en TV på 200 W

b) en skrivbordslampa på 60 W c) en liten radio på 5 W

8) För att värma en villa eller stor lägenhet behövs ca 1800 l eldningsolja per år. Om

man sänker temperaturen inne med 1°C minskar oljeförbrukningen med ca 5 %. Räkna ut hur mycket man sparar in per år av:

a) eldningsolja b) svavelutsläpp c) koldioxidutsläpp d) pengar

Ta reda på hur mycket 1 liter eldningsolja kostar 1 liter eldningsolja avger 5 g svaveldioxid 1 liter eldningsolja avger 2 kg koldioxid

(19)

19

9) Då eldningsolja brinner bildas koldioxid, CO₂, som bidrar till klimatförändringar

(växthuseffekten). Svavlet i oljan bildar svaveldioxid, SO2, som är den viktigaste

orsaken till försurningen av skog och mark.

1 kg kol ger 3,7 kg koldioxid

1 kg svavel ger 2,0 kg svaveldioxid

Hur mycket koldioxid respektive svaveldioxid släpper en villaskorsten ut under ett år?

10) Vid avfallsförbränningen på SYSAVs sopstation låter man soporna värma vatten,

som sedan går ut på Malmös fjärrvärmenät. År 2004 brände man ca 221000 ton avfall och fick ut 595 000 MWh energi i form av varmvatten.

a) Hur mycket energi får man ut av ett ton avfall?

b) Årsbehovet av energi för att värma en villa eller stor lägenhet är ca 15000kWh. Hur många villor kan värmas av SYSAVs sopförbränning? (1 MWh = 1000 kWh) c) Hur mycket olja sparar man in genom avfallsförbränningen? 1m³ olja ger ca 10 MWh energi.

11) Cirka

40 % av fjärrvärmebehovet i Burlöv och Malmö kommer från regionens

sopor. Det motsvarar en uppvärmning av 80 000 trerumslägenheter.

a) Uppskatta hur många personer det gäller totalt och hur mycket avfall de lämnar ifrån sig.

b) Det är 46 % av avfallet som går till förbränning. Undrar du inte vad som händer med resten? Vad tror du?

12) Hur stor del av den energi som vi använder i Sverige kommer från kärnkraft?

Vilket alternativ tror du stämmer? a) lite b) en del c) ganska mycket d) mycket e) det mesta Eldningsolja:

årsförbrukning för en villa: 2 m³ eller cirka 1 600 kg kolinnehåll – 85 %

(20)

20

13) På ett år används cirka 400 TWh energi i Sverige.

Energi mäts i enheten kilowatt-timmar, kWh. En familj använder cirka 10 kWh el till lampor, spis, kylskåp, TV etc. varje dag. Om man ska beskriva hela Sverige eller världens energianvändning behövs större enheter:

1 MWh (megawatt timme) =1 000 kWh 1 GWh (gigawatt-timme) =1 000 000 kWh 1 TWh (terawatt- timme) = 1 000 000 000 kWh

Så här använder vi energin:

Uppvärmning och el i hemmen: 170 TWh

Transporter: 81 TWh Industri: 141 TWh Energikällor: Olja: 209 TWh Naturgas: 3 TWh Kol: 34 TWh Ved m.m.: 66 TWh Vattenkraft: 72 TWh Kärnkraft: 68 TWh

a) Hur många procent av energin används till uppvärmning, transport respektive industri?

b) Rita cirkeldiagram eller stapeldiagram i Excel som illustrerar hur energin används.

c) Hur många procent av energin får vi från olja, från naturgas, från kol osv.? d) Rita cirkeldiagram eller stapeldiagram som illustrerar tabellen.

14) Så här ser en typisk uppgift från Högskoleprovet ut. Försök att besvara!

Av den totala energianvändningen till ett hushåll går 3/5 till uppvärmning och 1/5 till varmvatten. Hur stor andel av den totala energianvändningen går till matförvaring? (1) 1/5 av den totala energianvändningen går till matförvaring, till tvätt och torkning samt till övrig energiförbrukning.

(2) Det går lika mycket energi till matförvaring som till tvätt och torkning. Det går lika mycket energi till tvätt och torkning som till övrig energiförbrukning.

Tillräcklig information för lösningen erhålles: A i (1) men ej i (2)

B i (2) men ej i (1)

C i (1) och (2) tillsammans D i (1) och (2) var och för sig D ej genom de båda påståendena

(21)

21

15) En

vanlig glödlampa som kostar ca 5 kr styck håller normalt 1000 timmar. Ikeas

lågenergilampa däremot som kostar 40 kr ska hålla i 6000 - 15000 timmar. Resonera kring och beräkna prisskillnaden. Undersök om det bara finns fördelar med

lågenergilamporna?

Energi är en färskvara. Idag använder vi sol, vind, skog, kol, vattenkraft och kärnkraft för att skapa energi.

16) Diskussion om alternativa energikällor

Vad vet du om alternativa energikällor?

Varför kan vi inte använda dessa istället för kärnkraft? Kan de alternativa källorna ta slut?

17) Intervju

Intervjua människor där du bor och hör efter vad deras inställning är till alternativa energikällor. Tror de att vi kommer att klara oss utan kärnkraft i framtiden?

Sammanställ resultatet i det diagram du tycker passar bäst i Excel, klistra in det i ett Word-dokument och skriv ner dina slutsatser och egna tankar om du tror att vi kommer att klara oss med alternativa energikällor i framtiden!

18) Studiebesök på Klimat – X (Kockums fritid i Malmö)

Gå in på sidan www.klimat-x.seför mer information inför studiebesöket. Där kan du få en glimt av den spännande experimentverksamheten som du kommer att få vara med om!

Om vi alla skulle byta ut vanliga glödlampor mot lågenergilampor kan vi spara 3,6 terawattimmar per år enligt energimyndighetens beräkning. Det är lika mycket som kärnkraftverket Barsebäck producerar.

(22)

22

Vatten

Grupp ”slösa”

Samla fakta och argument för varför vi inte behöver spara vatten i Sverige. Grupp ”spara”

Samla fakta och argument för att vi måste vara sparsamma med vårt vatten.

2) Hur mycket dricker man? Det sägs att man på ett år dricker fem gånger sin

kroppsvikt.

a) Hur många glas motsvarar detta? b) Hur mycket blir det per dag? c) Är det rimligt?

3) Grupparbete.

Undersök vattnets väg in i ditt hus. Varifrån kommer det?

Använd olika informationskällor t ex Internet, intervjuer. Förbered en kort redovisning inför klassen.

4) Studiebesök på Vombverket

Hur går det till vid Sydvattens vattenverk vid Vombsjön?

Ta reda på vattenreningsprocessen och vilka/hur mycket kemikalier som används. Skriv gruppvis en rapport av ert besök.

5) Ett hushåll (2 vuxna och 2 barn) förbrukade cirka 750 liter vatten per dygn. Vilken

var årskostnaden om vattentaxan var samma som i din egen kommun?

Rent vatten är en förutsättning för liv. En människa kan klara sig utan mat i minst en månad, men utan vatten kan hon bara överleva tre till fyra dagar.

Lund och Malmö får sitt vatten från Vombsjön som ligger 4 mil från Malmö och sjön Bolmen i Småland.

(23)

23

6) Hur mycket varmvatten går åt då du diskar din familjs middagsdisk i:

a) rinnande vatten

b) upptappat vatten i sköljbalja

Tänk ut någon lämplig mätmetod och gör mätningen hemma.

7) Ett m³ 40-gradigt vatten kostar ca 20 kr i uppvärmning. Hur mycket kostar det att

diska i

a) rinnande vatten b) upptappat vatten

Kom med rimliga förklaringar till hur du har mätt mängden av vatten du använde. c) Hur mycket sparar du per år på att diska i upptappat vatten?

I Sverige använder vi prima dricksvatten till allt möjligt exempelvis biltvätt,

toalettspolning och trädgårdsbevattning. Genom droppande kranar och läckande rörsystem försvinner flera liter vatten till ingen nytta.

8) Hur mycket vatten läcker ut genom en droppande vattenkran?

Material: vattenkran, mätcylinder, miniräknare, verktyg för att byta packning Diskussion:

• Hur ska vi göra experimentet? • Vad kostar det läckande vattnet?

• Vad kostar det att ringa efter rörmokaren och låta denne laga kranen? • Vad kostar det att byta packningen själv?

• Hur byter man en packning i en kran?

9) De svenska hushållen använder cirka 200 l vatten per person och dygn.

Statistisk fördelning av användning: • mat och dryck 10 l • disk 40 l

• tvätt 30 l

• personlig hygien 70 l • WC 40 l

• Övrigt 10 l

(24)

24

10) Den totala vattenanvändningen i Sverige är cirka 350 l per person och dygn.

Den fördelar sig så här:

hushåll 60 %

industri 10 %

service 10 %

vattenverk inklusive förluster i ledningar

etc. 20 %

Rita ett passande diagram i Excel som visar både procentuell och mängdmässig fördelning.

11) Laboration - förberedelse inför ett studiebesök på avloppsreningsverket

Instruktioner:

1. Tänk efter vad du använder vatten till hemma?

2. Ni har en stor glasburk med rent vatten från kranen framför er. Lägg allt du

kommer på som hamnar i avloppet hemma hos dig i burken. Urin och avföring får ni ersätta med daggmaskavföring (jord).

3. Er uppgift är att rena avloppsvattnet i glasburken. Till hjälp har ni stora glasburkar och plastvannor, ett antal silar, gyttja (med bakterier), sugrör (att blåsa in luft med), järnklorid och melittafilter.

Under tiden ska ni samla och nerteckna alla frågor som uppkommer under arbetet som ni sedan kan ställa under studiebesöket.

Hur reningen går till…

1. Mekaniskt steg

Rena smutsvattnet genom att sila det genom en sil. Låt sedan smutsen som är kvar sedimentera (sjunka) och häll av ytvattnet.

2. Biologiskt steg

Tillsätt gyttja från botten av en damm. I gyttjan finns små organismer som hjälper till och bryter ned smuts. Eftersom de behöver syre ska vattnet luftas t ex med hjälp av ett sugrör.

3. Kemiskt steg

I detta steg flockas framför allt fosfater så att man lättare kan skilja bort dem. Man tillsätter en kemikalie, t ex aluminiumsulfat, järnklorid eller kalk. Rör ner den i vattnet och låt det stå stilla en stund så att det hinner bildas flockar.

4. Filtrering

Filtrera vattnet genom ett melittafilter så att flockarna filtreras bort.

12) Studiebesök på Sjölunda avloppsvattenrening

Genom att själv ha renat vatten vet du nu vilka frågor du kan ställa till personalen där. T.ex. Vart skickar de det renade vattnet? Vad gör de med utvunnen värme? Vad gör de med slam? Du kan läsa mera på följande Internetsida:

(25)

25

13) Laboration – Hur föroreningar sprider ut sig

Material:

Två vita blommor Hushållsfärg

Två genomskinliga burkar eller glas Vass kniv

1. Fyll båda behållarna med vatten.

2. Färga vattnet ganska kraftigt i den ena burken

3. Innan du sätter ner blommorna, ska du kapa stjälken någon cm. 4. Ställ en blomma i vardera burken.

Titta på blommorna nästa dag. Syns det någon skillnad? Vad är det som har hänt?

Vad händer med utsläpp som hamnar i marken? Vilka insekter och djur äter växter?

Vad händer om en fågel äter upp insekterna?

Vad blir t ex av gräs och blommor som korna äter upp? Vilka växter äter vi människor?

Tips: Tänk på näringskedjorna i ekosystemet!

14) Skriv en dikt om blommorna och hur de tar skada av gifter i marken. Men inte

vilken dikt som helst utan en Haikudikt, en typ av dikt som kommer från Japan. Den består av tre rader som inte rimmar och försökte ursprungligen föra samman naturen med människan.

Det finns en regel om hur dikten ska vara uppbyggd. Rad ett ska innehålla 5

stavelser, rad två 7 stavelser och rad tre 5 stavelser. En stavelse är, som du säkert vet, en del av ett ord som innehåller en vokal med tillhörande konsonanter, t.ex. sta – vel – se. Alltså är ett tips att räkna antalet vokaler för att snabbt se hur många stavelser som finns!

Den skulle kunna se ut på följande sätt:

Blommor på marken bugar för oss människor.

Sugit upp gifter. Läs gärna fler Haikudikter för att hämta inspiration!

I ofullständigt renat avloppsvatten finns mycket närsalter som leder till övergödning i recipienten. Framför allt är det kväveföreningar och fosfater som utgör problem.

(26)

26

15) I Sverige har vi kommit långt när det gäller slambehandling, men uppskattningar

säger ändå att endast 10 % av slammet används som jordförbättringsmedel.

Det bildas 200 000 ton slam varje år, räknat som torrsubstans. Den totala mängden fosfor i slammet är cirka 6 000 ton per år. Den skulle kunna ersätta ungefär en tredjedel av den fosfor som används i handelsgödsel idag.

a) Hur mycket gödselfosfor använder vi idag och varför är det farligt?

b) Hur mycket slam måste deponeras och varför tror ni att bönderna inte vill använda det?

(27)

27

Källförteckning

Andersson, Björn (2001). Elevers tänkande och skolans naturvetenskap. Stockholm: Liber.

Areskoug, Mats (1990). Miljöräkneboken. Lund: Carlstedts.

Brunner, Wolfgang m.fl. (1995). Miljöundervisning naturligtvis! Växjö: Stiftelsen Håll Sverige rent.

Eriksson, Ann-Gerd, Hanno, Anneli (u.å.). Miljö Frö. Luleå: Teknikens hus.

Häfner, Manfred (1990). Miljölära. Göteborg: Bokskogen.

Johansson, Birgitta (2004). Stadens tekniska system. Stockholm: Formas.

Nilsson, Hans (1999). Upptäck din förmåga att lösa problem. Lund: Studentlitteratur.

Sandström, Maria (2002). Vatten ut och in. Malmö Högskola, lärarutbildningen. Internetsidor:

www.hemtillholken.nu www.klimat-X.se

www.malmo.se/download/18.33aee30d103b8f1591680005307/sjolunda.pdf www.sysav.se