Effekter som idrottsevenemang har på en destination: En studie av idrottsevenemangs effekter och hur de påverkar Jönköpings utveckling.

Kandidatuppsats

Effekter som idrottsevenemang har på en destination.

En studie av idrottsevenemangs effekter och hur de påverkar Jönköpings utveckling.

Författare: Ehrlander, Sandra Handledare: Stråhlman, Owe Examinator: Carlsson, Bo Termin: VT20

Ämne: Examensarbete

Sammanfattning

Idrottsevenemang används ofta för att attrahera turister till en destination. Jönköping har med framgångsrika arrangörer, föreningar och destinationsbolag etablerat sig som en

idrottsevenemangs stad. Dessa evenemang har bidragit med olika hållbara effekter till destinationen. Syftet med studien är att undersöka hur idrottsevenemang har påverkat Jönköpings utveckling. För studien har det genomförts elva intervjuer med personer som är verksamma i Jönköping. Undersökningen har kartlagt hur Jönköping arbetar med

idrottsturism samt vilka hållbara ekonomiska, sociala och miljömässiga effekter som idrottsevenemang lämnar kvar på destinationen.

Nyckelord: Idrottsevenemang, destinationsutveckling, idrottsturism, Jönköping.

Abstract

Sports events are often used to attract tourists to a destination. With successful organizers, associations and Destination companies, Jönköping has established itself as a city of sports events. These events have contributed with various sustainable effects to the destination. The purpose of the study is to explore how sporting events have affected Jönköping's

development. For the study, eleven interviews were conducted with people working in Jönköping. The survey has mapped out how Jönköping works with sports tourism and which sustainable economic, social and environmental effects that sporting events leave at the destination.

Keywords: Sports events, destination development, sports tourism, Jönköping.

Förord

Först och främst vill jag rikta ett stort tack till Helena Lindgren, Daniel Tidstrand och Johan

Lind på Destination Jönköping som varit till stor hjälp både innan och under processen. Sedan

vill jag tacka samtliga personer som har tagit sig tid att ställa upp på en intervju och därmed

möjliggjort denna studie. Jag vill också rikta ett stort tack till min handledare Owe Stråhlman

för vägledning, värdefulla tips och goda råd.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 2

Abstract 2

Förord 3

Innehållsförteckning 4

1. Inledning 6

1.1 Jönköping 7

1.2 Ironman 7

1.3 Ironman 70.3 Jönköping 8

1.4 Problemformulering 8

1.5 Tidigare forskning 8

1.6 Ämnesmotivering 10

1.7 Syfte 10

1.8 Frågeställning 10

1.9 Avgränsning 11

2. Teoretiskt ramverk 12

2.1 Legacy 12

2.1.1 De sju kapitalen 12

2.1.2 Naturkapital 13

2.1.3 Humankapital 13

2.1.4 Socialt kapital 14

2.1.5 Fysiskt kapital 14

2.1.6 Finansiellt kapital 14

2.1.7 Kulturellt kapital 15

2.1.8 Politiskt kapital 15

2.1.9 Ekonomiska effekter 15

3. Metod 17

3.1 Induktiv ansats 17

3.2 Val av respondenter 18

3.3 Fält beskrivning 20

3.4 Datainsamlingsmetod 20

3.5 Primärdata genom intervjuer 20

3.5.1 Semistrukturerad intervjumetod 21

3.6 Analysmetod 21

3.7 Litteraturöversikt som sekundärdata 22

3.8 Metodkritik 22

3.9 Forskningsetiska överväganden 23

4. Resultat 24

4.1 Jönköping som turiststad 24

4.2 Viktiga faktorer för Jönköpings utveckling inom idrottsturism 24

4.3 Effekter av idrottsevenemang 24

4.4 Miljömässiga effekter 25

4.5 Ekonomiska effekter 26

4.6 Sociala effekter 27

4.7 Framtidens utveckling 28

5. Analys & diskussion 29

5.1 Effekter av idrottsevenemang 29

5.1.1 Naturkapital 29

5.1.2 Humankapital 29

5.1.3 Socialt kapital 30

5.1.4 Fysiskt kapital 30

5.1.5 Finansiellt kapital 30

5.1.6 Kulturellt kapital 30

5.1.7 Politiskt kapital 31

5.2 Socialt kapital 31

5.3 Miljöeffekter 31

5.4 Ekonomiska effekter 32

6. Slutsats 33

6.1 Förslag till vidare forskning 34

6.2 Egen kritik 34

7. Litteraturförteckning 35

1. Inledning

Denna studie undersöker idrottsturism och hur den kan bidra till att utveckla en destination.

Uppsatsens syfte är att kartlägga vilka effekter idrottsturism bidrar med till ett lokalt

samhälle. I studiens inledning beskrivs begreppet idrottsturism följt av en kort introduktion av staden Jönköping, begreppen Ironman och Ironman 70.3 Jönköping redogörs. Sedan följer en problemformulering, tidigare forskning och ämnesmotivering. Avslutningsvis presenteras syfte, frågeställningar och avgränsningar.

Idrottsturism är ett begrepp som vid första anblick kan kännas stort. En enkel definition är att all form av resande, där resans syfte rör idrott är idrottsturism. Detta eftersom man är

deltagande i idrotten, passivt eller aktivt. Om en resa inkluderar ett syfte som innefattar idrott är begreppet idrottsturism i fokus (Singh et al. 2016). För att tydliggöra begreppets definition har forskningen b.la föreslagit olika uppdelningar av idrottsturismen, detta eftersom det finns olika anledningar till en resas koppling till idrotten.

Ritchie och Adair (2004) beskriver att det finns tre kategorier av idrottsturism, (1) aktiv idrottsturism, (2) idrottsevent-turism och (3) nostalgisk idrottsturism. Ritchie och Adair menar vidare att aktiv idrottsturism innebär att turisten själv deltar aktivt i idrott. Det kan till

exempel vara en skidresa, vandringsresa eller en cykelresa. Idrottsevent-turism är när turisten

är åskådare till ett idrottsevenemang, exempelvis att titta på en fotbollsmatch eller att beskåda

rally från åskådarplats. Nostalgisk idrottsturism innebär att turisten åker för att besöka ett

idrottsmuseum eller någon form av besöksattraktion som har ett idrottstema (Ritchie & Adair

2004). Utan idrottsutövare hade det inte funnits några evenemang och inga åskådare hade rest

för att beskåda evenemanget (Bohlin & Elbe 2012). Bohlin & Elbe (2012) menar att atleterna

bidrar till att destinationen får besökare, samtidigt som atleterna har med sig vänner och

familj. De anhöriga som medföljer kommer att nyttja faciliteter i form av boende, restauranger

och butiker. Detta leder till ett ökat finansiellt kapital för destinationen (Mxunyelwa & Yanga

2018). Därför är det viktigt att se till besökarnas intresse genom en god infrastruktur och ett

blomstrande näringsliv (Bohlin & Elbe, 2012).

1.1 Jönköping

Vid Södra änden av Vättern ligger staden Jönköping, Sveriges tionde största kommun, som i dagsläget rymmer 141 081 invånare (Jönköping kommun u.å). Staden är expansiv och kommunen växer med ca 1 000 invånare per år. I kommunen finns både större och mindre tätorter, djupa skogar, jordbruksbygd och många sjöar, vilket ger goda möjligheter till boende både centralt och på landet. (Jönköping kommun u.å).

Jönköping växer och idrottsevenemang är en viktig del av det som bidrar till att fler besöker kommunen (Destination Jönköping u.å). När allt fler idrottsevenemang arrangeras i Jönköping så krävs det att man kan ta emot fler besökare och deltagare. För att detta ska fungera optimalt behöver staden en väl fungerande infrastruktur, det behöver finnas tillräckligt

övernattningsmöjligheter, parkeringsplatser, restauranger för både besökare och invånare (Destination Jönköping u.å). För att allt detta ska fungera anses effekterna som ett

idrottsevenmang medför vara av stor vikt på olika plan. De organisationerna som arbetar med att arrangera idrottsevenemanget har oftast som mål att nå så mycket positiva effekter som möjligt. Det är ytterst sällan ett evenemang eller arrangör lyckas nå enbart positiva effekter, det finns alltid någon negativ aspekt som påverkar de olika effekterna. Däremot behöver de negativa aspekterna inte vara negativt, utan de kan göra så att organisationerna får upp ögonen för vad som inte fungerar bra, vilket i sin tur gör att de kan utveckla arrangemanget

(Andersson 2019).

1.2 Ironman

Ironman är en del av Wanda Sports Group som driver Ironman Group. Ironman group

innehåller en portfölj av globala evenemang, bland dessa finner man Ironman 70.3 och många

andra multisport-lopp. De driver också ett International Triathlon Union World Triathlon

Series-lopp, cykeltävlingar, löpningsevenemangen och trail-lopptävlingar. Den ikoniska

evenemangsserien Ironman är den största idrottsplattformen i världen. Sedan Ironman först

genomfördes på 70-talet har idrottare bevisat att allt är möjligt genom att korsa mållinjen vid

världens mest utmanande uthållighetslopp. Ironman Group startade som ett enda lopp och har

blivit en global sensation med mer än 235 evenemang i över 55 länder. Wanda Sports Group

är en globalt ledande plattform för idrottsevenemang, media och marknadsföring, med

uppdrag att förena människor inom idrott och göra det möjligt för idrottare och fans att leva

sina passion och drömmar. Huvudkontoret är beläget i Peking, Kina och Wanda Sports Group

har mer än 60 kontor och 1 600 anställda runt om i världen (Ironman u.å). Ironman och

Ironman 70.3 Triathlon Series är världens främsta triathlon serie på full distans och

halvdistans, serien består av över 150 kvalificerade tävlingar i över 50 länder, regioner och territorier över hela världen. Världsmästerskapet i Ironman hålls årligen i Kailua-Kona, Hawaii medan Ironman 70.3-världsmästerskapet roterar globalt på årsbasis (Ironman u.å).

1.3 Ironman 70.3 Jönköping

Tävlingen Ironman 70.3 Jönköping är en triathlon som årligen arrangeras i Jönköping, tävlingen innefattar simning, cykling och löpning i en följd över olika distanser. Deltagarna startar med 1,9 km simning i Munksjön. Därefter väntar en 90,1 km lång cykling genom Jönköping och Aneby kommun innan loppet avslutas med 21.1 km löpning genom Jönköping (Ironman Jönköping u.å). Fortsättningsvis kommer begreppet Ironman i denna uppsats att representera den del av Ironman organisationen som tillsammans med kommunen och lokala idrottsföreningar arrangerar idrottsevenemanget i Jönköping.

1.4 Problemformulering

Ironman Jönköping är till stor del organiserad av föreningslivet, samt genom samarbeten med olika aktörer som exempelvis kommunen, samarbetspartners inom hotell och besöksnäringen.

Dessa samarbeten mellan aktörer berör evenemanget och staden på olika sätt. Tävlingen Ironman Jönköping lockar både deltagare och publik till orten, både arrangemanget och staden får medial uppmärksamhet, detta påverkar troligtvis aktörerna på flera olika sätt.

Genom att försöka identifiera vilka effekter idrottsevenemanget Ironman har på Jönköping, kan åtgärder och förbättringar för både kommunen och evenemanget göras. Idrottsevenemang ställer stora krav och dess effekter lämnar kvar avtryck på städer.

1.5 Tidigare forskning

Enligt Pettersson och Wallstam (2017) är idrottsevenemangen sammantaget och på en aggregerad nivå samhällsnyttiga. Den främsta orsaken är de effekter och värden som är påtagliga, de sociala, icke-monetära som påverkar både de aktiva deltagarna men även publik.

Dessutom är de långsiktiga avtrycken betydande, de som bidrar till lokalt identitetsskapande- och turistekonomiska effekter.

Arrangörerna av arrangemang arbetar ofta med uppdragsarvode och det bidrar till att deras

utvärdering kan ses som partiska och optimistiska, vilket kan ses som bristfälligt ur en rad

olika perspektiv. Ett exempel är när det gäller miljömässiga effekter (Bolling 2017).

Pettersson och Wallstam (2017) har därför ett förslag om att utvärderingarna ska genomföras av utomstående och opartiska utvärderare, som återfinns på stads- eller destinations nivå. De ekonomiska effekterna är inte det som är svårast att mäta och utvärdera. Därför bidrar de sällan till odelat positiva resultat, utan andra värden som sociala värden till exempel. För att analysera dessa behövs det stor lokal och regional kännedom, samt specialkompetens.

Tidigare forskning av hur idrottsevenemanget Ironman har påverkat Jönköpings kommun har inte gjorts, däremot finns det statistik för den ekonomiska påverkan av turismen för

kommunen. Det finns även studier gjorda mot andra städer i Sverige med andra

idrottsevenemang som utgångspunkt. Andersson (2019) beskriver att evenemangsforskningen redan från början har haft fokus på att kartlägga de ekonomiska effekter som evenemang lämnar efter sig. En av de första evenemangsforskarna var Richie som skrev ”Assessing the impact of hallmark events” (Ritchie, 1984) och strax därefter så skrev Andersson

”Samhällsekonomi kring stora publikevenemang: analys av Dylan/Santana Galan i Göteborg juni 1984”. Båda studierna mäter de ekonomiska effekterna som kan kartläggas när ett större antal turister anländer till destinationen med syfte att delta i eller besöka ett evenemang. Dessa studier, precis som flera studier som är gjorda senare, visar på att förutom de ekonomiska effekterna av besökande deltagare och publik, så kan en mängd andra effekter identifieras som exempelvis sociala effekter och miljömässiga effekter.

Tidigare studier inom idrottsturism och dess effekter fokuserar oftast på mega event och vilka effekter de lämnar efter sig. Han, Haojie, Yu & Yong (2011) beskriver de effekter som Olympiska spelen har på städer och diskuterar möjligheter till förbättringar på såväl nationell som internationell nivå. Studien lyfter att mega-event som de olympiska spelen skapar goda möjligheter att utveckla och belyser flera fält som exempelvis infrastrukturen, logi och ekonomin för staden. Negativa effekter som identifierats är bland annat föroreningar. Genom att ta lärdom från tidigare erfarenheter kan man minimera de negativa effekterna på

värdstaden. Kim, Jun, Walker och Drane (2015) har gjort en studie som handlar om hur invånarna uppfattar framförallt de sociala effekter som stora evenemang lämnar efter sig på destinationen. Den studien utvärderar resultatet genom sociala, ekonomiska och miljömässiga analyser. Genom en flerdimensionell mätskala sammanställdes de lokala invånarnas upplevda sociala effekter på staden som stod värd för ett idrottsevenemang. Enligt studien är de positiva effekter av stora idrottsevenemang viktigare än de ekonomiska effekterna (Kim, Jun, Walker

& Drane 2015). Det finns även studier inom idrottsturism som kan kopplas ihop med

destinationsutveckling och de studierna har utgått från tre faktorer: sociala, finansiella och ekologiska effekter (Andersson, Armbrecht och Lundberg 2015).

1.6 Ämnesmotivering

Valet av studie gjordes eftersom resultatet kan vara betydelsefullt för de berörda aktörerna.

Resultatet av studien kan förhoppningsvis användas som motivering till utveckling av idrottsevenemang på flera destinationer runt om i landet. Förhoppningsvis kan arrangören, kommunen och föreningslivet därmed utvecklas och nyttja varandra i framtida arrangemang.

Målet med studien är att kartlägga vilka effekter evenemanget har på destinationen. Studien kan ses som allmän nyttig för andra arrangörer, kommuner eller aktörer inom fältet.

I denna studie ska de effekter studeras som utvalda respondenter kommer att prata om. Då ingen liknande studie har gjorts på det valda fältet kan man konstatera att en kunskapslucka har identifierats. Denna kunskapslucka gäller att undersöka vilka effekter som påverkat Jönköping i samband med arrangemanget Ironman.

1.7 Syfte

Gratton och Jones (2010) menar att den gyllene tråden i en studie bör vara forskningsfrågan.

Allt inom forskningsprocessen ska vara relaterat till att besvara forskningsfrågan.

Syftet med denna studie är att:

- beskriva vilka hållbara effekter idrottsturism skapar till ett

lokalt samhälle utifrån ekonomiska, sociala och miljömässiga perspektiv.

1.8 Frågeställning

● Vilka effekter har idrottsevenemang på ett samhälles/en kommuns ekonomiska, sociala och miljömässiga utveckling

● Hur uppstår dessa effekter i relationen mellan arrangören för idrottsevent, det lokala näringslivet och kommunen/landstinget.

● Hur kan generativa effekter fortsätta att utvecklas och hur kan icke önskvärda effekter

elimineras.

1.9 Avgränsning

Avgränsningar av forskningsområde har gjorts till Jönköpings kommun

och evenemanget Ironman.

2. Teoretiskt ramverk

I detta avsnitt presenteras de kategorier som identifierats genom analys av insamlat material, dessa presenteras var och en för sig för att sedan i nästa kapitel kunna visa sambanden mellan det teoretiska ramverket och det insamlade materialet.

2.1 Legacy

Evenemang är ett område som snabbt har växt under de senaste åren och som har blivit ett viktigt verktyg för stads och samhällsutvecklingen, främst i strävan efter tillväxt och

attraktivitet (Andersson 2019). Många regioner och städer kämpar för att få stora evenemang till destinationen eftersom både förberedelserna och genomförandet av evenemang skapar sysselsättning och legacy. Idrotts-turister spenderar även pengar på destinationen, vilket gynnar de lokala näringslivet. I och med att konkurrensen är hård är det av stor vikt att strategiskt arbeta med evenemangsutveckling och legacy. Legacy beskriver de materiella och immateriella effekter som finns kvar efter ett evenemang och kategoriseras i ekonomiska, sociala och miljömässiga effekter (Andersson 2019).

2.1.1 De sju kapitalen

Evenemang skapar de som Andersson (2019) beskriver som ett ramverk och som kallas för

”de sju kapitalen”. Genom att kategorisera samhällets resurser och dela upp dessa i olika

kapital. De sju kapitalen innehåller: fysiskt, kulturellt, socialt, politiskt, finansiellt, natur och

humant (Andersson 2019).

Ett evenemang påverkar och påverkas av de sju kapitalen (Figur 1), genom att någon av kategorierna ökar, kanske andra minskar. Begreppet Legacy utgörs av alla de effekter som finns kvar efter ett evenemang. Dessa förändringar sker inom ramen för kapitalen, genom att strategiskt planera för vad man vill åstadkomma med evenemang kan man på både lång och kort sikt öka effekterna inom de olika kategorierna (Andersson 2019).

2.1.2 Naturkapital

För många destinationer är Naturkapitalet en viktig resurs för idrottsturism då naturen står som arena för terränglopp, mountainbiketävlingar, roddtävlingar osv (Andersson 2019). Som arrangör måste man vara noga med att värna om naturen som evenemanget använder sig av och det stora intresset för miljön ökar vikten av detta. Miljöeffekter är i stor utsträckning kopplad till Naturkapitalet (Andersson 2019). Turism kan ha både positiva och negativa effekter på miljön, även om det som varit i fokus inom ämnet ofta har varit den negativa påverkar på miljön (Singh et al. 2003). Det har sin grund i bland annat att fordonstrafiken ökat och att vilda djur och växter förstörts. Det finns positiva effekter på miljön, det ekonomiska tillskottet som turismen bär med sig kan ses som ett verktyg för att kunna göra miljömässiga förbättringar menar Doswell (Brida et al. 2014). Enligt Carneiro et al. (2016) kan

idrottsturism vara mer benägen att skada omgivningen, om man jämför med annan turism. En av anledningarna till detta är att mycket av idrottsturismen äger rum utomhus. Åtgärder för att åtgärda de negativa effekterna på omgivningen är ytterst viktigt för en hållbar miljö och turism.

2.1.3 Humankapital

Enligt Andersson (2019) består det humankapitalet av lokalbefolkningens egenskaper så som kunskap, kompetenser och arbetsförmåga, samt även livskvalitet, hälsa och inställning.

Idrottsevenemang bidrar med sociala effekter till destinationen (Pettersson & Wallstam 2017).

Besök av idrottsevenemang är för många en del av en livsstil och den sociala gemenskapen

kretsar kring idrotten. Utvecklingen går mot att vi i framtiden i allt större utsträckning

kommer att konsumera och betala för upplevelser, de destinationer som inte har ett attraktivt

utbud av upplevelser kommer att få svårare att både locka turister men även invånarna

(Bohlin & Elbe 2012). Sociala effekter är exempelvis att man tillsammans skapar något som

man känner stolthet över. Idrottsevenemang för samman människor med gemensamma

intressen (Pettersson & Wallstam 2017).

2.1.4 Socialt kapital

Nätverken som finns på en destination utgör det som Andersson (2019) kallar för socialt kapital. Detta nätverk livnär sig på att information och tjänster byts i båda riktningarna.

Idrottsrörelsen är framgångsrika inom att bygga starka sociala nätverk. Andersson (2019) menar att man genom den glädje och gemenskap som skapas kring idrottsevenemanget även bidrar till det sociala kapitalet hos föreningarna eftersom deras nätverk kan växa och fler människor känner glädje till idrotten. Idrottsevenemang kan växa genom att nätverken kring arrangemanget får fler intressenter och kan växa, detta medför att man samlar fler

infallsvinklar och kunskap så att idrottsevenemangen kan genomföras så optimalt som möjligt (Andersson 2019). Andersson (2019) beskriver att nätverken till stor del består av olika idrottsföreningar som finns på destinationen. Idrottsevenemang är mer än bara en tävling för deltagarna, den kanske viktigaste effekten av idrottsevenemang är att de skapar glädje och gemenskap för såväl deltagare som publik (Pettersson & Wallstam 2017).

2.1.5 Fysiskt kapital

Andersson (2019) redogör för att fysiskt kapital i huvudsak innefattar infrastrukturen, eftersom genomförandet av idrottsevenemang kräver anläggningar, transportmöjligheter för deltagare och publik. Även besöksnäringen påverkas då hotell och restauranger får en ökad beläggning. Andersson (2019) menar att eventuella nybyggnationer och kostnader för att renovera eventuella byggnader allt som oftast finns med som negativa poster i en ekonomisk beräkning som ska visa på hur det finansiella kapitalet används. De effekter som beskrivs som legacy är till skillnad från ovan nämnd ofta positiva och belyser hur ett ökat värde av fysiskt kapital som resultat av en finansiell satsning. Vilket leder till en attraktivare stad med bättre infrastruktur även långt efter att evenemanget har lämnat staden. Detta kan i förlängningen leda till effekter som finns kvar efter evenemang och kan beskrivas som legacy i form av fysiskt kapital, några av dessa kan vara att destinationen ser en ökad turism, bättre

kommunikationer och större möjlighet för lokalbefolkningen att idrotta (Andersson 2019).

2.1.6 Finansiellt kapital

När utvärderingar av evenemangseffekter görs så är finansiellt kapital ofta en viktig faktor,

eftersom de kan omvandlas till de andra kapitalen (Andersson 2019). Finansiellt kapital krävs

för att kunna planera ett evenemang samt investera i nödvändiga fysiska kapital och stora

evenemang genererar ofta ett stort finansiellt kapital till flera aktörer som exempelvis

restauranger och hotell. Finansiellt kapital omförvandlas även till socialt kapital i form av goda relationer mellan arrangören och besöksnäringen (Andersson 2019).

2.1.7 Kulturellt kapital

Andersson (2019) beskriver att levnadsvanor, traditioner och seder som går i arv är det kulturella kapitalet. Det beskrivs också som att entreprenörskap och kreativitet härstammar ur denna kategori och att evenemang skapar kulturellt kapital samt de värderingar som är viktiga för idrott. Andersson (2019) menar att gemensamma värderingar är viktigt för samhället och att idrotten kan vara ett verktyg för att bygga ett mångkulturellt samhälle med en gemensam värdegrund.

2.1.8 Politiskt kapital

Evenemang påverkas av det politiska kapitalet genom att politiker ofta tar beslut som nödvändiga för att kunna genomföra ett evenemang. När ett evenemang som anses varit framgångsrikt har genomförts med stöd från politikerna så ses det som att det politiska kapitalet ökar. De politiker som är med och tar dessa beslut syns ofta under evenemanget, för att både förankra sitt eget varumärke men även partiet till det politiska kapital som

evenemanget skapar. Allt som oftast är det hur det ekonomiska utfallet blir som är avgörande för om väljarna ska anse att ett evenemang genomförts väl eller inte, ett starkt ekonomiskt resultat räddar med andra ord det politiska kapitalet (Andersson 2019).

2.1.9 Ekonomiska effekter

Idrottsturism har på senare år uppmärksammats då man börjat se det som ett verktyg för att skapa ekonomisk utveckling. Både stora städer och mindre orter har lockat intressenter att skapa en idrottsprofil i sin marknadsföring för destinationen med anledning av att man sett en potentiell ekonomisk vinst.

Idrottsevenemang används för att skapa stolthet över regionen samt bidra till en ökad konsumtion. Framgångsrika idrotts-initiativ kan leda till att fler använder destinationens resurser, attraktioner och service (Daniels 2007). Antalet idrotts-turister som besöker en destination genererar olika nivåer av ekonomiska tillskott till staden, fler besökare genererar en större ekonomisk påverkan (Roche et al. 2013). En modell som är skapad för att beskriva olika typer av idrotts-turister samt deras anledningar till val av destination (se figur 2).

Kombinationen av de olika grader av ekonomisk påverkan för destinationen.

Figur 2. A model of sporting event tourism as economic development (Roche et al. 2013).

Influencers of sport tourism innehåller de faktorer som påverkar idrotts-turistens val att åka

till en destination. De faktorer som påverkar idrotts turistens beslut är exempelvis kostnad,

väder, närhet, säkerhet, kvalitet på logi och restaurangutbud, samt hur destinationen har

marknadsfört sig. Alla dessa faktorer påverkar hur många idrotts turister som besöker

destinationen, vilket i sin tur påverkar samhället ekonomiskt genom att generera fler

arbetstillfällen. Det bygger även ett starkt varumärke som destination och ger en förbättrad

infrastruktur samt möjlighet till nya arenor (Roche et al. 2013). Modellen innefattar endast

den ekonomiska påverkan som lämnas på en destination.

3. Metod

I denna del av uppsatsen kommer de olika beslut som tagits gällande ansats, metod och utformning av studien att presenteras. Här kommer en förklaring av vad som gjorts, hur det har gjorts och varför dessa val har gjorts. Avslutningsvis kommer metodens trovärdighet att diskuteras samt val av metod och forskningsetiskt övervägande.

I denna studie har ett ideografiskperspektiv använts, då studien fokuserar på en företeelse (idrottsturism) inom ett begränsat geografiskt område och utifrån tre olika perspektiv. Dessutom har icke-numeriska data samlats in genom

semistrukturerade intervjuer och dessa har analyserats utifrån rationalistiska utgångspunkter. En intervjuguide med färdigställda frågor har använts, i vilken det fanns möjlighet att avvika från intervjuguiden med följdfrågor, samt att variera ordningen av intervjuguiden (Bryman 2008). Ett målinriktat urval genomfördes för studien, det betyder att ett strategiskt urval av respondenter gjordes, de

respondenter som väljs ut är speciellt utvalda eftersom de har erfarenheter och kunskaper inom de efterfrågade områdena och på så sätt kan forskningsfrågorna matchas (Bryman 2008). Beroende på hur de valda respondenterna har möjlighet att delta, kommer vidare val att göras om intervjuerna ska genomföras i fysiska möten, telefonintervju eller e-mail.

3.1 Induktiv ansats

I denna studien valdes en induktiv ansats. Vid en induktiv ansats samlas först det empiriska materialet in från ett valt fält (Bryman 2008). Utifrån materialet kan kategorier framställas enligt en innehållsanalys (Grønmo 2006) Sedan kan det teoretiska materialet tas fram. Det empiriska materialet tolkas sedan mot teori/modell. Enligt Bryman (2008) är resultatet den insamlade empirin och upprepade observationer det som blir de teoretiska perspektiven.

Eftersom syftet med studien är att undersöka de hållbara effekter som etablerade

idrottsevenemang har på destinationen Jönköping, blev valet att anta en induktiv ansats. Det innebär att man först samlar in relevant material och sedan tolkar det mot teori. Alla

destinationer påverkas inte av samma effekter som idrottsturismen medför, därav ger valet av

ansats en möjlighet att undersöka vilka effekter som den valda destinationen faktiskt har

påverkats av. För studien har primärdata samlats in genom intervjuer.

3.2 Val av respondenter

I denna studie har målstyrda urval gjorts, det innebär att valen har gjorts tillsammans med Destinationsbolaget Destination Jönköping. Valet av denna strategi gjordes för att matcha så att intervjupersonerna skulle vara relevanta för det valda syftet och frågeställningarna (Bryman 2008). Det finns en medvetenhet om att de utvalda individerna inte kommer

möjliggöra en generalisering i vad som framkommer i studien. Målstyrt urval används för att få en större förståelse för specifik företeelse (Bryman 2008). Personerna har valts utifrån syftet och med koppling till frågeställningen som gjorts. Smith (2017) menar att om respondenter väljs utefter deras koppling till syftet så kan man som forskare får en djupare inblick och förståelse för ämnet genom den information som ges i intervjuer. Respondenterna som valts arbetar inom besöksnäringen, idrottsföreningar, evenemangssektorn och inom politiken, med idrottsevenemang i Jönköping som gemensam nämnare, vilket kopplas till idrottsturism och dess effekter. Respondenterna tillfrågades efter deras yrkespositioner. Detta för att deras olika erfarenheter som bottnar i många års yrkesvana, bidrar till en bred och djupare förståelse inom ämnet. Eftersom respondenterna besitter många års erfarenhet av dels sina yrkespositioner, men även besöksnäringen, är den information som samlats in en

förstahandskälla. I enlighet med Bell och Waters (2016) är respondenternas svar att se som primärdata i denna studie. För att kontakta de utvalda respondenterna formulerades ett e-mail där en kort presentation av mig, följt av en redogörelse för vad studien skulle komma att handla om, samt en fråga om de kunde tänka sig att delta genom att ställa upp på intervju.

Respondenterna fick välja om intervjun skulle ske antingen genom att träffas, över telefon eller e-mail, samt när det skulle passa dem bäst att genomföra intervju. De som intervjuats är följande respondenter:

Berglund, Christine. Klubbchef Jönköping simsällskap. Christine valdes då det ansågs vara av intresse att undersöka vilka effekter som simsällskapet märkt av med anledning av

idrottsevenemang i allmänhet och triathlon arrangemanget Ironman i synnerhet.

Fortsättningsvis kommer Jönköping simsällskap att benämnas som Jönköping SS i denna uppsats.

Deters, Ingo. Manager Ironman Sweden, ansvarig för daglig drift av eventet samt sköter

kontakten mellan Ironman, Destination Jönköping och IK Hakarpspojkarna. Ingo valdes då

samverkan mellan de olika aktörerna var av intresse för studie.

Forsberg, Mona. Politiker, Kommunalråd (S). Mona ansågs ha god kännedom om hur kommunen ser på idrottsevenemang.

Gustavsson, Mikael. Administration, kommunikation och logistik på IK Hakarpspojkarna som i denna studie kommer att benämnas som IKHP. Mikael ansågs ha värdefull kunskap och information om föreningen, vilket ansågs vara av värde för studien.

Hatefnejad, Tony. Elitlöpare som driver företag kring löpning, företagspass, föreläsningar, privatträningar och är väldigt involverad i Jönköping marathon & half marathon. Tony kontaktades eftersom det ansågs vara av intresse för studien att undersöka hur evenemanget Ironman har påverkat intresset för löpning.

Kalogirou, Gustav. Hotellchef Elite Stora hotellet i Jönköping. Eftersom hotellet är

samarbetspartner till idrottsevenemanget Ironman var det intressant att prata med Gustav om hur deras verksamhet påverkas av idrottsevenemang.

Lind, Johan. Destinationsutveckling på Destination Jönköping. Johan är chef för turism och arbetar med värdskap, destinationsutveckling, omvärldsbevakning och statistik. Destination Jönköping är ett kommunalt bolag som arbetar med att utveckla destinationen, därför kontaktades både Johan och hans kollega Helena.

Lindgren, Helena. Projektledare för affärsområdet möten & evenemang på Destination Jönköping. Helena kontaktades då hon är väl insatt i evenemangen som arrangeras i Jönköping.

Lundberg, David. Trafikutvecklare på Jönköpings länstrafik. David tillfrågades om han ville delta i studien eftersom han arbetar med bland annat planeringen för avstängningar i samband med evenemang.

Rydell, Sven. Näringslivschef på kommunen samt VD för Jönköping city. Sven kontaktades då han ansågs besitta stor kunskap om kommunens näringsliv.

Thor, Johan. Verksamhetschef Friskis Jönköping, Värnamo och Växjö. Johan tillfrågades eftersom det var av intresse att undersöka hur Friskis verksamhet har påverkats av

idrottsevenemang.

3.3 Fält beskrivning

För att kunna samla in empiriskt material behövde fältet definieras, således vart datan ska samlas in. Grønmo (2006) beskriver att ett fält definieras som en kontext som är avgränsad och överskådlig, det kan vara en institution, ett företag eller ett lokalsamhälle. Det är av stor vikt att det fält som väljs för studien också kopplas till problemformuleringen och

avgränsningen (Grønmo 2006). Fältet som valts för denna studie är Jönköping och kan därmed ses som ett lokalsamhälle utifrån Grønmo (2006) beskrivning av fält. Jönköping definieras som dels lokalt samhälle men även region i denna studie då flera av de idrottsevenemang som respondenterna nämner sträcker sig långt utanför stadskärnan.

3.4 Datainsamlingsmetod

Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer, vilket b.la innebär att man som frågeställare kan ha påverkat den data som samlats in (Bryman 2008). Kvalitativ data

innehåller muntliga beskrivningar av situationer och kunskaper (Frostling-Henningsson 2017) och är en process då man arbetar med data för att tolka ett resultat (Fejes & Thornberg 2019).

Valet av datainsamlingsmetod gjordes för att få ett högt informationsvärde samt en bred uppfattning om ämnet genom de elva intervjuer som genomfördes (Holme & Solvang 1997).

Denscombe (2018) menar att om man vill kunna förstå den situation som grupper, individer och organisationer befinner sig i, så måste man komma dem nära, vilket är just syftet med intervjuer. Respondenter ska själva ges utrymme för att utformar sina tankar och åsikter på ett naturligt sätt, det gör att man kan få en djupare inblick i hur den tillfrågade personen såg på saken (Holme & Solvang 1997).

3.5 Primärdata genom intervjuer

Primärdata är det material som samlats in genom intervjuerna (Bell & Waters 2016).

Primärdata är den data som tas fram för den enskilda studien och som ska besvarar

frågeställningarna (Smith 2017). Själva insamlandet av primärdata kan vara tidskrävande,

men är att föredra då det är en fördel för den valda studien (Long 2007). Inför varje intervju

krävs en hel del förberedelser och under dessa förberedelser är det av stor vikt att vara

noggrann (Ejvegård 2009). I denna studie benämns de intervjuade personerna som

respondenter. Holme och Solvang (1997) beskriver att en respondent är en person som är

delaktig i det fältet som studeras. De respondenter som deltagit i denna studie är delaktiga i

idrottsevenemang, näringsliv och besöksnäringen för de fält som studien undersöker.

3.5.1 Semistrukturerad intervjumetod

Genom att ställa ett antal grundfrågor till respondenten, men samtidigt lämna plats för

följdfrågor så kallas det en semistrukturerad intervjumetod (Bryman 2008). Denna metod ger forskaren möjlighet att ställa följdfrågor eller omformulera frågan beroende på vad

respondenten svarar.

Respondenterna föredrog att genomföra intervjun via telefon eller E-mail. Totalt hölls fyra telefonintervjuer och sju intervjuer via e-mail. I samband med att intervjuerna bokades in formulerades de individuella frågorna, samt ett antal grundfrågor som ställdes till samtliga respondenter för att urskilja om de hade liknande uppfattning eller om de tolkade frågorna ur olika perspektiv. Då respondenterna är verksamma inom olika företag och på olika positioner valdes olika följdfrågor utöver grundfrågorna. I grundfrågorna ingår exempelvis vad personen arbetar med, om de är insatta i idrottsevenemangen som äger rum i Jönköping, om de anser att Jönköping är en turiststad samt hur de ser på framtiden för Jönköping. Syftet med att använda grundfrågorna är att skapa struktur i intervjun. Det är viktigt att följa de forskningsetiska övervägandena, därför fick samtliga respondenter frågan om de godkände att intervjun spelades in, samt om de godkände att deras namn och svar användes till studien, enligt

informationskravet (se forskningsetiska överväganden). Telefonintervjuerna spelades in för att ge möjlighet till att fokusera på vad respondenten sa istället för att fokusera på att föra

anteckningar (Bryman 2008). För de intervjuer som genomfördes över E-mail så skickades frågorna över till respondenten som sedan skickade svaren och gav möjlighet att ställa följdfrågor tillbaka.

3.6 Analysmetod

För studien användes kvalitativ innehållsanalys som Grønmo (2006) beskriver är en studie

byggd på dokument som källa, dessa studier omfattar ett systematiskt urval av innehåll ur

dokumenten med syfte att belysa vald problemställning. Frågorna som ställdes var öppna

frågor, detta för att lämna utrymme till respondenterna att ge utvecklade svar, samt att de har

möjlighet att svara med egna ord. Det som sedan undersöktes i intervjusvaren är likheter och

skillnader. För att kunna dra någon form av slutsats kommer en kvalitativ innehållsanalys att

användas. Det är den metod som används för att dra slutsatser i olika former av kommunikation

och intervjuer (Bryman 2008). Efter varje intervju genomfördes transkribering av inspelat

material. Transkribering beskrivs enligt Lindstedt (2018) att ett talat språk blir omvandlat till

ett skriftspråk. I detta fall var det ljudfiler som sparats med respondenternas svar som var det

talade språket som fördes ner till skrivna ord. Genom att göra en kvalitativ innehållsanalys av det empiriska datamaterialet kunde de kategorier som är av stor betydelse för studien etableras.

Enligt Grønmo (2006) innebär en kvalitativ innehållsanalys att man gör en systematisk genomgång av dokument med fokus på att sammanfatta innehållet i texten till kategorier som blir bärande i studien. Lindstedt (2018) beskriver denna process som kodning då det går ut på att identifiera vilka nyckelord som finns på flera ställen i texten.

Grønmo (2006) beskriver hur forskaren ska kartlägga de typiska mönster som går att avläsa ur en text genom att sammanfatta textens innehåll. Innehållet kan sedan tolkas mot

problemställningen och bidrar till att det blir tydligare ju mer intervjudata som analyseras.

Detta kan kopplas till att syftet med en kvalitativ innehållsanalys är att forskaren ska kunna skapa en bättre helhetsbild och därav kunna sammanlänka det empiriska materialet med ett teoretiskt ramverk (Grønmo 2006). Alla intervjuer i denna studie skrevs ut på papper, sedan noterades nyckelord som identifieras i intervjusvaren. Genom att skapa en överblick över materialet kunde tillslut kategorier identifierats. Kategorierna valdes då de ansågs vara mest relevanta för studien och syftet.

3.7 Litteraturöversikt som sekundärdata

Studien tar avstamp genom de teoretiska utgångspunkterna kring destinationsutveckling, idrottsturism samt begreppet legacy. Dessa återfinns i tidigare forskning och utgör ramen för det som Bryman (2008) kallar för sekundärdata. Forskarens analys av data som andra forskare har samlat in blir sekundärdata i en studie. De rapporter och artiklar som har använts är tagna från kvalitetssäkrade tidskrifter samt publicerade av myndigheter som är relevanta för studien.

Rapporter som har använts har publicerats av Riksidrottsförbundet, vilket kan ses som en god och trovärdig källa.

3.8 Metodkritik

Att ha fullständig kontroll över sina värderingar är mer eller mindre omöjligt, en forskares värderingar eller förutfattade meningar kan lysa igenom under flera moment i

forskningsprocessen, dels genom val av ämne och metod, samt även i analys av data och

slutsatser (Bryman 2008). Som forskare har ämnet valts utifrån intresse samt tidigare

erfarenheter inom fältet, vilket kan tyda på att bakgrundskunskap fanns redan när valet av

ämne gjordes. Eftersom tidigare kunskaper inom fältet redan fanns så har det påverkat dels

valet av respondenter, men även vilka frågor som ställdes till dem i intervjuerna. Sedan kan de

tillfrågade respondenterna redan innan intervjuerna ha skapat sig förutfattade meningar om vilka svar som förväntades av dem. Det kan alltså ha förekommit att man som respondent har anpassat sina svar utefter vad de antog skulle passa studien, vilket i sin tur kan ha lett till att de svarat på ett sätt som de annars inte skulle ha gjort (Holme & Solvang 1997). Enligt Bryman (2008) så svarar människor olika beroende på hur de uppfattar den som ställer frågorna, detta kan påverka hur ärliga de vill vara.

3.9 Forskningsetiska överväganden

Vetenskapsrådet har utformat ett dokument med Forskningsetiska principer - inom

humanistisk samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet 2002). De fyra huvudkraven på forskning är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt

nyttjandekravet. Nedan beskrivs dessa kraven kortfattat, samt hur denna studie förhåller sig till detta:

Informationskravet betyder att de som väljer att delta i studien är medvetna om studiens syfte, samt att de är informerade om att det är frivilligt att medverka (Vetenskapsrådet 2002). Denna information presenteras både innan och vid en intervju. Med samtyckeskravet menas att deltagare i undersökning själva har rätt att bestämma över sitt deltagande i studien. Även denna information presenteras innan samt vid intervju. (Vetenskapsrådet 2002).

Konfidentialitetskravet betyder att respondenter har rätt att vara konfidentiella, om de vill. I denna studie önskade ingen av respondenterna att vara konfidentiell. Det sista huvudkravet är nyttjandekravet, kravet innebär att de insamlade uppgifterna inte får användas för

kommersiellt bruk (Vetenskapsrådet 2002). Informationen får endast användas för att besvara

studiens syfte och frågeställningar.

4. Resultat

I denna del av uppsatsen kommer material från intervjuerna att presenteras. En kort

introduktion om Jönköping som turiststad, viktiga faktorer för stadens idrottsturism, därefter följer de hållbara effekter som idrottsevenemang för med sig. Sist kommer framtidens

utveckling för Jönköping som turiststad att beröras.

4.1 Jönköping som turiststad

Jönköping beskrivs som en naturnära turiststad i Småland, som genom sina turistattraktioner och sportevenemang lockar både internationellt och nationellt resande (Kalogirou 2020-04- 23). Staden har mycket besöksnäring genom mässor, affärsresenärer och privatturism. Hotell kapaciteten är stor och man har en av norra europas större mässanläggningar (Rydell 2020-04- 20). Jönköping har ett starkt friluftsliv med många naturpärlor som lockar turister.

Evenemangen blir fler och större, vilket har en tydlig koppling till att föreningslivet är framgångsrikt och starkt, detta beskriver respondenter både från föreningslivet, näringslivet och kommunala sektorn.

4.2 Viktiga faktorer för Jönköpings utveckling inom idrottsturism

En viktig faktor för fortsatt utveckling är att fortsätta arbetet med stadsutvecklingsfrågor.

Utformningen av ytor anpassas för gående och cyklister kan öka värdet för turister (Lundberg 2020-04-22). Evenemangen är en naturlig och viktig del i att positionera Jönköping på

evenemangskartan enligt Rydell (2020-04-20), som även beskriver att Dreamhack är de i särklass viktigaste evenemang staden har. Den starka kopplingen mellan näringslivet, kommunen och idrottsföreningar är enormt viktig, detta beskriver både Rydell (2020-04-20) och flera av de tillfrågade respondenterna. Målet är att genom en aktiv dialog mellan de aktörer som arrangerar evenemang i staden, föreningar och näringslivet kunna sprida ut stadens evenemang så att de verkligen får plats och gynna samtliga aktörer (Lindgren 2020- 04-24).

4.3 Effekter av idrottsevenemang

Eftersom större idrottsevenemang påverkar dels de som reser till evenemangen för att delta,

samt även lokalbefolkningen och övriga turister som befinner sig i staden. Nedan kommer de

allmänna effekterna att presenteras, följt av effekter som kategoriseras som miljömässiga,

ekonomiska och sociala effekter.

Ironmans internationella status bidrar till att fler gäster från hela världen kommer till Jönköping och upptäcker staden och omgivningarna (Lind 2020-04-30). När Ironman arrangeras så besöker närmare tre tusen deltagare staden, med dessa följer i snitt 3.4 medföljande personer, vilket gör att många som kanske inte besökt staden tidigare får en möjlighet att uppleva Jönköping (Lindgren 2020-04-24). Av dessa tre tusen deltagare så är i snitt 30% internationella besökare och representerar 58 olika länder (Deters 2020-05-04). I det stora hela så redogör de flesta respondenterna att de bara ser positiva effekter av

idrottsevenemangen i Jönköping. Det som lyfts är vikten av att finna en balans i hur många evenemang staden kan arrangera samtidigt, då det blir en påfrestning för staden med avstängningar, fullbelagda hotell och korrigeringar i lokaltrafiken. Lundberg (2020-04-22) berättar att man gör stora förändringar i lokaltrafiken under exempelvis veckan då Ironman arrangeras, detta berör resenärer främst i stadskärnan vilket genererar en del frågor och

synpunkter från kunder. Evenemangen bidrar i stor utsträckning till att fler besöker Jönköping menar samtliga respondenter. Forsberg (2020-05-04) upplever att Ironman har öppnat ögonen för många fler som besökt staden för att se tävlingen och samtidigt har de upptäckt miljön runt omkring. Även Lind (2020-04-30) delger att evenemanget Ironmans internationella status bidrar till att flera besökare från hela världen kommer till Jönköping och upptäcker både staden och dess omgivningar. Evenemanget Ironman bidrar till att staden får en ännu mer internationell prägel (Lind 2020-04-30).

4.4 Miljömässiga effekter

Cykling och gång är något som många kollektivtrafikanter väljer som ett alternativ, vilket är en överflyttning från alla motoriserade fordon och det är något som märkts enligt Lundberg (2020-04-22). Destination Jönköping arbetar mycket med naturen som arena, de tre sjöarna som finns i staden används som arena för rodd, segling och kanot arrangemang. På destination Jönköping arbetar man med outdoor, framförallt i affärsområdet turism, vilket innebär att man satsar på utemiljöer för vandring och cykling med mera (Lindgren 2020-04-24). Cykel och triathlon trenderna är tydliga även om det är svårt att säga exakt hur stor påverkan

evenemangen har haft. Destinationsbolaget har arbetat med en satsning på produktutveckling inom outdoor segmentet, vilket har lett till att flera företag har nischat sig på cykel, cykel hotell, guidningar mm. (Lind 2020-04-30). Berglund (2020-04-23) är klubbchefen på

Jönköping SS berättar att Jönköping har en positiv idrottsmiljö med samverkan mellan Sanda

idrottscentrum, Jönköpings kommun och Destination Jönköping. Detta både för idrottsutövare och som stöttning vid arrangemang. Lind (2020-04-30) menar att alla större idrottsevenmang som använder staden och naturen som arena bidrar till att bygga ett starkt varumärke som evenemangs- och idrottsstad. Under EM i Mountainbike 2016 gjordes en undersökning som berörde miljöfrågan till en viss del och i just detta fall blev det en fråga om resandet och ur det gjordes en beräkning av CO2-utsläppet. Det visade sig att 72% tog sig till evenemanget med bil och resans medellängd var 190 km enkel resa. (Lind 2020-04-30).

4.5 Ekonomiska effekter

Beläggningen på hotellen i staden har ökat i takt med att idrottsevenemangen ökat i antal och besöksnäringen påverkar inte bara hotellen positivt utan även restauranger och butiker ökar sin omsättning (Kalogirou 2020-04-23). Även Lind (2020-04-30) beskriver att man sett en konstant ökning för hotellbeläggningen de senaste åren. Det kommer att byggas fler hotell framöver och flera av de etablerade hotellen planerar att bygga till så att de får högre kapacitet (Lindgren 2020-04-24). Den statistik som Lind (2020-04-30) delar med sig av till studien visar att man mellan år 2014 till 2016 ser en tydlig ökning av övernattningar i länet, den främsta ökningen sker under sommarmånaderna juni-augusti, då 37% av de totala gästnätterna äger rum. Det tyder på att evenemang som kommunen arrangerar speglar av sig i

övernattnings statistiken. En tydlig ökning är identifierad mellan år 2015 till 2016, då de utländska gästnätterna ökade med hela 9%. Andelen fritidsresenärer i Jönköping var 2016 uppmätt till 32%, vilket är inom ramen för hur det generellt sett ser ut i resterande landet där snittet för 2016 låg på 35%. Enligt undersökningen var det vanligaste transportmedlet bil, precis som i de flesta fall av resande. 81% av turisterna uppgav att de använde bil som primärt färdmedel. Endast 14% reste kollektivt. 70% av de resenärer som ankommer till Jönköpings airport reser från utlandet och under 2016 så noterades 53000 resenärer, vilket är en ökning med 5% från föregående år. Turistekonomiska effekterna i Jönköpings kommun 2015, omsatte totalt i området omkring 4,1 miljarder kronor vilket motsvarar 4,2 procent av den totala omsättningen i Jönköpings kommun. Turismens bidrag till kommunens BRP uppgick till drygt 1,5 miljarder kronor vilket motsvarar 3 procent av totala BRP i kommunen.

Turismen bidrog även till sysselsättning med ungefär 3 100 årsverken. Årsverke beskriver en persons arbetsinsats omräknad till heltid (Lind 2020-04-30).

Den ökning som Jönköping SS har sett i intresse för crawlkurser för vuxna har inte bara gjort

att de har ökat i antalet deltagare utan även att flera aktörer har etablerat sig på marknaden för

simundervisning (Berglund 2020-04-23). IKHP har under de senaste åren utvecklat sin

anläggning och ser den som en tillgång istället för belastning numera. Arrangemangen är viktiga ur ekonomisk, profileringsmässigt och ur samarbetsperspektiv för föreningen. För IKHP är Ironman det internationellt största arrangemanget sett till antalet deltagande nationer, så ur ett internationellt perspektiv är arrangemanget mycket viktigt för föreningen

(Gustavsson 2020-05-04). Föreningens samtliga arrangemang står för ca 40% av den årliga omsättningen och är därmed en viktig intäktskälla (Gustavsson 2020-05-04).

4.6 Sociala effekter

Idrottsevenemang drar aktiva människor till staden, de som besöker Jönköping för att

genomföra en Ironman är per definition aktiva människor och det är klart att det smittar av sig till Jönköpingsborna. Även cykelsporten har tagit stora kliv framåt, men om det är tack vare Ironman eller något annat vill Rydell (2020-04-20) låta vara osagt. Rydell (2020-04-20) menar att det helt klart är en positiv faktor att människor ser att idrottseliten trivs i Jönköping.

Att känna stolthet över evenemangen som arrangeras i staden är något som Lindgren (2020- 04-24) berättar om. Hon beskriver att Jönköpingsborna har blivit mer stolta över

evenemangen. Detta är något som Gustavsson (2020-05-04) på IKHP även uttrycker när han berättar om att de större arrangemang som föreningen är med och arrangerar bidrar till att medlemmarna svetsas samman då man tillsammans skapar något och alla hjälps åt. Intresset för löpning har ökat under de senaste åren enligt (Hatefnejad 2020-05-09) som menar att det är en effekt av att Jönköping började arrangera Marathon. I intervju med Thor (2020-05-04) som är verksamhetschef på Friskis Jönköping, Värnamo och Växjö framgår det att man inom Friskis har upplevt intresset stort sedan början av 2000-talet och att de sedan har fortsatt växa med tiden. De har idag lika många medlemmar som för tio år sedan, men idag finns det betydligt fler aktörer och människor motionerar i större utsträckning på egen hand. I en undersökning som Friskis har gjort framkom de att antalet som inte rör på sig är i stort sett samma som tidigare, men att de som faktiskt rör på sig gör det mer än tidigare. I intervjun med Berglund (2020-04-23) som är Jönköping SS klubbchef framkom att de sett ett större intresse för crawlkurser för vuxna. För fem år sedan hade Jönköping SS inte fler än tjugo vuxna deltagare, som ville lära sig crawla. Nu har Simklubben som mest varit uppe i

etthundrafyrtio deltagare på sina crawlkurser. Kalogirou (2020-04-23) berättar om att Ironman

har spelat en viktig roll för Jönköping. Främst för att idrott, hälsa och välmående har blivit

väldigt viktigt för samhället och eftersom det spelar så stor roll för samhället, så spelar ju

idrottsevenemangen en väldigt stor roll för Jönköpings utveckling. Staden har länge varit känt

för sina idrottsevenemang vilket gör det naturligt att resa till Jönköping och utforska

exempelvis vandringslederna och cykellederna. Kalogirou (2020-04-23) menar att man kan betrakta Jönköping som en idrottsstad.

4.7 Framtidens utveckling

Det blir viktigt att Jönköping har en flygplats som regelbundet trafikeras om staden ska vara

konkurrenskraftiga som arrangemangs stad enligt Berglund (2020-04-23). Att utveckla

evenemang och göra dem större, genom att utveckla de redan etablerade arrangemangen

skapar en tradition och stolthet för staden menar Hatefnejad (2020-05-09). Destination

Jönköping har som mål att fortsätta växa, man vill ha mycket evenemang i staden då det

gynnar staden på alla sätt och föder besöksnäringen. Förhoppningsvis kommer de besökare

som rest till staden för ett evenemang tillbaka en annan gång på semester (Lindgren 2002-04-

24). Rydell (2002-04-20) beskriver att staden har goda förutsättningar för framtiden. En väl

fungerande infrastruktur för att ta hand om turister, en vana vid att hantera evenemang i olika

storlekar, bra mötesanläggningar och god hotellkapacitet i kombination med att man tar hand

om de fina omgivningar man har är viktiga faktorer för en god utveckling framöver. Även

Kalogirou (2020-04-23) pratar om vikten av en god infrastruktur och logistik i staden. Han

menar att parkeringsplatser, lokaltrafik och tågtrafik är viktigt. När besökarna ökar så ökar

också kraven på vad som ska finnas i staden, näringsliv, besöksliv, restauranger och hotell är

viktiga delar som måste växa i takt med att besökare antalet ökar.

5. Analys & diskussion

I denna del av uppsatsen kommer resultatet tillsammans med det teoretiska ramverket att analyseras utifrån de kategorier som valts.

5.1 Effekter av idrottsevenemang

De hållbara effekterna benämns som Legacy. Det som respondenterna talar om går att identifiera i teorin om de sju kapitalen av Andersson (2019). Kapitalen påverkar varandra i olika utsträckningar. Ett ökat behov av fysiskt kapital leder till en minskning i det finansiella kapitalet. Nedan följer Anderssons (2019) teori om de sju kapital med utgångspunkt från studiens resultat om Jönköping som destination och idrottsevenemanget Ironman.

5.1.1 Naturkapital

Jönköping beskrivs ha ett starkt friluftsliv med många naturpärlor som lockar både turister och lokalbefolkning till att nyttja naturkapitalet (Lindgren 2020-04-24). Staden är arena för evenemanget Ironman Jönköping vilket innebär att naturkapitalet är en mycket viktig resurs för arrangören, kommunen och alla de företag som påverkas av besöksnäringen. Andersson (2019) menar att man måste vara noga med att ta hand om naturen som påverkas av

evenemanget och att miljöeffekter till stor del är sammanlänkade till Naturkapitalet

(Andersson 2019). Att stärka naturkapitalet är något som kommunen anser vara en långsiktig och viktig del av stärkt affärsområdet för turism och outdoor (Lindgren 2020-04-24).

5.1.2 Humankapital

Jönköping står som värd för allt fler idrottsevenemang och man ser en fortsatt ökning.

Evenemangen blir allt fler och allt större (Lind 2020-05-04). Idrottsevenemang har stark koppling till förenings och näringslivet, vilket upplevs som framgångsrikt och starkt

(Kalogirou 2020-04-23). Under idrottsevenemanget Ironman deltar över tvåtusen funktionärer med olika uppdrag. IKHP är huvudförening för arrangemanget och bistår med en stor del av funktionärerna, men även andra idrottsföreningar och företag deltar (Gustavsson 2020-05-04).

Detta är en stark indikator på att Jönköping har ett stort humankapital, som enligt Andersson

(2019) består av lokalbefolkningens kompetenser, kunskaper och arbetsförmåga.

5.1.3 Socialt kapital

Andersson (2019) beskriver att nätverken som gör idrottsevenemangen möjliga att genomföra som en viktig del i socialt kapital. Samverkan mellan idrottsevenemangs arrangörer,

föreningsliv, näringsliv och kommun är en av de viktigaste faktorerna för att nå långsiktig framgång för samtliga parter. Staden och dess lokalbefolkning känner i nuläget en stolthet för evenemanget Ironman enligt flera av de tillfrågade respondenterna. Den gemenskap och glädje som skapas kring idrottsevenemanget Ironman Jönköping bidrar till ett starkt socialt kapital. Gustavsson(2020-05-04) beskriver att föreningens medlemmar som är med och arrangerar evenemang också känner en samhörighet eftersom de tillsammans skapar något.

5.1.4 Fysiskt kapital

Jönköping är en destination med mycket besöksnäring, vilket har skapat ett behov av fysiskt kapital. Andersson (2019) beskriver fysiskt kapital som hotell, mötesanläggningar,

infrastruktur osv. Staden har under lång tid arbetat för att möta efterfrågan av fysisk kapital, det finns i dagsläget många övernattningsmöjligheter och man planerar att bygga fler hotell framöver (Lind 2020-03-23). Även restaurangutbudet har mött efterfrågan under de senaste åren och staden har gjort en satsning för att göra området kring munksjön mer attraktivt. För att göra området mer attraktivt så anpassades omgivningen runt sjön med lokaler för butiker, cafeer och restauranger. Andersson (2019) beskriver att de olika kapitalen påverkar varandra, de förändringar som har gjorts för att påverka av stadens fysiska kapital positivt, påverkar stadens finansiella kapital negativt.

5.1.5 Finansiellt kapital

Idrottsevenemanget Ironman lockar som tidigare nämnt nästan tre tusen deltagare och en stor publik, detta medför ett ökat finansiellt kapital då många reser till staden och stannar flera dagar (Deters 2020-05-04). Finansiellt kapital kan översättas som ett stärkt social kapital mellan arrangör, besöksnäring och kommun. Arrangören ser en fortsatt ökning i deltagare intresset och evenemanget säljer slut trots ökat antal platser, vilket är positiva signaler till alla inblandade parter (Deters 2020-05-04).

5.1.6 Kulturellt kapital

Jönköping beskrivs av flera respondenter som en kommun med starkt föreningsliv, vilket

kopplas till det kulturella kapitalet. Jönköping SS ser en tillväxt i antalet vuxna aktiva och

menar att intresset för simning har ökat. IKHP är en gammal anrik förening som under de

senaste tjugo åren har haft en jämn medlemsnivå. Det ger tydliga indikationer på att man ärver värderingar och traditioner eftersom medlemsantalet är stabilt över tid (Andersson 2019).

5.1.7 Politiskt kapital

Det politiska kapitalet handlar om att beslut som påverkar evenemangets möjligheter till genomförande (Andersson 2019). Besluten tas av lokala politiker och den information som framkommit genom intervjuerna pekar på att samarbetet mellan politiker, arrangörer och föreningarna i dagsläget är gott.

5.2 Socialt kapital

Hållbara sociala effekter är att idrottsevenemanget och föreningar tillsammans skapar en samhörighet. Många funktionärer arbetar tillsammans och skapar någonting. Det är något som både Deters (2020-05-04) och Gustavsson (2020-05-04) berättar om. Andersson (2019) beskriver att de social kapital är en viktig del för idrottsrörelsens framgång. Man tar tillvara på humankapitalet och arbetar tillsammans över gränserna för de olika parterna. Att man ser en ökning inom simklubben samtidigt som IKHP berättar att de har fortsatt stadigt

medlemsantal kan kopplas till det sociala och humankapitalet, idrottsevenemang skapar ett intresse för idrott. Pettersson & Wallstam (2017) menar att idrottsevenemang för samman människor med gemensamma intressen. Evenemanget arrangeras som tidigare nämnt av Ironman organisationen i samverkan med idrottsföreningar och företag på lokal nivå. För att möjliggöra detta krävs en god samverkan med stadens politiker, arrangören, idrottsföreningar, evenemangsbolaget Destination Jönköping och trafikverket.

5.3 Miljöeffekter

Carneiro (2016) menar att idrottsevenemang har stor påverkan på miljön. Många

idrottsevenemang äger rum utomhus och är beroende av naturen. I Jönköping arrangeras

många idrottsevenemang utomhus och man arbetar aktivt med att stärka outdoor segmentet

enligt Destination Jönköping. Lind (2020-04-30) menar att det är viktigt att arbeta med

miljöfrågor och hänvisar till att de under tidigare arrangemang gjort en undersökning om hur

deltagarna reser till evenemanget. Mätning av det ekologiska fotavtrycket är inte gjorda av

evenemanget. Pettersson och Wallstam (2010) menar att det är av stor vikt att vara medveten

och besitta kunskap om resandets klimatpåverkan, samt att man bör studera det vidare.

Intervjun med Lind (2020-04-30) pekar på att det finns ett intresse för miljöfrågor. Flera respondenter svarar att de märkt en trend som ökat med tiden, lokalbefolkningen tar sig fram på cykel och till fots. En effekt av det som Andersson (2019) beskriver som det sociala kapitalet då människorna påverkar varandra, vilket i detta fall även påverkar natur kapitalet och miljöeffekterna.

5.4 Ekonomiska effekter

Daniels (2007) menar att idrottsturism under de senaste åren har använts som ett hjälpmedel för att skapa ekonomisk utveckling. Att skapa en idrottsprofilering i sin marknadsföring öppnar upp till en möjlighet att skapa ekonomisk vinst, vilket är något som Destination

Jönköping tagit fasta på. Idrottsevenemang skapar konsumtion och bidrar till att staden besöks av såväl deltagare som publik. Turismen omsätter ungefär 4,2 procent av kommunens totala omsättning. Roche et al. (2013) menar att turisternas konsumtion i form av mat, boende och shopping skapar ekonomisktillskott till destinationen och lokala aktörer. Som i sin tur leder till fler arbetstillfällen, vilket kan resultera i ytterligare värden för staden. Föreningarna får ersättning för funktionärers medverkan i idrottsevenemang, denna ersättning motsvarar ca 40 procent av föreningens omsättning (Gustavsson 2020-05-04). Att föreningarna skapar inkomst genom idrottsevenemang ses som positivt, det pekar på att flera aktörer gynnas ekonomiskt.

Idrottsevenemanget omfattar tre tusen deltagare, nästan lika många funktionärer och närmare fyrtio tusen i publik genererar ekonomiska effekter på samhället och besöksnäringen. Roche et al. (2013) beskriver att faktorer som närhet, pris och hur man arbetat med att marknadsföra destinationen som viktiga för om destinationen ska nå framgång, för detta krävs ett väl fungerande samarbete mellan olika aktörer. I studien framkom det att många aktörer samarbetar kring idrottsevenemang. Gustavsson (2020-05-04) beskriver att IKHP har fått betydelsefulla samarbeten med Ironman organisationen, Destination Jönköping och Jönköping kommun. Kalogirou (2020-04-23) beskriver att samarbetet mellan Elite stora hotellet,

arrangören Ironman, kommunen och föreningar är viktigt. Det beskrivs i intervjuerna om

samarbeten med föreningar och idrottsevenemang där föreningar ställer upp som volontärer,

vilket genererar inkomst till föreningarna.

6. Slutsats

I denna avslutande del kommer studiens slutsatser att presenteras. Avslutningsvis kommer förslag på vidare forskning att ges samt egen kritik.

Vilka effekter har idrottsevenemang på ett samhälles/en kommuns ekonomiska, sociala och miljömässiga utveckling

I den genomförda studien har jag kommit fram till de olika effekter som lokala

idrottsevenemang har på Jönköpings utveckling. Effekterna för hur idrottsevenemanget Ironman påverkar Jönköpings kommun är i denna uppsats kartlagda och i teorin beskrivs dessa som de sju kapitalen. Kapitalen påverkar tillsammans kommunens ekonomiska, sociala och miljömässiga utveckling. Den ekonomiska utvecklingen som ett idrottsevenemang i Ironman Jönköpings storlek bidrar med är positiv. Ökningen ses främst i besöksnäringen då fler turister besöker staden och regionen. Besöken bidrar till att konsumtionen ökar vilket gynnar näringslivet. Ett starkt föreningsliv samt den sociala utvecklingen som sker i samband med idrott och idrottsevenemang bidrar till positiva effekter i form av ett ökat social och humankapital. Idrottsevenemanget Ironman skapar möjligheter för människor att träffas och tillsammans skapa något genom funktionärsuppdrag. Detta bidrar till att lokalbefolkningen känner stolthet, över såväl staden som arrangemanget. Miljömässiga effekter som

idrottsevenemanget bidrar med är dels de trafikavstängningar som görs men även de

transporter som deltagare och publik använder för att ta sig till och från Jönköping. Ytterligare en effekt som framkommit genom intervjuerna är att en trenden som ökat är att ta sig fram på cykel eller till fots, vilket indirekt påverkar stadens miljömässiga utveckling. Det kan tolkas som en positiv effekt för naturkapitalet och idrottsevenemanget Ironman har enligt flera respondenter varit med som en bidragande faktor till ökningen bland gående och cyklister.

Effekten skapas genom social och kulturella kapitalet som idrottsevenemanget bidrar med. De ekonomiska effekterna som idrottsevenemanget skapar ger förutsättningar för att utveckla miljöfrågorna inom kommunen.

Hur uppstår dessa effekter i relationen mellan arrangören för idrottsevent, det lokala näringslivet och kommunen/landstinget.

Effekterna uppstår av att samtliga parter samverkar innan, under och efter idrottsevenemang.

Det samarbetet skapar ett starkt social kapital, vilket gör att man tillsammans arbetar med att

stärka alla positiva effekter som idrottsevenemang medför. En positiv effekt är de ekonomiska