På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten
SMED Rapport Nr 56 2011
Beräkning av kväve- och
fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av
miljökvalitetsmålet ”Ingen övergödning”
Helene Ejhed, IVL Mikael Olshammar, IVL
Gunnar Brånvall, SCB Annika Gerner, SCB Jonas Bergström, SCB Holger Johnsson, SLU Karin Blombäck, SLU
Jakob Nisell, SLU Hanna Gustavsson, SMHI
Christer Persson, SMHI, Ghasem Alavi, SMHI
Publicering: www.smed.se
Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Adress: 601 76 Norrköping
Startår: 2006 ISSN: 1653-8102
SMED utgör en förkortning för Svenska MiljöEmissionsData, som är ett samarbete mellan IVL, SCB, SLU och SMHI. Samarbetet inom SMED inleddes 2001 med syftet att långsiktigt samla och utveckla den svenska kompetensen inom emissionsstatistik kopplat till åtgärdsarbete inom olika områden, bland annat som ett svar på Naturvårdsverkets behov av expertstöd för Sveriges inter- nationella rapportering avseende utsläpp till luft och vatten, avfall samt farliga ämnen. Målsätt- ningen med SMED-samarbetet är främst att utveckla och driva nationella emissionsdatabaser, och att tillhandahålla olika tjänster relaterade till dessa för nationella, regionala och lokala myndig- heter, luft- och vattenvårdsförbund, näringsliv m fl. Mer information finns på SMEDs hemsida www.smed.se.
Innehåll
INNEHÅLL 4
SAMMANFATTNING 6
SUMMARY 8
INLEDNING 11
DATABASER OCH BERÄKNINGSUNDERLAG 12
Area markanvändning 14
Jordbruksmark 14
Läckagekoncentrationer 14
Deposition på sjö 15
Punktkällor 15
A- och B-anläggningar (Industrier och Reningsverk) 15
Små reningsverk – C-och U-anläggningar 16
Enskilda avlopp 16
RESULTAT OCH DISKUSSION 17
Markanvändning och jordbruksgrödor 17
Brutto- och nettobelastning av kväve 18
Bruttobelastning av kväve – diffusa källor 18
Bruttobelastning av kväve- punktkällor 21
Bruttobelastning av kväve - totalt 22
Nettobelastning av kväve 22
Miljömålsuppföljning, antropogen nettobelastning och källfördelning av kväve 25
Bruttobelastning av fosfor 27
Bruttobelastning av fosfor – diffusa källor 27
Bruttobelastning av fosfor – punktkällor 28
Bruttobelastning av fosfor – totalt 30
Miljömålsuppföljning, antropogen bruttobelastning av fosfor 30
Nettobelastning av fosfor 31
Antropogen nettobelastning av fosfor och källfördelning 34
SLUTSATSER 36
REFERENSER 37
APPENDIX 1. ENSKILDA AVLOPP ÅR 1995 OCH 2000 38
APPENDIX 2. TABELLER, BELASTNING ÅR 1995, 2000, 2006, 2009 39
Bruttobelastning av kväve 39
Nettobelastning av kväve 41
Bruttobelastning av fosfor 46
Nettobelastning av fosfor 50
Sammanfattning
På uppdrag av Naturvårdverket har SMED genomfört beräkningar av kväve- och fosforbelastningar på vatten och hav i Sverige för år 2009. Beräkningarna har ge- nomförts med PLC5-metodik och underlag för att möjliggöra jämförelse med tidi- gare beräknad belastning år 1995, 2000 och 2006. Inom uppdraget har underlag och sammanställningar tagits fram till den nationella miljömålsuppföljningen av målet ”Ingen övergödning” och uppföljning av utsläppsreduktion i förhållande till de Svenska betingen inom Baltic Sea Action Plan.
Tidigare belastningsberäkningar (år 1995, 2000 och 2006) genomfördes baserat på långtidsmedelvärde av avrinning för att korttidsvariationer i klimatet inte skulle överskugga förändringar i källornas storlek. Beräkningarna genomfördes också av nettobelastningen på havet för kväve och fosfor, d.v.s. hur stor del som når havet efter avskiljning (retention) som sker vid transport genom mark, sjöar och vatten- drag. I detta projekt har samma metodik utnyttjats; samma avrinning och retent- ionsandel har använts för att resultaten från samtliga år ska kunna jämföras med varandra.
Den totala bruttobelastningen av kväve från samtliga källor är 155 700 ton kväve år 2009 (utan bidrag från hygge), vilket motsvarar en minskning med totalt 11 % från år 1995. Den totala diffusa bruttobelastningen av kväve beräknades för år 2009 till 129 200 ton, d.v.s. ca 6 % minskning från 1995 års bruttobelastning av kväve från diffusa källor. Bruttobelastningen av kväve från jordbruksmark minskade med ca 10 % från 1995 års nivå och med ca 2 % från år 2006. Den minskade totala arean jordbruksmark står för i stort sett hela minskningen av belastningen från jord- bruksmark från år 2006 till 2009. Åtgärder i form av skyddszoner och fånggrödor har minskat under perioden och bidrar därmed inte till den lägre belastningen.
Bruttobelastningen av kväve från reningsverk och industrier har minskat under perioden 1995 till 2009 med totalt 31 % respektive 34 %. Den största förändringen skedde mellan år 1995 och 2000 då kväverening infördes som reningssteg i många reningsverk och industrier. Från år 2000 till år 2009 har bruttobelastningen fortsatt att minska med 8 och 17 % från reningsverk respektive industrier. Belastningen från enskilda avlopp har däremot ökat något med 200 ton kväve sedan år 1995 på grund av ökat antal fastigheter med enskilda avlopp.
Total nettobelastning av kväve år 2009 för hela Sverige var 115700 ton, vilket motsvarar en minskning från 1995 med 11 %. Regeringens havsmiljöplan (Rege- ringens skrivelse 2009/10:213 ) riktar in miljöarbetet bland annat för att klara ut- släppsreduktioner enligt Baltic Sea Action Plan (BSAP). Minskningen i nettobe- lastning av kväve från år 2000 till 2009 utgör endast 4700 ton kväve (Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt) och mycket återstår om målet, 20780 ton kväve, ska uppnås.
Den antropogena belastningen efter retention (netto) var 59000 ton kväve år 2009 för hela Sverige, totalt inklusive hyggen. Punktutsläpp av kväve år 2009 var 21800 ton och står för en betydande del av minskningen av den antropogena nettobelast- ningen med 30 % från 1995. De antropogena diffusa källorna har minskat med 12
% (netto) från år 1995 till 2009. Delmålet för kväve inom miljökvalitetsmålet ”Ing- en övergödning” anger att senast år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av kväveföreningar från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 % från 1995 års nivå. Den totala antropogena nettobelast- ningen av kväve till haven söder om Ålands hav har beräknats till 42400 ton (utan hyggen för jämförelse med år 1995). Det innebär en minskning med ca 25 % från år 1995 till år 2009, vilket betyder att delmålet för kväve inte uppnåtts.
Den totala bruttobelastningen av fosfor (diffusa källor och punktkällor) var sam- manlagt 4730 ton år 2009 (4750 ton med bidrag från hyggen inkluderat). Det mots- varar en minskning med 10 % sedan år 1995.Den totala diffusa bruttobelastningen av fosfor minskar med ca 4 % från år 1995. Bruttobelastningen av fosfor från jord- bruksmark minskade med ca 7 % från 1995 års nivå och med ca 2 % från år 2006.
Orsaken till förändringen mellan 1995 och 2006 är införsel av åtgärder för minskat växtnäringsläckage, men från år 2006 till 2009 är det minskad total areal jord- bruksmark som står för i stort sett hela förändringen. Bruttobelastning av fosfor från punktkällor år 2009 beräknades till 880 ton, vilket motsvarar en minskning med ca 17 % från år 2006 och 30 % sedan år 1995. Kommunala avloppsrenings- verk står för den största förändringen, motsvarande ca 45 % lägre belastning år 2009 jämfört med år 1995. Den viktigaste orsaken till minskningen är att ny re- ningsteknik införts framför allt i de största reningsverken. Industrier står också för en betydande minskning, motsvarande 33 % från år 1995 till år 2009. De totala förändringarna i utsläpp innebär att enskilda avlopp, KARV respektive industrier står för ungefär lika stor belastning år 2009.
Den antropogena bruttobelastningen av fosfor var sammanlagt 1930 ton år 2009, vilket motsvarar en minskning med ca 7 % från år 2006. Delmålet för fosfor inom miljökvalitetsmålet ”Ingen övergödning” anger att till år 2010 ska de svenska vat- tenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vatten- drag och kustvatten ha minskat med minst 20 % från 1995 års nivå. Den av mänsk- lig verksamhet orsakade vattenburna belastningen av fosfor har minskat med ca 18
% från år 1995 till år 2009 och miljömålet har därmed inte uppnåtts. Enligt dessa beräkningar återstår det att minska ca 50 ton fosfor för att miljömålet ska uppnås.
Total nettobelastning av fosfor år 2009 för hela Sverige är 3360 ton, vilket motsva- rar en minskning från 1995 med 11 %. Den antropogena nettobelastningen av fos- for på havet har minskat med ca 22 % (380 ton) från år 1995 för hela Sverige. En- ligt Baltic Sea Action Plan (BSAP) är målet att minska belastningen av fosfor med 290 ton från land till Egentliga Östersjön. Minskningen i nettobelastning av fosfor från år 2000 till 2009 till Egentliga östersjön utgör endast 50 ton fosfor och mycket återstår om målet ska uppnås.
Summary
On behalf of the Swedish Environmental Protection Agency, SMED has performed calculations of nitrogen and phosphorus loads on inland waters and sea areas in Sweden for the year 2009. The calculations were carried out with PLC5 methodol- ogy to enable comparison with previously calculated load in 1995, 2000 and 2006.
Within this, data and summaries were prepared for the assessment of the national environmental objective "zero eutrophication" and for assessing any improvements in relation to the Swedish emissions reduction targets in the Baltic Sea Action Plan.
Earlier load calculations (year 1995, 2000 and 2006) were based on long-term mean runoff to assure that short-term climate variability would not overshadow any changes in loads from diffuse sources. Calculations were carried out of the net load on the sea for nitrogen and phosphorus, i.e. the proportion of the input to inland waters reaching the sea after retention that occurs during transport through soil, lakes and streams. In this project the same application was used, as well as the same runoff and retention has been used, in order to make the results from all years to be comparable with each other.
The total gross load of nitrogen from all sources (diffuse and point source) is 155700 tonnes of nitrogen in 2009 (without contributions from clear-cutting), which represents an overall decrease of 11% from 1995. The total gross load from of nitrogen from diffuse sources was calculated for the year 2009 to 129 200 tonnes, i.e. about 6% decrease from the 1995 level. The gross load of nitrogen from agricultural land, decreased by about 10% from 1995 levels and by about 2% from year 2006 to 2009.The reduction in total area of agricultural land accounts for al- most the entire reduction of the load of agricultural land from 2006 to 2009.
Measures in terms of protective zones and catch crops have declined over the peri- od from 2006, and thus did not contribute to the lower load. The gross load of ni- trogen from municipal wastewater treatment plants (MWWTP) and industries have declined over the period 1995 to 2009 with a total of 31 % and 34% respectively.
The biggest change occurred between 1995 and 2000, when nitrogen reduction techniques were introduced in many wastewater treatment plants and industries.
From 2000 to 2009, the gross load continued to decrease by 8 % and 17% from MWWTPs and industries respectively. The load from scattered dwellings not con- nected to MWWTPs has increased slightly with 200 tonnes of nitrogen since 1995, due to increased number of houses with private sewers.
Total net load of nitrogen in 2009 for the whole of Sweden is 115700 tonnes, rep- resenting a decrease from 1995 by 11%. The government's Marine Environmental Plan (Government Communication 2009/10: 213), is targeting the environmental work under the Baltic Sea Action Plan (BSAP). The decrease in net load of nitro- gen from the years 2000 to 2009 is only 4700 tonnes of nitrogen (Baltic Proper, the
Sound and Kattegat) and much remains on the BSAP target, 20 780 tonnes of ni- trogen, to be achieved.
The anthropogenic load after retention (net) is 59 000 tonnes of nitrogen in 2009 for the whole of Sweden in total, including clear-cuttings. Point source emissions of nitrogen in 2009 is 21 800 tonnes, accounting for a significant portion of the reduction of the net anthropogenic load by 30% from 1995. The anthropogenic non-point sources have decreased by 12% (net on the sea) from 1995 to 2009. The interim target for nitrogen in the national environmental objective of "Zero eu- trophication" states that by 2010 Swedish waterborne emissions of nitrogen com- pounds from human activities to the seas south of the Åland Sea have declined by at least 30% from 1995 levels. The total net anthropogenic loading of nitrogen to the seas south of the Åland Sea is estimated at 42400 tons (without clear-cuts for comparison with 1995). This represents a decrease of about 25% from 1995 to 2009, which means that the interim target for nitrogen is not reached.
The total gross loads of phosphorus (diffuse and point source) is 4730 tons (4750 tonnes, when clear-cuttings are included). This represents a decrease of 10% since 1995. The total gross diffuse load of phosphorus is reduced by approximately 4%
from 1995. Gross load of phosphorus from agricultural land decreased by about 7% from 1995 levels and by about 2% from 2006. The reason for the change be- tween 1995 and 2006 is the introduction of measures to decrease nutrient losses.
From 2006 to 2009, the reduced total area of agricultural land accounts for virtually all of the change. Gross load of phosphorus from point sources in 2009 was esti- mated to 880 tonnes, equivalent to a decrease of approximately 17% from 2006 and 30% since 1995. Municipal wastewater treatment plants account for the biggest change, equivalent to about 45% lower load in 2009 compared with 1995. The main reason for the decrease is that new phosphorus reduction technology was introduced mainly in the largest treatment plants. Industries also account for a significant reduction, equivalent to 33% from 1995 to 2009. The total change in emissions results in private sewers, MWWTP respective industries accounting for approximately the same amount of load in 2009.
The anthropogenic gross load of phosphorus is a total of 1930 tonnes in 2009, representing a decrease of approximately 7% from 2006. The interim target for phosphorus in the environmental objective of "Zero eutrophication" states that by the year 2010, Swedish waterborne discharges of phosphorus from human activi- ties to the lakes, rivers and coastal waters have decreased by at least 20% from 1995 levels. The waterborne load of phosphorus from anthropogenic sources has decreased by about 18% from 1995 to 2009 and thus the environmental objective has thus not been achieved. According to these calculations, approximately 50 tons of phosphorus remains to be reduced to reach the environmental interim target to be achieved.
Total net load of phosphorus in 2009 for the whole of Sweden is 3360 tons, repre- senting a decrease from 1995 by 11%. The net anthropogenic load of phosphorus to the sea has decreased by about 22% (380 tonnes) in 1995 for the whole of Swe- den. According to the Baltic Sea Action Plan (BSAP) the Swedish commitment is to reduce the load of phosphorus by 290 tons from land to the Baltic Proper. The decrease in net load of phosphorus from 2000 to 2009 to the Baltic Proper is only 50 tonnes of phosphorus and much remains on target to be achieved.
Inledning
Den fördjupade utvärderingen (FUT) av det nationella miljökvalitetsmålet ”Ingen övergödning sker med fyra års mellanrum. På uppdrag av Naturvårdsverket har SMED tidigare tagit fram belastningsberäkningar som underlag har uppföljning av miljökvalitetsmålet för år 1995, 2000 och 2006 med överensstämmande metodik.
Resultaten har redovisats i två rapporter; "Omräkning av näringsbelastning på Ös- tersjön och Västerhavet för år 1995 med PLC5 metodik" SMED rapport nr 21 (Ej- hed och Olshammar 2008) och "Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik" SMED rapport nr 22 (Brandt
m.fl.2008a). Beräkningarna i Ejhed och Olshammar (2008) och Brandt m.fl.
(2008a) baserades på underlag och metodik som togs fram och utvecklades för rapportering av källfördelad närsaltbelastning (kväve och fosfor) på havet år 2006 för rapportering inom PLC5 (Pollution Load Compilation 5) till HELCOM (Brandt m.fl. 2008b).
Tidigare belastningsberäkningar genomfördes baserat på långtidsmedelvärde av avrinning för att korttidsvariationer i klimatet inte skulle överskugga förändringar i källornas storlek. Beräkningarna genomfördes också av nettobelastningen på havet för kväve, d.v.s. hur stor del av kvävet som når havet efter den avskiljning (retent- ion) som sker vid transport genom mark, sjöar och vattendrag. Beräkningarna har gjorts med samma retentionsandel för samtliga år. I detta projekt har samma avrin- ning och retentionsandel använts som i ovan nämnda rapporter för att resultaten från samtliga år ska kunna jämföras med varandra.
Underlag till beräkningar av belastningen från jordbruksmark består av en stor mängd information bland annat om gödsling och skördar som tas fram och sam- manställs i den nationella statistiken som SCB ansvarar för. Sammanställningarna genomförs vartannat år och 2009 är det senaste tillgängliga året varför detta år är basåret för belastningsberäkningarna i detta projekt.
Syfte
att kvantifiera och källfördela vattenburen belastning från punktkällor och från diffusa källor uppdelat i bruttobelastning och nettobelast- ning, antropogena bidrag och bakgrund för hela Sverige för fosfor (P) och för kväve (N) avseende år 2009.
att jämföra antropogen bruttobelastning till inlandsvatten och kust för fosfor (P) i hela Sverige och antropogen nettobelastning på havet för kväve (N) för södra Sverige för år 2009 med belastning för år 1995, 2000, och 2006 som redovisats i tidigare FUT uppdrag.
Databaser och beräkningsun- derlag
Den vattenburna bruttobelastningen av kväve och fosfor för olika typer av mark- läckage, deposition på sjöar samt punktutsläpp beräknas genom att markarealen multipliceras med en läckagekoncentration för denna markanvändning och med avrinningen. Den totala bruttobelastningen erhålls genom summering av alla olika markanvändningars bidrag samt summering av punktkällornas bidrag. De punkt- källor som inkluderas är enskilda avlopp, A- B- C- samt U-klassade reningsverk och industrier. Atmosfärsnedfallet (depositionen) på sjöar beräknas per område baserat på nedfallet/area och sjöarean. Nettobelastning på havet benämns den del som når havet av bruttobelastningen och beräknas genom att dra bort andelen re- tention (avskiljning) som sker under vattnets väg från området till havet. Dessutom beräknas den antropogena andelen av kväve och fosfor av belastningen baserat på antaganden om och beräkningar av naturlig bakgrundsnivå för all markanvändning.
Metodik och antaganden för beräkning av naturlig bakgrundsnivå beskrivs utförligt i PLC5 rapporten (Brandt m.fl. 2008b).
Indata och beräkningsunderlag för samtliga år (1995, 2000, 2006, 2009) har base- rats på den metodik och sammanställningar som gjorts inom projektet PLC5 (Brandt m.fl 2008b); detta för att data till miljömålsuppföljningen ska vara så jäm- förbara som möjligt. Huvudsakliga PLC5 data är: hydrologiska indelningen, avrin- ningen och retentionen. Belastning från enskilda avlopp 2006 har beräknats med nytt beräkningsunderlag framtagen av Ek m.fl. (2011). Samtliga övriga data för 2006 kommer från PLC5 beräkningarna (Brandt m.fl. 2008b). I PLC5 beräkningar- na användes jordbruksmarkens grödoarealer från blockdata och IAKS år 2005 och läckagekoncentratrationer för år 2005. I denna studie hänvisas därför till år 2005 när enbart jordbruksmarkens areal diskuteras.PLC5-resultaten gäller för övrigt år 2006. Indata och beräkningsunderlag för år 1995 och år 2000 har tidigare beräknats med PLC5 metodik och redovisas i Ejhed och Olshammar (2008) och Brandt m.fl (2008a). Nya underlag har tagits fram för år 2009 och beräkningar har genomförts för år 2009 i denna studie.
I nedanstående Tabell 1 redovisas översiktligt beräkningsunderlag för 2009 års beräkning. Detaljerad beskrivning följer under respektive rubrik.
Tabell 1. Indata och beräkningsunderlag för år 2009. Om ej annat anges, är data från PLC5 Brandt m.fl.2008b (markeras med *). Indata för år 1995, 2000, 2006 redovisas i respektive rapport (Ejhed och Olshammar 2008, Brandt m.fl. 2008a, Brandt m.fl. 2008b)
Indata Underlag 2009
Gränser, områden:
Tillrinningsområden till havsbassänger *
Huvudavrinningsområden *
Kilar mellan huvudavrinningsområden *
PLC5/TRK-områden *
Delavrinningsområden (land- och havs- områden)
*
Utlakningsregioner *
Skogsregioner *
Indata Underlag 2009 Markanvändning:
Skog, fjäll inkl. glaciär, myr, öppen mark, vatten, tätorter
Skogsstyrelsen: Avverkade arealer skog 2009.
Svensk marktäckedata: markanvändning inom tätort.
Röda kartan: övrig markanvändning överlagrad med jordbruk och hygge
Jordbruksmark SJV: Jordbruksblock och IAKS 2009
Medelhöjd för delavrinningsområden *
Jordarter, jordbruksmark *
Lutning, jordbruksmark *
P-HCL-klass för matjord *
Avrinning:
Nederbörd, temperatur 1981-2004 * Koppling mellan delavrinningsområden samt PLC5/TRK-områden
*
Regleringsstrategier för större dammar * Vattenföringsserier 1981-2004 * Typhalter
Jordbruksläckagehalter för kväve och fosfor beräknade med SOILNDB resp.
ICECREAMDB utifrån:
Kvävematris för utlakningsregioner (22), grödor (15), jordarter (10)
Fosformatris för utlakningsregioner (22), grödor (15), jordarter (10), lutning (3), P- HCL (3)
NLECCS-beräkningar(SOILNDB/ICECREAMDB) 2009,denna studie
Klimatserier 1985-2004 (daglig neder- börd, temperatur, solinstrålning, luftfuk- tighet och vindhastighet
*
Målavrinning, årsmedelavrinning per utlakningsregion
*
Atmosfäriskt kvävenedfall på jordbruks- mark
*
Gödsling, normskörd, tidpunkt för jordbe- arbetning, sådd och skörd per produkt- ionsområde
SCB: Jordbruksstatistik 2009
Bakgrundstyphalter för jordbruksmark, kväve och fosfor
NLECCS-beräkningar 2009, denna studie
Kväve- och fosfortyphalter för kalfjäll (inkl.
glaciärer), skog-, myrmark, Norrland
*
Kvävetyphalter för skog, södra Sverige * Kvävetyphalter för myr, södra Sverige * Fosfortyphalter för skog- och myr, södra Sverige
*
Kväve- och fosfortyphalter för övrig öp- pen mark
*
Deposition
Atmosfäriskt nedfall av kväve på sjöar MATCH-modellberäkningar år 2002-2008, denna studie
Atmosfäriskt nedfall av fosfor på sjöar * Utsläpp
Reningsverk, A och B SMP data år 2009, denna studie
Reningsverk, C (200-2 000 pe) SMP data samt enkät år 2009 om aktiv/nedlagd och PE.
Indata Underlag 2009
Industri, A och B SMP data år 2009, denna studie
Enskilda avlopp Uppdaterad baserat på fastighetsstatistiken 2009-01- 01 och befolkningsstatistiken 2008-12-31, denna studie
Enskilda avlopp 1995 och 2000 uppdaterades med ny tillskrivningsmetodik, denna studie. 2006 uppdate- rades av Ek m.fl. (2011).
Dagvatten från hårdgjorda ytor, tätorter * Retention
Retention i sjöar, vattendrag och mark från HBV-NP
*
Beräkningssystem
Tekniskt BeräkningssystemVatten (TBV) *
*PLC5 data (Brandt m..fl.2008b)
Area markanvändning
För år 2009 har markanvändning baserad på GSD-Översiktskartan och GRID- Arendal (utanför Sveriges gränser) överlagrats med jordbruksmarkens areal från rasterskikt med Jordbruksverkets jordbruksblock år 2009 samt av hyggesareal från Skogsstyrelsens databaser. Metodik beskrivs utförligt i Brandt m.fl.(2008b)
Jordbruksmark
IAKS-data (Integrerat Administrativt Kontroll System) för år 2009 har levererats från Jordbruksverket som en shapefil med blockgränser och blockidentiteter. Be- räkningsmetodik för sammanställning av grödoarealer och total area jordbruksmar- kanpassat till modeller i denna studie beskrivs utförligt i Brandt m.fl. (2008b).
Läckagekoncentrationer
Läckagekoncentrationer (mg/l) och läckagekoefficienter (kg/ha) har beräknats för 22 utlakningsregioner, 15 grödor, 10 jordarter, 3 lutningsklasser och 3 fosforklasser för jordbruksmark 2009 i NLECCS systemet med modellerna SOILNDB och ICECREAMDB (beskrivs utförligt i Brandt m.fl. 2008b). Indata sammanställdes av gödselgivor (kg/ha)och gödseltyp, tidpunkt för givor samt normskördar från Göd- selmedelsundersökningen 2009.Grödofördelning och arealer jordbruksmark sam- manställdes som indata från jordbruksblock och IAKS data 2009. Klimatdata och målavrinning från PLC5 användes för att uppnå jämförbarhet mellan åren (Brandt m.fl. 2008b). För beräkningarna av belastning av fosfor har samma data för jord- bruksmarkens innehåll av förrådsfosfor, P-HCl) använts som i PLC5.
Läckagekoncentrationer för övrig markanvändning är samma som PLC5 data (Brandt m.fl. 2008b).
Deposition på sjö
Deposition av kväve har uppdaterats i detta projekt baserat på MATCH-modellen för hydrologiska år 2002 – 2008. Depositionen omfattar torr- och våtdeposition.
Månadsmedelvärden har summerats till årsmedelvärden för PLC5-områden för vattenytor. Månadsvärden från MATCH-modellen fanns tillgängligt endast för åren 2002-2004 och samma månadsfraktion har därför applicerats för medelåret 2002- 2008.
Depositionen av fosfor på sjöar har klassats som en naturlig bakgrundskälla i be- räkningarna och är samma som PLC5 data.
Punktkällor
A- och B-anläggningar (Industrier och Reningsverk) TILLSTÅNDSPLIKTIGA RENINGSVERK
Utsläpp från reningsverk år 2009 har granskats i uttag från SMP-databasen. Vid saknade värden tillskrivs utsläpp för att uppnå jämförbara resultat mellan olika år.
Tillskrivning baseras på tidigare år rapporterat utsläpp, anslutning och reningstek- nik. Inga stora skillnader föreligger för de stora tillståndspliktiga reningsverken mellan 2006 och 2009. Omkoppling av Vaggeryd reningsverk har gjorts under perioden.
INDUSTRIER
Utsläpp från industrier år 2009 har granskats i uttag från SMP- databasen. Inga värden tillskrivs industriutsläppen om det saknas värden. Det innebär att utsläppen kan variera om de inte rapporteras regelbundet till databasen. Det är framför allt C och U anläggningar som inte rapporterar varje år.
I samband med PLC5 (Brandt m.fl.2008b) gjordes vissa utredningar om tänkbara bidrag av närsalter från ofullständigt kända branscher. Av särskilt intresse bedöm- des vara utsläpp från livsmedelsindustri, flygplatser (avisning med urea) och depo- nier (lakvatten). Vid stickprovsgranskning av emissionsdeklarationer från dessa branscher, upptäcktes dock en stor mängd felkodade data, där avloppsvattnet i själva verket pumpats till kommunalt reningsverk och inte direkt till recipient.
Slutresultatet av analysen blev att några tidigare okända livsmedelsindustrier och ett antal flygplatser togs med i statistiken. Däremot påträffades inga säkra uppgifter om lakvatten från deponier, varför denna källa bokfördes för nollutsläpp.
I samband med 2010 års granskningsprojekt i SMP, gjordes vissa specialutredning- ar om de osäkra industriutsläppen. Det visade sig då att åtskilliga av dessa faktiskt var korrekt kodade (även om många fortfarande var felkodade). Det största nytill- skottet gäller lakvatten från deponier.
Detta innebär att ett antal anläggningar av lakvatten från deponier och andra branscher tillkommit i industriutsläppen år 2009. Dessa borde troligen även läggas till 2006 för att utsläppen ska kunna jämföras helt, men de nya anläggningarna utgör en relativt liten del av utsläppen och har troligen en försumbar påverkan på resultatet i denna studie.
Små reningsverk – C-och U-anläggningar
I samband med att en enkätundersökning genomfördes avseende kommunernas små reningsverk år 2009 upptäcktes att ett hundratal av de anläggningar som togs med i PLC5 (Brandt m.fl. 2008b) numera är omkopplade till större reningsverk. I enkäten efterfrågades även årtal för omkopplingen, men denna uppgift har inte gått att få fram för alla de 100 anläggningar, som i enkäten visat sig vara omkopplade.
Vissa av dessa verk bedöms ha kopplats om redan före år 2006, vilket betyder att utsläppen för detta år har överskattats. Eftersom dessa verk är små bedöms över- skattningen vara liten.
Enskilda avlopp
Beräkningarna baseras på halter av belastning och reningseffektivitet i enskilda avlopp, teknikuppgifter samt metod av tillskrivning av saknade teknikuppgifter från Ek m.fl. (2011). Uppgifterna för 2009 har uppdaterats med befolkningsstatistik och antal enskilda avlopp från taxeringsuppgifter gällande år 2009. Belastningsbe- räkning från enskilda avlopp år 1995 och 2000 har uppdaterats med underlagsdata av halter av ingående belastning (g/person/dygn) och reningseffektivitet samt me- tod av tillskrivning från Ek m.fl. (2011). Belastningen år 2006 beräknades av Ek m.fl. (2011).
Resultat och diskussion
Den vattenburna bruttobelastningen av fosfor och kväve för olika typer av mark- läckage, deposition på sjöar samt punktutsläpp redovisas nedan. Hänsyn har tagits till retention (avskiljning) och redovisas nedan som nettobelastning. Dessutom redovisas den antropogena andelen av kväve- och fosforbelastningen (mänskligt ursprung). I appendix 2 till denna rapport redovisas tabeller med resultat från år 1995, 2000, 2006 och 2009.
Markanvändning och jordbruksgrödor
Grunden i markanvändningen, GSD Översiktskartan och GRID-Arendal har varit densamma i beräkningar för samtliga år 1995, 2000, 2006, 2009. För år 2006 och 2009 har hyggesarean tagits med i beräkningarna av markanvändningen. Hyg- gesarean har minskat med 14% från år 2006 till år 2009, men bidrar med något högre belastning av kväve år 2009 än år 2006 (se Tabell 10 och Tabell 18, samt Brandt m.fl.2008b). Hyggen år 2009 förekommer troligen i större omfattning i områden med högre läckage än år 2006. Arealer för de naturliga markerna skog, fjäll, myr och öppen har också förändrats mellan år 2006 och år 2009. Framför allt har area skogsmark ökat och area öppen mark minskat. Förändringarna i de natur- liga markernas areal beror till stor del på metodiken med anpassningar som gjorts för att få överensstämmelse med officiella arealer på jordbruks- och hyggesarealer från Jordbruksverket respektive Skogsstyrelsen. En viss del av förändringen beror på att hyggen och jordbruksarealer faktiskt har minskat eller ökat i delavrinnings- områden med olika naturlig markanvändning enligt Röda kartan.
Jordbruksmarkens area varierar mellan de olika år som jämförs i denna rapport, dels beroende på olika statistikunderlag (år 2000 och framåt fanns statistik tillgäng- ligt i blockdata och IAKS, år 1995 grundas på Lantbruksundersökningen) och dels beroende på förändringar i odling som respons på utveckling av stöd för odling av olika grödor, som vall och träda. Till PLC5 användes 2005 års blockdata och IAKS, därför används år 2005 i diskussionen kring jordbruksmarkens area.
Mellan år 2005 och år 2009 är förändringarna mellan grödor med olika läckageko- efficienter (kg/ha) och förändringar i odling (t.ex. tidpunkt för jordbearbetning) liten, vilket diskuteras mer utförligt i underlagsrapporten om jordbruksmark till denna rapport (Blombäck m. fl. 2011). Det har skett förändringar i fördelning av grödornas arealer från år 2000 till år 2009 (Figur 1). Framförallt har andelen vall ökat markant under perioden, medan arealen grönträda har minskat från år 2005 till år 2009. Den största förändringen i arealer jordbruksmark och grödofördelning skedde med att man införde arealstöd för fånggrödor och skyddszoner mellan år 2000 och 2005. År 2005 infördes också ett nytt arealstöd för vall och träda vilket troligen bidrog till ökad totalareal jordbruksmark och minskad areal öppen mark år 2006 som diskuterats av Brandt m. fl. (2008a).
Figur 1 Fördelning av arealer grödor på jordbruksmark år 2000, 2005 och 2009.
År 2009 fanns stöden för vall och träda kvar, men total area jordbruksmark har trots det minskat med cirka 940 km2 eller 3% sedan år 2005, troligen på grund av nedläggning av jordbruk. Reglerna om att viss areal jordbruksmark måste avsättas till träda (p.g.a. produktionsbegränsning) har tagits bort under perioden, vilket kan ha medfört minskade arealer träda. Minskade arealer står för den största andelen av förändringen av jordbruksmarkens belastning från år 2005 till 2009 (se mer detaljer om förändring av belastning nedan). Åtgärder för minskat växtnäringsläckage i form av fånggrödor och skyddszoner har minskat och bidrar inte till den lägre be- lastningen från jordbruksmark år 2009 (se underlagsrapporten för jordbruksmark, Blombäck m.fl. 2011, för mer detaljer).
Brutto- och nettobelastning av kväve
Bruttobelastning av kväve – diffusa källor
Resultatet av beräkningarna för år 2009 i detta projekt ger något lägre total brutto- belastning av diffusa källor av kväve (Tabell 2) än år 2006 (134700 ton N, Brandt m.fl.2008b). Framförallt beror detta på lägre belastning från jordbruksmark och lägre deposition på vatten. Skog och hygge har något högre belastning år 2009 (600 ton mer kväve), vilket i beräkningarna styrs av att avverkade ytor finns på mark med högre läckage och att arean skogsmark (exlusive hyggen) är större år 2009.
Förändringar i area skogsmark i olika delavrinningsområden beror bland annat på metodiken att sammanställa arealer med överlagringar av jordbruksmark och hyg- gen, men det beror även på faktisk minskning av jordbruksarealer och hyggen från år 2006 till år 2009. Total area hygge är ca 14 % mindre år 2009 än 2006. Dagvat- ten har samma underlag för år 2006 och 2009 och skillnader i belastning kan inte beräknas.
Tabell 2 Bruttobelastning av kväve från diffusa källor år 2009 (ton/år) Havsbassäng Jordbruk Skog
och Hygge
Öppen, myr, fjäll
Deposition på vatten
Dagvatten ∑Diffusa Källor
Bottenviken 800 12300 6000 1700 0 20800
Bottenhavet 3500 19700 5500 3200 200 32100
Egentliga Öster- sjön
20500 6600 1300 4200 700 33300
Öresund 5200 0 200 0 100 5500
Kattegatt 20100 8700 2400 5800 700 37700
Skagerrak 1700 1000 300 100 100 3200
Totalt 51700 48400 16000 15000 1700 132800
För att jämföra med resultaten för år 1995, 2000, 2006 (för jordbruksmark statisik för år 2005) för miljömålsuppföljning beräknades belastningen för hygge även enbart som bakgrund (d.v.s. som om hyggesarean var bevuxen av skog). Skogs- markens totala bruttobelastning blev för år 2009 då 44800 ton kväve. Den totala diffusa bruttobelastningen av kväve beräknades för år 2009 till 129200 ton, d.v.s.
ca 6 % minskning från 1995 års bruttobelastning av kväve från diffusa källor (Figur 2, Ejhed och Olshammar 2008, Appendix 2Fel! Hittar inte referenskälla.).
Bruttobelastningen av kväve från jordbruksmark minskade med ca 10 % från 1995 års nivå och med ca 2 % från år 2006.
BELASTNINGSFÖRÄNDRINGAR FRÅN JORDBRUKSMARK
Beräkningar har gjorts av hur stor del av förändringen i jordbrukets belastning år 2006 till 2009 som beror på skillnad i grödofördelning respektive total area jord- bruksmark. Beräkning av belastning på grund av motsvarande ökning av annan markanvändning som ersätter jordbruksmarken har inte genomförts i detta projekt.
Figur 2. Bruttobelastning av kväve från diffusa källor och jordbruksmark. Belastning från jordbruksmark år 2006 har beräknats baserat på statistik från år 2005,
Resultaten visar att 2009 års grödofördelning ger en försumbart högre belastning än 2005 års grödofördelning (Tabell 3).
Tabell 3Resultat av jordbruksmarkens belastning på grund av grödofördelning 2009 jäm- fört med grödofördelning 2005. (ton/år)*
Grödofördel- ning år
Brutto belastning N
Brutto belastning antropogent N
Netto belastning N
Brutto belastning P
Brutto belastning antropogent P
Netto belastning P
2005 51600 37700 33700 1560 930 980
2009 51700 37800 33800 1560 930 980
Skillnad 100 100 100 0 0 0
Skillnad % 0.2 0.3 0.3 0 0 0
*Belastning beräknad med jordbruksmarkens totalareal enligt år 2009, räknad i ett fall med 2005 års grödofördelning och i ett fall med 2009 års grödofördelning. Båda fallen beräknades med koefficien- ter enligt 2009 års odlingsförhållanden
Resultaten visar att den sammanlagda förändringen från 2005 till 2009 års totala jordbruksmarksareal och ändrad grödofördelning sammanlagt ger 1-3 % lägre be- lastning år 2009 än 2005 års arealer och grödor (Tabell 4).
Tabell 4 Resultat av jordbruksmarkens belastning på grund av sammanlagd förändring i grödofördelning och total jordbruksmarks area.(ton/år)
Arealer år
Brutto belastning N
Brutto belastning antropogent N
Netto belastning N
Brutto belastning P
Brutto belastning antropogent P
Netto belastning P
2005* 52600 38100 34400 1600 950 1010
2009 51700 37800 33800 1560 930 980
Skillnad -900 -300 -600 -40 -20 -30
*Belastning från total jordbruksareal och grödofördelning år 2005 beräknades med koefficienter enligt 2009 års odlingsförhållanden.
Den mindre totala jordbruksarealen 2009 jämfört med år 2005, ger som ensamt bidrag 1-3 % lägre belastning av kväve och fosfor (Tabell 5). Den minskade totala arean jordbruksmark står därmed för i stort sett hela minskningen av belastningen från jordbruksmark från år 2005 till 2009.
Tabell 5. Belastning av kväve och fosfor med bidrag enbart från skillnad i total jord- bruksareal år 2009 och år 2005 (ton/år).
Total jord- bruksarea år
Brutto- belastning N
Brutto- belastning antropogent N
Netto- belastning N
Brutto- belastning P
Brutto- belastning antropogent P
Netto- belastning P
2005 52600 38100 34400 1600 950 1010
2009* 51600 37700 33700 1560 930 980
Skillnad -1000 -400 -700 -40 -20 -30
Skillnad % -2 -1 -2 -3 -2 -3
*I belastning för år 2009 har bidraget från grödofördelningen dragits bort.
Den förändring av belastningen från åkermark som inte kan hänföras till föränd- ringen i totalarealen åkermark eller till grödmixen beror av förändringen i hur grö- dorna brukas (-100 ton för N och +10 ton för P). Detta representeras i beräknings- systemet som en förändring i läckagekoncentrationerna (typhalterna) för jord- bruksmark (indata till TBV).
En detaljerad genomgång av några olika brukningsfaktorers påverkan på föränd- ringen av typhalterna av N och P från åkermark från 2005 till 2009 ges i under- lagsdokumentationen för beräkningarna av läckaget av växtnäring från åkermark (bifogas som bilaga till rapporten). Några förändringar som analyseras är fång- gröde- och skyddzonsareal, gödsling och jordbearbetningstidpunkt. Skillnaderna i typhalterna i den analysen visar en något större inverkan av grödornas brukning på förändringen av belastningen från åkermark än den som räknats fram med TBV enligt ovan. Denna skillnad kan hänföras till metoden för hur förändringen räknats ut.
Bruttobelastning av kväve- punktkällor
Bruttobelastning av kväve från punktutsläpp för år 2009 beräknades till totalt 26500 ton (Tabell 6), vilket ger ca 29 % minskning från år 1995 (Ejhed och Ols- hammar 2008 samt appendix 2).
Tabell 6 Bruttobelastning av kväve från punktkällor år 2009 (ton/år).
Havsbassäng Enskilda av- lopp
Karv Industri Totalt
Bottenviken 100 1600 500 2200
Bottenhavet 500 4000 2000 6500
Egentliga Östersjön 1200 7500 900 9600
Öresund 100 900 100 1100
Kattegatt 800 4700 1000 6500
Skagerrak 200 400 0 600
Totalt 2900 19100 4500 26500
Bruttobelastningen av kväve från reningsverk och industrier har minskat under perioden 1995 till 2009 med totalt 31 respektive 34 % (Figur 3). Den största för- ändringen skedde mellan år 1995 och 2000 då kväverening infördes som renings- steg i många reningsverk och industrier. Från år 2000 till år 2009 har bruttobelast- ningen fortsatt att minska med 8 % och17 % från reningsverk respektive industrier.
Belastningen från enskilda avlopp har däremot ökat med 200 ton kväve sedan år 1995 på grund av ökat antal fastigheter och boende med enskilda avlopp.
Bruttobelastning av kväve - totalt
Den totala bruttobelastningen av kväve från samtliga källor (diffusa och punktkäl- lor) är 155700 ton kväve år 2009 (utan bidrag från hygge) vilket motsvarar en minskning med totalt 11 % från år 1995.
Nettobelastning av kväve
Resultaten för nettobelastning av diffusa källor på havet av kväve för år 2009 är enbart ca 1 % eller 1200 ton lägre än för år 2006 (97900 ton kväve år 2006, Brandt m.fl. 2008b och Tabell 7). Deposition på vatten och jordbruksmark bidrar med ungefär lika stor del av förändringen. Nettobelastningen från skog och hygge har ändrats något i de olika havsbassängerna, och totalt för Sverige bidrar de med liten förändring i belastningen. Dagvatten har beräknats med samma underlag 2006 som 2009 och belastningsförändringar kan inte utvärderas i denna studie.
Figur 3 Belastning av kväve från KARV och industri år 1995, 2000, 2006 och 2009 (ton/år).
Tabell 7 Nettobelastning av kväve från diffusa källor år 2009 (ton/år).
Havsbassäng Jordbruk Skog och hygge
Öppen, myr, fjäll
Deposition på vatten
Dagvatten Diffusa källor
Bottenviken 600 11500 5100 1400 0 18600
Bottenhavet 2500 16400 4100 2400 200 25600
Egentliga Östersjön 12300 4000 1000 1900 500 19700
Öresund 3700 0 200 0 100 4000
Kattegatt 13300 6200 1800 4100 600 26000
Skagerrak 1300 1000 300 100 100 2800
Totalt 33800 39000 12500 9900 1500 96700
För att jämföra med år 1995, 2000, 2006 för miljömålsuppföljning har belastningen från hyggen räknats som bakgrund (dvs som hyggena vore bevuxna med skog, appendix 2). Nettobelastning från skog för år 2009 blir då 36200 ton kväve och total nettobelastning av kväve från diffusa källor blir 93900 ton kväve. Nettobe- lastning av kväve har minskat med 5 % från diffusa källor och med 10 % från jord- bruksmark sedan 1995 (Figur 4). Sedan 2006 har jordbruksmarkens nettobelastning av kväve på havet minskat med ca 2 %.
Nettobelastningen av punktutsläpp av kväve år 2009 är 21800 ton (Tabell 8). Det motsvarar en minskning med 30 % från 1995 (appendix 2). KARV har minskat med 32 % från 1995 till 2009 och industrier har minskat med 34 % från år 1995 till år 2009. Nettobelastningen av kväve från enskilda avlopp har dock inte minskat utan är nära konstant med en liten ökning med 100 ton från 1995 till 2009 (se data för 1995 och 2000 i appendix 1).
Figur 4 Nettobelastning av kväve på havet hela Sverige år 1995, 2000, 2006, och 2009(ton/år).
Belastning från jordbruksmark år 2006 har beräknats baserat på statistik från år 2005,
Tabell 8Nettobelastning av kväve från punktkällor år 2009.(ton/år) Havsbassäng Enskilda Av-
lopp
Karv Industri Summa punktkällor
Bottenviken 100 1600 500 2200
Bottenhavet 400 3700 1900 6000
Egentliga Östersjön 600 5400 600 6600
Öresund 100 900 100 1100
Kattegatt 500 4200 800 5500
Skagerrak 100 400 0 500
Totalt 1800 16100 3900 21800
Tabell 9 Nettobelastning av kväve år 2009 utan bidrag från hyggen (ton) Havsbassäng Punkt källor Diffusa källor
utan hyggen
Totalt
Bottenviken 2200 18300 20500
Bottenhavet 6000 24900 30900
Egentliga Östersjön 6600 19100 25700
Öresund 1100 4000 5100
Kattegatt 5500 25000 30500
Skagerrak 500 2700 3200
Totalt 21800 93900 115700
Total nettobelastning av kväve år 2009 för hela Sverige är 115700 ton (Tabell 9) vilket motsvarar en minskning från 1995 med 11 %. Regeringens havsmiljöplan (Regeringens skrivelse 2009/10:213 ) riktar in miljöarbetet bland annat för att klara utsläppsreduktioner enligt Baltic Sea Action Plan (BSAP). Planen omfattar målet att minska belastningen av kväve med 20780 ton från land till havsbassängerna Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt, med störst del av betinget till Kattegatt med 11100 ton/år. Referensnivån för BSAP var medelbelastningen under perioden 1997-2003. Minskningen i nettobelastning av kväve från år 2000 till 2009 utgör endast 4700 ton kväve baserat på Tabell 9 och Brandt m.fl. (2008a, appendix 2) och mycket återstår således innan målet är uppnått (Figur 5). BSAPs beting i ut- släppsreduktion är för närvarande under översyn inom HELCOM.
Miljömålsuppföljning, antropogen nettobelast- ning och källfördelning av kväve
Den antropogena belastningen efter retention (netto) är 59000 ton kväve år 2009 för hela Sverige, totalt inklusive hyggen (Tabell 10). Delmålet för kväve inom
Figur 5 Nettobelastning (ton/år) av kväve från land till havsbassängerna Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt år 2000(Brandt m.fl 2008a, appendix 2) och 2009 denna studie jämfört med BSAP:s reduktionsmål för Sverige.
Figur 6 Antropogen nettobelastning (ton/år) av kväve till havsbassängerna Egentliga Öster- sjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak år 2009. Blå linje motsvarar delmålet för fosfor inom miljökvalitetsmålet ”Ingen övergödning”.
miljömålet ”Ingen övergödning” anger att senast år 2010 ska de svenska vatten- burna utsläppen av kväveföreningar från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 % från 1995 årsnivå. Enligt denna rapport är den antropogena nettobelastningen av kväve till haven söder om Ålands hav (havs- bassängerna Egentliga Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak) 42400 ton (utan hyggen för jämförelse med år 1995). Det innebär en minskning med ca 25 % från år 1995 till år 2009, vilket betyder att målet inte uppnås (Figur 6). Enligt dessa beräkningar återstår en minskning av cirka 2600 ton kväve för att delmålet ska nås.
Tabell 10 Antropogen nettobelastning (efter retention) av kväve år 2009 samtliga källor (ton/år)
Havsbassäng Jordbruk Hygge Vatten Dag- vatten
KARV, Reningsverk, Enskilda avlopp
Totalt Totalt utan hygge
Bottenviken 300 300 1400 0 2200 4200 3900
Bottenhavet 1500 700 2400 0 6000 10600 9900
Egentliga Öster- sjön
8900 600 1900 200 6600 18200 17600
Öresund 3000 0 0 0 1100 4100 4100
Kattegatt 9500 1000 4100 300 5500 20400 19400
Skagerrak 700 100 100 0 500 1400 1300
Totalt 24000 2800 9900 500 21800 59000 56200
Jordbruksmarkens belastning står för den största antropogena andelen kväve till de havsbassänger som berörs av miljömålet för kväve och BSAP betinget. I norra Sverige står punktkällorna och deposition på vatten för de mest betydande bidragen (Figur 7). Punktkällorna KARV och industrier står för betydande bidrag av den minskade antropogena nettobelastningen, men även de diffusa källorna står för betydande bidrag (ca 12 % totalt diffusa källor, Tabell 10 och Ejhed och Olsham- mar 2008). Jordbruksmarkens antropogena nettobelastning har minskat med 12 % från år 1995 till år 2009 (Tabell 10 och Ejhed och Olshammar 2008).
Bruttobelastning av fosfor
Bruttobelastning av fosfor – diffusa källor
Bruttobelastningen av fosfor från diffusa källor år 2009 (3870 ton P, Tabell 11) är något lägre än år 2006 (3930 ton P, Brandt m.fl. 2008b). Jordbruksmarkens belast- ning har förändrats jämfört med 2006 (30 ton lägre 2009). Orsaken till förändring- en har diskuterats ovan med slutsatsen att det är minskad total areal jordbruksmark som står för i stort sett hela förändringen. Åtgärder för lägre växtnäringsförluster från jordbruksmark, t.ex. areal skyddszoner har minskat under perioden och bidrar därför inte till den lägre belastningen från jordbruksmark. Belastningen från skog och hygge är däremot konstant mellan 2006 och 2009 trots att arealen hygge mins- kat med 14 %. Skogsmarkens area har däremot ökat vilket bidrar till den konstanta belastningen. Belastningen från öppen mark, myr och fjäll har minskat år 2009 jämfört med 2006 beroende på att arealer har beräknats mindre år 2009. Föränd- ringar i area av naturlig mark i olika delavrinningsområden beror bland annat på metodiken att sammanställa arealer med överlagringar av jordbruksmark och hyg-
Figur 7 Källfördelning av antropogen nettobelastning av kväve år 2009.
gen, men det beror även på faktisk minskning av jordbruksarealer och hyggen från år 2006 till år 2009.
Tabell 11 Bruttobelastning av fosfor från diffusa källor år 2009 (ton/år).
Havsbassäng Jordbruk Skog, Hygge
Öppen, myr, fjäll
Deposition på vatten
Dagvatten ∑ Diffusa Källor
Bottenviken 40 370 210 30 10 660
Bottenhavet 190 580 230 50 30 1080
Egentliga Östersjön 660 110 80 30 80 960
Öresund 50 0 10 0 10 70
Kattegatt 510 180 120 40 60 910
Skagerrak 110 10 40 0 10 170
Totalt 1560 1260 700 160 190 3870
För att jämföra med år 1995, 2000, 2006 för miljömålsuppföljning beräknades belastningen för hygge även enbart som bakgrund (d.v.s. som om hyggena var bevuxen av skog). Skogsmarkens totala bruttobelastning blev för år 2009 då 1240 ton P. Den totala diffusa bruttobelastningen av fosfor beräknades för år 2009 till 3850 ton, d.v.s. ca 4 % minskning från 1995 års bruttobelastning av fosfor från diffusa källor (Figur 8 och appendix 2). Bruttobelastningen av fosfor från jord- bruksmark minskade med ca 7 % från 1995 års nivå och med ca 2 % från år 2006 (baseras på jordbruksstatistik från år 2005).
Bruttobelastning av fosfor – punktkällor
Bruttobelastning av fosfor från punktkällor år 2009 beräknades till 880 ton (Tabell 12), vilket motsvarar en minskning med ca 17 % från år 2006 och 30 % sedan år 1995 (appendix 2).
Figur 8 Bruttobelastning av fosfor från diffusa källor och jordbruksmark år 1995, 2000, 2006 och 200 (ton/år). Belastning från jordbruksmark år 2006 har beräknats baserat på statistik från år 2005,
