r QyVux 1994/96:1
Barn- och fritids
programmet
Programmål, kursplaner, betygskriterier och kommentarer
SKOLVERKET
Orderfax 08-690 91 91, Ontartelefon 08-690 91 90
Bara- och fritidsprogrammet Upplaga 3: 1
ISSN 1103-8349 ISBN 91-38-30983-1
© Skolverket och CE Fritzes AB Omslag: Örjan Nordling, Ligature
Tryck: Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1996
Innehåll
Inledning 5
Programpresentation 7
Programmål 9
Programöversikt 11
Timplan enligt riksdagsbeslut 13 Kursplaner
- Karaktärsämnen 15
- Kärnämnen 43
- Kursplaner ej direkt knutna till program 71
Specialarbete - kommentar 81
Ämneskommentarer 83
Särskilda kurskommentarer 105
Inledning
Föreliggande programmaterial innehåller vid utgivningstillfället gällande uppgifter angående:
• programmål
• programpresentation
• översikt av programmets ämnen och kurser
• kursplaner i kärnämnen och karaktärsämnen med kommentarer och be
tygskriterier
• kommentarer till specialarbetet.
Läroplan och programmål
Läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf94, anger målen för utbild
ningen som helhet, programmålen anger de speciella mål som gäller för re
spektive program. Läroplan och programmål är en väsentlig utgångspunkt för arbetet med kursplaner och kan sägas vara den bakgrund mot vilken kursplanernas mål skall läsas. I läroplanen tydliggörs exempelvis vilket slags kunskaper eleverna skall utveckla i utbildningen.
Kursplaner för kärnämnen
Kursplaner för kärnämnen fastställdes av regeringen den 21 april 1994 och finns publicerade i SKOLFS 1994:9. Kursplanerna anger dels kursernas syfte och mål, dels vilka kunskaper eleverna skall ha när de slutfört utbild
ningen i respektive kurs.
Kursplaner för övriga ämnen
Kursplaner för karaktärsämnen fastställdes av Skolverket den 19 april 1994 och finns publicerade i SKOLFS 1994:10.1 vissa fall anges förkunskaps
krav i kursplanen. Dessa krav innebär att eleven bör ha läst kursen eller på annat sätt erhållit motsvarande förkunskaper. Samtliga kursplaner utom i estetiska ämnen, estetisk verksamhet, idrott och hälsa samt specialidrott får också tillämpas i gymnasial vuxenutbildning.
En översyn av samtliga kursplaner har gjorts i förhållande till de som publicerades i programmaterialen för 1993 och vissa ändringar har genom- I förts. Ytterligare ändringar återfinns i SKOLFS 1994:50.
Specialarbete
Specialarbete ingår i alla nationella program och på det specialutformade
programmet. Specialarbetet skall ge eleverna tillfälle att fördjupa sig inom
kunskapsområden som ingår i elevens studieprogram.
Individuella val
Vaije ämne och kurs, som förekommer på ett nationellt program i kommu
nen, skall erbjudas eleverna som individuellt val. Kurserna i ämnena kan följa nationellt fastställda kursplaner eller lokalt fastställda kursplaner.
Kurser i ämnen som finns inom nationella program omfattar minst 30 po
äng. Detsamma gäller lokala kurser. Se vidare i gymnasieförordningen 5 kap. 11 §, Individuella val.
Lokalt tillägg
Lokalt tillägg beslutas av styrelsen för skolan och skall bestå av ett eller flera ämnen/kurser inom ett bestämt kunskapsområde. För dessa ämnen gäller samma förutsättningar som för ämnen som kan läsas inom indivi
duellt val. Den garanterade undervisningstiden för kurser kan utökas genom det lokala tillägget i den omfattning man finner lämpligt. Se vidare i gym
nasieförordningen 5 kap. 12 §, Lokalt tillägg.
Behörighet
Elever som genomgått utbildning på ett nationellt program har allmän be
hörighet för högskolestudier. De flesta högskoleutbildningarna kräver även särskild behörighet i ett eller flera ämnen. I de studieförberedande pro
grammen läser eleverna flera ämnen som ger denna behörighet. I övriga program kan eleverna öka möjligheterna att nå särskild behörighet genom att välja behörighetsgivande ämnen inom bl.a. det individuella valet.
Arbetsplatsförlagd utbildning, APU
I program med yrkesämnen skall den arbetsplatsförlagda utbildningen upp
gå till minst 15 veckor. Vaije sådan vecka skall anses motsvara 24 timmars undervisning i skolan enligt timplanen (bilaga 2 till skollagen). Endast yr
kesämnen kan arbetsplatsförläggas. Den enskilda skolan avgör inom vilka ämnen undervisningen kan ske på en arbetsplats. I de estetiska, naturveten
skapliga och samhällsvetenskapliga programmen finns möjlighet till äm- nesanknuten praktik inom ramen för det lokala tillägget. Se vidare i gym
nasieförordningen 5 kap. 9-10 §§, Arbetsplatsförlagd utbildning.
Betyg
Betyg skall sättas på vaije avslutad kurs och på specialarbete. I förordning
en anges i 7 kap. 2 §:
"Som betyg skall användas någon av följande beteckningar Icke godkänd (IG)
Godkänd (G) Väl godkänd (VG)
Mycket väl godkänd (MVG)"
I förordningen föreskrivs att läraren som stöd vid betygsättningen skall använda de betygskri
terier som har fastställts för kursen. Skolverket har fastställt betygskriterier för nationella kur
ser inom programmet. I fråga om lokala kurser skall kommunen eller landstinget fastställa
betygskriterier.
Programpresentation
Programmets uppbyggnad
Barn- och fritidspiogrammet skall ge eleverna möjlighet att uppnå den grundläggande kunskap som krävs för arbete med barn och ungdom och inom fritidssektorn. Fritidsverksamheten omfattar alla åldersgrupper från barn till vuxna. Stort utrymme skall ges åt kunskaper och färdigheter av pe
dagogisk och organisatorisk karaktär.
För att förbereda eleverna inför ett föränderligt arbetsliv som kräver flexibilitet och ständig kompetensutveckling bör utbildningen vara bred och generell.
Inom gymnasieskolan har tidigare funnits inriktningar mot barnomsorg.
Utvecklingen inom utbildningen har gått från ett vård- och omvårdnadsin- riktat synsätt till ett allt mer pedagogiskt förhållningssätt i synen på barns utveckling.
Kurserna utgår från en syn på människans utveckling som en livslång process där interaktion mellan individ och omgivning betraktas som ut
vecklingens drivkraft. I detta perspektiv blir kopplingen mellan ålder och utveckling inte det viktiga, utan det väsentliga är ett tänkande om lärande och utveckling där varje människa ses som en unik individ. Utveckling är en aktiv process där vårt sätt att möta människor får stor betydelse. Tonvik
ten i Barn- och fritidsprogrammet skall således ligga på barns, ungdomars och vuxnas utveckling till kreativa och aktiva människor.
Fritid och människors fria tid som kunskapsfält och yrkesområde är nytt inom gymnasieskolan. I programmet skall begreppet fritid belysas i ett brett perspektiv. Centrala element är frihet och val, dvs. frihet för människan att utveckla sina förmågor, att tillgodose intressen, att höja sin livskvalitet samt kunna ta ställning till och välja mellan olika fritidsaktiviteter för att på så sätt utvidga sina erfarenheter och möjligheter.
Fritidens olika dimensioner ska behandlas i utbildningen.
Barn- och fritidsprogrammet är mångvetenskapligt - många ämnesområ
den berörs. Detta ställer krav på samverkan/samordning mellan kurserna i karaktärsämnena samt mellan kärn- och karaktärsämnen för att utbildning
en skall upplevas som en sammanhållen helhet.
Möjliga vagar genom programmet
Kurserna inom ämnet barn- och fritidskunskap är grundläggande och skall ge eleverna erfarenheter och kunskap av barn- och fritidsområdet. Dessa er
farenheter och kunskaper utgör grunden för elevernas val och kombination
av valbara kurser inom ämnet barn- och fritidsverksamhet. Bland dessa
kurser finns möjlighet att välja utbildningsvägar som antingen leder till
specialisering inom ett visst yrkesområde eller en mer generell och bred
kunskap. Hur de valbara kurserna kombineras bestäms lokalt i samverkan med eleven och representanter för skola och yrkesliv.
Kurser inom ämnet barn- och fritidspedagogik skall ge möjligheter till reflektion och analys för att utveckla fördjupade kunskaper inom området barn och fritid. Delar av ämnet barn- och fritidspedagogik kan läsas paral
lellt eller integrerat med de valbara kurserna. Andra delar kan vara en ge
mensam avslutning på en sammanhållen utbildning som skall ge generella kunskaper om barn, fritid, utveckling och pedagogik.
I programmet finns kurser av utövandekaraktär. Dessa kurser har flera syften. De kan tillgodose elevernas intressen samt bidra till deras personli
ga utveckling. Kurserna skall också bidra till att utveckla kunskaper och förståelse för teoretiska analyser med hjälp av upplevelser.
Kurserna Skapande dramatik och Skidåkning är två exempel på s.k. ut
övningskurser. Utövningskurser kan utformas lokalt eller hämtas från andra program t.ex. Barn och musik och Barn, dans och teater.
Barn- och fritidsprogrammet ger i första hand sådana kunskaper som möjliggör arbete inom barnomsorg, badverksamhet, biblioteksverksamhet, turistnäring, förenings- och folkbildningsarbete samt drift, skötsel och un
derhåll av olika anläggningar inom sektorn.
9
Programmål
Syfte SKOLFS 199*8
Utbildningen inom Barn- och fritidsprogrammet skall ge eleverna grund
läggande yrkeskunskaper för verksamheter inom barnomsorg och kultur- och fritidsverksamheter för människor i alla åldrar. Genom specialisering i form av valbara kurser skall eleverna få den kompetens som motsvarar de grundläggande yrkeskraven inom något av dessa områden.
Strävan
Skolan skall sträva efter att eleverna efter fullföljd utbildning förstår förut
sättningarna för olika verksamheter inom barn- och fritidsområdet,
kan utveckla ett pedagogiskt ledarskap utifrån insikter om hur man bemöter människor med olika bakgrund och inspirerar dem till lek, eget skapande och andra kulturella aktiviteter,
förstår hur olika pedagogiska förhållningssätt påverkar verksamhetens in
nehåll och form,
har en utvecklad förståelse för samspelet mellan människan och hennes omvärld.
Krav på utbildningen
Skolan har ansvar för att eleverna efter fullföljd utbildning
har genom praktisk erfarenhet insikt om behovet och värdet av olika fri
tidsaktiviteter,
kan stimulera till, organisera och delta i olika former av barn- och fritids
verksamhet,
kan tillsammans med andra planera, leda, utveckla och utvärdera barn- och fritidsverksamhet utifrån ett pedagogiskt synsätt,
kan arbeta med problem- och konfliktlösningar,
har förmåga att lägga individuella, sociala, kulturella, hälsopedagogiska och ekologiska perspektiv samt jämställdhetsaspekter på sitt arbete, har kunskaper som behövs för att utveckla verksamhetsformerna för män
niskor med behov av särskilt stöd,
kan sköta anläggningar och hantera utrustning som förekommer inom nå
gon sektor av barn- och fritidsområdet,
kan diskutera och ta ställning till problem inom omsorgs- och fritidsverk
samhet med hänsyn tagen till kvalitet, etik, ekonomi, säkerhet och miljö,
har erfarenhet av att använda datorer som ett verktyg för studier och för ar
bete inom vald yrkesinriktning,
har fördjupade kunskaper inom vald specialisering,
har kunskap om vad som kännetecknar en god fysisk och psykosocial ar
betsmiljö, insikt om arbetsorganisationens betydelse samt förmåga att pla
nera och inrikta sina arbetsinsatser på ett sätt som är säkert från skydds- och miljösynpunkt så att arbetsskador förebyggs.
I utbildningen skall de föreskrifter och internationella överenskommelser
som gäller för respektive yrkesområde beaktas.
11
Programöversikt
BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET A Kärnämnen
Ämne Kurskod Kurs Poäng Sid
ENGELSKA EN200 Engelska A 110 44
ESTETISK VERKSAMHET ESV200 Estetisk verksamhet 30 46
IDROTT OCH HÄLSA IDH200 Idrott och hälsa A 80 48
MATEMATIK MA200 Matematik A 110 51
NATURKUNSKAP NK200 Naturkunskap A 30 53
RELIGIONSKUNSKAP RE200 Religionskunskap A 30 56
SAMHÄLLSKUNSKAP SH200 Samhällskunskap A 90 59
SVENSKA SV203 A: Språket och människan 80 62
SV201 B: Språk - litteratur - samhälle 120 63
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SV2201 Svenska som andraspråk A 80 66
SV2202 Svenska som andraspråk B 120 68
B Yrkesämnen Inom programmet
Gemensamma kurser
Ämne Kurskod Kurs Poäng Sid
ARBETSMILJÖKUNSKAP ARB 201 Arbetsmiljö - yrkesliv 30 15
BARN- OCH FRITIDS KUN
SKAP BAF200 Barn och fritid som verk 200 16
samhetsområde
BAF201 Fritid som socialt fenomen 120 17 BAF202 Utveckling, livsvillkor och
socialisation 120 18
BAF203 Yrke och lärande 50 19
BARN- OCH FRITIDSPEDA-
GOGIK BAP200 Hälsopedagogik 80 20
BAP201 Kommunikationsprocesser 85 21
BAP202 Pedagogiskt ledarskap 85 22
DATAKUNSKAP DA200 Datakunskap - grundkurs 30 40
FÖRETAGSEKONOMI FE201 Företagsekonomi A 30 41
Valbara kurser
Ämne Kurskod Kurs Poäng Sid
BARN- OCH FRITIDSVERK
SAMHET BAV200 Animation, lek och idrott 50 23
BAV201 Anläggningar och miljöer A 160 24 BAV202 Anläggningar och miljöer B 200 26
BAV203 Badverksamhet 250 27
Kurskod Kurs Poäng Sid BAV204 Barn och ungdomar med
behov av särskilt stöd 200 28
BAV205 Barn- och skolbarnsomsorg 250 29
BAV206 Biblioteksverksamhet 150 31
BAV207 Handikapp och fritid 90 32
BAV208 Kultur och folkbildning 150 33
BAV209 Natur och friluftsliv 50 34
BAV210 Skapande dramatik 40 35
BAV211 Skidåkning 40 36
BAV212 Ungdoms- och föreningsarbete 200 37
BAV213 Verksamhet och service 40 39
13
Timplan*
SKOLLAGEN, BILAGA 2
Minsta garanterade undervisningstid i timmar om 60 minuter för gymnasieskolans treåriga nationella program för ämnen och totalt
SFS 1995:878 Bilaga 2
Estetiskt Naturveten Samhällsvetenskaps övriga
program skapsprogram program program
Natur Tek Ekono Huma Sam-
veten nisk misk nistisk hälls-
skaplig gren gren gren veten-
Ämnen:
gren skaplig
Ämnen: gren
Svenska/Svenska
som andra språk 200 200 200 200 200 200 200
Engelska 150 150 150 150 150 150 110
Samhällskunskap 90 90 90 90 90 300 90
Religionskunskap 30 30 30 60 60 60 30
Matematik 150 300/240 300/240 200 150 200 110
Naturkunskap 30 30 30 100 100 100 30
Idrott och hälsa 80 130 80 130 130 130 80
Estetisk verksamhet 30 30 30 30 30 30 30
Historia 80 80 80 80 190 190
Filosofi 40/0 40/0 40 40
Psykologi 0/40 0/40 40 40
Geografi 50 140
Språk 2 190 190 190 190 190
Språk 3 0/190 190
Latin med allmän språkkunskap/
språk 4 240/190
Fördjupning i humaniora eller
samhällsvetenskap 60/110 60
Fysik 220 220
Kemi 180 140
Biologi 110 50
Estetiska ämnen 990
Ekonomiska ämnen 510/320
Miljökunskap 0/60 0/60
Tekniska ämnen 60 270
Yrkesämnen 1370
Individuella val 190 190 190 190 190 190 190
Lokalt tillägg/ämnes
anknuten praktik 110 100 80 110 80 110 110
Summa
undervisningstid 2130 2130 2130 2130 2130 2130 2350
Specialarbete 20 20 20 20 20 20 20
Totalt 2150 2150 2150 2150 2150 2150 2370
Alternativstreck innebär val mellan alternativ inom gren av program.
* Denna timplan gäller för elever som påbörjar utbildningen läsåret fr.o.m. 1995/96.