Erfarenheter av att främja ökad fysisk aktivitet bland elever i grundskolan
En intervjustudie bland idrottslärare
Anna Gullberg
Folkhälsovetenskap/Omvårdnad AV, Vetenskapligt arbete I 15 hp Huvudområde: Folkhälsovetenskap
Högskolepoäng: 60hp Termin/år: VT21
Handledare: Åsa Svensson Examinator: Katja Gillander Gådin
Kurskod/registreringsnummer: FH011A/FH019A/OM140A Utbildningsprogram: Magisterprogrammet i folkhälsovetenskap
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Fysisk aktivitet genererar gynnar folkhälsan, det så ökar det stillasittande beteendet bland barn och ungdomar. Skolan fungerar bra som en hälsofrämjande arena för att främja ökad fysisk aktivitet, men området behöver uppmärksammas. Syftet var att undersöka idrottslärares erfarenheter av arbete med att främja ökad fysisk aktivitet bland elever i grundskolan, och dess framgångsfaktorer. Metod. Under våren 2021 genomfördes semistrukturerade intervjuer via webbaserade plattformar med sju pedagoger från sex olika grundskolor i Sverige. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen mynnade ut i tre olika former av arbetssätt för att främja ökad fysisk aktivitet; arbetssätten för som aktiva klassrum, strukturerad och schemalagd fysisk aktivitet, och småprojekt i samverkan med andra pedagoger/kollegor, vilka visar på kreativa lösningar utifrån olika förutsättningar. En stöttande och förstående ledning och, organisatorisk planering i samverkan med fler pedagoger/kollegor ansågs utgöra viktiga framgångsfaktorer som bidrog till flera vinster, som bättre studiekoncentration hos eleverna och som ofta resulterade i högre betyg, samt bättre lärare-elev-relation. Att främja ökad fysisk aktivitet är en del av lärarrollen, men engagemanget varierar utifrån lärarens eget intresse för området. Slutsats: Idrottslärarnas upplevelse är att skolor kan erbjuda en mängd olika miljöer och tillfällen för fysisk aktivitet i alla årskurser om det finns mänskliga resurser och organisatorisk planering. En helhetssyn på fysisk aktivitet är viktigt, för att alla på skolan ska kunna uppmuntras till fysisk aktivitet. Vidare forskning om framgångsrika arbetssätt och metoder inom ramen för skolan behövs för att främja ökad fysisk aktivitet bland skolbarn.
Nyckelord: Fysisk aktivitet under skoldagen, metoder, pedagogers upplevelser, strategier
ABSTRACT
Background: Physical activity generates several positive effects and benefits the development of health in the population but despite this, sedentary behavior among children and young people increases. The school environment is a health-promoting arena, but still not fully investigated. Purpose: The aim of this thesis was to examine educators’ experiences of working with increased physical activity for students in elementary school, and the success factors. Research methods: The data of this thesis were collected through semi-structured interviews with seven educators from six different elementary schools in Sweden. The collected empirical data were implemented during spring 2021, through web-based platforms, was recorded, transcribed and analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in three categories to promote increased physical activity; active classrooms, structural and scheduled physical activity and small projects, showing creative solutions based on the specific situation. A supportive and understanding management and collaboration with colleagues were successful factors that contributed to benefits, such as better study concentration among the students leading to higher grades, and better student-teacher-relationship. To be supportive of physical activity was considered a part of the teacher role, but the engagement varied due to the teachers own interest of the topic. Conclusion: The schools can offer a variety of environments and opportunities for physical activity in all grades but requires human resources and planning. A holistic approach to physical activity is important, so that everyone at the school can encourage physical activity. Further research on successful working methods and methods within the framework of the school is needed to promote increased physical activity among schoolchildren.
Keywords: Experience from teachers, methods, physical activity during school day, strategies
Innehållsförteckning
Bakgrund ... 1
Fysisk aktivitet för barn och ungdomar i skolåldern ... 1
Stillasittande vanor ... 1
Effekter av fysisk aktivitet ... 2
Skolan som hälsofrämjande arena ... 3
Problemformulering ... 5
Syfte... 5
Metod... 6
Kvalitativ forskningsdesign ... 6
Urval ... 6
Deltagare och skolor ... 7
Tillvägagångssätt ... 7
Analysmetod... 8
Forskningsetiska principer ... 9
Resultat och analys ... 10
Flera möjligheter för fysisk aktivitet ... Fel! Bokmärket är inte definierat. Aktiva klassrum ... 10
Strukturerade och schemalagda aktiviteter ... 11
Småprojekt och samarbete ... 11
Ledning och organisering ... 12
Förutsättningar i skolmiljön ... 12
Stöttning och förståelse ... 13
Vinster med fysisk aktivitet ... 13
Elevernas utveckling ... 13
Ork och fokus ... 14
Relationer ... 14
Pedagogens roll ... 15
Tankar, åsikter och intressen ... 15
Variation och integration ... 16
Diskussion ... 17
Resultatdiskussion ... 17
Metoddiskussion ... 20
Implikationer ... 22
Slutsats ... 22
Referenser Bilaga 1 och 2
Bakgrund
Fysisk aktivitet för barn och ungdomar i skolåldern
De rekommendationer som är framtagna för barn och ungdomar gällande fysisk aktivitet har tagits fram på grund av flera olika syften, dels för att lyfta fram vinster med fysisk aktivitet men även som en grund för en policy vilken kan skapa
förutsättningar för en gynnsam hälsoutveckling i befolkningen. Folkhälsomål kan även sättas upp och utvärderas med hjälp av rekommendationerna. Viktigt är dock att se rekommendationerna som riktlinjer och inte exakta råd (Hagströmer, 2017).
Rekommendationerna gällande fysisk aktivitet för barn och ungdomar (5–17 år) innebär att de bör ha ett genomsnitt på 60 minuters daglig måttlig-till kraftfull intensitet av fysisk aktivitet minst tre dagar i veckan. Dessa aktiviteter ska mestadels innebära aerob fysisk aktivitet men även aktiviteter som stärker muskler och ben är att föredra (World Health Organisation [WHO] 2020). Hagströmer (2017) menar på att även lite fysisk aktivitet ger fördelar för hälsan och det är bättre att göra lite än ingenting alls.
Fysisk aktivitet organiseras lätt för barn och ungdomar genom att vara en del av rekreation och fritid såsom lek, spel, transport, hushållssysslor, idrott och planerad träning (WHO, 2020). Det är viktigt att barn och ungdomar erbjuds rättvisa möjligheter och uppmuntran att delta i fysiska aktiviteter som är underhållande, varierande och lämpliga efter ålder och förmåga (WHO, 2020).
Stillasittande vanor
Data, vilken inkluderar 1,6 miljoner studenter från 146 olika länder, visar att år 2016 var det globalt sett cirka 78 procent av pojkar samt 85 procent av flickor som var otillräckligt fysiskt aktiva och inte nådde upp till nuvarande rekommendationer gällande fysisk aktivitet (Guthold, Stevens, Riley & Bull, 2020).
Otillräcklig fysisk aktivitet har visat sig att vara en av de tio ledande riskfaktorerna för dödsfall världen över och leder till högre risk för sjukdomar och förkortar livet tre till fem år (Van de Kop, Van Kernebeek, Otten, Toussaint & Verhoeff, 2019).
Den otillräckliga fysiska aktiviteten är ett ledande bidrag till global dödlighet och mellan fyra och fem miljoner dödsfall per år skulle kunna förhindras om befolkningen var mer aktiva (Lee et al., 2012; Strain et al., 2020).
Folkhälsomyndigheten (2019) menar på att under större delen av sin vakna tid, sitter, halvligger eller står barn och ungdomar och därför är det mycket viktigt att det sker insatser som ger möjligheter till mer rörelse under vardagen
(Folkhälsomyndigheten, 2019). Den stora mängden stillasittande beteende gällande barn och ungdomar associeras med sämre resultat för hälsan såsom fetma,
sämre kardiometabol hälsa, kondition, uppförande och beteende och även reducerad sömn. Barn och ungdomar bör begränsa den tid som spenderas stillasittande och framförallt skärmtid (WHO, 2020).
Effekter av fysisk aktivitet
Det räcker med en liten ökning gällande rörelsemönstret för att det ska resultera i hälsovinster (Folkhälsomyndigheten, 2019). Fysisk aktivitet är av stor
vikt för folkhälsan och det är bevisat att regelbunden fysisk aktivitet är till stor hjälp för att behandla både fysiska och psykiska sjukdomar.
Vidare är en regelbunden fysisk aktivitet en känd skyddsfaktor för förebyggande och hantering av icke överförbara sjukdomar såsom kardiovaskulära sjukdomar, typ 2 diabetes, bröstcancer och tjocktarmscancer (WHO, 2010; Lee et al., 2012; McTiernan et al., 2019). Ytterligare fördelar av fysisk aktivitet visar sig på den mentala
hälsan (Schuch et al., 2016) fördröjningar av uppkomst av demens (Livingston et al., 2017) samt bidrar till ett bibehållande av en hälsosam vikt (WHO, 2010) och generellt välmående (Das & Horton, 2012).
Regelbunden fysisk aktivitet kan på olika sätt bidra till positiva effekter på hälsan och påverkar ett stort antal mekanismer i de flesta vävnader och organ. I tvärsnittsstudier
för barn och ungdomar i åldern 6 - 17 år har det påvisats positiva samband mellan fysisk aktivitet och skeletthälsa, mental hälsa och självkänsla (Hagströmer, 2017).
För barn och ungdomar så ger den fysiska aktiviteten fördelar gällande förbättrad fysisk form såsom kardiorespiratorisk- och muskulär form samt kardiometabol hälsa.
Gällande kardiorespiratorisk- och muskuloskeletal fitness bekräftar nya bevis att en ökad fysisk aktivitet resulterar i en förbättring. Exempelvis kan positiva effekter av fysisk aktivitet uppnås vid ett deltagande i måttlig- till kraftfull intensitet, tre eller fler dagar per vecka och minst 30–60 minuter (Poitras et al., 2016; HHS, 2018).
Andra fördelar av fysisk aktivitet är förbättringar gällande kognitiva resultat såsom akademisk prestation samt mental hälsa i form av reducerade symtom gällande depression. När det gäller barn och ungdomars benmassa stödjer nyligen gjord
forskning att de som är mer fysiskt aktiva än sina kamrater har större benmassa, högre benmineralinnehåll och densitet samt bättre benstyrka. Fysisk aktivitet skyddar från framtida benskörhet och frakturer (WHO, 2020; Department of Health and Human Service [HHS], 2018). Slutligen resulterar också fysisk aktivitet i en reducerad fetma (WHO, 2020; HHS, 2018).
Skolan som hälsofrämjande arena
Fysisk aktivitet och hållbar utveckling ingår i Agenda 2030 (FN:s hållbarhetsmål, WHO, 2018) och genom att investera i policys för att främja exempelvis promenader, cykling, sport, aktiv rekreation och lek kan många av målen uppnås som till exempel
”God hälsa och välbefinnande” och ”Utbildning av god kvalitet”. Ett
policyskapande gällande fysisk aktivitet ger sociala och ekonomiska fördelar, samt bidrar direkt till att uppnå målet gällande god hälsa och välbefinnande (WHO, 2018).
Ett sätt att uppnå detta kan exempelvis vara att skapa aktiva och stödjande miljöer och platser som främjar fysisk aktivitet för alla åldrar (WHO, 2018).
Folkhälsomyndigheten (2019) menar att ett av målen som ingår i folkhälsopolitiken är att främja barn och ungas långsiktiga hälsa. Skolan fungerar bra som en
hälsofrämjande arena då den når alla barn och unga oavsett social bakgrund och kan
ge elever en bra kunskapsgrund för levnadsvanor (Mooses et al.,
2016; Guinhoya, Samouda & Beaufort 2013). Hälsofrämjande samt förebyggande insatser ska enligt skollagen stödja elevens utveckling mot skolans mål. För att underlätta utveckling och lärande krävs ett hälsofrämjande perspektiv och ett stärkande av friskfaktorer (Skolverket 2020a). I utbildningsdepartementets
redovisning (2018) angående uppdrag om mer rörelse i skolan hänvisar Skolverket till skolans ansvar att sträva efter att erbjuda daglig fysisk aktivitet och att det är en viktig hälsofråga. Området behöver uppmärksammas då forskning visar på positiva effekter av daglig fysisk aktivitet (Utbildningsdepartementet 2018). Skolverket (2020b) hänvisar till flera rapporter och studier där sambandet mellan fysisk aktivitet och prestationer i skolan visat sig positivt. Rörelse är viktigt för eleverna men det behövs resurser för att underlätta arbetet med rörelse i skolan. Det ligger ett gemensamt ansvar för hela skolan gällande det hälsofrämjande arbetet. I läroplanerna för grundskolan står det skrivet att fysisk aktivitet ska eftersträvas och eleverna ska erbjudas fysisk aktivitet under hela skoldagen. Däremot är det hälsofrämjande arbetet inte endast en fråga för lärare i idrott och hälsa utan ansvaret ska ligga på hela skolan (Skolverket 2020b).
Haapala et al. (2014) menar att miljön i skolan spelar en viktig roll när det handlar om hälsorelaterade beteenden såsom fysisk aktivitet och ett lyckat koncept gällande ett främjande av fysisk aktivitet under skoltid är att se skolan som en helhet och använda sig av både mänskliga och fysiska resurser. De ska finnas möjlighet för fysisk aktivitet under hela skoldagen och inte bara under utvalda tider. Skolor har en stor möjlighet att erbjuda möjligheter för fysisk aktivitet, både i form av resurser, professionella
färdigheter från lärare samt policys som uppmuntrar till fysisk aktivitet (Sutherland et al., 2019). En lyckad implementation av fysisk aktivitet i skolan har en helhetssyn och under hela skoldagen ska möjligheten ges för elever till fysisk aktivitet (Haapala et al., 2014).
Exempel på hur fysisk aktivitet kan implementeras under skoldagen visar Chesham et al. (2018) på i sin studie som handlar om ”The Daily Mile”, vilken går ut på att elever varje dag året runt går eller springer under femton minuter. The Daily Mile,
ursprungligen från Skottland, syftade först på att öka elevers kondition men har sedan
dess öppnat upp för nya insikter gällande dess positiva effekter. Både lärare, elever och föräldrar vittnar om fördelar såsom bland annat förbättrad fysisk aktivitet, sömn och koncentration samt minskat stillasittande beteende. Många ser positivt på den just på grund av enkelheten samt att lärarna själv kan bestämma
när de utför The Daily Mile under skoldagen. Aktiviteten är tilltalande eftersom den inkluderar hela klasser oberoende av socioekonomisk status, fysisk aktivitet
och konditionsnivåer. Med hjälp av rörelsemätare visade det sig att interventionen är effektiv gällande att öka nivåerna av MVPA (moderate-to-vigorous physical activity) samt reducera stillasittande beteende (Chesham et al., 2018).
Problemformulering
Dagligen uppmärksammas vikten av fysisk aktivitet och dess hälsofrämjande positiva egenskaper men trots det så ökar den fysiska inaktiviteten bland barn och ungdomar. I skolan, där barn och ungdomar tillbringar mycket av sin tid, finns det en del forskning gällande hur ett arbete med en ökad fysisk aktivitet kan se ut samt vilka positiva effekter dessa har haft men däremot finns det mindre forskning kring hur den fysiska aktiviteten upprätthålls och implementeras i skolan. Framförallt viktigt är
det att undersöka idrottslärares erfarenheter och upplevelser av att främja ökad fysisk aktivitet bland elever och dess framgångsfaktorer, för att i framtiden kunna rikta uppmärksamheten och handlingsberedskapen mot effektiva strategier och metoder.
Detta för att kunna främja den fysiska aktiviteten bland barn och ungdomar och bidra med kunskap om hur skolor långsiktigt kan arbeta med fysisk aktivitet för elever under skoldagen.
Syfte
Syftet var att undersöka idrottslärares erfarenheter av arbete med att främja ökad fysisk aktivitet bland elever i grundskolan och dess framgångsfaktorer.
Metod
Kvalitativ forskningsdesign
För att kunna besvara studiens syfte har en kvalitativ metod med en induktiv inriktning använts. Metoden är särskilt lämplig för att undersöka och förstå hur individer eller grupper tillskriver olika problem (Creswell & Creswell 2018) samt hur de uppfattar och tolkar sin sociala verklighet (Bryman, 2011). Målet med intervjun var att kunna komma in i deltagarnas perspektiv, undersöka vad som pågår i deras tankar och samla in historier (Patton, 2015) vilket stämmer överens med syftet i studien.
Urval
Respondenterna valdes ut genom ett målinriktat urval. Samplingstekniken är i grunden strategisk och urvalet har gjorts utifrån önskan att intervjua personer som är relevanta för problemformuleringen (Bryman, 2011). Insamlingsstrategin riktade sig mot att identifiera de personer som hade stor kännedom om det som skulle undersökas (Patton, 2015) exempelvis idrottslärare som arbetar på skolor där en ökad/daglig fysisk aktivitet bedrivs.
Efter en förfrågan på den sociala plattformen Facebook, i gruppen ”Idrottslärare 7–9”, fick författaren tips om femton skolor som ligger i framkant gällande fysisk
aktivitet under skoldagen. Efter vidare sökning
på Generation PEP:s hemsida (Generation Pep Sverige, u.å.) fann författaren ytterligare fem skolor. Rektorer kontaktades och deltagare blev tillfrågade om de ville delta i intervjustudien. Det genererade totalt tjugo skolor som potentiellt kunde inkluderas i studien, vilka författaren kontaktade.
En förfrågan mailades ut till skolorna den 2/2 2021 och fyra skolor tackade ja att delta inom kort. Den 11/2 skickades en påminnelse ut till de skolor som inte svarat. Två skolor avböjde och övriga utelämnade svar. Den 14/2 skickades en sista förfrågan ut på Facebook i gruppen ”Idrottslärare 7–9” där författaren efterfrågade fler deltagare till
studien. Detta ledde till två ytterligare tips på skolor, som kontaktades och som valde att delta i studien.
Deltagare och skolor
Studien genomfördes på sex grundskolor i olika kommuner i Sverige. De idrottslärare författaren intervjuade har mellan 2 - 15 års erfarenhet av att arbeta en ökad fysisk aktivitet och tjänstgör i låg- och mellanstadiet samt högstadiet i kommunerna;
Finspång, Stockholm, Göteborg, Lysekil och Svalöv. Sju lärare (varav en parintervju) intervjuades för att undersöka deras erfarenheter av främjandet av ökad fysisk aktivitet bland sina elever, och dess framgångsfaktorer.
Tabell 1 Information om studiens deltagare och skolor.
Deltagare Kön Yrkestitel Årskurs
D1 (Skola 1) Kvinna Idrottslärare F - 6 D2 (Skola 2) Man Idrottslärare 7 - 9 D3 (Skola 3) Kvinna Idrottslärare +
Förstelärare
F - 6 D4 (Skola 4) Man Idrottslärare F - 6 D5 (Skola 5) Man Idrottslärare 6 - 9 D6 (Skola 6) Man Idrottslärare F - 6 D7 (Skola 6) Kvinna Idrottslärare
Tillvägagångssätt
Samtliga intervjuer genomfördes virtuellt med de utvalda deltagarna via web-
baserade plattformar, detta på grund av de rådande omständigheterna kring Covid-19.
Intervjuerna utfördes via Google Meet eller mobiltelefon/Facetime och ägde rum när deltagarna var på sin arbetsplats eller i hemmet. Intervjuerna varade mellan 27–36 minuter och spelades in med hjälp av mp3 spelare samt inspelningsfunktionen på Google Meet. Fördelen med att spela in intervjuerna var att författaren kunde lyssna på inspelningarna i efterhand, göra upprepade genomgångar samt att det underlättade en noggrann analys av vad som sagts (Bryman, 2011). Nackdelen med att intervjuerna
spelades in skulle kunna vara risken att de som blev intervjuade skulle känna sig obekväma. Dock visade sig detta inte vara något problem. I några fall förekom nätverksproblem som gjorde att det blev hackigt ibland och med en del
upprepningar.
En uppsättning av frågor, ett så kallat frågeschema upprättades (se Bilaga 1) med möjligheten för att ställa ytterligare frågor med hjälp av stödord (Bryman, 2011).
Intervjuprotokollet bestod av grundläggande information gällande intervjuerna såsom exempelvis plats/tid, introduktion, öppningsfråga, frågor och följdfrågor för att få ut så mycket information som möjligt. Slutligen tackades respondenten för sin medverkan och tillfrågades om det var ok med ytterligare kontakt i eventuella uppföljningar.
Intervjuerna spelades in via audiotaping/videotaping samtidigt som noteringar skedde. Noteringarna används som back-up ifall det skulle hända något med inspelningarna (Creswell & Creswell, 2018).
Analysmetod
Analysen inleddes med en transkribering av intervjuerna, samma dag som intervjun genomfördes, vilket innebar en rad olika fördelar. Det underlättade för en mer noggrann analys och möjligheten att gå igenom svaren flera gånger (Bryman, 2011).
För vidare slutsatser användes en kvalitativ innehållsanalys vilken också är det vanligaste tillvägagångssättet när det gäller en kvalitativ analys av ett dokument där texten analyserades för att se vilka koncept, teman eller ord som dominerade. Detta resulterade i en kvalitativ dataminskning då kärnämnen och meningar identifierades och avslöjade olika mönster (Patton, 2015).
Efter att ha läst igenom texterna noggrant flera gånger plockades de meningsenheter ut vilka besvarade studiens syfte. Dessa kondenserades sedan till en kortare text för att sedan kunna forma olika koder. Koderna kategoriserades i underkategorier och kategorier, och likheter och skillnader inom koderna formade resultatet (Lundman
& Graneheim, 2008).
Forskningsetiska principer
Studien följde de forskningsetiska principerna; Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Bryman, 2011). Deltagarna informerades både skriftligt, i informationsbrevet (se Bilaga 2) och muntligt innan varje intervju om studiens syfte samt att deltagandet var frivilligt och att de hade all rätt att avbryta sin medverkan. Deltagarna gav även ett skriftligt samtycke (se Bilaga 2) till att deltaga i studien. Intervjuerna spelades in via Google Meet samt MP3 spelare och förvarades på ett tryggt ställe. Deltagarna informerades om att dessa ljudfiler skulle raderas efter studiens slut. Deltagarnas identitet var anonymiserad i arbetet under hela studiens gång.
Resultat och analys
Analysen av intervjuerna resulterade i fyra kategorier; Kreativa lösningar utifrån olika förutsättningar, Ledning och organisering, Vinster med fysisk aktivitet samt
Pedagogens roll. I varje kategori finns det underkategorier som visar på olika tankar, erfarenheter och åsikter från respondenterna. I Tabell 3 visas en översikt av resultatet.
Tabell 3 Översikt av resultat
Kategori Underkategori
Kreativa lösningar utifrån olika förutsättningar
Aktiva klassrum
Strukturerade och schemalagda aktiviteter Småprojekt och samarbete
Ledning och organisering Förutsättningar i skolmiljön Stöttning och förståelse Vinster med fysisk aktivitet Elevernas utveckling
Ork och fokus Relationer
Pedagogens roll Tankar, åsikter och intressen Variation och integration
Kreativa lösningar utifrån olika förutsättningar
Denna kategori innehåller underkategorierna: Aktiva klassrum, strukturerade och schemalagda aktiviteter samt småprojekt och samarbete.
Aktiva klassrum
På en av skolorna arbetar alla pedagoger med aktiva klassrum vilket innebär att alla klassrum är utrustade med cykelstolar, ståbord, pilatesbollar, sensomotoriskt material och snurrstolar. Här finns motorikpedagoger vilka har som arbetsuppgift att skapa individuella motorikplaner som bland annat innehåller scanning, motoriktest och handlingsplaner. Skolan har även så kallade aktiva raster där skolpersonal arbetar med
att främja den fysiska aktiviteten för skolbarnen i form av olika aktiviteter
och utrustning. Några skolor arbetar även med Brain-breaks som utförs under och mellan lektioner, vilket har tagits emot på olika sätt:
Ja jag tror att brainbreaksen egentligen har varit det som var väldigt svårt att acceptera från början. Det är ju nyhetens behag alltid för både barn
och vuxna. Det kan bli stimmigt alltså men man måste ju ha acceptans att det hjälper ju barnet att lugna ner sig. D7
Strukturerade och schemalagda aktiviteter
Många av skolorna arbetar med aktiva raster, både under och efter skoltid, vilka alla har som mål att främja till rörelse. En del av dessa aktiva raster leds av fritidspersonal som är ute på varje rast. Några av skolorna erbjuder en strukturerad fysisk aktivitet i form av lärare eller förstelärare som arbetar heltid med fysisk aktivitet under hela skoldagen samt har ansvar för idrottsämnets utveckling.
En del skolor har fokuserat på olika koncept gällande fysisk aktivitet såsom ”The Daily Mile” som innebär att eleverna går, joggar eller springer femton minuter varje dag, alla dagar året runt, eller pulspass, vilka både är och inte är, kopplade till forskning.
Så de har en lektion extra utöver de tre lektioner dom har, så har de ett pulspass som vi kallar det för som de ska ja, där vi bara sysslar med ren fysisk aktivitet och inte har någon teori, ingen undervisning i sig utan det är fokus på rörelse. D5
Småprojekt och samarbete
En del skolor har också flera olika småprojekt som innefattar fysisk aktivitet. Flertalet skolor har eller hade ett samarbete med Generation Pep som bidragit med stöd och utbildning. En skola använder sig av elever som utbildats i ledarroller och som hjälper till att hålla i fysiska aktiviteter och en skola har ett samarbete med servicehem där eleverna håller i lättare fysiska aktiviteter. En del skolor har fokuserat på att utöka friluftsliv eller bjuda in föreningar till skolan:
Vi hade olika typer av aktiviteter på eftermiddagen, vi hade olika liksom kortinsatser alltså med olika typer av aktiviteter som fäktning, klättring, yoga. De kommer hit tillsammans och undervisar under en vecka. D2
Ledning och organisering
Denna kategori innehåller underkategorierna: Förutsättningar i skolmiljön och Stöttning och förståelse.
Förutsättningar i skolmiljön
Idrottslärarna menade att eleverna ska ha förutsättningar att kunna röra på sig, både inomhus och utomhus i form av anpassade skolgårdar och inomhusmiljöer, få längre raster för tid till fysisk aktivitet eller kunna erbjudas fysisk aktivitet på olika
tidpunkter. Skolgården ska vara utformad och anpassad på ett sätt som främjar fysisk aktivitet. En respondent menar även att det krävs att den fysiska aktiviteten
schemaläggs, framförallt när det gäller högstadieelever då de inte rör på sig på egen hand.
Vi har väl problemet med att skolgården och högstadieelever rör sig inte nämnvärt på raster vilket gör att vi som skola måste schemalägga den här typen av aktiviteter så det ställs ju krav på oss idrottslärare. D5
Vidare menar några av idrottslärarna på att en organisering gällande fysisk aktivitet inte kan byggas på en person eftersom det då kan fallera om den ansvariga personen är frånvarande eller sjuk. Det kan också leda till ökad arbetsbelastning då idrottslärarna upplever att de står själva i arbetet med fysisk aktivitet eller att det går ut över deras egen fritid. Det här leder till att personer blir stressade och att det är önskvärt med mer tid och resurser. Det är även önskvärt att kunna erbjuda elever fler valmöjligheter gällande olika aktiviteter så att de själva får välja det som de tycker passar bra.
Det kan liksom inte det kan inte byggas en organisation på en person då fallerar allting... Folk är sönderstressade och man orkar inte, hinner inte, utan jag får ibland tagga ner, ibland lugna ner lite. Jag förstår att alla har mycket och de hinner inte riktigt och när jag är borta, ja ta en morgonpromenad, men jag skulle vilja ha en back up på reserver. D1
Stöttning och förståelse
Idrottslärarna understryker att det är viktigt att ledningen är med i processen gällande att skapa möjlighet för mer fysisk aktivitet under skoldagen. Flera idrottslärare menade på att det är lättare att starta projekt och arbeta med fysisk aktivitet under skoldagen om det finns stöd från rektorer och annan ledning och att det behövs bra rektorer som lyssnar och stöttar samt driver den fysiska aktiviteten framåt och integrerar den fysiska aktiviteten i hela verksamheten. Vidare är det viktigt att beslut fattas högre upp i ledningen för att kunna genomföra förändringar som berör fysisk aktivitet.
Det som var bra var ju att det gick från utbildningschefen att detta ska vi göra nu. Hade det varit bara vi på skolan hade det varit svårare men nu blev det direktiv. Det är det här som ska göras. Pang, boom, boom. Så då var det redan bestämt då är det ingen som ifrågasätter det ju. D6
Det framkom även åsikter om att Skolverket borde komma med tydligare riktlinjer samt stötta arbetet med fysisk aktivitet i skolan. Avslutningsvis menar några
idrottslärare på att det är viktigt med en förståelse från ledningen i form av att arbetet tar mycket tid och att det är mycket viktigt. Det krävs även mycket av personen som håller i den fysiska aktiviteten eftersom det blir mycket övertid och sällan någon ersättning för arbetet som man gör.
Det blev lite för mycket och anledningen till det jag blev lite sur på chefer och ledning för att jag aldrig har fått någon timme i ersättning. Jag har jobbat söndagar till exempel, sent på eftermiddagar, åkt iväg och så vidare. D2
Vinster med fysisk aktivitet
Denna kategori innehåller underkategorierna: Elevernas utveckling, Ork och fokus samt Relationer, vilka nu kommer att presenteras mer ingående.
Elevernas utveckling
Många av idrottslärarna tyckte sig se positiva akademiska och beteendemässiga utkomster gällande elevernas utveckling vid fysisk aktivitet såsom förbättrad
läshastighet och läsförståelse, bättre självförtroende och betyg, framförallt i årskurs 7–
9. En av idrottslärarna uttryckte även att den fysiska aktiviteten är positiv för nyanlända elever.
Men man har ju träffat på några solskensexempel som har börjat träna, de har börjat med någon lagidrott. Vi har många nyanlända på skolan så att de kanske kan få upp ögonen för en sport som de kan hitta. D5
Ork och fokus
Flertalet positiva effekter av fysisk aktivitet under skoldagen nämndes av
idrottslärarna. Eleverna är mer fokuserade och orkar längre, framförallt när de precis har genomfört den fysiska aktiviteten. Idrottslärarna framhåller att det är
koncentration och fokus som syns tydligast när det gäller vinster vid fysisk aktivitet.
Elever upplever även själva och delar med sig av att de känner sig lugnare och har lättare för sig att koncentrera sig i klassrummet. Framförallt ligger betoning på hur eleverna upplevs av lärare och att kollegor på skolan har antytt att de tycker att eleverna känns lugna när de kommer från de fysiska aktiviteterna.
Jag tycker man ser så tydligt...om de gör en sådan här fysisk aktivitet så kan de komma till lektionen och fokusera på genomgången eller vad det var.… D6
Andra positiva effekter som idrottslärarna uttrycker är att eleverna får bättre flås, de blir pigga och alerta, mer vakna och orkar fokusera under längre tid i klassrummet. Ju tidigare den fysiska aktiviteten utförs, ju mer fördelar finns det att hämta under resten av skoldagen.
Relationer
Idrottslärarna understryker att träffa eleverna utanför lektionstid eller i ett annat sammanhang var positivt. Respondenterna menade på att när de möter eleverna i andra sammanhang så kommer man nära eleverna på ett annat sätt, samtalen ökar i antal genom gemensamma intressen. Ytterligare en faktor som uttrycktes var det positiva i att träffa elever i en situation där de inte bedöms samt det är positivt att fler pedagoger deltar i den fysiska aktiviteten när deras egna klasser har dem.
Du kommer ju eleverna nära på ett annat sätt, mjukt samtal...många goda samtal... Jag har ju mina joggarkompisar. D4
Däremot uttrycktes ytterligare en faktor från några av idrottslärarna som handlade om problematiken kring elever som inte deltar i den fysiska aktiviteten på grund av att det inte är bedömningsbart. De som kommer till den fysiska aktiviteten och sätter sig på en bänk och tittar, eller står i hörnet i klassrummet under en brain-break utan att röra på sig. Det är lätt att nå elever som älskar att röra på sig men det gäller att nå de elever som verkligen behöver det och det är svårt att hitta en lösning som passar alla elever.
Jag kan inte se det på det viset om det är positivt eller... Jag har bara sett det här negativa, att det är en klick som inte vill och om kan jag aldrig få dit hän eller... Göra tabata… Vad hjälper det mig? Dom måste ju själv förstå det och märka att det hjälper. D7
Pedagogens roll
Denna kategori innehåller följande underkategorier: Tankar, åsikter och intressen samt Variation och integration vilka beskrivs här nedan.
Tankar, åsikter och intressen
Den fysiska aktiviteten påverkas av vilka pedagoger som finns på skolan, kvaliteten på den fysiska aktiviteten samt hur pass delaktiga och engagerade de är gällande fysisk aktivitet. Det handlar om att visa att du är där för elevernas skull. Samtliga
idrottslärare menade på att pedagogerna och deras intresse har en stor påverkan för främjandet av fysisk aktivitet.
Det blir ju mycket enklare om du själv är intresserad av det och inte tycker det är något konstigt med det. Jamen nu gör vi tio armhävningar bara sådär bums eller något annat, ut i skogen, ut och plugga de här engelska orden, ta ett snabbt varv men hela tiden måste man ju ligga på och visa på olika exempel. D6
Idrottslärarna tycker även att det är viktigt att få med sig kollegorna och att de bidrar med engagemang och intresse för att stärka en helhetssyn gällande fysisk aktivitet på skolan. Det är mycket viktigt att ha kollegor som går in för den fysiska aktiviteten både i och utanför klassrummet samt är positivt inställda till den.
Det är fantastiska kollegor som vi har här som går in för det och i dom klasserna springs det mer, de har högst fysisk aktivitet och de som bryr sig minst har lägst. D4
En del av idrottslärarna menade på att det har varit en del negativa kommentarer på skolorna kring den fysiska aktiviteten. Det kan handla om ämneskollegor som tycker att det försvinner för mycket tid från de teoretiska ämnena eller att de inte förstår vinsterna med fysisk aktivitet. Även förutfattade meningar av kollegor om att det är svårt att strukturera och organisera exempelvis brain-breaks i klassrummet utan att det blir för stimmigt men att detta är något som både elever och lärare får arbeta med.
Ja det är mentalitet liksom...Det finns en enorm vilja bland elever och det finns en stark vilja hos mig att bidra med, att segla mot vinden är alltid…är inte det bästa i livet. D2
Variation och integration
För att främja den fysiska aktiviteten upplever flertalet idrottslärare att det är viktigt att variera den fysiska aktiviteten för att nå alla barn. Att det är viktigt att hitta nya sätt att röra på sig samt att det ska finnas flera olika valmöjligheter.
Genom att variera sin fysiska aktivitet med barnen för att det gäller att hitta och nå alla barn och precis som oss vuxna så gillar vi olika saker och så att det inte blir utpekande aktiviteterna för barnen och att variationen gör att alla får hitta någonting. D3
Många av idrottslärarna betonar att det är viktigt att hela personalen på skolan är med och fattar beslut, stöttar och främjar den fysiska aktiviteten. För att kunna främja fysisk aktivitet i skolan är det är viktigt att den fysiska aktiviteten genomsyrar fler ämnen och pågår under hela skoldagen och inte bara koncentreras till ett ämne i skolan.
Enligt mig så tror jag att du måste försöka få in fysisk aktivitet eller rörelse i fler ämnen än bara idrott. D5
Diskussion
I avsnittet nedan diskuteras resultatet i förhållande till studiens syfte, forskning som stödjer resultatet samt likheter och skillnader som hittats. Sedan diskuteras studiens metodval och vad som hade kunnat göras annorlunda. Avslutningsvis diskuteras hur studiens resultat kan påverka skolverksamheten, men även förslag på vidare forskning på området. Avsnittet avslutas med en slutsats av studiens resultat.
Resultatdiskussion
Deltagarna i studien visade på flertalet exempel på hur skolan arbetar med att främja den fysiska aktiviteten bland elever i grundskolan vilken stämmer överens i enlighet med WHO (2018) som menar att fysisk aktivitet borde och kan vara integrerat i den miljö där människor lever, arbetar och leker. För en hälsosam tillväxt och
utveckling för barn och ungdomar är aktiv lek och underhållning viktigt och då spelar en stödjande skolmiljö en stor roll för den aktiva livsstilen. Brittin et al. (2018) betonar även hur viktig skolmiljön är i sin studie och menar på att en aktiv
skoldesign (utomhusklassrum, trädgårdar, naturliga spår/landskap) spelar en stor roll för att påverka elevers stillasittande beteende och fysiska aktivitet.
I studien framkom det vidare att för att kunna starta upp och bedriva fysisk aktivitet så är det viktigt att ha ledningen på sin sida i form av stöttning och förståelse. Det
framkom även att flera personer måste vara inblandade i organisering av fysisk aktivitet, att eleverna ska ha möjlighet till en aktiv inomhus- och utomhusmiljö samt mer tid till raster och varierade aktiviteter. Majoriteten av idrottslärarna menar på att det är viktigt att ledningen är med i processen gällande att skapa möjlighet för mer fysisk aktivitet under skoldagen. Cothran, Hodges & Garn (2010) stödjer detta och menar på en signifikant påverkan av skolpersonalens engagemang i fysisk aktivitet påverkas av stödet de upplever. För att olika program och aktiviteter som berör fysisk aktivitet ska bli framgångsrika menar Centers for Disease Control and
Prevention [CDC] (2013) på att det behövs stark stöttning från skoladministration och personal.
I resultatet framkom även kommentarer om att Skolverket borde ha en större roll i samband med organiseringen av den fysiska aktiviteten. Allison et al. (2018) menar att det behövs komplexa, strukturella och organisatoriska sammanhang innehållandes strategier som stödjer den dagliga fysiska aktiviteten. Såsom en klarare bild för hur daglig fysisk aktivitet främjas inom utbildningssystemet, logistik, lärarens
egenförmåga eller schemalagda (med stöd från lärare) fysiska aktiviteter. Även Käll, Nilsson & Lindén (2014) belyser att om den fysiska aktiviteten är schemalagd och obligatorisk kommer också fler elever delta i den fysiska aktiviteten. Detta kan också vara en lösning på problematiken som togs upp beträffande elever som inte deltar på den fysiska aktiviteten som erbjuds, framförallt högstadieelever då interventioner visar sig ineffektiva för barn i högre ålder (Hunter, Leatherdale, Storey & Carson,
2017, refererad i Morton, Atkin, Corder, Suhrcke & van Sluijs, 2016).
Deltagarna i studien upplevde att fysisk aktivitet positivt påverkade eleverna på olika sätt i form av kognitiv utveckling, bättre självförtroende, bättre akademisk prestation, bättre kondition, mer ork, koncentration och fokus samt förbättrade relationer mellan elever och lärare. CDC (2013) betonar att forskningen beträffande sambandet mellan fysisk aktivitet och akademisk prestation växer stadigt. Forskning visar på betydande bevis att fysisk aktivitet förbättrar den akademiska prestationen samt även påverka kognitiva färdigheter och attityd samt akademiskt beteende såsom koncentration, uppmärksamhet och klassrumsbeteende. Detta stärks även av en nyligen gjord granskning av effektiviteten av ett skolbaserat fysiskt aktivitetsprogram (Pozuelo- Carrascosa, Cavero-Redondo, Herraiz-Adillo, Diez-Fernandez, Sanchez-Lopez &
Martinez-Vizcaino, 2018), högintensiv intervallträning (Eddolls, McNarry, Stratton, Winn & Mackintosh, 2017) och motståndsträning (Bea, Blew, Howe, Hetherington- Rauth & Going, 2017). Interventionerna visade på bättre
kardiometaboliska resultatmått. Annan forskning visar på att interventioner inne- hållande träning flera gånger i veckan (sex veckor eller längre) visar på större
förändringar vad gäller måtten på kognitiv funktion (Xue, Yang & Huang, 2019). Att utveckla och underhålla kognitiv funktion är av stor vikt och fysisk aktivitet visar
på förbättring av denna samt akademiskt resultat (WHO, 2020; Poitras et al., 2016;
Department of Health and Human Services [HHS] 2018).
Donnelly et al. (2016) studie visar också på att en ökad fysisk aktivitet ger fördelar för barns mentala funktion. Barn som är mer vältränade presterar också bättre på
prov. Vad gäller akademisk prestation dras slutsatsen att det är blandade resultat då det saknas tydliga och konsekventa resultat. Däremot menar Donnelly et al. (2016) att det inte finns något som pekar på att fysisk aktivitet negativt skulle påverka kognition eller studieresultat.
Den fysiska aktiviteten påverkas av pedagogers intresse, delaktighet, engagemang och åsikter. Det är viktigt med variation och att ha hela skolan med sig i arbetet med att skapa fysisk aktivitet under skoldagen. Detta stärks bland annat av Cothran et al.
(2010) som påpekar att klassrumslärare spelar en stor roll gällande en integrering av fysisk aktivitet under skoldagen och att de exempelvis har stora möjligheter att enkelt leda klassrumsbaserad fysisk aktivitet av olika slag (Mullins, Michaliszyn, Kelly-Moller
& Groll 2019). Framgångsrika faktorer i form av att integrera fysisk aktivitet under skoldagen handlar om lärares villighet att delta i projekt men även lärarens personliga välbefinnande och intresse för fysisk aktivitet. Även Van de Kop et al. (2019) menar på att de mest effektiva interventionerna, förutom en läroplan innehållandes fysisk aktivitet, är ett stort engagemang från skolpersonal (Van de Kop, 2019; Wright et al., 2019 & Dobbins et al., 2013).
Ha et al. (2017) säger också att det behövs stöd från lärare när det handlar om interventioner beträffande fysisk aktivitet. Lärarna själva behöver även få hjälp med strategier för att kunna utföra detta. I studien framkom det också att variation är viktigt för att fånga upp elevernas intresse. Ha et al. (2017) syftar på att man med fördel kan ge eleverna mer ägande-rätt gällande deras fysiska aktiviteter vilket också kan leda till att de spenderar mer tid på fysiska aktiviteter och träning vilket i sig leder till en större variation gällande fysisk aktivitet.
Slutligen, i studien deltog endast idrottslärare och det var även de som främst arbetade med och utvecklade den fysiska aktiviteten. Idrottsläraren kan med fördel leda och
utveckla fysisk aktivitet samt främja hälsan för eleverna under skoldagen men det behövs support från andra lärare, skolpersonal samt ledning (CDC, 2013).
Metoddiskussion
Respondenterna i studien valdes ut genom ett målinriktat urval och detta för att nå målet beträffande att intervjua personer som är relevanta för studiens syfte. Urvalet representerade personer i olika åldrar, kön och skolor vilket är positivt för variation och olika infallsvinklar i respondenternas svar. Detta påpekar även Lundman &
Graneheim (2008) och säger att strategier för val av deltagare har betydelse för resultatets giltighet eftersom området då belyses från olika erfarenheter.
Studiens pålitlighet kan påverkas av antalet intervjupersoner som medverkade. Trots att en förfrågan skickades ut till flera olika skolor samt förfrågan via sociala medier så valde endast sju personer att delta i studien. Detta kan bero på olika orsaker såsom tidsbrist, engagemang eller andra omständigheter såsom den pågående pandemin av Covid-19. Nackdelen med att endast sju personer deltog kan påverka överförbarheten vilket i sig berör studiens trovärdighet. Fler deltagare hade troligtvis lett till ett djupare innehåll och resultat och möjligheten till fler upplevelser och erfarenheter av ökad fysisk aktivitet för elever under skoldagen. Bryman (2011) skriver att det är svårt att försöka specificera minsta tänkbara urvalsstorlek och i kvalitativ forskning så är just ett av problemen att avgöra hur många personer som ska intervjuas för att nå en teoretisk mättnad men ju bredare omfattning en kvalitativ studie har ju fler jämförelser mellan olika grupper behövs göras, dvs fler intervjuer. Något annat viktigt som kan beaktas är att de deltagarna som valde att delta är mycket engagerade och positiva till fysisk aktivitet under skoldagen och bidrog med värdefull information men det hade även varit intressant med mer variation i form av exempelvis fler pedagoger med olika ämneskunskaper och arbetsuppgifter.
Det utfördes inte några pilotintervjuer innan intervjuerna. Detta hade författaren kunnat göra för bättre djup och kvalitet, men även för att få erfarenhet av metoden (Bryman 2011).Intervjuerna hade då blivit längre och författaren hade blivit säkrare
och kunnat gå djupare. Vad gäller intervjuguiden har denna sett likadan ut för
samtliga medverkande intervjupersoner. Det vill säga samma frågor har ställts till alla, på samma sätt och i samma ordning, även inkluderat underfrågor. Nackdelen här kan vara att flexibiliteten gällande dessa frågor blir begränsad, men även intervjuns natur samt intervjuarens skicklighet påverkas (Patton 2019). Eftersom intervjuerna har ägt rumt via webbaserade plattformar så kan också en av nackdelarna varit olika
störningsmoment i omgivningen som gjort att fokus tappas. Detta hände vid ett fåtal tillfällen under intervjuerna, men det var inget som tros påverkat resultatet nämnvärt.
Alla steg i metod och analys är detaljrikt presenterade vilket Lundman & Graneheim (2008) anser stärker trovärdighet då det påverkar hur resultatet kan överföras till andra grupper eller situationer. När det handlar om kodning och kategorier i arbetet, har dessa reflekterats i varje steg som beskrivits i analysarbete. (Lundman
& Graneheim, 2008) betonar att om det finns en redogörelse av alla faser i forskningsprocessen och om analysarbetet i studien har beskrivits noggrant, så stärker också detta resultats tillförlitlighet men även studiens pålitlighet (Bryman, 2011).
Däremot finns det en del fallgropar och fel när det handlar om utformning av ett kodningsschema i samband med en innehållsanalys (Bryman, 2011). Något som hade kunnat stärka arbetet med koder och kategorisering skulle kunna vara att fler personer granskat arbetet eftersom innehållet av studien påverkas då författaren skapar texten i samarbete med deltagarna. Det är således av stor vikt att intervjustudien inte ses som oberoende av forskaren (Bryman, 2011). Lundman och Graneheim (2008) säger
exempelvis att eftersom en upplevelse av verkligheten alltid är beroende av subjektiva tolkningar är det värdefullt för trovärdigheten om koder och kategorier granskas av personer som är insatta i ämnet och forskningen för att se om dessa överensstämmer med textens innehåll.
Slutligen påverkas resultatet indirekt av författarens förförståelse av ämnet i form av en snarlik yrkeserfarenhet och kunskap. Det här kan leda till en viss tolkning vilket i sig kan påverka trovärdigheten i resultatet. För att begränsa det här formulerades
meningsbärande enheter, koder och kategorier så textnära som möjligt. Lundman &
Graneheim (2008) understryker att den förförståelse och erfarenhet som forskaren har sätter prägel på analysen vilket kan påverka sanningshalten.
Implikationer
Mot bakgrund av resultatet i den här studien skulle, förutom lektioner i idrott och hälsa borde skolan kunna erbjuda en mängd olika miljöer där fysisk aktivitet ingår, såsom på skolgården, i klassrummet i form av brain-breaks, på lunchen och på fritids.
Detta gäller alla årskurser och borde inte utesluta vare sig yngre eller äldre elever. I studien framkom det att ledning och organisering och pedagogens roll är avgörande för att kunna arbeta med ökad fysisk aktivitet under skoldagen. För att den
ökade fysiska aktiviteten ska kunna bedrivas i skolor behövs stöttning och förståelse från ledningen samt förutsättningar i skolmiljön i form av mänskliga och fysiska resurser, schemalagd tid för fysisk aktivitet men även stöttning från Skolverket.
Den fysiska aktiviteten behöver också vara ett gemensamt arbete med en helhetssyn där alla tillsammans på skolan bidrar på olika sätt för att uppmuntra till fysisk
aktivitet, som exempelvis en aktiv och stödjande skolmiljö. Om detta tillgodoses ökar möjligheterna för att implementera och utveckla olika aktiviteter för att öka den fysiska aktiviteten för eleverna under skoldagen. Även arbetet mot att uppnå
hållbarhetsmålen förstärks och synliggörs.
Slutsats
De övergripande fynden i den här studien visar att analysen mynnade ut i tre olika former av arbetssätt för att främja ökad fysisk aktivitet; arbetssätten som aktiva klassrum, strukturerad och schemalagd fysisk aktivitet, och småprojekt i samverkan med andra pedagoger eller kollegor ansågs som viktiga framgångsfaktorer. En stöttande och förstående ledning, organisatorisk planering i samverkan med fler pedagoger/kollegor ansågs också som viktiga framgångsfaktorer. Fysisk aktivitet bland
eleverna upplevdes öka deras studiekoncentration vilket resulterade i högre betyg samt bidrog till en bättre lärare-elev-relation.
Idrottslärarnas upplevelse är att skolor kan erbjuda en mängd olika miljöer och tillfällen för fysisk aktivitet i alla årskurser. En helhetssyn på vikten av fysisk aktivitet är viktigt, för att alla på skolan ska kunna uppmuntras till fysisk aktivitet. Vidare forskning om framgångsrika arbetssätt och metoder inom ramen för skolan behövs för att främja ökad fysisk aktivitet bland skolbarn.
Referenser
Allison, K.R., Philipneri, A.N., Vu-Nguyen, K., Manson, H.E., Dwyer, J.J., Hobin, E., Ng, B. & Li, Y. (2018). School and classroom effects on
Daily Physical Activity (DPA) policy implementation fidelity in Ontario classrooms: a multi-level analysis. BMC Public Health 2018 Jun 27;18(1):802. doi:10.1186/s12889-018- 5720-2.
Bea, J.W., Blew, R.M., Howe, C., Hetherington-Rauth, M., Going, S.B. (2017). Resistance training effects on metabolic function among youth: systematic review. Pediatr
Exerc Sci. 2017/01/05 ed 2017. p.297–315. doi: 10.1123/pes.2016-0143.
Brittin J., Frerichs L., Sirard J., Wells NM., Myers BM., Garcia J., Sorensen D., Trowbrid ge MJ. & Huang, T. (2017). Impacts of active school design on school-time sedentary behavior and physical activity: A pilot natural experiment. PLoS One 2017 Dec 7;12 (12): e0189236. doi: 10.1371/journal.pone.0189236.
Centers for Disease Control and Prevention. (2013). Comprehensive school physical activity programs: a guide for schools. Atlanta, GA: U.S Department of Health and Human Services. Tillgänglig:
https://www.cdc.gov/healthyschools/physicalactivity/pdf/13_242620-
A_CSPAP_SchoolPhysActivityPrograms_Final_508_12192013.pdf [2021-04-25]
Chesham R.A., Booth J.N., Sweeney E.L, Ryde G.C., Gorely, T., Brooks N.E & Moran C.N. (2018). The Daily Mile make primary school children more active, less sedentary and improves their fitness and body composition: a quasi-experimental pilot study.
BMC Med 2018 May 10;16(1):64. doi: 10.1186/s12916-018-1049-z.
Cothran, D.J., Hodges, P & Garn, Alex, C. (2010). Classroom teachers and physical activity integration. Elsevier Ltd. Teaching and Teacher Education 26 (2010)
1381e1388. doi:10.1016/j.tate.2010.04.003 1382.
Das, P. & Horton, R. (2012). Rethinking our approach to physical activity. Lancet.
2012;380(9838):189–90. doi: 10.1016/S0140-6736(12)61024-1.
Department of Health and Human Services (HHS) (2018) 2018 Physical Activity Guidelines Advisory Committee Scientific Report. Tillgänglig:
https://health.gov/sites/default/files/2019-09/PAG_Advisory_Committee_Report.pdf [2021-04-25]
Dobbins, M., Husson, H., DeCorby, K. & LaRocca, R. L. (2013). School‐based physical activity programs for promoting physical activity and fitness in children and
adolescents aged 6 to 18. Cochrane Database of Systematic Reviews, (2). doi:
10.1002/14651858.
Donnelly, J. E., Hillman, C. H., Castelli, D. L., Etnier, J. N., Lee, S., Tomporowski, P. &
SzaboReed, A. (2016). Physical Activity, Fitness, Cognitive Function, and Academic
Achievement in Children: A Systematic Review. Medicine & Science in Sports & Exercise, 48(6), 1223–1224. doi: 10.1249/MSS.0000000000000966.
Eddolls, W.T.B., McNarry, M.A., Stratton, G., Winn, C.O.N., Mackintosh, K.A. (2017).
High-intensity interval training interventions in children and adolescents: A systematic review. Sports Med. 2017/06/24 ed2017. p.2363–74. doi: 10.1007/s40279-017-0753-8.
Folkhälsomyndigheten (2019) Barn och ungas rörelsemönster. Tillgänglig:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/b/barns- och-ungas-rorelsemonster/?pub=60058 [2021-02-18]
Generation Pep Sverige. (u.å.). Vi arbetar för barn & ungas hälsa! Tillgänglig:
https://generationpep.se/sv/ [2021-03-03]
Guinhoya, B.C., Samouda, H. & Beaufort, C. (2013). Level of physical activity among children and adolescents in Europe: a review of physical activity assessed objectively by accelerometry. Public Health 2013 Apr;127(4):301-11. doi: 10.1016/j.puhe.2013.01.020.
Guthold, R., Stevens, G.A., Riley, L.M & Bull, F.C. (2018). Worldwide trends in insufficient physical activity from 2001 to 2016: a pooled analysis of 358 population- based surveys with 1.9 million participants. Lancet Glob Health. 2018;6(10):e1077–
e86. doi: 10.1016/S2214-109X(18)30357-7.
Ha, A.S., Lonsdale, C., Lybans, D.R. & NG, J.YY (2017). Increasing students'
physical activity during school physical education: rationale and protocol for the SELF- FIT cluster randomized controlled trial. BMC Public Health 2017 Jul 11;18(1):11. doi:
10.1186/s12889-017-4553-8.
Haapala, H.L., Hirvensalo, M.H., Laine, K., Laakso, L., Hakonen, H., Lintunen T &
Tammelin, T.H. (2014). Adolescents’ physical activity at recess and actions to promote a physically active school day in four Finnish schools. Health Education Research Vol.29 no.5 2014 Pages 840–852. doi: 10.1093/her/cyu030.
Hagströmer, M. (2017). Hur mycket fysisk aktivitet behöver barn och ungdomar? I Centrum för idrottsforskning. De aktiva och de inaktiva – om ungas rörelse i skola och på fritid. Stockholm: Centrum för idrottsforskning, 2017. Tillgänglig:
https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2017/06/De-aktiva-och-de- inaktiva_komp.pdf [2021-02-18]
Hunter, S., Leatherdale, S.T., Storey, K. & Carson, V. (2016) A quasi-experimental examination of how schoolbased physical activity changes impact secondary school stu dent moderate- to vigorous- intensity physical activity over time in the COMPASS study. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity (2016)
13:86. DOI:10.1186/s12966-016-0411-9.
Käll, L.B., Nilsson, M., & Lindén, T. (2014).
The impact of a physical activity intervention program on academic achievement in a Swedish elementary school setting. Journal of School Health, 84(8), 473-
480. doi:10.1111/josh.12179.
Lee, I.M., Shiroma, E.J,. Lobelo, F., Puska P, Blair, S.N & Katzmarzyk, P.T. (2012).
Effect of physical inactivity on major non-communicable diseases worldwide:
an analysis of burden of disease and life expectancy. Lancet. 2012;380(9838):219–29. doi:
10.1016/S0140-6736(12)61031-9.
Livingston, G., Sommerland, A., Orgeta, V., Costafreda, S.G., Huntley J. & Ames, D.
(2017). Dementia prevention, intervention, and care. Lancet. 2017;390(10113):2673–
734. doi: 10.1016/S0140-6736(17)31363-6.
Lundman & Graneheim (2008). Kvalitativ innehållsanalys. Tillgänglig:
https://canvas.gu.se/courses/38406/files/2834329?module_item_id=165784 [2021-02-18]
McTiernan, A., Friedenreich, C.M., Katzmarzyk, P.T., Powell, K.E., Macko, R &
Buchner, D. (2019) Physical activity in cancer prevention and survival:
a systematic review. Med Sci Sports Exerc. 2019;51(6):1252–61. doi:
10.1249/MSS.0000000000001937.
Mooses, K., Mäestu, J., Riso, E-M., Hannus, A., Mooses, M., Kasack, P. (2016)
Different Methods Yielded TwoFold Difference in Compliance with Physical Activity Guidelines on School Days. PLoS ONE 11(3). doi: 10.1371/journal.pone.0152323.
Morton KL, Atkin A.J, Corder K, Suhrcke M. & van Sluijs E.M. (2016). The school environment and adolescent physical activity and sedentary behaviour: a mixed- studies systematic review. Obes Rev. 2016;17:142–58. doi: 10.1111/obr.12352.
Mullins, N., Michaliszyn, N.M., Kelly-Moller, N.,& Groll, L. (2019). Elementary School Classroom Physical Activity Breaks: Student, Teacher, and Facilitator Perspectives. Advances in Physiology Education. v43 n2 p140-148 Jun 2019. doi:
10.1152/advan.00002.2019.
Patton, Q.M (2015) Qualitative Research & Evaluation Methods. 4th Ed. SAGE Publications Ltd.
Physical Activity Guidelines Advisory Committee.2018 Physical Activity Guidelines A dvisory Committee Scientific Report. Washington, DC: US Department of Health and Human Services; 2018. Tillgänglig:https://health.gov/sites/default/files/2019-
09/PAG_Advisory_Committee_Report.pdf [2021-04-20]
Poitras, V.J., Gray, C.E., Borghese, M.M., Carson, V., Chaput, J.P., Janssen. I.
(2016) Systematic review of the relationships between objectively measured physical activity and health indicators in school-aged children and youth. Applied Physiol Nutr Metab. 2016;41(6 Suppl 3):S197–239. doi: 10.1139/apnm-2015-0663.
Pozuelo-Carrascosa, D.P., Cavero-Redondo, I., Herraiz-Adillo, A., Diez-Fernandez, A., Sanchez-Lopez, M. & Martinez-Vizcaino, V. (2018). School-based exercise programs and cardiometabolic risk factors: A meta-analysis. Pediatrics. 2018/10/20 ed2018. doi:
10.1136/bjsports-2017-097600.
Schuch, F.B., Vancampfort, D., Richards, J., Rosenbaum, S., Ward, P.B. & Stubbs, B.
(2016) Exercise as a treatment for depression: A meta-analysis adjusting for publication bias. J Psychiatr Res. 2016;77:42–51. doi: 10.1016/j.jpsychires.2016.02.023.
Skolverket (2020a). Hälsofrämjande perspektiv i förskolan och skolan. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-
utvarderingar/forskning/halsoframjande-perspektiv-i-forskolan-och-skolan [2021-02-04]
Skolverket (2020b). Positivt samband mellan rörelse i skolan och lärande Tillgänglig: https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-
utvarderingar/forskning/halsoframjande-perspektiv-i-forskolan-och-skolan [2021-02-04]
Strain, T., Brage, S., Sharp, S.J., Richards, J., Tainio. M., Ding, D. (2020). Use of the prevented fraction for the population to determine deaths averted by existing
prevalence of physical activity: a descriptive study. Lancet Glob Health. 2020;8(7) :e920–
e30. doi: 10.1016/S2214-109X(20)30211-4.
Sutherland R.L, Nathan N.K., Lubans D.R., Cohen K., Davies L.J, Desmet, C., Cohen, J., McCarthy, N.J., Butler, P., Wiggers, J. & Wolfenden L. (2017). An RCT to Facilitate Implementation of School Practices Known to Increase Physical Activity. Am J Prev Me d 2017;53(6):818–828.
Utbildningsdepartementet (2018) Uppdrag om mer rörelse i skolan. 2018-03-21 U2018/01430/S. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/download/18.6b138470170af6ce9143fb/1583928601294/U201 8-01430-S-Mer-rorelse.pdf [2021-02-02]
Van de Kop, J.H., Van Kernebeek, W.G., Otten, R.H.J., Toussaint, H.M. & Verhoeff, A.P. (2019). Verhoeff School-Based Physical Activity Interventions in Prevocational Adolescents: A Systematic Review and Meta-Analyses , Prof. Journal of Adolescent Health 65 (2019) 185e194. doi: 10.1016/j.jadohealth.2019.02.022.
World Health Organization (2020). Who guidelines on physical activity and sedentary behaviour. E-bok: ISBN 978-92-4-001512-8 (electronic version) Hämtad 2021-02—04 från: https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/336656/9789240015128- eng.pdf?sequence=1&isAllowed=y
World Health Organization (2018). Global action plan on physical activity 2018- 2030 More active people for a healthier world. Tillgänglig:
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/272722/9789241514187- eng.pdf?ua=1 [2021-04-20]
World Health Organisation (2010) Global recommendations on physical activity for health. Geneva: World Health Organization. Tillgänglig:
https://www.who.int/publications/i/item/9789241599979 [2021-04-20]
Wright, C. M., Chomitz, V. R., Duquesnay, P. J., Amin, S. A., Economos, C. D., &
Sacheck, J. M. (2019). The FLEX study school-based physical activity programs – measurement and evaluation of implementation. BMC Public Health, 19(1), 73. doi:
10.1186/s12889-018-6335-3.
Xue, Y., Yang, Y., Huang, T. (2019) Effects of chronic exercise interventions
on executive function among children and adolescents: a systematic review with meta- analysis. Br J Sports Med. 2019/02/10 ed2019. doi: 10.1136/bjsports-2018-099825.
Bilaga 1, Intervjufrågor
Öppningsfråga: Vill du kort berätta om er skola? Storlek, antal elever och lärare, miljö (utomhusmiljö/skolgård) idrottshall.
1. Har ni något speciellt projekt gällande fysisk aktivitet på er skola?
• Om ja – vilket?
• Varför just det projektet?
2. Hur ser den fysiska aktiviteten ut på er skola?
• Utformning, tidsåtgång, speciella tidpunkter
3. Hur länge har ni arbetat med ökad fysisk aktivitet på er skola?
4. På vilket sätt implementerades den fysiska aktiviteten?
• Hur togs det emot?
5. Vad har den ökade fysiska aktiviteten bidragit med för dig som pedagog?
• Positivt/negativt
6. På vilket sätt har den fysiska aktiviteten påverkat övriga pedagoger?
• Antal involverade pedagoger?
7. Enligt dig, på vilket sätt arbetar man som pedagog på bästa sätt för att främja fysisk aktivitet i skolan?
8. Finns det någon fortbildning inom området fysisk aktivitet för skolans personal?
• Om ja, hur ser den ut?
9. På vilket sätt har den ökade fysiska aktiviteten påverkat eleverna?
• Positivt/negativt
• Brukar alla elever vara delaktiga?
• Om de ej är delaktiga, varför?
10. Har ni upplevt några effekter av ökad fysisk aktivitet?
• Om ja, vilka?
11. Finns det något gällande den fysiska aktiviteten som skulle kunna göras annorlunda?
• Vad? Varför?
12. Finns det något samarbete mellan skolan och lokala idrottsföreningar?
• Om, ja, hur ser samarbetet ut?
13. Finns det några hinder för skolor att använda sig av ökad fysisk aktivitet?
14. Arbetar ni med någon form av kvalitets- och utvecklingsarbete kring fysisk aktivitet?
• Om ja, på vilket sätt?
Bilaga 2, Informationsbrev och samtycke
Förfrågan om att delta i en studie om pedagogers erfarenheter och upplevelser av skolinterventioner gällande fysisk aktivitet för elever under skoldagen
Syftet med studien är att undersöka pedagogers upplevelser och erfarenheter av skolinterventioner gällande fysisk aktivitet för elever under skoldagen. Du får frågan för att du arbetar som pedagog på en skola som arbetar med just detta. Efter en förfrågan på Facebook, i gruppen “Idrottslärare”, samt “Pep Skola” dök namnet på er skola upp.
Studien kommer att genomföras med intervjuer under februari/mars månad 2021 och kommer att beröra dina erfarenheter och upplevelser av skolinterventioner gällande fysisk aktivitet för elever under skoldagen. Intervjun beräknas ta max 30 minuter och kommer att ske digitalt i ostörd miljö. Tid och plats bestämmer Du. Intervjun kommer att spelas in och sedan transkriberas.
Den information som Du lämnar kommer att behandlas och förvaras säkert så att ingen obehörig kommer att få ta del av den. Redovisningen av resultatet kommer att ske så att ingen individ kan identifieras och resultatet kommer att presenteras i form av ett examensarbete. När examensarbetet är färdigt och godkänt kommer det att finnas i den nationella databasen Diva. Inspelningarna och den utskrivna texten kommer att
förstöras när examensarbetet är godkänt. Du kommer ha möjlighet att ta del av examensarbetet genom att få en kopia av arbetet.
Deltagandet är helt frivilligt och Du kan när som helst avbryta din medverkan utan närmare motivering.
Jag frågar härmed om Du vill delta i denna studie. Vänligen återkom till angu1901@student.miun.se senast den 12/2.
Studien är ett examensarbete och är en del av utbildningen till en magister i folkhälso- vetenskap vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Ansvariga för studien är Anna Gullberg och handledaren Åsa Svensson. Har Du frågor om studien är Du välkommen att höra av dig till någon av oss:
Anna Gullberg Åsa Svensson
Student Lektor i folkhälsovetenskap
Mail: angu1901@student.miun.se Mail: asa.m.svensson@miun.se Telefon nummer: 0735273088
Samtycke till att delta i studien Pedagogers erfarenheter och upplevelser gällande fysisk aktivitet under skoldagen.
Jag har läst och förstått den information om studien som anges i dokumentet Förfrågan om att delta i en studie. Jag har fått möjlighet att ställa frågor och jag har fått dem besvarade. Jag får behålla den skriftliga informationen.
☐ Jag samtycker till att delta i studien som beskrivs i dokumentet “Förfrågan om att delta i en studie”
☐ Jag samtycker till att mina personuppgifter och svar behandlas och hanteras på det sätt som beskrivs i dokumentet ” Förfrågan om att delta i en studie”
Plats och datum Underskrift och namnförtydligande
…... …...
