SKOLSKÖTERSKORS
ERFARENHETER AV HÄLSOSAMTAL MED ELEVER SOM HAR PSYKISK OHÄLSA
- EN METASYNTES
SCHOOL NURSES´ HEALTH DIALOGUE EXPERIENCES WITH STUDENTS WHO HAVE MENTAL ILLNESS
- A METASYNTHESIS
Examensarbete inom huvudområdet omvårdnad Avancerad nivå
15 Högskolepoäng Vårtermin År 2020
Författare: Malin Carlsson Anna Stenerhag
SAMMANFATTNING
Titel: Skolsköterskors erfarenheter av hälsosamtal med elever som har psykisk ohälsa – En metasyntes
Författare: Carlsson, Malin; Stenerhag, Anna
Institution: Institutionen för hälsovetenskaper, Högskolan i Skövde Program/kurs: Examensarbete i omvårdnad – Skolsköterska, OM854A Handledare: Sahlsten, Monika
Examinator: Larsson, Margaretha
Sidor: 26
Nyckelord: Hälsosamtal, psykisk ohälsa, skolsköterska
___________________________________________________________________________
Bakgrund: Psykisk ohälsa bland barn och unga ökar både i Sverige och runt om i världen.
I Sverige är dessa barn och unga elever inom grund- och gymnasieskolan. Genom hälsosamtalet har skolsköterskor möjligheten att identifiera de elever som lider av psykisk ohälsa. Syfte Syftet med denna metasyntes var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av hälsosamtal med elever som har psykisk ohälsa. Metod: Som metod valdes metasyntes där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framträdde ett tema: Bygga stabil grund för en förtroendefull relation, med två kategorier:
Förmedla trygghet och Visa Genuint intresse samt fem underkategorier; Visa sig tillgänglig, Bekräfta elevers upplevelser, Ha tilltro för egen förmåga, Bygga ömsesidig tillit och Vara närvarande. Konklusion: Denna studie har bidragit med kunskaper om skolsköterskors erfarenheter av hälsosamtal med elever som har psykisk ohälsa. Skolsköterskor är en värdefull resurs och genom hälsosamtalen har skolsköterskor en unik möjlighet att identifiera och hjälpa elever med psykisk ohälsa.
ABSTRACT
Title: School nurses’ health dialogue experiences with students who have mental illness – A metasynthesis
Author: Carlsson, Malin; Stenerhag, Anna
Department: School of Health Sciences, University of Skövde Course: Master Degree Project in Nursing, 15 ECTS, OM854A Supervisor: Sahlsten, Monika
Examiner: Larsson, Margaretha
Pages: 26
Keywords: Health dialogue, mental illness, school nurse
___________________________________________________________________________
Background: Mental ill-health among children and young people is increasing both in Sweden and around the world. In Sweden, these children and young students are in primary and secondary school. Through the health call, school nurses have the opportunity to identify the students who suffer from mental illness. Purpose: The purpose of this metasynthesis was to describe school nurses' experiences of health conversations with students with mental illness. Method: As a method, metasynthesis was chosen where the data material was analyzed with qualitative content analysis. Results: From the analysis emerged a theme:
Build a stable foundation for a trusting relationship, with two categories: Conveying security and Show Genuine interest and five subcategories; Show up, Confirm student's experiences, Have confidence in your own ability, Build mutual trust and Be present. Conclusion: This study has contributed to knowledge of school nurses' experiences of health conversations with students with mental illness. School nurses is a valuable resource and through the health interviews, school nurses have a unique opportunity to identify and help students with mental illness.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... 1
Psykisk ohälsa hos elever ... 1
Skolsköterskors hälsofrämjande arbete ... 2
Hälsosamtal ... 3
Katie Erikssons omvårdnadsteori ... 4
Livsvärld ... 5
Känsla av sammanhang (KASAM) ... 5
PROBLEMFORMULERING ... 6
SYFTE ... 6
METOD ... 7
Urval ... 7
Datainsamling ... 8
Analys ... 10
Etiska överväganden ... 10
Förförståelse ... 10
RESULTAT ... 11
Tema – Bygga stabil grund för en förtroendefull relation ... 11
Förmedla trygghet ... 11
Visa sig tillgänglig ... 11
Bekräfta elevers upplevelser ... 12
Ha tilltro för egen förmåga ... 13
Visa ett genuint intresse för eleven ... 14
Bygga ömsesidig tillit ... 14
Vara närvarande ... 15
Resultatsammanfattning ... 15
DISKUSSION ... 16
Metoddiskussion ... 16
Resultatdiskussion ... 18
Konklusion ... 20
Kliniska implikationer och förslag till utveckling av ämnet... 21
REFERENSER ... 22
BILAGOR
1. Bedömning av studier med kvalitativ metodik (SBU, 2020) 2. Sammanställning av inkluderade artiklar
1
INLEDNING
Psykisk ohälsa bland barn och unga har ökat de senaste åren och är ett av de största hälsoproblemen i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2019). Denna ökning av psykisk ohälsa finns även runt om i världen och cirka en femtedel av alla barn och unga uppskattas lida av detta (World Health Organization, 2020a). Dessa barn och unga är elever inom grund- och gymnasieskolan och utgör ett uppdrag för elevhälsan som skolsköterskor är en del av.
Skolsköterskor bjuder in alla elever till regelbundna hälsosamtal som är jämt fördelade under deras tid i grundskolan och gymnasieskolan. Hälsosamtalet är ett viktigt moment i skolsköterskors arbete för att upptäcka och hjälpa de elever som har psykisk ohälsa. Att möta elever som mår psykiskt dåligt i rollen som skolsköterska kan vara en utmaning. Det är ofta flera orsaker till att elever upplever psykisk ohälsa vilket gör att det är komplext att identifiera samt svårt att motverka. Genom hälsosamtalet möjliggörs chansen att kunna identifiera de elever som lider av ett sämre psykiskt mående och eftersom den psykiska ohälsan ökar bland elever i Sveriges grund- och gymnasieskolor blir skolsköterskor därför en viktig resurs. Insatser på nationell och lokal nivå är nödvändigt för att stoppa ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga i alla åldrar. På lokal nivå har skolsköterskor genom sitt hälsofrämjande arbete möjlighet att göra en insats för dessa elever utifrån hälsosamtalet.
Enligt Arnesdotter, Olander och Ragneskog (2008) är skolsköterskors hälsofrämjande arbete, genom hälsosamtalet, en viktig del och når i hög grad alla elever i skolan samt är baserat på vetenskap, lagar och riktlinjer (Arnesdotter, Olander & Ragneskog, 2008). Det förefaller dock finnas få studier som undersökt hälsosamtal med elever som har psykisk ohälsa. Skolsköterskor behöver adekvata kunskaper för att samarbeta med elever om psykisk ohälsa vilket denna studie fokuserar på. Med elever, avses i denna studie, barn och unga i grundskola och gymnasieskola.
BAKGRUND
Psykisk ohälsa hos elever
Psykisk ohälsa bland barn och unga ökar både nationellt och internationellt (Folkhälsomyndigheten, 2019). Cirka 20% av alla barn och unga i världen lider av psykisk ohälsa vilket också är en av de vanligaste dödsorsakerna, genom självmord, i åldern 15-29 år (World Health Organization, 2020a). Genom behandling kan psykisk ohälsa lindras men klyftan mellan de som får behandling och de som har behov av behandling är stor. Många som lider av psykisk ohälsa söker inte den professionella hjälp som finns (World Health Organization, 2020a). Att nationell psykisk ohälsa bland elever ökar anses orsakas av brister i skolan (Folkhälsomyndigheten, 2019). Enligt Folkhälsomyndigheten (2019) har skolsystemet under åren förändrats, liksom betygsystemet, vilket är en bidragande orsak till skolstress för elever. Stress är en av de vanligaste orsakerna till psykisk ohälsa bland elever i grund- och gymnasieskolan. Den socioekonomiska skillnaden i samhället är också en viktig orsak som påverkar den psykiska hälsan (Folkhälsomyndigheten, 2019). I en studie av Ellertsson, Garmy och Clausson (2017) framhålls att barn och unga som lever i socioekonomiskt utsatta områden mår sämre och visar ofta symtom av psykisk ohälsa.
Skolsköterskor som arbetar i dessa områden träffar fler elever med psykisk ohälsa än skolsköterskor som arbetar i mindre utsatta områden (Ellertsson, Garmy & Clausson, 2017).
2
Under 1990-talet tillsatte regeringen en barnpsykiatrikommitté för att bedöma omfattningen av barn och ungas psykiska ohälsa samt för att utreda vilket behov av vård, stöd och förebyggande insatser som behövs. Under 1990- och 2000-talet har det funnits en oro kring att psykisk ohälsa har ökat bland barn. Detta kan förklaras med att antidepressiva läkemedel till barn har ökat och att skolsköterskor upplever en ökad förekomst av psykosociala problem bland elever (Clausson & Morberg, 2019). Att den psykiska ohälsan ökar bland elever påverkar deras lärande i skolan på ett negativt sätt. Elever tillbringar en stor del av deras tid i skolan och skolsköterskors kompetensområde, där hälsosamtalet är en viktig del, handlar om att stödja elever till ett välmående men också om att de ska klara deras skolgång. Att möta elever som mår psykiskt dåligt i rollen som skolsköterskor är ofta en utmaning (Clausson & Morberg, 2019). Enligt Platt (2014) är skolsköterskor en värdefull resurs för att upptäcka elever som har psykisk ohälsa. Tidig identifiering kan mildra den skadliga effekten psykisk ohälsa har på elevers förmåga för lärande. I ett tidigt skede ska åtgärder sättas in som är till hjälp för elever (Platt, 2014). Det föreligger ökad risk att elever som tidigt drabbas av inåtvända psykiska besvär riskerar negativa konsekvenser både på lång och kort sikt (Folkhälsomyndigheten, 2020). Skolbarn i Sverige visar att självrapporterade besvär som huvudvärk, magont och ryggont är relaterat till nedsatt livskvalitet, skolprestation och skolnärvaro (Folkhälsomyndigheten, 2020). I en studie av Blair, Stewart-Brown, Hjern och Bremberg (2013) kan psykisk ohälsa innebära subjektiva upplevda och självrapporterade besvär av psykisk natur. Detta beskrivs som sömnbesvär, trötthet, oro, ångest och ängslan.
Hos elever kan psykosomatiska symtom även inkluderas som indikatorer av psykisk ohälsa (Blair, Stewart-Brown, Hjern & Bremberg, 2013). Psykisk ohälsa kan också orsakas av stress och en hög grad av upplevd stress är kopplat till ökad oro och tankemässigt undvikande. Detta ökar risken för utveckling av psykisk ohälsa hos elever på högstadiet (Anniko, Boersma & Tillfors, 2018). Ovreeide (2000) beskriver att psykisk ohälsa kan orsakas av att elever som får för stort ansvar för sin egen omvårdnad kan få utvecklingsproblem. Elever som bekräftar sig själva genom att ta på sig en vuxenroll kan plötsligt få störningar i de tidiga tonåren och få ett asocialt beteende. Det är först när elever kommer upp i tonåren som hen mer självständigt kan formulera att de har sociala eller psykologiska svårigheter samt förstår att det finns ett samband mellan livsförutsättningar och upplevda problem samt även smärta (Ovreeide, 2000).
Skolsköterskors hälsofrämjande arbete
Enligt SFS 2010:800 ska skolsköterskors främsta arbete vara förebyggande och hälsofrämjande mot bakgrund att främja hälsa och förebygga ohälsa (SFS 2010:800). Det som förr kallades för skolhälsovård benämns idag elevhälsans medicinska insats och ska bestå av skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog, specialpedagog och kurator (SFS 2010:800). Hylander och Guvå (2017) beskriver att elevhälsans främsta arbetsuppgift är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande med alla barn i skolan. En hälsofrämjande insats i skolsköterskors arbete är hälsosamtalet som erbjuds till alla elever. Hälsosamtalet är ett viktigt moment för att identifiera de elever som har psykisk ohälsa (Hylander & Guvå, 2017).
Milerad och Lindgren (2017) beskriver att skolsköterskors medicinska insats inte är att betrakta som sjukvård, även om elever kan få hjälp med enklare sjukvårdsinsatser. Elever ska kunna söka skolsköterskor för både kroppslig och själslig ohälsa men föräldrar, skolledare och pedagogisk personal behöver kunskap om vilka insatser som hör till elevhälsan och vilka insatser som hör till sjukvården (Milerad & Lindgren, 2017).
Skolsköterskor ses som viktiga personer med den medicinska kunskapen inom skolan och
3
föräldrar känner sig trygga med att deras barn besöker sin skolsköterska (Mäenpää & Åstedt- Kurki, 2008). Enligt Von Knorring (2012) så handlar skolsköterskors arbete om att identifiera elever med fysisk och psykisk ohälsa. De fysiska symtomen är lätta att upptäcka eftersom de är synbara, men vid ett psykiskt lidande så uteblir ofta symtom och är på så vis svårare att upptäcka. Vid psykisk ohälsa bör den som vårdar ha förmågan att inte bara se de kroppsliga symtomen utan även kunna se hela människan som en helhet (Von Knorring, 2012).
Planering av det förebyggande arbetet utgår från kunskapen om vad som orsakar ohälsa och vilka faktorer som kan leda till ohälsa, samt kunskapen om vilka svårigheter som finns för att elever ska nå utbildningens mål. Hälsofrämjande omvårdnad utgår från att alla elever är kapabla till hälsa och välbefinnande oavsett sjukdom och hälsotillstånd (Riksföreningen för skolsköterskor & Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Clausson och Morberg (2019) menar att omvårdnad är ett bärande element i elevhälsan och har ett tydligt samband med hälsofrämjande och förebyggande arbete. Omvårdnad som begrepp beskrivs som ett förhållande, en relation mellan människor, där handlingarna har viss karaktär. Omvårdnad innebär att bry sig om någon, att bekymra sig (Clausson & Morberg, 2019). Hälsofrämjande omvårdnad bygger på en humanistisk människosyn, vilket innebär för skolsköterskor att se elever som unika personer med individuella behov och förväntningar. Hälsofrämjande och förebyggande omvårdnad innebär också att ta till vara det friska hos elever, att aktivt förebygga hälsorisker och motivera till förändrade levnadsvanor (Clausson & Morberg, 2019). Att stärka det förebyggande och främjande arbetet är viktigt av flera skäl. Det kan dels minska de negativa konsekvenser som krav och påfrestningar har på välmående och funktion, men också förhindra att dessa leder till allvarligare konsekvenser som exempelvis ökad frånvaro i skolan. Det förebyggande och främjande arbetet måste inriktas mot alla åldersgrupper, eftersom människor möter olika krav och påfrestningar i livets olika skeden (Sveriges kommuner och regioner, 2020). Barnkonventionen har blivit lag i Sverige med förhoppning att bli en starkare röst för barns rättigheter. Barnkonventionens fyra grundprinciper innebär; Alla barn har samma rättigheter, Barnets bästa ska alltid komma först, Varje barn har rätt att överleva och utvecklas samt Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt (Unicef, 2020). Alla barn har rätt att bli behandlade på ett likvärdigt sätt. Inga barn får bli sämre behandlade oavsett deras bakgrund, hur de ser ut, fattiga eller rika, genus, eller om de har en funktionsnedsättning. Alla barn har rätt till en bra barndom. De behöver kärlek, trygghet, mat, sjukvård och utbildning för att kunna utvecklas på ett bra sätt (Unicef, 2020).
Hälsosamtal
Hälsosamtal är en viktig del av skolsköterskors hälsofrämjande arbete och ska främja hälsa och förebygga ohälsa enligt Skolverket och Socialstyrelsen (2016). Enligt SFS 2010:800 har varje enskild elev rätt till fyra hälsosamtal under sin tid på grund- och gymnasieskolan. Dessa hälsosamtal ska fördelas jämt under tiden i skolan. Genom hälsosamtalet har skolsköterskor en unik möjlighet att identifiera de elever som har psykisk ohälsa (Clausson & Morberg, 2019). I en studie av Moen (2019) beskrivs att förutsättningarna för att skolsköterskor ska kunna hjälpa elever som har psykisk ohälsa på bästa sätt ökar om elever själva väljer att berätta om sitt psykiska mående. Elever är ofta hjälpsökande och besöker skolsköterskor frivilligt (Moen, 2019). Elever som möter skolsköterskor i sitt klassrum börjar i högre uträckning söka upp dem vid andra tillfällen för att tala om sina olika hälsoproblem. Dessa individuella samtal med elever bidrar till att skolsköterskor upptäcker elevers psykiska
4
ohälsa (DeSocio, Stember & Schrinsky, 2006). I en studie av Golsäter, Lingfors, Sidenvall och Enskär (2012) framkommer det att det inte finns några riktlinjer för hur länge ett hälsosamtal ska pågå utan det är upp till skolsköterskor att själva avgöra. Flera skolsköterskor anger att de avsätter ofta för kort tid för hälsosamtalet än vad det finns behov för (Golsäter et al., 2012).
Syftet med hälsosamtal är att identifiera funktionssvårigheter, sjukdomar och andra hälsoproblem men är även till för att övervaka elevers hälsa. Det ger också en möjlighet att upptäcka om elever har svårigheter i hemmet och om de oroar sig för något (Skolverket &
Socialstyrelsen, 2016). Vid planerade hälsosamtal möter skolsköterskor elever i ett bestämt upplägg där skolsköterskors handlingar främst är uppmuntrande, att informera, att instruera och att ge elever utrymme. Skolsköterskor behöver anpassa sina handlingar utifrån barnets ålder, utveckling och tidigare upplevelser. Förskolebarn behöver förberedas inför hälsosamtalet medan skolbarn kan informeras på plats (Golsäter, Enskär & Harder, 2013).
Elevers mognad är central för dess förmåga till kompetens när det gäller att vara delaktig och kunna samtala. En bedömning av elevers mognad har därför betydelse för samtalet både inför och under tiden det pågår och kan anpassas efter barnet. Elevers faktiska ålder kan ge en fingervisning om mognad, men ger ingen säker information om förmåga och kompetens (Socialstyrelsen, 2018). I en studie av Golsäter (2012) så beskrivs det som viktigt att skolsköterskor är väl förberedda inför hälsosamtalet. Vid den inledande delen av hälsosamtalet ska skolsköterskor informera elever om samtalets syfte (Golsäter, 2012). I många fall kan skolsköterskor uppleva att det är svårt att samtala om psykisk ohälsa (Golsäter, Lingfors, Sidenvall & Enskär, 2012). Skolsköterskor kan istället välja att fokusera på elevers fysiska status, även om de är medvetna om den ökning av psykisk ohälsa som finns bland elever (Golsäter et al., 2012). Elever som trivs i sin skola och med sina lärare träffar i större utsträckning skolsköterskor. Elever som inte känner sig tillfredsställda i skolan besöker inte heller skolsköterskor, även om där finns ett stort behov (Borup &
Holstein, 2006). Ovreeide (2000) beskriver att ett samtal är en levande process, det centrala i samtalet är självmedvetenhet och utveckling. Samtal med elever är ett möte mellan skolsköterskor och elever med olika förväntningar och lojaliteter. Några möten kan präglas av ängslan eller ångest, andra av hopp eller av besvikelser (Ovreeide, 2000). Elever har sällan ett problematiskt förhållande till sina livsförutsättningar, för de förutsättningarna är ett faktum som de organiserar sig i. Elever tar det utvecklingsstöd de kan få, eller söker den omedelbart bästa lösningen efter sina egna förutsättningar. Elever försöker därför att finna både utmaningar och trygghet i situationer som kan skapa otrygga och komplicerade sociala reaktioner hos dem. De har inte tillräcklig översikt över andras motiv och konsekvenser av situationen och är därför beroende av stabila vuxna med ett motiverat omtänksamt perspektiv på deras utveckling och en icke-utnyttjande relation till dem (Ovreeide, 2000).
Katie Erikssons omvårdnadsteori
I Katie Erikssons (2015) omvårdnadsteori beskrivs begreppet hälsa som en helhet av välbefinnande, friskhet och sundhet, där sundheten relateras till den psykiska hälsan.
Friskhet innebär den fysiska hälsa och välbefinnande är individens egna upplevelser av välbehag. Hälsa är så mycket mer än bara frånvaro av sjukdom. Hälsa innefattar hela människan och som formas av människans personliga upplevelser. Hälsa kan ses som en bärande kraft som alla individer har inom sig och detta är viktigt att främja. De som arbetar som vårdare har möjligheten att skapa förutsättningar för att främja hälsa hos en annan
5
individ. Hälsan ska ses som en del av livet och i ett sammanhang av kropp, själv och ande (Eriksson, 2015).
Lidandet utifrån Erikssons (2001) teori ska ses som en naturlig del av livet. Lidande ger sig i uttryck på olika sätt för olika människor. Det är inte alltid lätt att sätt ord på sitt lidande.
Det finns tre typer av lidande enligt Eriksson (2001), sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Som vårdare krävs kunskap och förståelse om lidandets innebörd för en annan individ. För en vårdare krävs mod för detta. Om vårdaren inte vill se, utan väljer att förneka lidandet, så kan vårdaren inte heller lindra lidandet. Exempel på saker som lindrar lidandet kan vara att samtala, uppmuntra, ge hopp och trösta. Eriksson (2001) menar att det naturliga vårdandet innebär att vårdaren ser lidandet i ett helhetsperspektiv där individens livssituation ska involveras och inte endast de kroppsliga och synbara (Eriksson, 2001).
Livsvärld
Hillman (2010) beskriver att förståelse för elevers egna upplevelser av sin livsvärld är en viktig del för skolsköterskor för att kunna identifiera dessa i hälsosamtalet. För enskilda elever kan psykisk ohälsa leda till att livsvärlden påverkas på ett omfattande och långvarigt sätt om behov inte identifieras och stöd ges (Hillman, 2010). Genom livsvärld finns lidande, sjukdom, hälsa och välbefinnande, i ett sammanhang (Dahlberg & Segesten, 2010).
Meningen med livet och livskraften för den enskilde blir en viktig del av vårdandet.
Livsvärlden kan både ses som den helhet av den värld som människan lever i, tillsammans med andra, med den kan också ses som personlig och unik för varje individ. Kroppen är en viktig del för de som arbetar inom hälso- och sjukvård. De närstående och den som blir vårdad är hela tiden i fokus om den som vårdar arbetar genom livsvärldsteorin (Dahlberg &
Segesten, 2010). Livsvärlden är den värld i vilken människor lever sina vardagliga liv, en värld av olika meningssammanhang. Många gånger tas den för given och livsvärlden existerar trots att en människa kanske inte alltid reflekterar över den. En vårdare ska ha kunskap att kunna se och förstå patientens hälsoprocesser. Förståelse för vad välbefinnande och hälsa betyder för den enskilde är betydelsefullt samtidigt som individen upplever en sjukdom eller ett lidande. En vårdare ska förstå hur en sjukdom eller ett lidande påverkar hela människans livssammanhang och mening, och inte bara ser symtomen av sjukdomen eller effekterna av en behandling. Från kroppen kan en vårdare utläsa symtom och med kroppens hjälp syns om en individ svarar på den behandling som är given. Men utifrån livsvärldsteorin är människan något mer än bara det kroppsliga. Det är en kropp som är fylld med olika erfarenheter och minnen samt känslor och tankar. Utan kroppen skulle människan inte leva. En betydande faktor för människan som individ är att när allt är om vanligt mår den enskilde ofta bra, men om något i vardagen förändras eller inträffar kommer livet ofta i gungning (Dahlberg & Segesten, 2010).
Känsla av sammanhang (KASAM)
Skolsköterskors arbete med elever har ett salutogent perspektiv där skolsköterskor ska vara uppmärksamma på tecken som tyder på ohälsa (Clausson & Morberg, 2019). KASAM är ett begrepp som myntades av Antonovsky (2005) och beskrivs utifrån salutogenes teori. Enligt denna teori kan individer trots att de har fysisk eller psykisk sjukdom, vara vid god hälsa om individen kan känna sig delaktig i ett sammanhang som är förståeligt och meningsfullt. Detta beskrivs enligt Antonovsky (2005) utifrån det salutogena tänkandet och är fundamentet i
6
begreppet KASAM som innebär; känsla av sammanhang. Det salutogena perspektivet betyder Hälsans ursprung. Grunden i denna teori handlar om hur människan behåller hälsan, eller förbättrar den, även vid sjukdom och lidande. Enligt Antonovsky (2005) så klarar människor att behålla god hälsa trots sjukdom om de har förmågan till begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, vilka beskrivs som grundbegreppen av KASAM.
Förmågan till Begriplighet kan beskrivas genom att kunna förstå och reflektera kring olika händelser eller situationer. Hanterbarhet innebär att individen har förmåga att kunna bemöta de olika situationerna på ett konstruktivt sätt. Meningsfullhet innebär hur situationen eller händelsen värderas i ett större sammanhang men även på ett personligt plan. KASAM för en individ är avgörande för hur personen klarar fysisk och psykisk ohälsa, enligt Antonovsky (2005). Om en individ med psykisk ohälsa har förmågan till KASAM innebär det att individen har de resurser som krävs för att kunna känna hälsa och uppleva livet som meningsfullt (Antonovsky, 2005).
PROBLEMFORMULERING
Forskning visar att psykisk ohälsa bland elever ökar och att det är viktigt att sätta in relevanta åtgärder i ett tidigt skede. Psykisk ohälsa påverkar elevers lärande på ett negativt sätt. Att identifiera psykisk ohälsa är en komplex uppgift och skolsköterskor blir en viktig resurs eftersom hen träffar alla elever. Hälsa ska ses som en helhet av välbefinnande, sundhet och friskhet. Alla elever har rätt till fysisk hälsa, psykisk hälsa och att få känna välbehag.
Skolsköterskors främsta uppgift är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med alla elever i skolan och att främja deras psykiska och fysiska hälsa. För att skolsköterskor ska kunna hjälpa elever som har ett lidande måste de våga bemöta lidandet och samtidigt ha viljan att lindra lidandet. Detta kan skolsköterskor göra genom att uppmuntra, trösta, ge hopp och samtala med elever som har psykisk ohälsa samt att deras möjligheter att identifiera elevers ohälsa ökar om elever upplever en känsla av sammanhang. Genom hälsosamtal med skolsköterskor kan elevers livsvärld fångas upp och skolsköterskors möjligheter att hjälpa dessa elever ökar samt att de får förståelse för elevers upplevelser av hälsa och lidande.
Skolsköterskor bör ha kunskap om att elever är unika individer med känslor, tankar, minnen och erfarenheter som tillsammans i ett sammanhang påverkar elevers livsvärld och hälsoprocesser. Hälsosamtalet med elever ger skolsköterskor möjlighet att upptäcka de elever som har ett sämre psykiskt mående. Det förefaller finnas begränsat med studier som undersökt skolsköterskors perspektiv av hälsosamtal med elever som har psykisk ohälsa och föreliggande studie belyser vikten av ökad kunskap i ämnet.
Syftet med denna studie är att få fram skolsköterskors erfarenheter av hälsosamtal med elever som har psykisk ohälsa genom att göra en metasyntes grundat på tidigare kvalitativ forskning. Kunskapen som avses skapas i denna studie ska förhoppningsvis komma till nytta för skolsköterskor på grund- och gymnasieskolan och samtidigt främja hälsa hos elever.
SYFTE
Syftet med denna metasyntes var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av hälsosamtal med elever som har psykisk ohälsa.
7
METOD
I denna studie valdes metasyntes som forskningsmetod, beskriven av Polit och Beck (2017).
Metasyntes som metod används för att sammanställa, analysera och tolka tidigare kvalitativa forskningsresultat. Detta ger en översikt av ett specifikt forskningsområde och ökad förståelse för individers erfarenheter och upplevelser. Metasyntes är ett systematiskt tillvägagångsätt när en övergripande sammanställning av tidigare forskningsresultat genomförs (Polit & Beck, 2017). Polit och Beck (2017) beskriver metasyntes som en analys av resultat från ett urval av studier. En metasyntes innebär att göra en ny kvalitativ studie grundat på tolkningar av tidigare forskningsresultat som jämförs och sammanställs. Detta kan leda till underlag för ett förbättringsarbete (Polit & Beck, 2017).
Enligt SBU (2017) är det av viktigt att tydligt dokumentera och redovisa tillvägagångssättet vid en systematisk litteraturstudie för att läsaren ska kunna följa hur arbetsprocessen genomförts. Det ska finnas tydlig dokumentation om hur författarna sökt litteratur, vilket urval som gjorts och hur kvalitetsgranskningen har genomförts (SBU, 2017). En kvalitetsgranskning av de artiklar som urskilts ska genomföras vid en metasyntes och med fördel kan en granskningsmall användas som stöd i granskningsprocessen, enligt Polit och Beck (2017).
En induktiv ansats används där datamaterialet analyseras med kvalitativ innehållsanalys beskriven av Graneheim och Lundman (2004). En induktiv ansats är en förutsättningslös analys av texter baserat i denna studie på skolsköterskors berättelser. Kvalitativ innehållsanalys används för att sammanställa och analysera data från tidigare forskning.
Fokus är att beskriva variationer och jämföra skillnader och likheter i olika texter. Dessa redovisas i kategorier eller teman (Graneheim, Lindgren & Lundman, 2017). Denna metasyntes epistemologiska grund har en tolkande utgångspunkt i individers erfarenheter och är den huvudgren inom filosofin som handlar om på vilket sätt ny kunskap tas fram. Den ontologiska utgångspunkten grundas på en tolkande vetenskapssyn. En tolkande vetenskapssyn innebär att få ökad förståelse om människors erfarenheter eller upplevelser (Priebe & Landström, 2017). I föreliggande studie var syftet att tolka och inhämta kunskap om skolsköterskors erfarenheter av hälsosamtal med elever som har psykisk ohälsa och syftet med denna studie är i enlighet med studiens epistemologiska och ontologiska antagande.
Urval
Inklusionskriterierna var vetenskapliga artiklar med en kvalitativ forskningsdesign som inkluderade skolsköterskors beskrivningar av erfarenheter av hälsosamtal med elever som har psykisk ohälsa. För att få tillräcklig variationsrik data var artiklarna publicerade mellan åren 2000-2020. Några avgränsningar till specifika länder gjordes inte. Valet att avgränsa till engelskspråkiga artiklar gjordes för att få ett större underlag till studien än endast svenska artiklar inom området. Artiklarna var vetenskapligt granskade, peer reviewed, vid publicering. Enligt Mårtensson och Fridlund (2017) innebär peer reviewed att forskare har granskat och godkänt att artikeln publiceras samt att artiklar som är peer reviewed är publicerade i vetenskapliga tidskrifter (Mårtensson & Fridlund, 2017). Inga avgränsningar
8
gjordes beträffande artiklarnas deltagares ålder, genus eller antal år som yrkesverksamma skolsköterskor. Detta då ett stort utbud av underlag till studien var önskvärt.
Exklusionskriterier var artiklar skrivna ur endast ett elev perspektiv eller endast perspektiv utifrån vårdnadshavare.
Datainsamling
Artikelsökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och Medline (ebsco) via Högskolan Skövdes bibliotek databas. Enligt SBU (2017) bör minst två databaser användas vid en systematisk litteraturstudie. Dessa databaser valdes då de hade artiklar som var inriktade på hälso- och vårdvetenskap samt hade ett stort utbud av tidskrifter. Artikelsökningarna genomfördes i februari, år 2020. De sökord som användes och som kombinerats på olika sätt var de engelska orden: school nurse, school nurses, school health nurses aspects, health dialogue, school nurses perspective, pupil, health promotion, dialogue, mental illness, mental health samt school nurs*. Sökkombinationer med den booleska operatorn ”AND”
har använts. Forsberg och Wengström (2016) beskriver betydelsen av att använda ”AND”
är för att få en mer begränsad sökning och ett smalare utfall. Endast den booleska operatorn
”AND” användes vid denna studie då utfallet av artiklar blev för stort vid användning av
”OR”. Trunkering användes vid ett tillfälle vid sökordet nurs* för att få ett bredare utfall av artiklar som använde nurse, nurses eller nursing. Enligt SBU (2017) så ska tillvägagångssättet vid en artikelsökning finnas väl dokumenterad för att läsaren ska kunna repetera sökningen. Någon allmän standard för hur dokumentationsmallen ska se ut, finns inte. Däremot är det viktigt att följande information redovisas: namn på databas, datum för sökning, de exakta söktermer som använts, eventuella avgränsningar och hur söktermerna har kombinerats (SBU, 2017). I Tabell 1 redovisas artikelsökningen.
Tabell 1. Redovisning av artikelsökning enligt SBU (2017). Söksträng, datum, databas, avgränsningar, antal träffar, antal lästa abstrakt och antal valda artiklar redovisas.
Söksträng: Datum
för sökning:
Data- bas:
Avgränsningar Antal träff- ar
Antal lästa abstrakt
Antal valda artiklar school nurses
“AND” health promotion “AND”
dialogue
2020-02- 24
Medline (ebsco)
Publicerade 2000-2020 Engelskt språk
8 8 2
School nurs* “AND”
mental health
“AND” dialogue
2020-02- 24
Cinahl Publicerade 2000 - 2020
Peer Reviewed
4 4 1
School nurses
”AND” dialogue
2020-02- 24
Medline (ebsco)
Publicerade 2000-2020 Engelskt språk
17 17 2
School nurses
”AND” mental illness
2020-02- 24
Medline (ebsco)
Publicerade 2000-2020 Engelskt språk
5 5 1
School nurse “AND”
health dialogue
2020-02- 25
Cinahl Publicerade 2000-2020 Peer Reveiwed
15 15 1
9
Söksträng: Datum
för sökning:
Data- bas:
Avgränsningar Antal träff- ar
Antal lästa abstrakt
Antal valda artiklar School nurse “AND”
pupil “AND” mental health
2020-02- 25
Cinahl Publicerade 2000-2020 Peer Reweived
16 16 1
School health nurses aspects "AND"
health promotion
2020-05- 25
Medline (ebsco)
Publicerade 2000-2020 Engelskt språk
1 1 1
School nurses perspective "AND"
health promotion
2020-05- 25
Medline (ebsco)
Publicerade 2000-2020 Engelskt språk
2 2 1
Artikelsökningarna gav totalt 68 artiklar. Enligt Willman och Stoltz (2017) beskrivs det första steget i granskningsprocessen att välja ut de artiklar som ska inkluderas i metasyntesen och detta sker utifrån de förvalda inklusionskriterierna (Willman & Stoltz, 2017). För att inte missa någon relevant artikel togs beslut att läsa samtliga 68 abstrakt även om inte artiklarnas titel överensstämde med denna studies syfte. Efter att ha läst de 68 artiklarnas abstrakt valdes att exkludera 58 artiklar där syfte, perspektiv och metod inte svarade mot denna studies syfte eller där artiklarna förekommit i flera av databaserna. Totalt inkluderas 10 abstrakt som svarade mot studiens syfte och samtliga 10 artiklar lästes i fulltext av båda författarna.
Enligt Willman och Stoltz (2017) är det inte alltid tydligt vilken forskningsmetod en artikel har använt men det är viktigt att kunna fastställa om möjligheten finns att kunna lägga samma artiklars resultat till en metasyntes. Att inkludera en artikel är beroende på vilken metod som använts och ska göras i relation till syftet som formulerats för metasynten. Om valet blir att inkludera artiklar med en annan forskningsdesign eller med fler perspektiv än de förvalda inklusionskriterierna, blir ett ställningstagande nödvändigt att göra utifrån om artikeln kan inkluderas i metasyntesen eller inte (Willman & Stoltz, 2017). Samtliga tio artiklar lästes i fulltext och sedan diskuterades artiklarnas innehåll. De tio artiklarna bedömdes som relevanta att inkluderas i denna metasyntes. Nästa steg i granskningsprocessen var att genomföra en kvalitetsgranskning av de inkluderade artiklarna. Kvalitetsgranskning genomfördes med hjälp av granskningsmall från SBU (2020). Enligt SBU (2017) används granskningsmallar enbart som stöd vid bedömning av kvalitén på den vetenskapliga forskningen. Enligt SBU (2017) så uppfyller sällan studier alla kvalitetskriterier men granskningsmallen kan användas för att påvisa vilka brister en studie kan ha. De som granskar måste avgöra betydelsen av dessa brister och hur bristerna påverkar tillförlitligheten. Innan granskningen påbörjas är det bra om de som ska granska kommer överens om några aspekter som de avser är viktiga för kvalitén av studien (SBU, 2017). Vid artikelgranskningen i denna studie användes granskningsmallen: Bedömning av studier med kvalitativ metodik, hämtad från SBU (2020) och finns i Bilaga 1. Vid en kvalitetsgranskning bedöms studier med låg, medelhög eller hög kvalité (SBU, 2017). En beskrivning saknades av hur svaren skulle se ut för att motsvara om studien var av medelhög eller hög kvalité. Här avgör författarna det själva (SBU, 2017). I denna studie valdes att fokusera på artiklarnas val av metod, perspektiv, analysmetod, resultatets relevans och att etiska övervägande fanns väl beskrivna. Samtliga tio artiklar bedömdes med hög kvalité och inkluderas i denna studie.
Efter genomförd kvalitetsgranskning lästes samtliga artiklars resultat noggrant och de tio artiklarnas resultat var tillräckligt lika för att kunna syntetiseras. Enligt Willman och Stoltz
10
(2017) ska minst tio enskilda studier inkluderas i metasyntes för att den ska anses meningsfull och trovärdig (Willman & Stoltz, 2017). Enligt SBU (2017) ska en sammanställd dokumentation över de studier som inkluderats i en metasyntes redovisas. Där ska tydligt framgå referens, syfte, metod, urval, resultat och bedömning av studiens kvalité (SBU, 2017). En sammanställning av de inkluderade artiklarna presenteras i Bilaga 2. Där redovisas artiklarnas; författare, år, land, tidskrift, syfte, perspektiv, metod, antal deltagare, resultat samt bedömningen av artiklarnas kvalité utifrån granskningsmallen hämtad från SBU (2020).
Analys
Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys beskriven av Graneheim och Lundman (2004). De valda artiklarna lästes vid upprepade tillfällen för att få en djupare förståelse och en helhet av texten. Därefter identifierades meningsbärande enheter som meningar, begrepp eller stycken från texten. De meningar som identifierades var relevanta och svarade mot syftet. Meningsenheterna kondenserades, det vill säga kortades ned, utan att förlora väsentligt innehåll för att få ett mer lätthanterligt material att bearbeta. I samband med kondensering abstraherades texten och benämndes med koder. Koderna jämfördes sedan med varandra för att finna likheter och skillnader. De koder som hade ett liknande innehåll sammanfördes under preliminära kategorier. Detta resulterade i två kategorier med fem underkategorier. Kategorierna representerar det manifesta, det vill säga det synliga och textnära. Ett tema identifierades slutligen som beskriver textens underliggande mening, det latenta innehållet i datamaterialet.
Etiska överväganden
I denna studie har Vetenskapsrådets (2017) forskningsetiska principer följts. Artiklar som har används i resultatet har blivit granskade och godkända av en etisk kommitté, eller där etiska övervägande har gjorts och redovisats tydligt av författaren. Detta innebär att varje studies deltagare gett samtycke till att delta, att det gavs möjlighet att avbryta utan att ange orsak samt att allt material hanterades konfidentiellt. Denna metasyntes krävde inget etiskt godkännande för att genomföras. Med hjälp av granskningsmall från SBU (2020) har ett etiskt förhållningssätt använts vid varje artikelgranskning. Enbart artiklar med hög kvalitet har inkluderats där författare haft etiskt resonemang och förhållningssätt. Artiklarna har granskats av experter inom området (peer review) och underlaget håller hög kvalitet.
Förförståelse
Enligt Forsberg och Wengström (2016) ska förförståelsen klargöras vid en kvalitativ studie där en beskrivning av personliga erfarenheter görs som kan påverka analysen. Den kunskap som forskaren har inom ämnet som ska studeras eller forskas kring, kallas förförståelse (Forsberg & Wengström, 2016). Till denna studie var båda författarna yrkesverksamma skolsköterskor sedan två år tillbaka med ett intresse för elever som har psykisk ohälsa.
Författarnas förförståelse inom ämnet har under hela arbetsprocessen lagts åt sidan för att inte kunna påverka analysprocessen och resultatet. Författarna till denna studie har haft en regelbunden och aktiv diskussion under hela analysprocessen för att på så vis undvika personliga värderingar inom ämnet.
11
RESULTAT
Utifrån analysen framkom ett huvudtema samt två kategorier och fem underkategorier.
Dessa presenteras i Tabell 1.
Tabell 1. En presentation av tema, kategorier och underkategorier
Tema Kategori Underkategori
Förmedla trygghet
Visa sig tillgänglig Bygga stabil grund för
en förtroendefull relation
Bekräfta elevers upplevelser
Ha tilltro för egen förmåga Visa ett genuint intresse
för elever
Bygga ömsesidig tillit
Vara närvarande
Tema – Bygga stabil grund för en förtroendefull relation
För att kunna förmedla trygghet krävs att skolsköterskor visar sig tillgängliga så att elever har möjlighet till spontana samtal utifrån egna behov. Skolsköterskor bekräftar elevers upplevelser för att stimulera till att ta kontroll över egen hälsa. Genom att skolsköterskor har tilltro för egen förmåga finns förutsättningar att identifiera risker och ge elever stöd vid psykisk ohälsa. Visa genuint intresse för elever är en förutsättning för dialog i mötet. Genom att bygga ömsesidig tillit grundläggs förtroende för vården och risken för psykisk ohälsa minskas. Vara närvarande möjliggör att uppmärksamma elevers behov och upptäcka bakomliggande orsaker till bekymren.
Förmedla trygghet
Denna kategori handlar om att förmedla trygghet i mötet, en förutsättning för ett givande hälsosamtal. Detta innefattar att visa sig tillgänglig, bekräfta elevers upplevelser och ha tilltro för egen förmåga.
Visa sig tillgänglig
Skolsköterskor upplever att de behöver finnas tillgängliga dagligen för möten med elever och för att elever ska ges möjlighet till spontana samtal att berätta om sin psykiska ohälsa.
De anger att de behöver ha drop in mottagning ett par dagar i veckan så elever har möjlighet att komma förbi spontant om de har behov av det (Kraft & Eriksson, 2015). En lugn och inbjudande atmosfär får elever att känna sig bekväma hos skolsköterskor. All uppmärksamhet riktas mot den enskilda eleven vilket betyder att inga störande objekt får förekomma som exempelvis telefoner, framhåller skolsköterskor (Borup, 2002).
12
Utgångspunkt för samtalet är vanligtvis fysiska åkommor som återkommande huvudvärk, magbesvär och smärta i kroppen enligt beskrivning av skolsköterskor. De upplever att det behöver finnas avsatt tid till ostörda samtal för att kunna kartlägga orsakerna till elevers fysiska symtom då det ofta finns bakomliggande orsaker till besvären (Skundberg & Moen, 2017). I en studie av Skundberg och Moen (2017) framhåller skolsköterskor att återkommande kontakt med elever, för att ge råd och stöd, skapar förutsättningar som leder till att elever kan bryta upp från det sociala sammanhang de vuxit upp i. De framhåller att elever ofta har diskuterat hälsosamtalets innehåll med en vän eller sin mamma. Det är flera förutsättningar som främjar att elever berättar om sin psykiska ohälsa som att vara tillgänglig, ha gott om tid, trevlig miljö och ”verktyg” att arbeta med. Skolsköterskor framhåller att hen ska kunna samtala på ett sätt så elever kan sätta ord på sin psykiska hälsa och att värna om förtroendet. De menar att utbildning och erfarenhet av att arbeta med psykisk ohälsa är till nytta i mötet med elever (Skundberg & Moen, 2017). Skolsköterskor framhåller att de lägger ner mycket tid på att skapa förtroende med elever (Kraft & Eriksson, 2015). Tillgängligheten begränsas av skolsköterskors tid och arbetsbelastning, men även av hur arbetet organiseras. De framhåller vikten av att finnas på skolan eftersom elever använder elevhälsan på olika sätt. Några kommer ofta förbi, andra kommer endast förbi när de verkligen har en orsak (Borup, 2002). Skolsköterskor upplever att elever är mer bekväma och talar mer öppet i gruppsamtal. De inspirerar varandra att lära om hälsa och de upplever att elever tar upp problem och ställer frågor till varandra. Några elever upplevs ha mycket erfarenhet i vissa frågor medan andra inte har någon erfarenhet alls och på så vis delger de varandra erfarenheterna (Borup, 2002). Skolsköterskor har i uppgift att följa upp elevers skol- och hälsosituation och kan göra detta utifrån att de finns tillgängliga på skolan.
Hälsosamtalet ska stärka elevers resurser för att säkerställa att de kan hantera den stress och belastning som är en del av livet. Att finnas tillgänglig, och genom samtal med elever, kan skolsköterskor upptäcker elevers problem. Det kan exempelvis vara problem med kamrater, relationer, sömnproblem eller sorg. Skolsköterskor framhåller att om de finns tillgängliga är möjligheten större att kunna hjälpa och stödja dessa elever (Skundberg & Moen, 2017).
Bekräfta elevers upplevelser
Skolsköterskor beskriver att bekräfta elever påverkar elevers känsla av trygghet i samtalet hos dem. De menar att det är viktigt att elever vet att de kan tala ostört med skolsköterskor och att de blir bekräftade (Kraft & Eriksson, 2015). Skolsköterskor anser att genom hälsosamtal får de kontakt med elever, både pojkar och flickor. Vissa grupper av elever är mer motvilliga att delta i hälsosamtal än andra (Rosvall & Nilsson, 2016). I en studie av Golsäter, Sidenvall, Lingfors och Enskär (2011) framhåller skolsköterskor att hälsosamtalet utgår från elevers behov och vad elever upplever vara viktigt att samtala om. Hälsosamtalen fokuserar på elevers styrkor och resurser för att förmå elever att göra hälsosamma val och förbli hälsosamma som vuxna. Skolsköterskor anger att de handleder elever till att bättre kunna ta kontroll över sin hälsa. En hälsoenkät och hälsoprofil upplevs av skolsköterskor underlätta kommunikationen om hälsa och livsstil vid hälsosamtalen. Det ger struktur för samtalet med tydliga och tillämpbara utgångspunkter med fokus på elevers perspektiv och enkäten fungerar som en guide. Hälsoenkäten kan dock i vissa fall ha en motsatt effekt då elever förefaller uppleva det som en strikt bedömning och därför kompliceras dialogerna framhåller skolsköterskor. Elever kan behöva samtala om det som inte tas upp i de frågor hälsoenkäten innehåller (Golsäter et al., 2011). De beskriver att klarhet uppstår både för dem själva och för elever när de dokumenterar en hälsoplan och sätter upp delmål och mål,
13
tillsammans med elever. Genom att dokumentera vad de kommer överens om, blir elevers problem mer synligt för både elever och skolsköterskor (Wigert, Fors, Nilsson, Dalenius, &
Golsäter, 2019). I en studie av Golsäter, Sidenvall, Lingfors och Enskär (2011) framhåller skolsköterskor att de upplever användningen av en hälsoenkät som ett bra sätt att strukturera upp hälsosamtalet på och fokusera på elevers situation. Hälsa och livsstil är, i och med profilen, konkret och förståeligt vilket också öppnar upp för en naturlig dialog. Ett omfattande frågeformulär gör det möjligt för skolsköterskor att skapa en förståelse för elevers situation och vanor, framhåller skolsköterskor (Golsäter et al., 2011). De beskriver att de baserar sin rådgivning på elevers berättelser (Wigert et al., 2019). Elever har kompetens om sin egen hälsa, vilket betyder att de har kunskap om sina problem och sina behov (Borup, 2002). Det framhålls viktigt att lyssna vad elever har att säga. De är kompetenta, kan tänka logiskt och är bra medarbetare (Borup, 2002). Skolsköterskor betonar att det är ett krav att kunna lyssna till elevers berättelser och hur de upplever känslan av återkommande smärta, för att den personcentrerade vården ska fungera. Skolsköterskor försöker förstå hur smärta påverkar elevers dagliga liv och hur det kan påverka det psykiska måendet samt att de inhämtar kunskap om hur de ska hjälpa elever att minska smärtan (Wigert et al., 2019). I en studie av Skundberg och Moen (2017) framhåller skolsköterskor att elever ska få samtala i sitt eget tempo om ämnen som de själva vill ta upp, i stort och i smått, för att känna sig trygga. Det kan vara svårt för elever att sätta ord på sin psykiska ohälsa. Samtalet med skolsköterskor kan ge elever ny kunskap och ett annat perspektiv på sig själva och sina egna tankar och förståelse av deras livssituation, menar skolsköterskor (Skundberg & Moen, 2017). Hjälp från skolsköterskor att få insikt i egna hälsovanor och träna sig i det ger elever en generell förbättring av den psykiska hälsan, framhåller skolsköterskor. De menar också att de ofta gör elever passiva genom att vara för snabba med att hitta förklaringar till elevers smärta samt orsaken till det (Wigert et al., 2019).
Ha tilltro för egen förmåga
Skolsköterskor upplever en strävan efter att bygga tillitsfulla relationer till elever och deras föräldrar vilket kräver att skolsköterskor har tilltro till sig själva och deras yrkesroll (Kraft
& Eriksson, 2015). I en studie av Doi, Wason, Malden, och Jepson (2018) framhålls skolsköterskors beskrivning av behov av utbildning i psykisk ohälsa som ger dem nödvändiga färdigheter och kunskaper för att kunna upptäcka och identifiera risker hos elever. Utbildning möjliggör tidigare upptäckt för ett risktagande beteende eller om det finns potentiella problem. Skolsköterskor anger att de har nytta av utbildning inom psykisk ohälsa.
Vetskapen om metoder som syftar till att bygga praktiska färdigheter för att identifiera risker, ökar deras möjligheter att kunna leverera insatser när elever har psykisk ohälsa samt för att kunna främja hälsa (Doi et al., 2018). Skolsköterskor påpekar att de har ökat deras förståelse om hur de ger råd till elever. Tidigare har de ofta fört monolog istället för att involvera elever i en dialog (Wigert et al., 2019). Ett lyckat hälsosamtal är ett samtal där skolsköterskor har bestämt dagordningen tills elever tar över samtalet. Skolsköterskor framhåller att de upplevs ansvariga för elever till dess att eleven själv blir ansvarig för sina handlingar. De anser att hemligheten bakom ett bra hälsosamtal är att vara i nuet, att vara aktiva och att välja att starta samtalet utifrån elevers önskemål så hen själv kommer igång att reflektera (Borup, 2002).
Skolsköterskor upplever att de använder intuition för att finna elever som mår dåligt. Denna intuition är ofta beskriven som vibbar och känslor, vilket motiverar skolsköterskor att bygga upp en relation med elever. Deras oro bekräftas ofta, vilket är ett resultat av att intuitionen som bygger på erfarenheter och kunskap ofta stämmer (Kraft & Eriksson, 2015). De
14
förklarar att det är viktigt att se hela elevers livssituation och därefter bestämma om elever är i behov av hjälp från en annan yrkesprofession (Wigert et al., 2019). Skolsköterskor beskriver att det råder brist på utbildning inom psykisk hälsa/ohälsa bland elever. Det finns även brist på förståelse hos övrig personal på skolan att det är viktigt att arbeta med psykisk ohälsa. Samarbete med andra skolsköterskor och handledning skulle ge kompetensutveckling anser skolsköterskor (Skundberg & Moen, 2017). I en studie av Doi, Wason, Malden, och Jepson (2018) framhålls att skolsköterskor som saknar utbildning och erfarenhet av psykisk ohälsa bidrar till att de hanterar elever med psykisk ohälsa annorlunda.
De lämnar över tidigare till andra vårdgivare i jämförelse med specialistutbildade skolsköterskor med mer erfarenhet. Skolsköterskor anger att lärare kan vara ett hinder för att elever ska välja att gå till dem. Detta på grund av att elever känner att de måste berätta om orsaken till besöket hos sin skolsköterska för sin lärare, samtidigt som elever egentligen inte alls vill berätta för sin lärare om sin psykiska ohälsa (Doi et al., 2018). Skolsköterskor uppger att de inte aktivt söker ny forskning och nya rön inom ämnet utan väljer att arbeta som de alltid gör då det upplevs enklast (Reuterswärd & Lagerström, 2010). Detta leder till att samtalen med elever som har en psykisk ohälsa blir mer osäkra och skolsköterskor upplever en känsla av otillräcklighet i mötet med dessa elever, eftersom kunskapen saknas (Reuterswärd & Lagerström, 2010). Skolsköterskors roll i skolan kan uppfattas som oklar vilket gör att de ofta upplever sin arbetssituation som väldigt pressad. De har ofta svårt att hinna med allt som de förväntades göra, utöver de arbetsuppgifter de är ålagda att göra enligt lagen. De beskriver att de ofta upplever en pressad arbetssituation och att de inte får den kompetensutveckling de är i behov av för att möta elever med psykisk ohälsa (Hoekstra, Young, Eley, Hawking, & McNulty, 2016).
Visa ett genuint intresse för eleven
Denna kategori handlar om att visa genuint intresse för elever, en förutsättning för dialog i mötet. Detta innefattar att bygga ömsesidig tillit och vara närvarande.
Bygga ömsesidig tillit
I en studie av Doi, Wason, Malden, och Jepson (2018) framhålls av skolsköterskor att elever som upplever en tillit till skolsköterskor möjliggör för elever att senare i livet även känna tilltro för vården, vilket minskar risken för psykisk ohälsa. De beskriver att det är viktigt att bygga förtroende med elever innan de diskuterar känsliga problem. Förtroendet mellan skolsköterskor och elever möjliggör för elever att känna att de kan samtala om känsliga ämnen, menar skolsköterskor (Doi et al., 2018). De beskriver också att sekretess kan underlätta för mötet med elever. De uttrycker att elever upplever att det är bra att skolsköterskor inte får skvallra för någon. Denna sekretess underlättar för att ett förtroende skapas mellan skolsköterskor och elever (Kraft & Eriksson, 2015). I en studie av Kraft och Eriksson (2015) beskriver skolsköterskor att gott om tid till samtal avsätts för att etablera tillit och förtroende med elever samt för att skapa en trygg miljö. Flera samtal behövs för att elever ska ”öppna sig” och hur många samtal som behövs är beroende på hur allvarliga besvären är. De framhåller att det är svårt för elever att tala om sina livsbesvär första gången och det är viktigt att inte pressa elever i samtalet. Skolsköterskor beskriver att de är övertygade om att hälsosamtalen ligger till grund för den framtida relationen med elever.
Huruvida skolsköterskor lyckats skapa en förtroendefull relation framgår när elever återkommer för att samtala, vilket också ökar möjligheterna att finna elevers sårbarhet. En
