Statens geotekniska institut581 93 Linköping Tel: 013–20 18 00 E-post: sgi@swedgeo.se Internet: www.swedgeo.se

Statens geotekniska institut

581 93 Linköping Tel: 013–20 18 00 E-post: sgi@swedgeo.se Internet: www.swedgeo.se

i Sverige sommaren 2004

Foto: SGI sommaren 2004

Regeringsuppdrag 2004-07-29 (Fö2004/1661/CIV)

Erfarenheter av översvämningar i Sverige sommaren 2004

FÖRORD

I regeringsbeslut 2004-07-29 (Fö2004/1661/CIV) uppdrogs åt bl.a. Statens geotekniska institut (SGI) att senast 15 september 2004 redovisa erfarenheterna av sommarens över- svämningar i Sverige.

I utredningen redovisas utöver våra erfarenheter även vår roll och medverkan under som- marens översvämningar. Vi pekar dessutom på behov av ökad riskhänsyn vid samhällspla- nering, ökade insatser av förebyggande åtgärder och ökad beredskap mot naturolyckor som en följd av förväntade klimatförändringar.

Utredare har varit överingenjör Elvin Ottosson.

Linköping 2004-09-14

Birgitta Boström Generaldirektör

INNEHÅLL

Struktur... 6

SGI:s erfarenheter av sommarens översvämningar... 6

SGI:s roll... 7

SGI:s medverkan ... 7

Pressmeddelande 2004-07-13... 8

Medverkan i analysgrupp 2004-07-15... 8

Stöd åt räddningstjänsten i Ljungby kommun, 2004-07-17 ... 9

Rådgivning och stöd per telefon, 2004-07-18 -- 2004-08-02... 10

Framtida riskhänsyn och beredskap ... 10

Klimatförändringar ... 10

Strategier... 11

Kvalitetshöjd planering ... 11

Databaser ... 12 Bilaga: Handlingsplan vid ras och skred – Ansvar och rutiner

STRUKTUR

I rapporten redovisas i enlighet med regeringens beslut SGI:s erfarenheter av sommarens översvämningar i Sverige. Vi beskriver även vår roll med stöd åt bl.a. räddningstjänster i samband med naturolyckor samt vår medverkan unders sommarens översvämningar.

I rapporten redovisas även behov av ökad riskhänsyn vid samhällsplanering och ökad be- redskap mot naturolyckor. Förslag på åtgärder ges.

SGI:s ERFARENHETER AV SOMMARENS ÖVERSVÄMNINGAR

SGI:s insatser under sommarens översvämning har berört geotekniska frågeställningar. Vår medverkan har således varit begränsad, sett till samhällets totala insatser. Vi har därför inte den överblick av helheten som krävs för att värdera beredskapen (utöver vår egen), kris- hantering, samverkan, ansvarsfördelning och förebyggande åtgärder som efterfrågas i re- geringsbeslutet. Utifrån vad vi varit delaktiga i kan vi dock bedöma att det operativa arbe- tet varit välorganiserat, fungerat på ett bra sätt och varit väl strukturerat med tydliga prio- riteringar och mål för skyddsarbetet.

SGI har en intern handlingsplan, Bilaga, som omfattar institutets beredskap vid skred och ras eller risk för skred och ras. Syftet med planen är att öka beredskapen att möta samhäl- lets behov och förväntningar vid plötsliga och oväntade naturolyckor. Planen utgör under- lag för att i en krissituation göra rätt saker på ett strukturerat sätt. I planen klargörs an- svarsgränser och funktionsvisa uppgifter inom institutet. Planen har övats och tillämpats flera gånger med gott resultat.

SGI kan konstatera att vi direkt kunde möta det behov av geotekniskt myndighetsstöd som uppstod och efterfrågades till följd av översvämningarna sommaren 2004.

För att snabbt kunna värdera geotekniska risker och behov av åtgärder vid naturolyckor är det av största betydelse att all information finns tillgänglig och systematisk ordnad så att den direkt kan utnyttjas som underlag i arbetet. Sådan värdefull och nödvändig information kan tex. bestå av topografiska och geologiska kartor, karteringar (översvämnings- och sta- bilitetskartering), geotekniska utredningar, grundläggningssätt för byggnader och kon- struktioner, utförda förstärkningar och skyddsåtgärder (för att öka stabiliteten och för att förhindra erosion), djupförhållanden i vattendrag, tidigare inträffade händelser i form av ras, skred och erosion, tidigare extremvärden för flöden och vattennivåer, etc.

Erfarenheterna från medverkan vid sommarens översvämningar, och tidigare insatser i andra sammanhang, visar att det finns påtagliga brister inom detta område vilket försvårar och fördröjer arbetet med värdering av risker och behov av åtgärder. Bristerna består såväl av att underlag saknas eller är svårtillgängligt som av bristande systematik i befintliga ar- kiv. Beredskapen att snabbt få klarlagt vilka handlingar som finns och att få fram dessa handlingar är vanligtvis låg. SGI ser här att det finns en påtaglig förbättringspotential.

De geotekniska skador (ras, skred och erosion) som inträffade i Småland kan betraktas som relativt små och lokala. De geotekniska hotbilderna var också relativt begränsade med hän- syn till översvämningarnas omfattning. Förutsättningar för allvarliga geotekniska natur-

olyckor i form av ras och skred inom stora sammanhängande markområden fanns inte. Den trots allt begränsade omfattningen av skador och de geotekniskt begränsade hotbilderna kan tillskrivas regionens gynnsamma geologiska och topografiska förhållandena. SGI kan dock fastslå att om motsvarande vädersituation skulle inträffa i andra geotekniskt känsliga- re regioner måste man räkna med allvarligare skador och hotbilder. Man kan inte dra slut- satsen att vädersituationer likt sommarens i Småland generellt ger små eller måttliga geo- tekniska skador.

SGI:s ROLL

SGI är en myndighet med sektorsansvar för det geotekniska området, dvs. jords och bergs tekniska egenskaper och tillämpningen i markanvändning och byggande. Häri ingår bland annat geologi, grundläggning med stabilitetsfrågor, grundvattenfrågor, erosionsfrågor samt miljöfrågor av geoteknisk natur.

SGI har ett särskilt myndighetsansvar i skred- och rasfrågor samt stranderosion och skall som statens sakkunnigorgan i dessa frågor medverka till att minska riskerna i samhället. I ansvaret ingår bl.a. utryckningsberedskap att biträda räddningstjänster, annan kommunal eller statlig instans när ras och skred har inträffat eller risk finns för sådana naturolyckor.

Utgångspunkten för verksamheten är samhällets målsättning att människor skall kunna bo på säker grund, så att liv, miljö och egendom inte går till spillo vid naturolyckor av typen ras, skred och erosion. Syftet är att undanröja hot eller reducera skadeverkningar. Institu- tets målsättning är att inom angivna ramar medverka vid befarad skred-/rasrisk eller vid inträffade skred/ras. Insatserna består normalt av besiktning, värdering av risker, bedöm- ning av erforderliga åtgärder samt direkt rådgivning till räddningstjänster m.fl. i akuta lä- gen. Dessa insatser är myndighetsuppgifter för institutet och handläggs av institutets Myn- dighetsfunktion. SGI medverkar i dessa sammanhang också genom att lämna information till berörda, tex. räddningstjänster, kommuner, boende och media.

SGI arbetar förutom med myndighetsfrågor, forskning och kunskapsförmedling också med rådgivning till externa kunder. Detta ger oss en bra förankring i den geotekniska sektorn och värdefulla erfarenheter som väl kan utnyttjas i akuta situationer.

SGI:s MEDVERKAN

Under översvämningarna i Sverige sommaren 2004 medverkade SGI enligt följande:

• Pressmeddelande 2004-07-13

• Medverkan i analysgrupp för Jönköpings län och Ljungby kommun, 2004-07-15

• Stöd åt räddningstjänsten i Ljungby kommun, 2004-07-17

• Rådgivning och stöd per telefon till räddningstjänster och tekniska förvaltningar i Vär- namo och Ljungby kommuner, 2004-07-18 -- 2004-08-02.

SGI:s insatser har varit begränsad till geotekniska frågeställningar. SGI har inte medverkat inom andra delar av landet än vad som anges ovan, förfrågan eller begäran har heller inte framställts. SGI:s medverkan har utgjorts av myndighetsuppgifter som fullgjorts med an- slagsmedel och utförts inom institutets Myndighetsfunktion.

Pressmeddelande 2004-07-13

SGI gav 2004-07-13 ut ett pressmeddelande om ökad risk för ras och skred till följ av de mycket kraftiga och ihållande regnen. I pressmeddelandet togs upp att det är alltför tidigt att blåsa faran över när regnandet minskar eller upphör eftersom det finns nya risker när vattnet drar sig tillbaka. Vidare pekades på vikten av att se upp med de varningstecken som naturen ger, tex. sprickor som uppkommer i marken, lutande träd och stolpar eller andra rörelser i marken för att kunna förebygga och undvika att människor, byggnader och an- läggningar kommer till skada. I meddelandet riktades därför en uppmaning till allmänheten att om man upptäcker något som kan vara ett tecken på ras eller skred bör man kontakta kommunen.

Anledningen till pressmeddelandet var att SGI ville fästa uppmärksamhet på de geoteknis- ka risker som kan finnas i samband med översvämning och vilka varningstecken som man kan iaktta och med medias hjälp få detta förmedlat till en större allmänhet. Kännedom om riskerna är normalt dåligt kända bland allmänheten. Pressmeddelandet resulterade i fördju- pade presskontakter och artiklar i dagspressen.

Under 2000-2003 genomförde SGI i samverkan med Boverket och Statens räddningsverk länsvisa seminarier om skred-, ras- och översvämningsfrågor. Seminarieserien som genom- fördes i hela landet vände sig till tjänstemän på länsstyrelser och kommuner och kommu- nala räddningstjänster. Genom denna insats har kunskapsnivån i dessa led tidigare höjts liksom medvetenheten i dessa frågor.

Medverkan i analysgrupp 2004-07-15

Försvarsdirektören i Jönköpings län begärde på onsdagskvällen 2004-07-14 stöd från SGI för medverkan i en analysgrupp under torsdagen med anledning av översvämningsläget i länet och Ljungby kommun. SGI kunde direkt svara upp mot denna begäran och hade per- sonal på plats i Jönköping torsdag morgon. Under torsdagsdygnet analyserade en grupp bestående av representanter från räddningstjänstens strategiska stab, länsstyrelsen, SMHI och SGI ett antal frågor rörande översvämningarna i Jönköpings län och Ljungby kommun.

Syftet med analysgruppens arbete var att ge beslutsunderlag till de drabbade kommunerna.

Analyserna omfattade huvudsakligen:

• Hydrologiska beräkningar och bedömningar i olika vattendrag

• Översiktliga geotekniska bedömningar

De hydrologiska beräkningarna utfördes av SMHI och resulterade i beräknade/bedömda flöden och vattennivåer i olika geografiska lägen och för olika nederbördsprognoser och nederbördsscenarier. Resultaten ingick som en del i SGI:s bedömningsunderlag.

Befintligt översiktligt underlag i form av topografiska och geologiska kartor, information om aktuella observationer etc. analyserades av SGI. Baserat på denna analys tillsammans med institutets kännedom om regionens förhållanden och erfarenheter av översvämning, erosion, ras och skred gav SGI följande generella bedömningar och råd:

• Förutsättningar för stora jordskred saknas

• Risk finns för fortlöpande erosionsangrepp

• Risk finns för successiva ras utmed vattendrag

• Risker kan finnas för spridning av föroreningar från mark, upplag och deponier

• Risk för skred och ras utmed vattendragen ökar när vattnet sjunker undan

• Var uppmärksam på tidiga varningstecken som kan vara:

- Lutande träd och stolpar - Sättningar i marken - Marksprickor

- Erosionsangrepp och underminerade slänter

• Särskild uppmärksamhet krävs för byggnader, anläggningar etc. utmed vattendragen

• Återkommande besiktningar rekommenderas när vattnet sjunker undan. Notera eventu- ella skador, varningstecken och bedöm behov av åtgärder

• Kommunerna bör med geoteknisk konsult gå igenom geotekniska förutsättningar, iden- tifiera geotekniskt kritiska områden och värdera behov av skyddsåtgärder.

Analysgruppens samlade slutsatser sammanfattades i ett dokument som distribuerades till kommunerna i Jönköpings län, Ljungby kommun samt Länsstyrelserna i Jönköping och Kronobergs län för att utgöra beslutsunderlag i deras arbete. Dessutom gicks underlag och slutsatser igenom med nämnda kommuner och länsstyrelser vid ett möte i Värnamo på torsdagskvällen.

Stöd åt räddningstjänsten i Ljungby kommun, 2004-07-17

Räddningstjänsten i Ljungby kommun begärde på lördag eftermiddag 2004-07-17, med anledning av översvämningsläget, geotekniskt stöd av SGI för värdering av geotekniska risker och råd om behov av åtgärder och kontroller. SGI var på plats under eftermiddagen och kvällen.

SGI:s insatser bestod av besiktning av några platser som räddningsledningen bedömt som potentiellt riskfyllda och/eller av strategisk betydelse samt möte med räddningsledningen och kommunen.

Vid besiktningarna kunde tecken på några akuta ras- och skredrisker inte konstateras. För- hållandena var dock sådana att vi inte kunde utesluta försämringar till följd av erosion, underminering av slänter och försämrad stabilitet till följd härav när vattnet sjunker undan.

Vid möte med räddningsledningen och kommunen redovisade vi översiktligt geotekniska riskbilder och hur och varför dessa förändras i översvämningssituationer för att ge underlag och ökad förståelse för geotekniska problemställningar i det operativa arbetet. Vidare gicks analysgruppens, enligt ovan, slutsatser igenom. Bland direkta rekommendationer som SGI härutöver lämnade kan nämnas:

• Regelbunden besiktning, kontroll och dokumentation av utsatta och känsliga avsnitt för att öka möjligheterna att upptäcka förändringar som kan innebära risker.

• Genomgång av kommunens geotekniska arkiv för att identifiera eventuella exploatera- de områden med små geotekniska säkerhetsmarginaler eller område där underlag sak- nas. Sådana områden måste särskilt besiktigas och kontrolleras.

Vid mötet uppnåddes samsyn om detta och att kommunen skulle svara för genomförandet.

Ljungby kommun har utifrån dessa rekommendationer bland annat låtit utföra ett par över- siktliga geotekniska utredningar för att öka bedömningsunderlaget och närmare identifiera

områden som kan vara känsliga ur säkerhetssynpunkt. Utredningar har genomförts av geotekniska konsultföretag på uppdrag av kommunen. SGI har som uppdrag genomfört en av dessa utredningar.

Rådgivning och stöd per telefon, 2004-07-18 -- 2004-08-02

Vid flera tillfällen under sommaren 2004 bistod SGI per telefon räddningstjänster och tek- niska förvaltningar i Värnamo och Ljungby kommuner med geotekniska råd, bedömningar och värderingar i specifika fall och frågeställningar samt med geoteknisk information av mer generell art.

FRAMTIDA RISKHÄNSYN OCH BEREDSKAP Klimatförändringar

De scenarier för förväntade globala klimatförändringar som presenterats av klimatforskar- na pekar på att en betydande höjning av havsvattennivån under de kommande 100 åren.

Extrema oväder förväntas bli mer frekventa och kommer bland annat att leda till ökad risk för översvämningar. Klimatförändringarna kommer att innebära en rad geotekniska risker i form av omfattande påverkan på mark och vatten i Sverige. De kommer att innebära ökad risk för erosion, ras och skred och som en följd härav också en ökad risk för spridning av föroreningar i mark och vatten. Ökad nederbörd kan också leda till försämrad bärighet för vägar och järnvägar och ökad risk för vattenskador på byggnader och infrastruktur. SGI har under de senare åren märkt ökade behov av akuta myndighetsinsatser i samband med kraf- tiga regn och stora flöden i vattendrag. Sedan sommaren 2000 har SGI gjort följande akuta insatser förorsakade av kraftiga regn och stora flöden:

• Juli 2004, Jönköpings län och Ljungby kommun. Översvämning, erosion och rasrisker.

• Juli 2003, Marks kommun, Fritsla. Släntskred utlöst av skyfall.

• Februari 2002, Kristianstad. Översvämning, risk för brott i befintlig skyddsvall.

• Maj 2001, Piteå kommun. Sikfors. Omfattande erosion och ras i Piteälven.

• Januari 2001, Lidköping. Skredrisker med anledning av högt vattenstånd och över- svämning.

• December 2000, Arvika. Omfattande översvämning, vissa ras- och skredrisker.

• Juli 2000, Örnsköldsviks kommun. Översvämning, inträffade ras och skred.

• Juli 2000, Sundsvalls kommun. Översvämning, erosion och ras.

• Juli - Augusti 2000, Ragunda kommun. Översvämning, erosion, ras/skred.

Åren 1999-1996 hade vi 2, möjligen 3, liknande ärenden.

Trenden är fullt jämförbar med Europeiska Miljöbyråns, EEA:s, rapport. Här anges att mellan 1975 och 2001 inträffade 238 översvämningar i Europa med en tydlig ökning under perioden. I rapporten redovisas vidare att två av tre stora katastrofer sedan 1980 varit direkt relaterade till extrema vädersituationer och att sådana händelser var dubbelt så vanliga un- der 1990-talet som under1980-talet.

Klimatförändringarna måste angripas på två sätt. Det ena sättet är att vidta en rad åtgärder för att minska hotet om klimatförändringar. Detta ligger utanför SGI:s kompetensområde.

Det andra sättet och som måste ske parallellt är att minimera de risker och hot som klimat- förändringarna innebär. SGI ser här två nödvändiga strategier för att möta dessa risker.

Strategier

Den ena strategin är att öka ansträngningarna för att bättre skydda befintliga byggnader och infrastrukturer som idag inte har tillfredsställande säkerhet eller godtagbara lägen för att möta effekterna av ett förändrat klimat. Behov av förebyggande åtgärder mot natur- olyckor kan således förväntas öka. SGI ser redan idag, genom vårt stöd åt Statens rädd- ningsverk (SRV) rörande kommunernas ansökningar av stadsbidrag för förebyggande åt- gärder, att behovet klart överstiger SRV:s tillgängliga medel för åtgärder. Vi ser här ett allvarligt hinder som försenar eller förhindrar att nödvändiga skyddsåtgärder kommer till stånd på grund av brist på bidragsmedel. Eftersom skadekostnaderna vid inträffade natur- olyckor normalt vida överstiger kostnaderna för de förebyggande åtgärderna är det också samhällsekonomiskt riktigt att vidta åtgärder.

Den andra strategin är att ny bebyggelse och infrastruktur måste planeras och byggas på ett säkert sätt utifrån den nya situationen. Vi vet att byggnader och infrastruktur ofta har en livslängd på 100 år eller mer. Hänsyn till detta måste tas vid samhällsplanering och explo- atering. En angelägen fråga när det gäller strandnära områden är principerna för integrerad kustförvaltning enligt meddelande från EU-kommissionen och hur en nationell strategi kan utvecklas.

Kvalitetshöjning i planeringen

SGI menar därför att det är nödvändigt med en kvalitetshöjning i planeringen för att ta hänsyn till den nya situation som klimatförändringarna innebär. Ny exploatering måste bli långsiktigt hållbar, inte minst geotekniskt. Ny exploatering måste planeras och konstrueras för de klimatförhållanden som kan förväntas den närmaste 100- årsperioden. Här finns behov av att i högre utsträckning utnyttja befintlig kunskap. SGI har idag som myndighets- uppgift att bistå Länsstyrelse och kommuner i Västra Götalands län med granskning av de geotekniska förutsättningarna vid planläggning. Begränsningen till Västra Götalands län beror på en rad inträffade katastrofskred i länet och de i länet svåra geotekniska förhållan- den med bl.a. omfattande skredrisker. Verksamheten omfattar granskning, remissyttranden, rådgivning samt förslag till åtgärder gällande främst hälso- och säkerhetsfrågor, tex. ras- och skredrisker, erosions- och översvämningsrisker. Genom vårt stöd uppdagas frekvent geotekniska problem som måste klarläggas i detalj och behov av förstärkningsåtgärder för att exploatering skall kunna genomföras på ett säkerhetsmässigt godtagbart sätt. SGI kan konstatera att det finns ett stort behov av motsvarande granskning och stöd till andra län än Västra Götaland.

Behovet har starkt framkommit bl.a. genom de skredseminarier som SGI i samverkan med Boverket och Statens räddningsverk genomförde i samtliga län under 2000-2003. Behov av stöd framkom också tydligt i en utredning av SGI:s myndighetsroll inom området ras och skred (Regeringsuppdrag enligt regleringsbrev för år 1997, K96/4705/3). Utredningen överlämnades till regeringen i december 1997. Statistiken på sidan 10 pekar också på ett sådant behov. Regeringen har inte vidtagit några åtgärder med anledning av utredningen.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår SGI att regeringen låter utreda möjligheterna för hela landet att tillställa planer med geotekniska säkerhetsfrågor till SGI för granskning.

Behovet har vi också framfört i budgetunderlaget för 2005 och i mål- och resultatdialogen 2004-06-08. SGI har för avsikt att återkomma till regeringen i denna fråga i samband med redovisningen av budgetunderlaget för 2006-2009.

Databaser

För att tidigt kunna ta hänsyn till risker för naturolyckor i planprocessen krävs bättre plane- ringsunderlag. Det finns hos statliga myndigheter, länsstyrelser och kommuner ett omfat- tande material om olika förhållanden som är relevanta vid naturolyckor. Den som behöver uppgifter i ett akut läge eller i samband med samhällsplanering saknar emellertid ofta kun- skap om var data finns och informationen är ofta spridd på olika förvaltningar eller avdel- ningar inom olika organisationer. Det finns ett stort behov av att klargöra vilken informa- tion som finns och att göra den lätt tillgänglig för användarna, förslagsvis genom digitala databaser integrerade i organisationernas GIS-system.

SGI har en strategi för hur geotekniska data kan göras tillgängliga och har för regeringen föreslagit en satsning för detta. Exempelvis redovisade institutet 2001 utredningen

”Nationell översiktlig kartdatabas över skredförutsättningar i ler- och siltjordar. Utveckling av databasprototyp och förslag till produktion” till Miljödepartementet. Utredningen var ett uppdrag enligt SGI:s regleringsbrev för 2000. I utredningen visas att det är möjligt att pro- ducera en nationell databas med förutsättningar för skred i ler- och siltslänter. Behovet av information om stabilitetsförhållandena i ler- och siltjordar som underlag för översiktlig planering är stort. SGI kan därför konstatera att underlag som den i utredningen redovisade databasen skulle vara ett bra planeringsstöd för landets kommuner. Vi kan också konstatera att ett sådant underlag väl kan vara tillämpligt även för bedömningar av risker vid akuta situationer liknande de som rådde under sommarens översvämningar. Regeringen har inte vidtagit någon åtgärd med anledning av utredningen.

Ett annat exempel är att SGI, inom ramen för vårt samordningsansvar för stranderosion, för närvarande gör en översiktlig kartläggning av kuststräckor med erosionskador och kust- sträckor med naturliga förutsättningar för stranderosion. Informationen är samlad i en da- tabas som kan samordnas med annan planeringsinformation. Denna kartläggning är ett annat exempel på nödvändigt planeringsunderlag för att tidigt kunna ta hänsyn till förut- sättningar och risker för naturolyckor i samhällsplaneringen.

Ny kunskap

Ras, skred, erosion och översvämningar orsakar varje år stora kostnader för samhället och enskilda medborgare. Antalet naturolyckor ökar och det finns anledning att befara att det i framtiden blir allt svårare att avgöra vad som är traditionella naturolyckor och naturolyckor till följd av klimatförändringens extrema väderfenomen. SGI ser därför ett behov av att utveckla ny kunskap om grundläggande samband mellan klimatförändringar och förhållan- den i mark - tex. stigande grundvatten, ökande vattenföring och erosion - för att kunna fö- rebygga och förhindra skador på bebyggelse och infrastruktur. Ett annat område som be- höver utvecklas gäller geoteknisk riskbedömning och riskhantering beträffande natur- olyckor. Behov av ny kunskap har utförligt redovisats i en branschgemensam rapport

”Geoteknisk forskning och kunskapsstrategi”. Rapporten har överlämnats till regeringen som underlag för arbetet med den forskningspolitiska propositionen.

Innehåll

Handlingsplanen 1

SGI:s uppgift 2

Funktionsvisa uppgifter 3

Utryckningsberedskap 4

Rutiner 5

Information 6

Checklista 7

Detta dokument utgör SGI:s handlingsplan vid skred och ras eller risk för skred och ras.

Syftet med planen är att öka be- redskapen för plötsliga och ovänta- de skred- och rashändelser. Planen skall utgöra underlag för att i en krissituation göra rätt saker på ett strukturerat sätt, klargöra ansvars- gränser och funktionsvisa uppgifter, öka beredskapen att möta omvärl- dens förväntningar och frågor samt klargöra vilka krav som krisen stäl-

ler på organisationen i övrigt. Vida- re klarläggs institutets beredskaps- nivå för skred- och rasfrågor.

Planen omfattar institutets be- redskap för skred- och rashändel- ser. Beredskap för övriga tänkbara oväntade händelser behandlas inte.

Linköping i mars 2001

Hjalmar Strömberg Generaldirektör

Handlingsplan

vid skred och ras

Ansvar och rutiner

S

När skred och ras inträffat, eller befaras, biträder institutet räddningstjänsten, annan kommunal instans, statliga myndigheter eller privatpersoner med tjänster som syftar till att undanröja hot eller reducera skade- verkningar. Institutets målsättning är att inom angivna

ramar medverka vid befarad skred-/rasdrisk eller vid inträffade skred/ras. Insatserna utgörs normalt av be- siktning, värdering av risker, bedömning av erforderliga åtgärder samt direkt rådgivning till räddningstjänsten i akuta lägen. Dessa insatser är myndighetsuppgifter för institutet och handläggs av institutets myndighets- funktion. SGI medverkar i dessa sammanhang också genom att lämna information till berörda, t ex rädd- ningstjänster, kommuner, boende och massmedia.

Geotekniska undersökningar, utredningar av skred- orsaker, stabilitetsutredningar, dimensionering av för- stärkningsåtgärder etc vid skred eller ras ingår inte i institutets myndighetsroll, utan genomförs inom institu- tets FoU- eller rådgivningsverksamhet.

När skred och ras inträffat, eller befaras, biträder institutet

• Räddningstjänsten

• annan kommunal instans

• statliga myndigheter

• privatpersoner Vi hjälper

Insatserna utgörs normalt av

• besiktning

• värdering av risker

• bedömning av åtgärder

• direkt rådgivning till räddnings- tjänsten i akuta lägen

Våra insatser

SGI medverkar också genom att lämna information till berörda, t ex

• räddningstjänster

• kommuner

• boende

• massmedia Vi informerar

S

Generaldirektören:

• svarar för alla kontakter med regeringen

• svarar för erforderliga resursförstärkningar till myn- dighetsfunktionen

• svarar för att vid behov inrätta en intern analys- grupp som stöd åt myndighetsfunktionen

• svarar vid behov för att erforderliga insatser för de- briefing av egen personal genomförs

Myndighetsfunktionen:

• svarar för all myndighetsverksamhet vid inträffat skred/ras eller vid befarad risk för skred/ras

• svarar, i samråd med räddningschefen, för informa- tion om aktuell händelse till berörda, media, m fl

• svarar för information till Gd och pressansvarig samt vakthavande tjänsteman på SRV

Pressansvarig:

• samordnar alla kontakter och information mellan institutet och myndighetsfunktionen på skredplatsen

• svarar för allmän information till media, pressmed- delanden, institutets presskonferenser etc

• svarar för information till institutets personal

• svarar för att aktuell och relevant information om skred- och rasfrågor samlas och ájourhålls

• svarar för att turordningslista, namn och telefon- nummer, över stf inom myndighetsfunktionen hålls aktuell

• svarar för att namn och telefonlista över SGI:s led- ning hålls aktuell

Ac berörda avdelningar:

• svarar för löpande och pågående ärenden för perso- nal som temporärt knyts till myndighetsfunktionen eller intern analysgrupp i det akuta arbetet

• svarar för att ordinarie arbete inom myndighetsfunk- tionen blir utfört när personal inom myndighetsfunk- tionens medverkar i akuta skred- och rasinsatser

Övrig SGI-personal:

Om tjänsteman vid SGI genom projektverksamhet eller akut händelse involveras i skred-/rassituation åligger det vederbörande att snarast informera Gd och ansva- rig för myndighetsfunktionen.

Det ankommer på projektledare för stabilitetsutred- ningar att underrätta beställare om stor risk för skred bedöms föreligga, så att berörda myndigheter och fast- ighetsägare informeras och att eventuella åtgärder för att säkerställa säkerheten i området kan förberedas och sättas in. Projektledarens ansvar härvidlag framgår av institutets policy för stabilitetsutredningar.

I

Personal inom myndighetsfunktionen svarar för in- stitutets utryckningsberedskap. Särskild turordningslista finns upprättad. Vid behov kan akuta ärenden dele- geras till personal utanför turordningslistan. Bered- skapen upprätthålls genom att personal inom myndig- hetsfunktionen har personsökare som alltid är påslagna så att meddelande kan lämnas. Sökarna kontrolleras regelbundet, även på fritiden. Omedelbar insats från institutets sida kan dock inte garanteras.

Beredskap

Personal inom myndighetsfunktionen svarar för institutets utryckningsberedskap. Ansvariga nås via

• hemtelefon

• personsökare

Turordningslista finns på SGI:s intranät

Information om beredskad vid skred och ras

• vår hemsida www.swedgeo.se

• institutets telefonväxel

I

rasrisk.

De åtgärder som myndighetsfunktionen kan behöva vidta vid förfrågan eller larm har en stor spännvidd be- roende på förfrågans art, skredets omfattning, hotbild etc. Generella åtgärdslistor som kan följas i akuta lägen kan därför inte göras upp i förhand. Tänkbara åtgärder vid inträffade skred/ras eller befarade skred-/rasrisker redovisas i ”Checklista vid skred och ras” på sidan 7.

Syftet med checklistan är att den skall kunna utgöra underlag för agerande vid skred-/rashändelser.

För tjänsteman inom myndighetsfunktionen gäller allmänt följande vid larm om skred/ras eller befarad skred-/rasrisk:

• Dagboksanteckningar och mötesanteckningar förs löpande. Händelseförlopp, resultat av besiktningar, lämnade rekommendationer, förslag till åtgärder och underlag härför etc dokumenteras. Besiktningsrap- port med åtgärdsförslag och rekommendationer upp- rättas.

• Institutets Gd och pressansvarig informeras.

• Vakthavande tjänsteman (VT) på SRV bör infor- meras av myndighetsfunktionen om räddningstjänst- ärenden rörande skred/ras, större skred/ras och skred-/rasrisk med allvarlig hotbild där institutet med- verkar.

• Behov av förstärkning av SGI:s myndighetsfunk- tion på plats samt behov av intern analysgrupp som stöd åt myndighetsfunktionen värderas. Vid behov förstärks myndighetsfunktionen och analysgrupp in- rättas.

• Vid stora skred eller vid allvarliga hotbilder kan det geotekniska stödet till räddningschefen behöva för- stärkas. Räddningschefen rekommenderas i så fall att inrätta en rådgivande lokal geoteknisk expert- grupp till sitt förfogande. Behovet värderas och för- slag lämnas till räddningschefen.

Vakthavande tjänsteman (VT) på SRV, tel 054-150 150

I

Räddningstjänst

Om räddningstjänst föreligger samordnas informationen till media på platsen och berörda med räddningschefen.

Arbete med råd och stöd åt räddningsledningen har dock alltid högsta prioritet från institutets sida. Institutet medverkar i presskonferenser, informationsmöten till berörda etc på platsen, efter samråd med eller önske- mål från räddningsledningen. Information rörande aktu- ell skredhändelse lämnas från institutet i första hand av personal i myndighetsfunktionen och i andra hand av pressansvarig.

Massmedia

Vid större skred eller allvarliga hot om skred eller ras kan institutet påräkna en stor mängd förfrågningar från media m fl. Information från institutet samordnas av pressansvarig efter samråd med ansvarig för myndig- hetsfunktionen. Pressansvarig svarar för pressmedde- landen från institutets sida. Samråd bör ske med ansva- rig för myndighetsfunktionen. Pressmeddelanden i öv- rigt får inte lämnas från SGI utan godkännande från Gd eller pressansvarig. Pressansvarig svarar även för er- forderlig information till institutets personal. Informatio- nen bör förmedlas skriftligt för att undvika att fakta förändras.

Information om SGI:s beredskap

Pressansvarig svarar för att aktuell information om SGI:s beredskap vid skred och ras finns hos landets räddningstjänster, SOS, SRV m fl samt att aktuell be- redskapsinformation lämnas i SGI:s telefonväxel liksom på institutets hemsida.

Klädsel

Personal från institutet skall bära särskild väst med tex- ten ”SGI” vid arbete inom skred- och rasområde, för att vara väl synliga och lätt identifierbara för andra medverkande.

Egna anteckningar:

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

Vid larm:

❏ Vid larm eller telefonförfrågan inhämta uppgifter om plats, topografi, geologi, omgivningsförhållanden, inträffat skred, typ av skredindikation, skador, hot- bild, vidtagna åtgärder etc.

❏ Behövs vår närvaro på platsen?

❏ Vid förhinder lämna ärendet vidare enligt upprättad turordningslista.

På plats:

❏ Tänk STORT!

❏ Var medveten om risker!

❏ Besiktiga området. Vad har hänt? Vad kan ytterli- gare hända?

❏ Inventera eventuella tecken på skredinitiering som marksprickor, sprickor i konstruktioner, led- ningsbrott, lutande stolpar eller träd.

❏ Bedöm hotbilden. Konsekvenser? Vad, vilka kan drabbas?

❏ Föreligger räddningstjänst?

❏ Bör Räddningschef och kommunledning infor- meras (då räddningstjänst inte föreligger)?

❏ Bedöm riskområde. Avspärrnings- och utrym- ningsbehov (finns kvicklera? fastmarksgränser).

❏ Överväg i vilken utsträckning övervakning kan vara ett alternativ till utrymning (kan förvarning för- väntas?).

❏ Informera Räddningschefen om SGI:s roll som myndighet. Var gränsen går för vår myndighetsmed- verkan.

❏ Behövs förstärkning av SGI:s myndighetsfunktion på plats? Behövs avlösning?

❏ Behövs intern analysgrupp som stöd åt myndig- hetsfunktionen?

❏ Behövs expertgrupp som stöd åt Räddningsche- fen?

❏ Kan omedelbara förstärkningsåtgärder utföras?

❏ Bedöm och föreslå lämpliga restriktioner (lastbe- gränsning, begränsning av trafik, hastighetsnedsätt- ning etc)

❏ Bedöm och föreslå behov av kontroller, rörelse- mätningar etc.

❏ Påverkas händelseutvecklingen av vädret, t.ex.

nederbörd? Begär in uppgifter om kommande vä- der!

❏ Skaffa befintligt geotekniskt material. Geologiska kartor, tidigare utredningar.

❏ Bedöm och föreslå behov av kompletterande geo- tekniska utredningar.

❏ Medverka vid information till berörda och närboen- de.

❏ Dokumentera händelseförlopp – finns vittnesupp- gifter? Fotografera, gör skisser etc.

❏ Skriv besiktningsrapport.

❏ För mötesanteckningar.

❏ Dokumentera lämnade rekommendationer etc.

❏ Bär väst med texten ”SGI”.

❏ Drick, ät och vila!

❏ Begär in ev geotekniska handlingar direkt till platsen.

❏ Skriv dagbok (löpande anteckningar med tidsangi- velser, händelseförlopp, rekommendationer och un- derlag härför, åtgärder, beslut etc).

❏ Informera Gd och pressansvarig samt VT på SRV.

(Vid Gd:s frånvaro vikarie enligt arbetsordningen)

E-post: sgi@swedgeo.se. Internet: www.swedgeo.se