Blekinge Tekniska Högskola Institutionen för fysisk planering Kandidatprogrammet Fysisk Planering
Författare Paulina Persson och Stephanie Winnberg Titel Uppskattade värden i stadens byggda miljö Handledare Martin Martinsson
Examinator Bertil Malmström
Kurs FM1473 Kandidatarbete Nivå Grund
Sammanfattning
På grund av ett ökat behov av bostäder samt en önskan att bespara värdefull natur- och jordbruksmark växer många städer inåt genom förtätning. Det har tidigare genomförts mycket forskning på potentialen att leverera samma bebyggelsetäthet på olika sätt. En högre densitet kan lika effektivt uppnås genom medelhöga byggnader som av hög bebyggelse och samma exploateringsgrad går att uppnå med hjälp av olika bebyggelsestrukturer. De byggda formernas sociala och kvalitativa påverkan mäts däremot desto mer sällan. Detta arbete utgår från frågeställningen om vilka värden som är eftersträvansvärda enligt invånare i stadens byggda miljö. För att bygga städer människor trivs i bör förtätning bedömas utefter kvalitativa kriterier vilket medför att uppskattade värden behöver identifieras. Därför ämnar detta arbete undersöka hur värden som uppskattas av invånare kan tillgodoses i den byggda miljön. En kunskapsöversikt över täthet, förtätning, livet mellan husen och vad invånare värderar ligger till grund för den vidare studien om de utvalda värdena; grönstruktur och en mänsklig skala. Därefter analyseras värden som kan påverkas av bebyggelsetyper med hjälp av schematiska skisser vars resultat sammanställs i en verktygslåda över de olika bebyggelsetypernas egenskaper. Arbetet mynnar sedan ut i två separata gestaltningsförslag vilka skildrar exempel på hur verktygslådan och platsgestaltning kan appliceras vid förtätning med fokus på att tillföra värden som invånare uppskattar.
Nyckelord
Förord
5
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING Bakgrund Problemformulering Syfte Frågeställningar Avgränsning Begreppsdefinition Studiens uppdelning TEORETISK UTGÅNGSPUNKT Socio-spatialt perspektiv FORSKNINGSDESIGN Fallstudie Metod för datainsamling Metod för analys KUNSKAPSÖVERSIKT Täthet Bebyggelseförtätning BebyggelsetyperLivet mellan husen
Uppskattade värden i den byggda miljön En mänsklig skala
Grönstruktur
FÖRTÄTNINGSSOMRÅDE
Förutsättningar och tidigare riktlinjer Platsbesök och analys
7
Bakgrund
Förtätning av städer framställs ofta som ett eftersträvansvärt planeringsideal inom dagens stadsutveckling och har den senaste tiden blivit synonymt med hållbarhet. Under vår utbildning har förtätning varit ett vedertaget begrepp i diskursen kring en hållbar och attraktiv stadsbyggnation, vilket har skapat en uppfattning om att det är en önskvärd utveckling av den byggda miljön. Förtätning nyttjas idag som stadsbyggnadsstrategi för att kunna möta det ökade behovet av bostäder som uppstått på grund av befolkningstillväxten i städer och samtidigt motverka att värdefull natur- och jordbruksmark exploateras (Boverket 2016).
Trenden att förtäta städer har delvis uppkommit som ett gensvar mot det modernistiska planeringsidealet som innebar en utglesning av staden och funktionsseparerade områden. Den glesa staden har kritiserats bland annat för att bidra till låg befolkningstäthet, långt avstånd mellan målpunkter, sämre underlag för service, bilberoende invånare samt en utbredning över natur- och jordbruksmark (Svenska Naturskyddsföreningen 2006). Att istället låta staden växa inåt genom att nyttja ej ianspråktagna ytor för förtätning bidrar däremot till en effektiv markanvändning, kortare transporter och effektivare användning av befintlig infrastruktur (Williams 2001).
Samtidigt som förtätning på flera sätt kan anses vara en gynnsam stadsbyggnadsstrategi förorsakar det
Bland annat tar förtätningsprojekt ofta stadens öppna grönytor och mindre offentliga rum i anspråk för uppförande av ny bebyggelse (Williams 2001). Det bidrar i sin tur till utmaningar angående bland annat minskade friytor och ogynnsamma utemiljöer i staden (Boverket 2016: 7). Dessutom byggs nya bostadsområden både högre och tätare de senaste åren, en skalförändring som kan leda till otrevliga miljöer mellan husen (ibid.).
Problemformulering
Förtätning genomförs ofta i syfte att skapa “den täta staden” men vad syftar det egentligen till? Trots att ordet täthet ofta nyttjas i diskursen om stadsbyggnad och planering är det inte ett ensidigt begrepp vilket kan skapa problematik. Ordets innebörd skiftar mellan yrkesverksamma, lekmän, kommuner och projekt men anses trots detta vara eftersträvansvärt. Vad är det för tät stad som eftersträvas? Enligt Boverket (2016) är det den täta stadsmiljöns kvaliteter som är eftersträvansvärda vilket bland annat kan bestå av upplevelsen av att det är nära avstånd mellan aktiviteter, boende, arbete och service.
8
olika människors uppfattning och upplevelser av en plats kan skilja sig åt. Boverket (2016) lyfter även att det finns en skillnad mellan vad som byggs och vad som värderas av invånare. Möjligtvis uppstår denna skillnad på grund av otydligheten i vad det egentligen är för kvaliteter som bör tillföras, för att inte nämna den oändliga mängd möjliga värden i en stadsmiljö. Ulla Berglund (1996: 152-157) belyser att planerares stadslivs-ideal bygger på folkliv, kommersiella verksamheter, kultur, nöjen och möten mellan människor medan invånare i större utsträckning värderar gröna stadsmiljöer. Ifall förtätningsprojekt inte tillför kvaliteter som uppskattas av invånare kan det ifrågasättas huruvida projekten skapar trivsamma platser. Det har tidigare genomförts mycket forskning på potentialen att leverera samma bebyggelsetäthet på olika sätt (Sim 2019: 212). En högre densitet kan lika effektivt uppnås genom medelhöga byggnader som av hög bebyggelse. Samma exploateringsgrad går alltså att uppnå med hjälp av olika bebyggelsestrukturer. Däremot är få villiga att bedöma de byggda formernas sociala och kvalitativa påverkan (ibid.). Fler kvalitativa kriterier behövs som mäter stadsformens egenskaper för att leverera värden för invånare (ibid.). Med utgångspunkt i vilka värden som är eftersträvansvärda enligt invånare tar detta arbete vid. För att bygga städer människor trivs i bör förtätning bedömas utefter kvalitativa kriterier vilket medför att uppskattade värden behöver identifieras. Därför ämnar
detta arbete undersöka hur värden som uppskattas av invånare kan tillgodoses i den byggda miljön.
Syfte
Detta kandidatarbete syftar till att undersöka vilka värden invånare uppskattar i den byggda miljön samt hur de kan tillföras eller påverkas av olika bebyggelseförtätning och platsgestaltning.
Frågeställningar
• Vad för värden i stadens byggda miljö uppskattas av invånare?
• Hur kan dessa värden tillgodoses med olika typer av bebyggelseförtätning? • Hur kan dessa värden tillgodoses
9
förtätningsområde i Kristianstads kommuns fördjupade översiktsplan sedan 2009. I den fördjupade översiktsplanen anges kvarteret som ett omvandlingsområde för exempelvis
bostads- eller kontorsändamål (Kristianstads kommun 2009: 123). Kommunen tog år 2017 fram ett planprogram för området vilket i detta arbete har nyttjats för datainhämtning rörande områdets förutsättningar. Däremot tar detta arbete inte hänsyn till planprogrammets slutliga gestaltningsförslag för området och inte heller gällande detaljplan.
Ur ett förtätningsperspektiv är platsen intressant att undersöka då det centrumnära läget medför goda förutsättningar för förtätning. Dessutom är en stor del av området i dagsläget outnyttjat och de närliggande kvarterens varierade bebyggelse-strukturer kan motivera olika typer av bebyggelseförtätning.
Avgränsning
ÄMNESAVGRÄNSNING
Då detta arbete syftar till att undersöka vilka värden som uppskattas av invånare i stadens byggda miljö behandlar studien subjektiva värden. Arbetet har avgränsats till att studera hur grönstruktur och en utformning i mänsklig skala bidrar till uppskattade värden i den byggda miljön. Vidare har arbetet avgränsats till att beröra bebyggelseförtätning för att kunna generalisera olika bebyggelsetypers betydelse för utvalda värden. Denna avgränsning i sak har gjorts på grund av den begränsade tidsramen som kandidatarbetet inneburit.
GEOGRAFISK AVGRÄNSNING
Arbetets gestaltningsförslag har av-gränsats geografiskt till Kristianstads gamla fängelseområde. Området är markerat som ett föreslaget
10
Begreppsförklaring
TÄTHET
Arbetet undersöker täthet utifrån bebyggelsetäthet (exploateringstal) vilket är koncentrationen av bebyggelse inom ett område. Exploateringstalet mäts genom att dividera den totala våningsytan (BTA) inom ett avgränsat område med markytan inom samma område (Spacescape 2016: 80).
BTA
Summan av alla våningsplans ytor inom ett begränsat område (Spacescape 2016: 5).
FÖRTÄTNING
I denna undersökning syftar förtätning till bebyggelseförtätning inom befintliga stadsdelar, där processen menar till att säkerställa att redan urbaniserad mark nyttjas effektivt innan ny mark tas i anspråk för bebyggelse.
FRIYTA
Till friyta räknas all mark utomhus som inte upptas av bebyggelse, gator eller annan infrastruktur till exempel parker, torg, naturområden, trädgårdar och innergårdar (Spacescape 2016: 5).
RUM
En avgränsad plats som tillskrivs mening av människorna som använder rummet (Wikström & Olsson 2012: 18). Avgränsningen kan vara i fysisk form som bland annat väggar, grönska och dekorativa element, eller att platsen har en säregen funktion och därmed anses som ett eget rum i staden.
OFFENTLIG PLATS
En plats som är inkluderande och tillgänglig för alla, ett gemensamt rum som möjliggör relationer utanför den privata sfären (Wikström & Olsson 2012: 80). Till exempel parker, torg, gator eller naturområden.
PRIVAT PLATS
En plats som är privat egendom, privat sfär eller tillhör en specifik grupp där allmänhetens tillgänglighet är begränsad (Wikström & Olsson 2012: 84). Privat utemiljö kan både tillhöra den enskilde eller vara gemensam exempelvis bostadsgårdar.
GRÖNSTRUKTUR
11
Studiens
uppdelning
13
Socio-spatialt
perspektiv
Den teoretiska utgångspunkten för detta kandidatarbete har utgått från ett socio-spatialt perspektiv. Det socio-spatiala perspektivet grundas i förståelsen för samspelet mellan människan och den fysiska miljön (Gottdiener & Hutchison 2018: 19). Som ett övergripande ramverk ligger Henri Lefebvres teori om att rum inte enbart är en behållare som innehåller vad som placeras där utan måste betraktas som en social produktion, rum skapas av människors upplevelser, aktiviteter och tankar i rummet (Lefebvre 1991: 93f).
Enligt det socio-spatiala synsättet påverkar människor en plats lika mycket som en plats påverkar människor (Gottdiener & Hutchison 2018: 21). Ur ett urbant perspektiv går det därmed att göra tolkningen att en förändring av en plats i staden även resulterar i förändringar av människors rörelsemönster, aktiviteter och relationer till platsen. Se till exempel ett bostadsområde som, ofta, är en planerad och organiserad bebyggelse vilken bidrar till nya rörelsemönster och relationer vid exploatering men därefter kommer approprieras av invånarna för att möta deras behov. Platsskapande är en ständigt pågående process och urbana förändringar kan komma att påverka omgivningen på sätt som planerare inte alltid kan förutse (Gottdiener & Hutchison 2018: 21).
I syfte att fördjupa förståelsen mellan människan och den fysiska miljön
15
Fallstudie
För att få en generell uppfattning om hur tillämpningen av olika typer av bebyggelseförtätning tillför värden som uppskattas av invånare har en fallstudie genomförts. En fallstudie ämnar att undersöka ett naturligt förekommande fenomen för att kunna dra slutsatser kring detta (Denscombe 2019: 85). Genom att studera processer och förhållanden mellan olika aspekter inom en specifik inramning kan en helhetssyn skapas. Undersökningen av ett väl avgränsat område skapar möjlighet för djupgående forskning vilket är värdefullt för att upptäcka information som inte hade kommit i dagen vid en bredare undersökning. Det möjliggör för att kunna beskriva fenomenet i detalj, jämföra olika alternativ samt undersöka specifika aspekter. Dessutom kan underliggande orsaker till processerna inom fallets inramning utläsas (Denscombe 2019: 86-89).
VAL AV FALL
För att ett ämne ska vara lämpligt för en fallstudie krävs det att ämnet har en tydlig identitet och att det kan studeras isolerat från dess kontext (Denscombe 2019: 85f). Fallets relevans ska vara noga övervägd och kräver ett medvetet val (Denscombe 2019: 90). Denna studies fall har begränsats i sak till att undersöka hur olika typer av bebyggelseförtätning kan bidra med uppskattade värden utifrån ämnena grönstruktur och en mänsklig skala. Arbetets insamlade data har analyserats och presenterats med hjälp av schematiska skisser samt gestaltningsförslag varav studien
varit i behov av en lämplig plats för stadsförtätning. Detta för att med fördel kunna illustrera olika typer av bebyggelse på en plats som är typisk för stadsförtätning, vilket därav genererat ett resultat som i viss mån kan generaliseras för ämnet. Ett antal kriterier har formulerats för val av fall för studiens gestaltningsområde.
Kriterier:
• Platsen ska ligga inom rimligt avstånd med bil från Karlskrona för att möjliggöra för platsinventering. • Platsen ska vara utpekad som
önskvärd för förtätning av berörd kommun.
• Platsen ska vara centralt belägen i staden för att erbjuda området närbelägna funktioner och samhällsservice.
• Platsen ska utgöra outnyttjad mark som inte innehåller betydande kvaliteter för invånare i dagsläget.
• Platsen ska vara tydligt avgränsad och vara hanterbar i sin omfattning utifrån kandidatarbetets tidsram och begränsningar.
• Platsen ska inneha potential att utvecklas med hjälp av olika typer av bebyggelseförtätning.
16
FALLSTUDIENS FALLGROPAR
Risken med att undersöka ett specifikt sammanhang är att slutsatserna kanske inte går att generalisera. För att stärka trovärdigheten i de generaliseringar som görs är det därför av stor vikt att vara tydlig med varför och på vilket sätt fallet går att jämföra med liknande fall (Denscombe 2019: 97). Utöver den geografiska avgränsningen kan det vara svårt att definiera omfattningen på undersökningen. Avgränsningarna som görs kan utesluta viktiga faktorer vilket kan begränsa arbetet och på så vis ge missvisande resultat (Denscombe 2019: 98). Det har därför varit viktigt att noga avväga vilken information som varit lämplig att ta med i studien. METODKOMBINATION
17
popularitet viktig att ha i åtanke (Denscombe 2019: 331). Visuella källor i form av olika tätbebyggda miljöer har använts för att analysera fysiska strukturer. Bildbaserad forskning är användbar gällande den faktiska information bilderna innehåller samt hur saker framställs (Denscombe 2019: 332). Både hittade bilder samt skapade bilder har använts i forskningen.
PLATSINVENTERING
För att komplettera den dokumentära forskningen har ett platsbesök genomförts söndagen den 2/5-2021 på aktuellt förtätningsområde och dokumentation har skett med hjälp av kartor, anteckningar och foton. Platsinventering i form av platsbesök kompletterar den dokumentära forskningen med avsikt att inhämta data om subtiliteter och subjektiva värden för ett större djup i studien. Inventeringen utgick från ett urval av Gehls metoder för studier av det urbana livet (Gehl & Svarre 2013), se s. 19. Detta med avsikt att bilda en förståelse för platsens pågående aktiviteter, rumsform, möjlighet och hinder för kontakt samt fysiska förutsättningar för skydd, form och njutning.
Kritik mot inventering som metod är att eventuella felkällor kan uppstå på grund av att metoden styrs av forskarens subjektivitet, personliga tyckande och värderingar vilket påverkar tolkningen av ett fenomen. Författarna är medvetna om att vår utbildning och personliga preferenser format oss till att tolka en plats på ett visst sätt vilket kan försvåra möjligheten att se fenomenet
Metod för
datainsamling
DOKUMENTÄR FORSKNING
Dokumentär forskning är en undersökningsmetod som utgår från olika typer av dokument som datakälla (Denscombe 2019: 321). Dokumentära källor som skriven text, digital kommunikation samt olika typer av visuella källor har legat till grund för denna studies kunskapsinsamling. Huvudsakligen har vetenskapliga texter och publicerad forskning undersökts för att skapa en övergripande kunskap och skildra olika perspektiv på studiens valda ämne. Studien har även omfattat kommunala dokument som berör Kristianstad gamla fängelseområde, detta för att kartlägga planeringsförutsättningar samt platsens nuvarande strukturer och kvaliteter.
18
Mänsklig aktivitet lämnar ofta spår efter sig och genom att registrera dessa spår kan information inhämtas om hur platsen används (Gehl & Svarre 2013: 31). Registrering genomfördes genom kartläggning och fotografering.
Fotografering av platsen används för att pedagogiskt kunna illustrera och dokumentera en plats karaktär, förutsättningar och aktiviteter. Bilder kan nyttjas för att visa en plats möjligheter eller begränsningar till interaktion (Gehl & Svarre 2013: 31). Genom att föra anteckningar över detaljer om en plats och dess förutsättningar för aktivitet samt interaktion kan dessa senare analyseras (Gehl & Svarre 2013: 32). Metoden genererar kvalitativ data och allt av relevans kan noteras.
Att ta en promenad samtidigt som omgivningen observeras kan ge information om problem och potential utmed den givna sträckan ex. väntetider vid rödljus, hinder och avledningar från rutten (Gehl & Svarre 2013: 34).
Valet av inventeringsdag motiveras av att det var en helgdag då många invånare är lediga, vilket skapar förutsättningar för spontan rörelse på platsen. Dagen bidrog även med goda väderförhållanden vilket uppmuntrar utevistelse och gör att en bild kan skapas av hur boende samt besökare använder området på fritiden. Däremot begränsar valet av inventeringsdag möjligheten att utläsa hur området används på vardagar.
objektivt. Innebörden är att resultatet från inventeringen kan vara svårt att generalisera. Kandidatarbetets begränsade tidsram har endast möjliggjort för ett platsbesök vilket kan resultera i en felaktig bild av platsen. En plats förändras under dygnet på grund av olika användning och rörelse, men även mellan olika dagar eftersom väder kan påverka hur en plats upplevs (Gehl och Svarre 2013: 22). Inventering ska fördelaktigen ske under dagar med goda väderförhållanden eftersom det ger mer kunskap om hur människor använder staden utomhus.
LOOKING FOR TRACES
PHOTOGRAPHING
KEEPING A DIARY
TEST WALKS
19
Metod för analys
KVALITATIV TEXTANALYS
För att analysera den insamlade data som till stor del är dokumentbaserad har en kvalitativ textanalys använts. Kvalitativ textanalys baseras på hermeneutiken, vilken förenklat handlar om att läsa, förstå och skapa mening ur texter varav analysen innebär att utifrån tydliga frågeställningar undersöka och forma kunskap om texters innehåll (Widén 2019: 193). Det finns tre analytiska dimensioner att arbeta utefter vid tolkning av en vald text. Denna studie har behandlat den tredje dimensionen vilken innebär en tolkning av texter i relation till utomstående sammanhang, där syftet är att skapa en förståelse för det omgivande samhället (Widén 2019: 195, 197). Nackdelar med kvalitativ textanalys är att metoden tenderar att ta ut enheter från sin ursprungliga kontext (Denscombe 2019: 403). För att använda metoden har författarna behövt utveckla en förståelse för texters kontext för att inte riskera att datan tolkas felaktigt. Metoden har även möjliggjort för att kunna jämföra texter mot varandra, vilket är av stor vikt för att kunna tolka och förstå litteraturens mening.
KVALITATIV STADSANALYS
Jan Gehls analysmetod innebär en kartläggning av stadens pågående aktiviteter, rumsform, möjlighet och hinder för kontakt samt fysiska förutsättningar för skydd, form och njutning (Gehl & Svarre 2013). Med hjälp av denna kvalitativa analysmodell
föreslagna gestaltningar analyserats i detta kandidatarbete.
Aktuell plats har analyserats utifrån nedanstående systematiska frågor angående människors aktiviteter (Gehl & Svarre 2013: 13-19).
Hur många - rör sig, stannar, uppehåller
sig på platsen?
Vem - utför aktiviteter på platsen? Var - rör sig, stannar eller aktiverar
människor sig?
Vad - för aktiviteter sker på platsen? Hur länge - stannar människor eller utövas aktiviteter?
21
Täthet
Täthet är ett komplext begrepp som saknar en entydig allmän definition. Begreppet kan användas för att syfta till täthet av flera olika saker, exempelvis täthet av grönytor, offentliga platser, människor eller bebyggelse. Det här arbetet har undersökt täthet utifrån bebyggelsetäthet och exploateringstal, vilket är koncentrationen av bebyggelse inom ett område (Spacescape 2016: 80f).
Exploateringstalet mäts genom att dividera områdets BTA (bruttoarea) med markytan inom samma område. Detta gör att ett exploateringstal kan innebära olika typer av bebyggelseutformning.
bruttoarea markarea = exploateringstal
Beroende på hur stort område som innefattas i uppskattningen av exploateringstalet kan olika förståelse för den byggda miljön inhämtas. Kvartersexploatering ser till exempel endast till bebyggelsen inom ett visst kvarter, medan områdesexploatering mäts inom ett större område och innefattar offentliga platser och gator (Spacescape 2016: 80f).
Det finns ett starkt samband mellan bebyggelsetäthet och befolknings-täthet, vilket gör att exploateringstalet ofta används i planeringssammanhang för att mäta den yta som ska bebyggas. UN habitats gräns för hållbar täthet är 150 personer per hektar, vilket motsvarar 0,75 i områdesexploateringstal och ett kvartersexploateringstal på cirka 2,0 (Spacescape 2016: 81).
22
Bebyggelse-förtätning
Bebyggelseförtätning nyttjas idag som stadsbyggnadsstrategi för att möta det ökade behovet av bostäder i städer och samtidigt motverka att värdefull natur- och jordbruksmark exploateras (Boverket 2016). Kommuner planerar istället ofta för högre hus och ett tätare stadsliv inom stadens nuvarande gränser, i både stadskärnor och förorter (Sveriges kommuner och landsting 2015). Trots att förtätning framställs som en önskvärd planeringsstrategi är uttryckets definition diffus och uttrycket kan ses som ett så kallat “fuzzy concept” vars innebörd kan variera. En definition är att processen syftar till att säkerställa att redan urbaniserad mark nyttjas effektivt innan ny mark tas i anspråk, en annan att bebyggelse uppmuntras på platser där intrång redan gjorts i naturen och en tredje berör snarare urban förstärkning av antalet invånare eller bostäder inom en liten yta i en stad (Williams et al. 2005). Gemensamt för beskrivningar är däremot att begreppet syftar till en process som intensifierar ett område och gör det mer bebyggt eller använt (Williams et al. 2005). I denna undersökning definieras förtätning till bebyggelseförtätning, där processen syftar till att säkerställa att redan urbaniserad mark nyttjas effektivt innan ny mark tas i anspråk för bebyggelse.
23
Bebyggelsetyper
Nedan visas exempel på bebyggelse-typer i svensk stadsplanering (Bodin et al. 2018: 258).
Kvartershus
Lamellhus Punkthus
Parhus Kedjehus
24
Livet mellan husen
Enligt Jan Gehls studier innehar den fysiska strukturen och den fysiska miljöns kvaliteter en avgörande betydelse för hur den offentliga miljön används och dess popularitet. Genom insamlat material från studier och observationer har han bidragit med verktyg för att förstå hur offentliga platser används så att de kan förbättras (Gehl & Svarre 2013). Hans metoder försöker förutse hur människor förmodligen använder en specifik urban plats även om avvikelser sannolikt kommer uppstå.
Gehl och Svarre (2013: 3) beskriver det som att livet mellan husen glömdes bort under modernismen och att istället prioriterades bilar, storskalighet och rationaliserade processer. Rationaliseringen innebar att den organiska utvecklingen av städer försvann och istället ledde den storskaliga utvecklingen till dysfunktionella urbana områden. När denna problematik uppmärksammats blev det ett strategiskt mål att istället skapa attraktiva städer för att locka invånare, vilket krävde en förstående för människors behov och beteenden i staden (Gehl & Svarre 2013: 3).
AKTIVITETER
För att tydliggöra hur en plats används krävs förstående för vilka mänskliga aktiviteter som sker i urbana miljöer. Gehl delar in aktiviteter som pågår i stadens offentliga rum i kategorierna: nödvändiga, valbara och sociala aktiviteter, vilka alla ställer olika krav på den fysiska miljön (Gehl 1993: 11-16).
De nödvändiga aktiviteterna inbegriper alla vardagliga aktiviteter som människor mer eller mindre måste göra, exempelvis gå till arbetet, handla eller vänta på bussen. Valbara aktiviteter består av sådana aktiviteter som människan tar sig för ifall tid och rum möjliggör för det, till exempel att utföra någon sport, ta en promenad eller sola på en parkbänk. Dessa aktiviteter är starkt beroende av den fysiska miljöns kvaliteter, utformning och väderförhållanden. De sociala aktiviteterna är beroende av andra människors närvaro och består av både aktiva kontakter som samtal eller barns lek men även av passiva kontakter som att se och höra andra människor. Den fysiska miljöns utformning har en stor påverkan på de sociala kontakterna då den styr hur människor rör sig och uppehåller sig i staden. Gehl (1993: 17-25) menar att människor är i behov av kontakt med andra människor och att de sociala kontakterna därav spelar en stor roll i staden. Att kunna se, höra och möta andra människor bidrar med stora värden i det offentliga rummet även ifall det bara innebär passiva kontakter (ibid.).
Möjligheter och hinder för kontakt
25
Gehl (1993: 25) betonar att livet mellan husen är en självförstärkande process på så vis att aktiviteter föder andra aktiviteter. Människor väljer att vistas på befolkade platser där saker händer och ifall ingenting händer på en plats kommer ingen heller att vilja vistas där. Det viktigaste elementet för liv på en offentlig plats är andra människor (Gehl & Svarre 2013: 90).
SKYDD, KOMFORT OCH VÄLBEHAG
För att offentliga rum ska vara av hög kvalitet och uppfattas som attraktiva bör de uppfylla vissa krav (Gehl &
Svarre 2013: 106). Utifrån dessa krav har Gehl sammanställt 12 kvalitets-kriterier som bör finnas för att en plats ska anses vara en god gestaltad miljö (Gehl 2010: 238). Inom skydd ingår aspekter för att människor ska känna sig säkra i det offentliga rummet vilket inbegriper skydd mot våld, kriminalitet, trafik och obehagligt väder. Kategorin komfort handlar främst om grundläggande aspekter för uppehälle på platsen såsom möjlighet att gå, sitta, stå, se, prata eller utföra aktiviteter. I välbehag ingår aspekter som den mänskliga skalan, stads-rummets estetiska kvaliteter och grönstruktur.
26
Uppskattade värden
i den byggda miljön
För att kunna besvara denna studies första frågeställning angående vad för värden i stadens byggda miljö som uppskattas av invånare krävdes en inledande undersökning av ämnet. Vi har därav studerat och analyserat tidigare genomförda undersökningar angående invånares uppfattning och värdering av sin stadsmiljö. Hur en plats upplevs och värderas är subjektivt och kan därmed skilja sig åt mellan olika människor beroende på hur de använder rummet. Studerade under-sökningar framhåller dock vissa gemensamma nämnare och att invånare uppskattar, problematiserar och önskar liknande värden i den byggda miljön.
Samtliga undersökningar lyfter att stadsmiljöns natur värderas högt av invånare, exempelvis parker, vatten-drag och grönområden (Berglund 1996, Steffner 2009, Linköpings kommun 2018). Bland annat upp-skattas aktivitetsmöjligheter, utsikter, vistelseplatser och det finns även en önskan att bevara befintlig grönstruktur. I den engelska studien What people want framkommer att 91% av de tillfrågade uppskattar grönska och gröna rum i staden (Housing communities 2014). Lika stor andel av de tillfrågade uppskattar möjligheterna för ett gent vägnät för mjuktrafik (ibid.). En önskad förbättring av trafikmiljöer för mjuktrafik framgår även som en viktig aspekt för respondenter i svenska undersökningar (Steffner 2009, Linköpings kommun 2018). Bland
annat önskas bredare trottoarer, bättre framkomlighet för mjuktrafik samt fler cykel- och gångvägar.
“The top twenty responses below provide strong indicators of the elements of the built environment that people most value and appreciate: green space, pedestrian connectivity and local identity.”
(Housing communities 2014)
Ytterligare uppskattade aspekter som framkommer är småskalig och historisk bebyggelsekaraktär samt varierande design, färgsättning och arkitektur (Steffner 2009). Det finns en önskan om anpassning till befintlig bebyggelse och bevarande av befintlig karaktär. What people want konkretiserar att få människor uppskattar höga och stora byggnader eller kala väggar (Housing communities 2014). Dessutom värderas traditionell skala, form och stil av 85% av respondenterna (ibid.). Människor efterfrågar bebyggelse som förbättrar deras kvalitet i vardagen och som stöttar deras behov. Bland annat upplevs stadens tillgänglighet, närhet till service och händelser samt funktionsblandning som positivt enligt invånare (Steffner 2009, Linköpings kommun 2018).
27
En mänsklig skala
Under den modernistiska planeringens påverkan prioriterades den mänskliga skalan bort till fördel för bilens framfart och en storskalig bebyggelse. Denna utveckling har försvagat den urbana miljöns funktion som social och kulturell mötesplats samtidigt som fotgängares möjligheter i staden har begränsats (Gehl 2010: 3). Jane Jacobs var en av de första som kritiserade den modernistiska planeringen och efterfrågade en annan stadsbyggnation. Hon menade att utrymmet som vägar och parkeringar kräver i tätbefolkade områden missgynnar de värden och aspekter av tillgänglighet som finns utöver bilen (Jacobs 2015: 229f).
För att skapa bra stadsmiljöer för invånare och besökare krävs större fokus på människans behov. Genom att utforma staden utifrån människans förutsättningar, med fokus på mjuktrafik och aktiviteter, kan möjligheterna för en levande, trygg, hållbar och hälsosam stad förstärkas (Gehl 2010:6). Eftersom stadens struktur påverkar hur människor använder den kan fysisk planering utifrån en mänsklig skala möjliggöra för mer nyttjade offentliga platser.
Storlek och skala innebär olika saker där storlek beskriver objektets faktiska dimensioner medan ett objekts skala uppfattas genom dess relation till andra objekt (Carmona et al. 2010: 189). Skalan på en byggnad kan därför uppfattas genom dess relation till andra byggnader samt till människans skala (ibid.). En mänsklig skala syftar till dimensioner som utgår från
människans kropp, sinnen och beteenden (Sim 2019). Att arbeta med en mänsklig skala i stadsplanering innebär att skapa en god urban miljö som tar hänsyn till den mänskliga kroppens möjligheter och begränsningar (Gehl 2010: 33). Därmed behövs en grundläggande förståelse för människans sinnen och rörelseförmåga.
MÄNNISKANS
FÖRUTSÄTTNINGAR
Människan är skapad för att röra sig framåt och har störst förmåga för att uppfatta, tolka och förmedla intryck på ögonnivå (Sim 2019: 220f). Det som händer på ögonnivå har därför en signifikant påverkan på människans upplevelse och intryck av en plats (ibid.).
28
städer och avstånd, närhet samt värme. Storskaliga områden med långa avstånd och få människor i rörelse upplevs som kalla, formella och opersonliga (Gehl 2010: 53). Mindre platser med korta avstånd möjliggör för människor att vara tillräckligt nära för att kunna höra, lukta, känna och se detaljer vilket skapar en varm och inbjudande upplevelse (ibid.). Även upplevelsen av byggnader påverkas av dess höjd och avståndet till gatan. Byggnadens kontakt med omgivningen är som bäst från de två lägsta våningarna och över fem våningar är det svårt att urskilja detaljer vilket gör att kontakten till omgivningen försvinner (Gehl 2010: 41f).
WALKABILITY
Planering utifrån en mänsklig skala anses främja walkability i staden (Carmona et al. 2010: 177f). Walkability syftar till människans möjligheter att röra sig till fots eller på cykel i staden (Sim 2019: 222). Genom att utforma en plats för mjuktrafik med nära och tillgängliga kopplingar främjas bekvämlighet, spontanitet samt att snabbt kunna ta sig mellan olika sammanhang (ibid.). Potentialen för rörelse och framkomlighet i staden är också beroende på tätheten av byggnader och människor, blandningen av funktioner samt tillgängligheten och orienterbarheten mellan dessa (Dovey & Pafka 2020). Startpunkten för bra stadsmiljöer är att utforma dem för fotgängare eftersom människan är gjord för att gå (Gehl 2010: 19).
I gångfart (4-5 km/h) har vi tid att uppfatta vad som händer framför oss och var vi ska sätta fötterna, men även som cyklist har vi goda förutsättningar för kontakt med omgivningen (Gehl 2010: 43). Genom att förbättra förutsättningarna för att gå eller cykla kan stadslivet stärkas, samtidigt som människans möjligheter till sociala kontakter, frisk luft, upplevelser och val i staden ökar (Gehl 2010: 19).
29
PLANERING UTIFRÅN EN MÄNSKLIG SKALA:
UTFORMNING PÅ ÖGONNIVÅ
Det som händer på ögonnivå har en signifikant påverkan på människans upplevelse och intryck av en plats (Sim 2019: 221). Därav måste den urbana miljöns utformning prestera som bäst på bottenvåningar (ibid.).
ELEMENT I MÄNSKLIG SKALA
Människan har lättast för att uppfatta mindre saker varpå närvaron av detaljer och element i en mänsklig skala är viktigt (Sim 2019: 220). Saker vars storlek går att ställa i relation till människokroppen kan användas för att skapa ett intryck om byggnadens storlek, exempelvis fönster, dörrar och byggmaterial (Carmona et al. 2010: 192).
BYGGNADSHÖJD
En mänsklig skala på bebyggelsen kan i generella termer innebära mindre dimensioner så som lägre byggnadshöjd och kortare fasadlängd (Sim 2019: 220). Däremot behöver inte en utformning i en mänsklig skala dikteras av byggnaders höjd eftersom människans upplevelse av byggnader är beroende av vad som händer på ögonhöjd (Carmona et al. 2010: 192). Både låg och hög bebyggelse behöver därför en varierad utformning på ögonnivå för att upplevas inneha en mänsklig skala (Sim 2019: 220f).
KONTAKT
Den fysiska miljön påverkar människors möjlighet till kontakt och sociala aktiviteter. En kontaktskapande miljö formas bland annat med hjälp av byggnaders placering utmed gatan (Gehl 2010: 41f). Kontakten kan bero på direkt anslutning till gatan, där rörelse och kommunikation kan uppstå vid byggnadens ingångar och balkonger, eller där förgårdsmarken bidrar med plats för aktivitet. Potentialen för sociala utbyten är som bäst för de två lägsta våningsplanen och möjligt upp till som högst femte våningen (ibid.).
ORIENTERBARHET
30
ÖVERSKÅDLIGHET
Det är önskvärt med korta logiska rutter och små urbana platser. I kontrast byggs ofta för många och stora offentliga samt gemensamma platser (Gehl 2010: 67). Mindre platser med korta avstånd möjliggör för människor att vara tillräckligt nära för att kunna höra, lukta, känna och se detaljer vilket skapar en varm och inbjudande upplevelse.
TYDLIGA GRÄNSER OCH HIERARKI
Det är önskvärt med en tydlig hierarki på urbana platser då väl definierade och mätbara rum med en utsida och insida upplevs positiva (Carmona et al. 2010: 176). Vem som har tillgång till en plats kan tydliggöras i den byggda miljön med distinkta och fysiska gränser (Sim 2019: 224). På så sätt kan tydliga regler för hur en plats används definieras, där det offentliga kräver ett gemensamt förhållningssätt och det privata möjliggör för mer individuell frihet (ibid.). Rum kan definieras av byggnader, träd, väggar eller nivåskillnader (Carmona et al. 2010: 176). Även markbeläggning med mönster i proportion till den mänskliga skalan kan användas för att tydligt definiera urbana miljöer (Carmona et al. 2010: 194).
GENHET
Den urbana miljön bör utformas för att vara kontaktskapande och tillgänglig. En urban miljö ska främja fotgängare och möjliggöra för gång att vara det enklaste och mest bekväma transportsättet för korta distanser (ibid.). Ett finmaskigt vägnät innebär möjlighet för människor att välja den mest direkta och gena färdvägen vilket främjar mjuktrafik (Spacescape 2016: 38). Gena vägar med få avbrott och tillräcklig stor yta för fotgängare samt cyklister skapar goda förutsättningar för mjuktrafik (Gehl 2010: 123). Bebyggelse ska dessutom möjliggöra för enkel rörelse in, ut och genom byggnader samt mellan olika platser (Sim 2019: 223).
VISUELL STIMULANS
Gatumönster, design, rik detaljnivå och starka upplevelser förbättrar kvaliteten för fotgängare (Gehl 2010: 129). På platser utan kommersiell verksamhet kan ytterdörrar, byggnadsdetaljer, grönska eller kontorslokaler bidra med värden för en varierad upplevelse (Gehl 2010: 129).
TRÄD OCH GRÖNSKA
31
Grönstruktur
Efter att grönstrukturen i många år fått vika undan för trafiken har gröna element i staden börjat efterfrågas i planeringen (Gehl 2010: 180). Trots detta har städernas grönområden och friytor ofta bortprioriterats för bebyggelseförtätning (Ståhle 2005). Vegetation medför en positiv inverkan på människors mentala hälsa och välmående samtidigt som det har en påverkan på det mänskliga beteendet (von Borcke 2009: 33). Även indirekt och kortvarig kontakt med grönska kan minska människors stress och bidra till återuppbyggnad av den mentala kapaciteten (Berglund 1996: 32). En förklaring till grönskans positiva påverkan kan vara att grön är den enklaste färgen för ögat att se och därför kan fungera som ett tonikum mot utmattning (von Borcke 2009: 34). Berglund (1996: 160) beskriver att naturen innehar stor betydelse för invånares värdering av sin stad och sitt bostadsområde men att naturen inte ges stort intresse i litteratur om stadsbyggnad, vilket kan påverka planerares och arkitekters inställning. Planerares intresse för stadens utemiljö fokuseras främst på det byggda, den centralt belägna stadskärnan och folkliv medan invånare anser att den bostadsnära miljön och naturen inne-har de största kvaliteterna (Berglund 1996: 18, 152-157). Berglund (1996: 37) lyfter att invånare främst värderar platser utefter vad för aktiviteter som kan utföras på platsen samt vilka människor som går att träffa på. Detta till skillnad från arkitekter som främst
bedömer kvaliteter utifrån rumsliga och visuella aspekter (ibid.).
Även Ståhle (2005: 76) lyfter att en plats bör värderas utifrån huruvida den erbjuder valmöjlighet och mångfald av möjliga aktiviteter för invånare. Stadsbyggandet har däremot främst intresserat sig för platsers storlek på grund av det generella antagandet att en friytas värde är kopplat till storleken (ibid.). Jacobs (2015: 89ff) menar att stadsparkers popularitet är beroende av att människor vistas i dem och att en park med folkliv lockar till sig mer folkliv. Vidare menar hon att parker inte kommer att användas bara för att de finns utan att användningen beror på omgivningens utformning, variation och aktivitetet. Detta kan förklaras med Gehls påstående om att mänsklig aktivitet är en självförstärkande process (Gehl & Svarre 2013: 90).
GRÖNA VÄRDEN
32
För många stadsbor symboliserar stadens gröna inslag skönhet och frihet, vilket kan förklara varför parker och natur är de platser som ofta definieras som invånares favoritplatser (Berglund 1996: 160). En orsak till detta kan finnas i den så kallade biofiliahypotesen som innebär att människors biologiska arv medför en förkärlek till naturen (Berglund 1996: 31). Eftersom människan är anpassad för naturen är det där mening och tillfredsställelse upplevs intuitivt. Därför upplever människan parklika halvöppna landskap, vatten, organiska former och grönska som vackrare än byggd miljö och geometriska former (ibid.).
ANVÄNDNING AV GRÖNA PLATSER
Jämfört med efterkrigstidens bostads-kvarter med stora gårdar har utemiljöerna på kvartersmark blivit mindre i dagens täta stadsbyggande (Kling 2013: 239-242). Fler får samsas om en mindre yta och aktiviteterna på kvartersmark flyttas från det privata till det offentliga rummet (ibid.). Detta innebär att de offentliga grönytorna i staden har fått en större betydelse som mötesplatser.
Invånare promenerar oftare utmed stråk än vistas i parker (Berglund 1996: 70). Studier har även visat att gröna nätverk i staden förbättrar möjligheten för rörelse samt ökar tillgängligheten till grönområden som parker (Vich et al. 2019). Olika typer av grönska, i kombination med designelement som breda trottoarer
och bänkar, skulle utöver att förbättra möjligheterna för rörelse i den urbana miljön kunna skapa plats för sociala möten och aktiviteter (ibid.).
Ståhle (2005) lyfter att den upplevda förekomsten av grönområden i staden inte minskas av en tät bebyggelse. Upplevelsen beror istället på avstånd och orienterbarhet till grönområdena samt deras yta och funktionella värden. Tillgängligheten till parkområden kan även innebära en upplevelse av mer park (Ståhle 2005: 188). Grönområden som är integrerade i den befintliga strukturen används oftare till vardags och upplevs som mer tillgängliga än den grönska som till exempel den modernistiska planeringen bidrog till (Ståhle 2008: 44). Vid en undersökning av hur väl integrerade offentliga rum var i staden hade kvartersstaden en högre och jämnare integration, i ytterstadsområden var enstaka stråk väl integrerade och i lamellhusområden var offentliga ytor mer segregerade (Ståhle 2005: 180).
33
För vuxna utan barn fungerar istället enskilda uteplatser, balkonger eller terrasser som den självklara uteplatsen att sitta på (ibid.). Till viss del handlar detta om kontroll och egen möjlighet att påverka miljöns utformning, vilket är möjligt på en enskild uteplats. För att en gemensam miljö ska uppskattas är det eftersträvansvärt med en informell känsla och att invånare har möjlighet att kontrollera eller påverka platsen (ibid.).
34
PLANERING FÖR KVALITATIV GRÖNSTRUKTUR:
ENSKILDA GRÖNA PLATSER
Enskilda platser som trädgårdar, förgårdsmark, balkonger eller terrasser bidrar med privathet, kontroll och påverkansmöjligheter för den enskilde invånaren (Berglund 1996: 82f). Samtidigt kan enskilda platser bidra med visuella värden och passiva sociala kontakter med förbipasserande invånare. Ifall enskilda uteplatser placeras med kontakt till offentliga platser formas även en kontaktskapande miljö. Detta kan öka aktiviteten på den offentliga platsen eftersom mänsklig aktivitet är en självförstärkande process (Gehl 1993: 25).
OFFENTLIGA GRÖNA PLATSER
Offentliga gröna platser, som parker och natur, fungerar som viktiga mötesplatser i staden på grund av dess ickekommersiella karaktär och att de är tillgängliga för alla stadens invånare oberoende av ålder, kön, inkomst eller etnicitet (Boverket 2007: 19f). De bör situeras i samband med andra funktioner där folkliv redan finns (Jacobs 2015: 100f). Det offentliga rummets värden ligger i platsens utformning, variation och valmöjlighet av olika aktiviteter men även i de passiva sociala kontakterna, värden som alla har en betydande påverkan på invånares användning av platsen (Ståhle 2005: 76, Gehl 1993: 19, Jacobs 2015: 89ff). Dessutom så möjliggör offentliga platser som går att förändra utifrån människans behov för kvalitativa platser som används av fler (Sim 2019: 189).
GEMENSAMMA GRÖNA PLATSER
Gemensamma bostadsgårdar bidrar med plats för både aktiva och passiva sociala kontakter samt möjlighet för aktivitet och uppehåll på en delvis privat plats för de boende. För att en gemensam miljö ska användas av boende i alla åldrar krävs en utformning som stöttar deras behov och möjliggör för dem att utföra önskad aktivitet. Det är även eftersträvansvärt med en informell känsla och att invånare har möjlighet att kontrollera eller påverka platsen (Berglund 1996).
BEVARANDE AV BEFINTLIG GRÖNSKA
Uppvuxna träd och befintlig grönska innehar ofta särskild betydelse och bevarande av dessa element innebär stora värden för invånare (Berglund 1996: 156).
VÄXTLIGHET UTMED VÄGAR
35 VISUELLA VÄRDEN
Vegetation har en positiv påverkan på människors mentala hälsa och välmående vilket innebär att grönska i staden medför positiva visuella värden (von Borcke 2009: 33). Genom att implementera gröna visuella värden i staden som gröna fasader, trädplanterade vägar, gröna balkonger eller sporadiska gröna element kan invånare erbjudas indirekt och kortvarig kontakt med grönska. Exempelvis kan löst lagda gatstenar möjliggöra för plantering av gröna växter utmed fasader (Sim 2019: 166).
UTSIKTER
Utsikt är en viktig del av boendet för invånare. Högst värderat är utsikter mot natur, grönska, vyer eller vatten men även att se andra människor uppskattas (Berglund 1996: 84f). Möjlighet till utsikt kan bidra med en känsla av kontroll och delaktighet för människan (ibid.).
GRÖNA PROMENADSTRÅK
Gröna nätverk förstärker både invånarnas tillgänglighet till grönstruktur och rörlighet i staden (Vich et al. 2019) eftersom invånare ofta föredrar promenader utmed stråk som aktivitet (Berglund 1996: 70).
AKTIVITETSMÖJLIGHETER PÅ GRÖNA PLATSER
Olika typer av grönska, i kombination med designelement som breda trottoarer och bänkar, förbättrar möjligheterna för aktiviteter, rörelse och sociala möten i den urbana miljön (Vich et al. 2019). Invånare värderar rofylldhet samt möjlighet för lek, promenader och picknick varav samtliga av dessa kvaliteter bör nås inom gångavstånd från bostaden (Spacescape 2016: 19).
HALVÖPPNA LANDSKAP OCH ORGANISKA FORMER
Genom att inkorporera parklika halvöppna landskap, vatten, organiska former och grönska i utformningen kan platser skapas som upplevs vackra av människan (Berglund 1996: 31). Dessutom är vatten en värdefull tillgång i stadsmiljöer (Sim 2019: 189).
KLIMATANPASSADE PLATSER
37
Förutsättningar och
tidigare riktlinjer
Samtlig information är inhämtad från Planprogram för Fängelset 2 på Östermalm i Kristianstad (Kristianstads kommun 2017) om inget annat anges.
OMRÅDESÖVERSIKT
Aktuellt förtätningsområde består av fastigheten Fängelset 2 och inrymmer Kristianstads gamla fängelseområde. Området ingår i vad Kristianstad kommun kallar den “Centrala staden”
och ligger beläget strax utanför innerstadens handelskvarter. Inom 500 meter erbjuds tillgång till samhällsservice som livsmedelsbutik, vårdcentral och äldreomsorg och inom 150 meter hittas även förskola, skola, bibliotek och konserthus. I närheten av området finns ett flertal grönområden i form av parker och gröna stråk, bland annat finns allmänna lekplatser belägna cirka 250 meter från området och större parker som stadsparken hittas 600 meter bort. Stadens kanaler fungerar som promenadstråk, varav den närmaste nås inom 40 meter.
38
BEBYGGELSESTRUKTUR
På området finns idag en fängelse-byggnad sedan 1846 på tre våningar och en nockhöjd på 17,5 meter samt tillhörande komplementbyggnader på en våning. Marken kring fängelset och dess tillhörande rastgård är omgiven av en mur. Fängelsebyggnaden är av kulturhistoriskt värde och används idag för studentbostäder.
Angränsande kvarter utgörs av varierande bebyggelsetypologier i form av stadsvillor, lamellhus, samt gathus i sluten kvartersstruktur. 50 100 150 200m 0 Lamellhus 4 våningar e-tal: 1,2 Gathus i sluten kvartersstruktur 3-4 våningar e-tal: 2,8 Trädgårdsstad Friliggande bebyggelse 1-2 våningar e-tal: 0,3 OMGIVANDE BEBYGGELSESTRUKTURER
39
GRÖNSTRUKTUR
Utmed Götgatan finns uppvuxen tät vegetation och stora lövträd. Sydväst om fängelsebyggnaden finns rester av en köksträdgård med äldre fruktträd, rabatter och trädgårdsland för odling som har restaurerats 2015. Den är en viktig del av upplevelsen av byggnaden tillsammans med rastgårdar och murar (Kristianstads kommun 2021: 102). En viss del av markytan är gräsbevuxen men fastigheten består i övrigt till stor del av hårdgjorda ytor, med grusade ytor för parkeringar väster om byggnaden och en fotbollsplan i öst. Intill fängelsets östra fasad finns en halvcirkelformad promenadgård.
Park och grönyta Grönt stråk
TECKENFÖRKLARING
50 100 150 200m
40
TRAFIK OCH INFRASTRUKTUR
41
INBLICKAR OCH SIKTSTRÅK
Fängelsebyggnaden kan skymtas från Nya Boulevarden vilket betonar ett historiskt samband som fanns då vägen sträckte sig genom kvarteret fram till fängelsets entré. En god siktlinje finns även mellan fängelset och kanalen samt galleria Boulevard, tvärs över gräsytan framför konserthuset. Fängelset utgör även en stark centrerad fond i gatubilden sett från Villandsgatan och Åldermannagatan.
FIGUR 3. Fängelsebyggnaden sett från Gallerian.
FIGUR 4. Ingång till fängelsetomten.
FIGUR 5. Siktstråk längs med Fästningsgatan österut.
FIGUR 6. Siktstråk längs med Kanalgatan norrut.
FIGUR 7. GC-väg längs med Götgatan.
42
VIKTIGA STRÅK
Kartan visar viktiga stråk i Kristianstad utifrån fotgängarens perspektiv. Gröna rekreationsstråk leder till målpunkter som lekplats, park, naturområde eller idrottsplats. Rödmarkerade stråk belyser viktiga stadsstråk som handelsgator eller stråk som förbinder olika stadsdelar. I dagsläget utgör området en barriär mellan stråk i nord-sydlig sträckning samt närliggande stadsdelar.
KARTA ÖVER VIKTIGA STRÅK
43
SAMMANFATTADE SLUTSATSER & RIKTLINJER ENLIGT KOMMUNENS PLANPROGRAM
Källa: Kristianstads kommun 2017.
Källa: Kristianstads kommun 2017.
RIKTLINJER OCH SLUTSATSER: BEFINTLIG BEBYGGELSE OCH UTEMILJÖ
44
Platsbesök och
analys
I enlighet med metodkapitlet har en platsanalys genomförts utifrån Gehls metoder för stadsanalys. Analysen bygger till stor del på forskarnas subjektiva uppfattningar och resultatet kommer redovisas med beskrivande text samt tillhörande analyskarta där stråk och rumsligheter illustreras. Även de intryck som forskarna upplevde under platsbesöket kommer kort att redogöras för nedan. Platsbesöket genomfördes söndagen 2/5-2021. Innergård i mänsklig skala Baksida, oinbjudande Aktivitet i
trädgårdar Storskalig känsla
Grusad parkering, otydlig hierarki Oåtkomligt, nedskräpat Aktivitet i trädgårdar Aktivitet runt butiker Aktivitet runt butiker Gator utformade i mänsklig skala Fä ng els eb yg gn dad Kök s-trädgård Fruktträ d Bevarandevärd natur Positiva värden TECKENFÖRKLARING Negativa värden Utläst aktivitet längs stråk Träd
Stängsel eller mur
50 100m
0
45
ANALYS AV
MÄNSKLIG AKTIVITET
För att kartlägga den mänskliga aktiviteten i området har området analyserats utifrån de systematiska frågorna vem, var, vad och hur länge.
Den främsta mänskliga aktiviteten kunde utläsas utmed gång- och cykelvägen som leder längs med Götgatan. Här rörde sig ett relativt konstant flöde av cyklister och fotgängare så som människor på hundpromenad och barnfamiljer, men samtliga passerade området utan att stanna. GC-vägen innebär både nödvändiga, valbara och sociala aktiviteter.
Inom aktuellt kvarter rörde sig däremot enbart ett fåtal människor mellan studentboendet i den gamla fängelsebyggnaden och Götgatan. Inga människor syntes uppehålla sig på platsen längre än nödvändigt och inte heller spår på platsen tydde på frekvent mänsklig utevistelse. Enbart köksträdgården vittnade om en mindre andel valbara aktiviteter så som en gunga och tidigare odlingsytor. Spår av utevistelse gick även att urskilja genom approprierade ytor på fängelsebyggnadens utrymnings-trappa. Nödvändiga aktiviteter så som transport till och från platsen gick att utläsa av parkerade bilar och cyklar. I omkringliggande kvarter pågick både valbara och sociala aktiviteter. Här uppehöll sig människor utanför lokala butiker, längs kanalen och boende vistades ute i sina trädgårdar.
FIGUR 9. Gunga i köksträdgården.
FIGUR 10. Approprierad utrymmningstrappa.
FIGUR 11. Villaträdgård längs med Fästningsgatan.
46
ANALYS AV MILJÖN
POSITIVA VÄRDEN:
• Gång- och cykelvägen utmed Götgatan utgör ett siktstråk från och mot centrum. Den kantas av träd i varierande åldrar, häckar och buskar vilket gör att den upplevs inbjudande.
• Omgivande kvarter är inbjudande och i mänsklig skala då bebyggelsen är varierad och fasaderna är intressanta. Gatorna som ansluter till området är detaljrika där Österlånggatan söderut och Götgatan österut bland annat kantas av träd.
• Mindre verksamheter utmed Götgatan samt i korsningen mellan Fästningsgatan och Österlånggatan bidrar till folkliv och rörelse runt området, vilket skapar ett levande intryck.
• Stråket längs med Kanalgatan är inbjudande och i mänsklig skala med sittbänkar, träd, planteringar samt gångvägar i gatsten.
• Stadsvillorna utmed Fästningsgatan har gröna och lummiga förgårdar. • Fängelsets utformning och storlek
möjliggör för att enkelt identifiera samt orientera sig till platsen från kringliggande områden.
• Den äldre tjänstebyggnaden med tillhörande köksträdgård tillför mänsklig skala till platsen.
• På området finns äldre fruktträd, både i köksträdgården och norr om
FIGUR 13. GC-väg utmed Götgatan.
FIGUR 14. Närliggande kvarter och anslutande gata.
FIGUR 15. Bebyggelse med förgård.
47
ANALYS AV MILJÖN
NEGATIVA VÄRDEN:
• Fängelsebyggnadens bakgård är oåtkomlig för vistelse. Upplevelsen är oinbjudande på grund av kvarvarande höga staket och en ej använd grusplan.
• Precis utmed fängelseområdet upplevs Österlånggatan som ej inbjudande samt som en baksida, trots att lamellhusen har balkonger som vetter mot gatan. Vägen upplevs storskalig på grund av parkeringar som finns utmed den instängslade fängelsetomten.
• Fästningsgatan upplevs oinbjudande på grund av fängelsetomtens höga stängsel samt kantstensparkeringen längs med gatan.
• Det finns ingen tydlig infart till fängelsebyggnaden och området avgränsas av grindar vilket ger en oinbjudande upplevelse.
• Ytan framför fängelsebyggnadens huvudentré utgörs av parkeringar och stora grusade ytor.
• Från Götgatan finns en ingång till fängelseområdet i form av en träport i häcken, vilken upplevs uteslutande och avskärmar innergården från gatulivet.
• Det finns ingen tydlig passage genom området. Kvarteret kan dock korsas över parkeringsytor men passagen är inte intuitiv.
• Köksträdgården upplevs skräpig, förfallen och till största del oanvänd.
FIGUR 17. Instängslad bakgård.
FIGUR 18. Österlånggatan.
FIGUR 19. Träport i häcken till fängelseområdet.
48
Ställningstaganden
Utifrån genomförd platsanalys samt tidigare kommunala riktlinjer för utveckling av området redovisas här de ställningstaganden som legat till grund för utformningen av studiens schematiska skisser samt två gestaltningsförslag.
• Fängeslebyggnaden och den södra tjänstebostaden bevaras.
• Köksträdgården, fruktträd samt alléträd utmed Götgatan innehar bevarandevärden.
• För att överbrygga områdets barriäreffekt ska ett nytt stråk i nord-sydlig sträckning skapas.
• Ny bebyggelse ska utformas med hänsyn till angränsande kvarters bebyggelsetypologier.
50
Schematiska
skisser
Vi har med vår forskning kunnat sammanställa ett antal värden i grönstruktur och en mänsklig skala som invånare uppskattar i den byggda miljön. Sammanställda värden går att dela in två kategorier; värden som
kan påverkas av bebyggelsetyper och
värden som är beroende på gestaltningen
av den fysiska miljön. I denna analys
har den första kategorin undersökts. Analysen har avsett att utforska olika bebyggelsetypers egenskaper och förutsättningar för att tillgodose aktuella värden.
För att kunna utläsa och jämföra hur olika bebyggelsetyper tillgodoser ovanstående värden har analys genomförts med hjälp av schematiska skisser. Skisserna illustrerar exempel på hur olika bebyggelsetyper skulle kunna exploateras på platsen.
DE OLIKA VÄRDEN I GRÖNSTRUKTUR
SOM KAN PÅVERKAS AV BEBYGGELSETYPER ÄR: • Enskilda gröna platser • Offentliga gröna platser
• Gemensamma gröna platser • Bevarad grönska
DE OLIKA VÄRDEN I EN MÄNSKLIG SKALA SOM KAN PÅVERKAS AV BEBYGGELSETYPER ÄR: • Gränser
• Genhet
51
TERRITORIALITET
52
KONTAKT MOT GATA
53
ORIENTERBARHET
54
Kvartershus Lamellhus Punkthus Parhus Kedjehus Radhus
Offentliga ytor Gemensamma ytor Privata ytor Gränser Kontakt mot gata Genhet Orienterbarhet Bevarad grönska
God Måttlig Dålig
K
V
A
L
IT
E
T
B E B Y G G E L S E T Y P
BEBYGGELSETYPERS EGENSKAPERUtifrån genomförd analys har en verktygslåda sammanställts som visar bebyggelsetypernas påverkans-grad på de analyserade värdena. Radhus uppfyller flest värden på en god nivå och kan därav tolkas vara den bebyggelsetyp som lämpar sig bäst för att skapa värden utifrån grönstruktur och en mänsklig skala.
Däremot har radhus en relativt låg exploateringsgrad och anses därför inte bidra med en effektiv markanvändning. För en ökad exploateringsgrad krävs bebyggelse i form av exempelvis kvartershus eller lamellhus. Dessa bebyggelsetyper uppfyller däremot inte de studerade värdena i samma grad. Av bebyggelsetyperna är parhus den typ som uppfyller de studerade värdena i lägst grad.
55
Gestaltningens
betydelse
Som tidigare nämnt har vi med vår forskning kunnat sammanställa ett antal värden i grönstruktur och en mänsklig skala som är beroende av den fysiska miljöns gestaltning.
Flera av de värden som invånare uppskattar i den byggda miljön kan
inte påverkas eller tillföras med olika bebyggelsetyper och gestaltningen innehar därför en betydande vikt. Baserat på den framtagna kunskaps-översikten har två övergripande grupper av uppskattade värden, som är beroende av en plats gestaltning, kunnat utläsas: Visuella värden och Aktivitetsfrämjande värden. Nedan listas exempel på kriterier och element som bidrar till dessa.
För att exemplifiera hur förtätning kan utformas för att samtidigt tillföra de värden som en mänsklig skala och grönstruktur bidrar med presenteras här efter individuellt framtagna gestaltningsförslag.
57
Gestaltningsförslag
AV PAULINA PERSSON
Föreslagen bebyggelse är en blandning av radhus, kvartershus och lamellhus. Detta för att skapa uppskattade värden utifrån grönstruktur och en mänsklig skala samtidigt som en högre exploateringsgrad uppnås. Bebyggelsen är placerad för att skapa tydliga gränser mellan platser men samtidigt vara kontaktskapande. En varierande bebyggelsehöjd på maximalt fem våningar gynnar både den sociala kontakten och upplevelsen av en mänsklig skala inom området.
58
EXPLOATERINGSGRADER
SEKTION ÖSTERLÅNGGATAN
59
ILLUSTRATION ÖVER FASAD MOT FÄSTNINGSGATAN
Med hjälp av varierande byggnadshöjd, fasadmaterial, grönstruktur, kontakt-skapande miljöer och territorialitet kan
uppskattade värden uppnås sett utifrån både grönstruktur och en mänsklig skala.
SKUGGSTUDIE
VY FRÅN SYDVÄST
60
Gestaltningsförslag
AV STEPHANIE WINNBERG
Gemensamma ytor bidrar med både passiva
och aktiva kontakter
G ån gf ar ts ga
ta med träd skapar en mänsklig Omgestaltning av gatan
skala och kan minska upp-levelsen av oljud från trafik Förgårdsmark ger yta
för aktivitet och möjliggör för passiva kontakter
Passager för mjuktrafik ökar tillgänglighet och genhet
Bevarad natur och grönska i form av uppvuxna träd är ett uppskattat värde i
grönstrukturen
Ingångar med kontakt till gatan aktiverar gaturummet GC
-väg
GC-väg Lek
Bänkar ger plats för vila
GC-väg Gå ng fa rt sg at a
Olika typer av markbeläggning definierar rum II II II II II II II II II IV V V V IV IV V II II II II II IV V II II II II III V IV I II II II II II II II III II Offentlig grön yta Privat grön yta 50 100m 0 Bilväg GC-väg Gångfartsgata Träd Ny bebyggelse Befintlig bebyggelse
Området är utformat med en blandning av radhus och kvartershus. Detta för att kombinera värden utifrån grön-struktur samt en mänsklig skala och samtidigt skapa en hög exploateringsgrad. I och med den varierade bebyggelsen kan bland annat stimulerande visuella värden främjas. Bebyggelsehöjden inom området varierar mellan 1-5 våningar, där maxhöjden är baserad på att sociala utbyten är möjliga upp till 5:e våningen. Bebyggelsen tar hänsyn till kringliggande bebyggelse, exempelvis är radhusen utmed Fästningsgatan 2 våningar höga för att skapa en koppling
61
ILLUSTRATION ÖVER FASADER LÄNGS MED GÖTGATAN ILLUSTRATION ÖVER FASADER VID OMRÅDETS PARK
Kvartersexploateringsgraden inom området är 2,3; 1,1 respektive 2,0 där 2,0 anses vara måttet för en hållbar täthet enligt UN Habitats. Områdesexploateringsgraden inom området är 1,3.
För att förstärka den mänskliga skalan på platsen är det viktigt att utforma på ögonnivå. Därför har fasader och förgårdsmark på första våningen
utformats för att skapa intresse och variation. Växtlighet utmed vägar bidrar även de till den mänskliga skalan och minskar negativa sensoriska intryck av bland annat trafik och buller. Befintlig grön-struktur har bevarats i den mån det går, där bland annat den gamla köks-trädgården har blivit en park inom området.
Fasad A. Fasad B.
62
8
OMRÅDESSEKTION
5 7,5 2 2,5 Körbana
GC-väg Gångväg Förgårdsmark Upp till 5:e våningen är kontakt med
gatan möjlig
Träd längs med gatan minskar upplevelsen av störande ljud och bidrar
till mänsklig skala
Förgårdsmark ökar möjligheten för passiva kontakter
2 3 3 GC-väg Förgårdsmark
Förgårds-mark
Vägar där mjuktrafik prioriteras ökar walkability
SEKTION VID ÖSTERLÅNGGATAN SEKTION AV GATAN VID PARKEN
VOLYMSTUDIE
Sektion A. Sektion B.
8
AVSLUTNING
64
Slutdiskussion
Slutdiskussionen ämnar att besvara och diskutera studiens syfte och frågeställningar. Avsnittet kommer även behandla egna reflektioner samt slutord med förslag på vidare forskning.
Syftet med detta kandidatarbete har varit att undersöka vilka värden invånare uppskattar i den byggda miljön samt hur de kan tillföras eller påverkas av olika bebyggelseförtätning och platsgestaltning. Under arbetet har vi fått insikt i hur viktigt livet mellan husen och mänsklig aktivitet är för invånares uppfattning om och användning av en plats. Gehl (1996) beskriver att aktivitet är en självförstärkande process och att människor väljer att vistas på befolkade platser. Därmed kan slutsatsen dras att det under planeringsstadiet bör ligga stor vikt vid att skapa platser som människor vill vistas på. För att göra det krävs en grundläggande förståelse om vilka aktiviteter som sker i staden och hur de ställer olika krav på den fysiska miljön. Då rum skapas av människor genom deras upplevelser och aktiviteter (Lefebvre 1991: 93f) är det också viktigt att fastställa vad för värden som ligger till grund för dessa. UPPSKATTADE VÄRDEN
För att besvara vår första frågeställning om vad för värden i den byggda miljön som uppskattas av invånare har vi studerat tidigare genomförda undersökningar angående invånares uppfattning och värdering av sin stadsmiljö.
Utifrån dessa har vi kunnat utläsa de två övergripande uppskattade värdena; grönstruktur och utformning i
en mänsklig skala.
