AV STEPHANIE WINNBERG

Gemensamma ytor bidrar med både passiva

och aktiva kontakter

G ån gf ar ts ga ta Omgestaltning av gatan

med träd skapar en mänsklig skala och kan minska upp-levelsen av oljud från trafik Förgårdsmark ger yta

för aktivitet och möjliggör för passiva kontakter

Passager för mjuktrafik ökar tillgänglighet och genhet

Bevarad natur och grönska i form av uppvuxna träd är ett uppskattat värde i

grönstrukturen

Ingångar med kontakt till gatan aktiverar gaturummet GC

-väg

GC-^väg Lek

Bänkar ger plats för vila

GC-väg Gå ng fa rt sg at a

Olika typer av markbeläggning definierar rum II ^II II ^II II ^II II II II IV V V V IV IV V II ^{II II} II ^II IV V II II II II III V IV I II ^II II II ^II II ^II III II Offentlig grön yta Privat grön yta 50 100m 0 Bilväg GC-väg Gångfartsgata Träd Ny bebyggelse Befintlig bebyggelse

Området är utformat med en blandning av radhus och kvartershus. Detta för att kombinera värden utifrån grön-struktur samt en mänsklig skala och samtidigt skapa en hög exploateringsgrad. I och med den varierade bebyggelsen kan bland annat stimulerande visuella värden främjas. Bebyggelsehöjden inom området varierar mellan 1-5 våningar, där maxhöjden är baserad på att sociala utbyten är möjliga upp till 5:e våningen. Bebyggelsen tar hänsyn till kringliggande bebyggelse, exempelvis är radhusen utmed Fästningsgatan 2 våningar höga för att skapa en koppling

till de lägre friliggande enfamiljshusen. Gatunätet inom och igenom området är främst anpassat för mjuktrafik, med undantag för angöring till bostäder. Olika typer av markbeläggning definierar samt signalerar om olika typer av gaturum samtidigt som den även kan tillföra till upplevelsen av en mänsklig skala på platsen. Tack vare flera alternativa passager genom området främjas framkomlighet och ett mer gent gatunät skapas. Bebyggelsen är placerad antingen direkt utmed gatan eller med förgårdsmark för att gynna passiva kontakter och ett levande gaturum.

61

ILLUSTRATION ÖVER FASADER LÄNGS MED GÖTGATAN ILLUSTRATION ÖVER FASADER VID OMRÅDETS PARK

Kvartersexploateringsgraden inom området är 2,3; 1,1 respektive 2,0 där 2,0 anses vara måttet för en hållbar täthet enligt UN Habitats. Områdesexploateringsgraden inom området är 1,3.

För att förstärka den mänskliga skalan på platsen är det viktigt att utforma på ögonnivå. Därför har fasader och förgårdsmark på första våningen

utformats för att skapa intresse och variation. Växtlighet utmed vägar bidrar även de till den mänskliga skalan och minskar negativa sensoriska intryck av bland annat trafik och buller. Befintlig grön-struktur har bevarats i den mån det går, där bland annat den gamla köks-trädgården har blivit en park inom området.

Fasad A. Fasad B.

SEKTION- OCH FASADLINJE EXPLOATERINGSGRADER

62

8

OMRÅDESSEKTION

5 7,5 2 2,5 Körbana

GC-väg Gångväg Förgårdsmark Upp till 5:e våningen är kontakt med

gatan möjlig

Träd längs med gatan minskar upplevelsen av störande ljud och bidrar

till mänsklig skala

Förgårdsmark ökar möjligheten för passiva kontakter

2 3 3 GC-väg Förgårdsmark

Förgårds-mark

Vägar där mjuktrafik prioriteras ökar walkability

SEKTION VID ÖSTERLÅNGGATAN SEKTION AV GATAN VID PARKEN

VOLYMSTUDIE

Sektion A. Sektion B.

8

AVSLUTNING

64

Slutdiskussion

Slutdiskussionen ämnar att besvara och diskutera studiens syfte och frågeställningar. Avsnittet kommer även behandla egna reflektioner samt slutord med förslag på vidare forskning.

Syftet med detta kandidatarbete har varit att undersöka vilka värden invånare uppskattar i den byggda miljön samt hur de kan tillföras eller påverkas av olika bebyggelseförtätning och platsgestaltning. Under arbetet har vi fått insikt i hur viktigt livet mellan husen och mänsklig aktivitet är för invånares uppfattning om och användning av en plats. Gehl (1996) beskriver att aktivitet är en självförstärkande process och att människor väljer att vistas på befolkade platser. Därmed kan slutsatsen dras att det under planeringsstadiet bör ligga stor vikt vid att skapa platser som människor vill vistas på. För att göra det krävs en grundläggande förståelse om vilka aktiviteter som sker i staden och hur de ställer olika krav på den fysiska miljön. Då rum skapas av människor genom deras upplevelser och aktiviteter (Lefebvre 1991: 93f) är det också viktigt att fastställa vad för värden som ligger till grund för dessa. UPPSKATTADE VÄRDEN

För att besvara vår första frågeställning om vad för värden i den byggda miljön som uppskattas av invånare har vi studerat tidigare genomförda undersökningar angående invånares uppfattning och värdering av sin stadsmiljö.

Utifrån dessa har vi kunnat utläsa de två övergripande uppskattade värdena; grönstruktur och utformning i

en mänsklig skala.

Att göra ett urval av uppskattade värden i den byggda miljön har inneburit en generalisering och tolkning av undersökningarna. Utifrån det socio-spatiala synsättet är upplevelsen och värderingen av en plats beroende av hur människor använder den (Gottdiener & Hutchison 2018: 21). Vad som värderas i rummet är subjektivt och därmed inte något som kan besvaras i sin helhet. Vi tyckte dock att det var intressant hur respondenterna i undersökningarna framhöll vissa gemensamma nämnare och uppskattade, problematiserade och önskade liknande värden i den byggda miljön. Utifrån detta går det att förmoda att det finns vissa värden som går att generalisera. Vi är däremot medvetna om att vår studie av genomförda undersökningar är begränsad och att det finns en möjlighet att andra värden hade kunnat få ett större utslag vid ett annorlunda urval. Denna studie har inte ämnat att skapa ett heltäckande svar om vilka värden som uppskattas av invånare. Studien har snarare utarbetat en mer övergripande bild av hur grönstruktur och utformning i en mänsklig skala bidrar med uppskattade värden, samt hur värdena kan tillföras med bebyggelseförtätning och gestaltning av platser. Resultatet är en verktygslåda över olika bebyggelsetypers egenskaper samt en sammanställning av kriterier och element för gestaltning.

65

BEBYGGELSETYPERNAS