“Teknik är så mycket mer än bara skruvar och muttrar”

Självständigt arbete i förskollärarutbildningen

“Teknik är så mycket mer än bara skruvar och muttrar”

En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om teknik i förskolan

Författare: Helena Falkstad &

Jenny Eriksson

Handledare: Cecilia Jeppsson Examinator: Kristina Holmberg Termin: Ht 2020

Ämne: Didaktik Nivå: Grund Kurskod: 2FL01E

Abstrakt

English title: ​Technology is so much more than just screws and nuts- a qualitative study of preschool teachers' perceptions of technology in preschool

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar teknik samt hur deras kunskap om teknik och tidigare utbildning påverkar teknikundervisningen i förskolan. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts med fyra förskollärare från tre kommuner i södra Sverige. Studiens teoretiska utgångspunkter är hermeneutik och fenomenografi samt de teoretiska begreppen hermeneutiska cirkeln och ​sense of coherence ​då fokuset i den här studien är förskollärares tolkning av läroplanen samt deras uppfattning om teknik som grundar sig i deras tidigare erfarenheter. Studien visar en variation av uppfattningar om teknik där tidigare erfarenheter är en bidragande faktor. I studiens resultat framkommer även att förskollärare upplever en osäkerhet om hur teknik kan synliggöras i förskolan utifrån läroplanens mål. En annan faktor som framkommer i resultatet är att kompetensutveckling inom området är avgörande för hur förskollärare uppfattar teknik då begreppet uppfattas som brett och svårt att ringa in baserat på läroplanens formuleringar. En slutsats utifrån studien är att samtliga förskollärare i studien är positiva till teknik i förskolan men behöver kontinuerlig kompetensutveckling inom ämnet för att motsvara läroplanens intentioner om teknik i förskolan.

Nyckelord

Förskollärare, teknik, läroplanen, artefakt, uppfattning, vardagsteknik

Tack!

Vi vill rikta ett stort tack till de deltagande förskollärare som möjliggjort att vi kunnat genomföra vår studie, utan er hade det inte varit möjligt. Vi vill även rikta ett tack till vår handledare Cecilia Jeppsson som agerat bollplank och vägvisare i hela skrivprocessen. Det har inte alltid varit en dans på rosor men du har fått tillbaka oss på banan de gånger vi tappat den röda tråden.

Till sist vill vi rikta ett hjärtligt stort tack till våra familjer som stått ut med oss under denna krävande period. Ni är guld värda.

Vi är stolta över vår insats och vad vi åstadkommit. Det är det svåraste arbete vi någonsin gjort och är tacksamma att vi haft varandra under studiens gång där vi kompletterat varandra och dragit nytta av varandras styrkor.

1

Innehåll

1 Inledning 4

2 Syfte och frågeställningar 6

3 Bakgrund 7

3.1 Begreppet teknik kan ses som väldigt brett

3.2 Hur omnämns teknik i läroplanen? 7

4 Tidigare forskning 8

4.1 Förskollärares uppfattningar om teknik 8

4.2 Internationell syn på teknik i förskolan 9

4.3 Teknikundervisning i förskolan 10

4.4 Sammanfattning 10

5 Vetenskapsteoretiskt perspektiv 12

5.1 Hermeneutik 12

5.1.1 Hermeneutiska cirkeln 12

5.1.2 Sense of coherence 12

5.2 Fenomenografi 13

6 Metod 14

6.1 Kvalitativ forskningsmetod och datainsamling 14

6.2 Urval 15

6.3 Genomförande av intervju 16

6.4 Ljudinspelning 16

6.5 Bearbetning av data 16

6.6 Forskningsetik 17

6.7 Trovärdighet och överförbarhet 17

7 Resultat utifrån intervju 18

7.1 Uppfattningar om teknik 18

7.1.1 Förskollärares beskrivning av teknik i förskolan 18

7.1.2 Förskollärares inställning till teknik i förskolan 19

7.1.3 Teknik viktigt redan i förskolan 20

7.2 Tolkningar av läroplanens intentioner 21

2

7.2.1 Utbildningens betydelse för tolkning av teknik i läroplanen 21

7.3 Betydelse av utbildning 22

7.3.1 Förskollärares uppfattningar om den egna kunskapen inom teknik 22

7.3.2 Kompetensutveckling 22

7.4 Sammanfattning av resultat 23

8 Analys av resultatdelen 24

9 Diskussion 26

9.1 Resultatdiskussion 26

9.2 Metodkritisk diskussion 28

9.3 Vidare forskning 29

9.4 Avslutande tankar 29

Källförteckning 30

Bilagor 33

Bilaga 1 - Missivbrev 33

Bilaga 2 - intervjufrågor 34

Bilaga 3 - avsnitt ur läroplanen för förskolan 35

3

1 Inledning

När vi varit ute på verksamhetsförlagd utbildning har vi uppmärksammat att många förskollärare förefaller ha svårigheter att definiera begreppet teknik i förskolan. I många fall upplever vi att förskollärare uppfattar ämnet som utmanande och i vissa fall blandas teknik ihop med digital teknik eller vävs samman med något annat ämne i förskolan. Formuleringar i den reviderade versionen av förskolans läroplan (Skolverket, 2018) tyder på att skolverket strävar efter en ökad betoning på teknikbegreppet då teknik är ett av flera innehållsområden som tillkommit i den reviderade läroplanens strävansmål som förskollärare är bundna till att följa i sitt arbete. Men eftersom läroplanen är tolkningsbar och saknar instruktioner är det lätt att förskollärare förväxlar ämnen som till exempel teknik med digital teknik då det inte står konkret vad teknik är och hur arbetet ska planeras och genomföras i förskolan. Detta menar Lundgren (2017) gör att det ställs höga krav på den enskilde läraren att inneha kännedom om hur läroplanen ska tolkas och hur innehållet ska läras ut till barnen, då det saknas instruktioner om hur strävansmålen ska uppnås. Författaren menar fortsättningsvis att läroplanens tolkningsbarhet ger läraren ett utrymme som möjliggör för var och en av lärarna att tolka angivna riktlinjer och uppdrag på sitt eget individuella vis.

Genom tiderna har det funnits varierande innehåll i den svenska läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018). Begreppet teknik har definierats på olika sätt i läroplanen för hur förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmågan att upptäcka och utforska teknik i vardagen. Redan i det pedagogiska programmet för förskolan (Socialstyrelsen, 1987) benämns begreppet teknik. Begreppet vävs in i “naturfenomen, krafter och processer, teknik och matematik”. Innehållet i läroplanen och förskollärarutbildningen har sett annorlunda ut historiskt sett jämfört med hur det är idag. Detta kan leda till att begreppet teknik uppfattas olika beroende på vilken erfarenhet förskollärare har från sin utbildning eller sin yrkesroll. Skolverket (2009) lyfter att teknik är ett område som haft mindre utrymme i förskolan genom åren och belyser att en anledning till detta kan vara att förskolans personal inte besitter tillräcklig kunskap om vad teknik kan innebära i relation till förskolan samt att det finns ett bristande intresse för området.

Bjurulf (2013) lyfter att vi idag lever i ett teknikintensivt samhälle vilket gör oss beroende av tekniken och menar att det är av vikt att lägga en god grund inom teknik för barnen redan när de är små. När vi tar på oss våra teknikglasögon synliggörs bland annat den vardagliga tekniken som vi omges av dagligen i samhället. Under en vanlig morgon använder man kaffebryggare till morgonkaffet, eltandborsten i badrummet, dragkedjan på jackan när vi ska gå ut samt cykeln när vi ska till arbetet. Vi använder oss dagligen av olika konstgjorda föremål som människan skapat för att uppfylla olika behov eller önskemål, så kallade artefakter. Bjurulf (2013) nämner några exempel på artefakter som ofta förekommer i förskolan som gungan och cykeln. Cykeln är en teknisk artefakt i barns vardag som nämns redan i det pedagogiska programmet (Socialstyrelsen, 1987). Bjurulf (2013) menar fortsättningsvis att det är av vikt att förskollärarna synliggör tekniken när barnen använder sig av dessa. Det kan vara tekniken som får gungan att röra sig eller vad som får hjulen att gå runt på cykeln.

Genom att benämna och synliggöra för barnen när de använder sig av teknik kan detta underlätta för barnen att utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen.

Skolinspektionen (2017) har genomfört en kvalitetsgranskning som lyfter en viktig iakttagelse angående teknik i förskolan. Det framkom att bygg och konstruktion får mest utrymme inom tekniken i förskolan, medan vardagstekniken hamnar i skymundan. Dock visar granskningen att barnen använder sig av artefakter inom vardagsteknik, som till exempel cyklar. Vidare visar granskningen att pedagogerna inte stödjer barnen till ett tekniskt utforskande av hur de olika artefakterna barnen möter fungerar. Bjurulf (2013) menar att om pedagogerna sår ett frö och väcker barnens tankar redan i förskolan, kan detta skapa en god grund för deras fortsatta utveckling och lärande i teknik. Detta för att de ska utveckla tillräckligt med kunskap om teknik för att förstå det samhälle de ska leva och verka i som vuxna. Den svenska regeringen ansåg 2018 att läroplanen behövde förnyas och anpassas där intentionen var att följa samhällets utveckling och framtida utmaningar. Uppdraget i läroplanen behövde förtydligas, detta för att öka förskolans kvalitet och måluppfyllelse då yrkesskickligheten

4

påverkar hur väl det pedagogiska arbetet i förskolan genomförs (Utbildningsdepartementet 180829).

Hall (2010) skriver i ett nyhetsbrev i Cetis, Centrum för tekniken i skolan, där hon redan 2010 uppmärksammat att om lärarna i förskolan ska ges mer kunskap inom teknik bör fortbildning erbjudas för att säkerställa kompetensen för att kunna uppnå läroplanens mål inom ämnet.

Förskollärares tankar och uppfattningar om teknik skiljer sig beroende på ​hur läroplanen tolkas samt vilka tidigare kunskap som finns hos förskolläraren i ämnet ​, dels från den egna utbildningen men också genom egen erfarenhet. De olika uppfattningar och tolkningar av begreppet kan påverkas beroende på vilka förutsättningar förskollärare får på sin arbetsplats för att de ska kunna uppfylla de mål som står i läroplanen som berör teknik. Vi behöver undersöka om våra antaganden stämmer överens med verkligheten.

5

2 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares uppfattningar om teknik samt hur deras kunskap om teknik och tidigare utbildning påverkar teknikundervisningen i förskolan utifrån innehållet i förskolans läroplan.

- Vilken uppfattning har förskollärare om teknik i förskolan?

- Hur tolkar förskollärarna läroplanens intentioner när det gäller teknik i förskolan?

- Hur ser förskollärare på sin utbildnings betydelse i undervisningen av teknik i förskolan?

6

3 Bakgrund

3.1 Begreppet teknik kan ses som väldigt brett

Nationalencyklopedin (u.å) beskriver förenklat teknik som en sammanfattning på beteckning av människors metoder för att tillgodose sina önskningar genom att använda sig av olika fysiska föremål. Enligt wikipedia (u.å) kommer ordet teknik ursprungligen från grekiskan och står för konst, skicklighet och hantverk. Genom åren har tekniken hjälpt människan framåt i utvecklingen, både materiellt och kommunikativt då det fysiska arbetet minskat allteftersom tekniken gått framåt vilket medfört en högre levnadsstandard för människan. Svenska akademiens ordbok, ​SAOB ​kommunikation (tryckår 1937) beskriver teknik som avancerade produktions och utvinningsprocesser där man omförvandlar och drar nytta av naturens energiresurser vilket medför att den mänskliga fysiska kraftmätningen minskar. Sundin (2006) exemplifierar några av människans tekniska upptäckter som vattenhjulet och urverket, men även inom jordbruket och industrin har tekniken varit behjälplig i den tekniska revolutionen.

Författaren menar att teknik varit och är fortfarande en stor del i vår utveckling. Teknik har varit ett synligt begrepp i förskolan sen 1980-talet men då i det pedagogiska programmet eftersom läroplanen för förskolan utformades senare på 1990-talet. Trots att teknikbegreppet funnits under en längre tid i förskolan visar en rapport från skolinspektionen 2017 (Skolverket) att teknik inte synliggörs tillräckligt i förskolan.

3.2 Hur omnämns teknik i läroplanen?

År 2018 reviderades förskolans läroplan (Skolverket, 2018) vilket innebar en del förändringar i dess innehåll. En förändring var att begreppet teknik fick en tydligare innebörd. I läroplanen står att läsa om att barn ska få möjlighet att lära sig om teknik genom ett utforskande och reflekterande tillvägagångssätt. Detta genom att förskollärare tar tillvara barns nyfikenhet där barnen får blir utmanande och stimulerande i sitt utforskande av teknik genom olika samtalsformer men också genom upptäckter och undersökningar (Skolverket, 2018).

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

- förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om [...] teknik

- att upptäcka och utforska teknik i vardagen (Lpfö,2018 s.14)

7

4 Tidigare forskning

I den här delen av studien kommer tidigare forskning om teknik i förskolan, förskollärares olika uppfattningar om teknik samt teknikens möjligheter och eventuella hinder att presenteras.

4.1 Förskollärares uppfattningar om teknik

Elvstrand, Hallström och Hellberg (2018) har genomfört en studie om hur förskollärare uppfattar begreppet teknik som undervisningsämne i förskolan. En utmaning som framkom i studien är förskollärares uppfattning om vad begreppet teknik innebär, då de själva anser att den är bristfällig blir det svårt för förskolläraren att synliggöra tekniken för barnen. Det framkommer att förskollärares uppfattningar om teknik ofta är en avspegling från deras tidigare erfarenheter från grundskolan. Förskollärarna beskriver erfarenheterna av teknik i negativ bemärkelse då de haft upplevelser av teknik som svårt och skrämmande. Dock framkommer det att förskollärarna i studien trots tidigare negativa upplevelser av teknik har en positiv inställning till teknik då de gör skillnad på tekniken som de blev erbjudna i grundskolan och tekniken i förskolan. Förskollärarna tolkar teknik i förskolan som ett brett och fritt område, ett vanligt förekommande uttryck är att teknik finns överallt. Ett resultat från studien är att de tillfrågade förskollärarna uppfattar teknik som ett begrepp som går att få in i många av de aktiviteter som genomförs i förskolan då begreppet är fritt för tolkning. Hedlin och Gunnarsson (2014) beskriver en liknande studie som Elvstrand et al (2018) om hur blivande förskollärares egna tidigare skolgång har en betydelse när det kommer till deras uppfattning om ämnet teknik. Författarna lyfter att förskolans läroplan reviderades 2010 där teknik blev ett förtydligat ämne som barn ska ges möjlighet att utforska och utveckla kunnande om. I studien framkommer det att skolinspektionen genomfört en undersökning i förskolorna som visar att teknik ses som ett ämne många förskollärare är rädda för.

Författarna lyfter att rädslan kan grunda sig i förskollärares tidigare skolgång då kvinnliga deltagare i studien betonat att det var en tydlig könsfördelningen inom teknik i skolan där flickor fick mindre utrymme än pojkar. Flickorna fick inte samma stöd som pojkarna i teknikundervisningen i skolan vilket bidrog till att skapa en bild av teknik som ett skrämmande område. Ett gemensamt resultat som framkom i de båda studierna är att de blivande förskollärares egna tidigare skolgång påverkar vilken inställning de har till teknik då många ansåg den egna teknikundervisningen som tråkig. Detta till trots visar studierna på att de blivande förskollärarna har en positiv inställning till teknikundervisning i förskolan då de ser sin egen teknikundervisning i skolan som annorlunda än den teknikundervisning som bedrivs i förskolan. Därav finns intresset att bedriva en positiv teknikundervisning i förskolan detta då undervisningen i förskolan sker som ett gemensamt utforskande i ämnet.

I Nederländerna har Rohaan, Taconis och Jochems (2010) genomfört en studie bland lärare som handlar om deras ämneskunskaper i teknik. Då ämnet teknik är relativt nytt i nederländska skolor och inte erbjuds på regelbunden basis har forskarna funnit att lärarna saknar kunskap om hur ämnet ska omsättas i det pedagogiska arbetet, vilket gör att de känner sig osäkra i undervisningen av teknik på samma sätt som Elvstrand et al (2018) belyser i sin studie. Trots lärarnas brist på kunskap i den nederländska studien om hur teknik kan integreras i undervisningen har lärarna en positiv syn på teknik som ämnesområde och besitter grundläggande kunskaper om ämnet. Den positiva inställningen till teknik som framkommer i studien är en gemensam faktor till vad Elvstrand et al (2018) och Hedlin och Gunnarssons (2014) studier visar. Resultatet i den nederländska studien visar fortsättningsvis att förhållandet mellan lärarnas positiva inställning till teknik och deras grundläggande

8

kunskaper om ämnet kan bidra till att deras självförtroende ökar med tiden ju mer erfarenhet de får av att bedriva teknikundervisning.

4.2 Internationell syn på teknik i förskolan

Nedan presenteras hur teknik uppfattas internationellt. Föreliggande studie vill synliggöra hur svenska förskollärare uppfattar teknik utifrån den svenska läroplanen dock har internationell tidigare forskning använts för att belysa hur teknik uppfattas i andra delar av världen. Detta för att sätta förskollärares uppfattningar i ett större sammanhang och synliggöra hur teknik omsätts i förskolan i andra länder då teknik är ett begrepp som förekommer globalt i förskolor världen över.

Kara och Cagiltay (2017) redogör i en turkisk studie att förskollärare har en positiv inställning till teknik i förskolan så länge den är väl utvecklad och anpassad till barn i förskolan.

Resultatet som framkom visar dock att turkiska förskollärare främst lyfter den digitala tekniken där dataanvändning ses som ett viktigt verktyg i barnens kunskapsutveckling. I studien framkom det emellertid att trots att förskolans läroplan uppdaterats nyligen finns begreppet teknik eller teknikanvändning inte inskrivet i dess läroplan vilket innebär att förskollärare inte får stöd från läroplanen om hur teknik ska synliggöras. Tofur och Gökkaya (2020) har i sin studie undersökt läroplanen för förskolan enligt STEMmetoden (science,technology, engineering & mathematics) och kom fram till samma resultat som Kara

& Cagiltay (2017) om att teknik helt uteslutits ur läroplanen. Resultatet i Tofur och Gökkayas (2020) studie visar att lärarnas teoretiska kunskap om teknik i förskolan var tillräcklig vilket även framkom i Kara och Cagiltay (2017) resultat då förskollärarna ofta använder teknik i olika aktiviteter i förskolan men då som digital. Tofur och Gökkaya (2020) lyfter vidare i sin studie att barn omges av teknik varje dag och att teknikanvändningen har blivit en viktig konkurrens bland världens länder då tekniken är under ständig utveckling. Deras resultat visar att barnen bör få möjlighet att utveckla kunskap om hur tekniska artefakter utvecklas och hur de fungerar och betonar att om barnen får möjlighet till en ökad kunskap om teknik ges de möjlighet att utveckla sin förmåga att lösa problem för att göra tekniska förändringar.

Vidare visar deras resultat att om teknik lärs ut redan i förskolan läggs en grund för att uppfostra produktiva barn som kan skapa ett produktivt samhälle.

I Filippinerna har Pawilen och Yuzon (2019) genomfört en studie i likhet med Tofur och Gökkaya (2020)som handlar om STEM som står för science, technology, engineering och mathematics, vilket är en idé som för närvarande är implementerad i den Filippinska lärarutbildningen. STEM är ett förslag på en metod att arbeta utifrån i förskolan när det gäller teknik där Pawilen och Yuzon (2019) menar att förskollärare bör arbeta mer ämnesintegrerat.

Författarna lyfter vikten av att barn tillägnar sig kunskaper om teknik redan när de är små och menar att barn är entusiastiska med en inneboende nyfikenhet till att vilja utforska sin miljö och upptäcka nya saker. Detta resonemang lyfter även Tofur och Gökkaya (2020)i sitt resultat att barnen i förskolan ställer vad-, hur- och varförfrågor vilket studien belyser som en vetenskaplig färdighet som bör tas tillvara inom förskolan då barn naturligt finner teknik intressant. Teknik beskrivs av båda forskarna som något som handlar om att uppfinna, bygga, designa och skapa, de menar att kreativitet och nytänkande är kärnan i teknik. Pawilen och Yuzon (2019) resultat visar att små barn är intresserade av att utforska verktyg och är nyfikna på hur teknik fungerar. Resultatet visar också att de övriga tre områden inom STEM bör integreras tillsammans med teknik, för att skapa förutsättningar för barn att utveckla den potential de redan besitter.

9

4.3 Teknikundervisning i förskolan

Elvstrand, Hallberg och Hellberg (2018) lyfter i sin studie om hur förskollärare arbetar med teknik i förskolan. Det framkommer i studien att det finns pedagoger med särskild kompetens inom teknik vilket ses som positivt. Teknikpedagogen har ett särskilt ansvar för att planera teknikundervisningen i förskolan. Detta kan enligt författarna vara en möjlighet till att stärka tekniken hos förskolebarnen men även till den övriga personalen då teknikpedagogen kan fungera som en inspiratör i ämnet. Studien visar dock en risk med att avsätta en särskild person till att ansvara för teknik i förskolan då det kan bli ett hinder där övrig personal inte tar tillvara och synliggör teknik i barnens fria lek. Detta då den övriga personalen inte besitter tillräcklig kunskap för att ta tillvara spontant uppkomna situationer. En annan syn på teknikundervisning i förskolan synliggörs i studien där ansvaret att arbeta med teknik är gemensamt för hela arbetslaget då teknik är en del av läroplanen. I resultatet framkommer det att det finns stora skillnader i de olika arbetslagen vad det gäller kompetens inom teknik, vilket kan bidra till svårigheter att omsätta tekniken i den pedagogiska verksamheten då kunskapsglappet mellan förskollärarna är för stort.

I motsats till vad Elvstrand et al (2018) kom fram till i sin studie har Sundqvist (2019) genomfört en studie där all den deltagande personalen i studien har fortbildning inom teknikämnet. Författaren vill synliggöra hur personalen i förskolan arbetar för att skapa tillfällen där barnen får möjlighet att utveckla sin kunskap om teknik. Studien visar att när personalen är medveten om hur teknik kan synliggöras i verksamheten leder det till att de är mer närvarande och stöttande när barnen använder sig av olika tekniker. Det framkommer även i studien att personalen inte kommer med en färdig lösning utan inkluderar barnen i problemlösningar som uppstår i olika aktiviteter. Både genom att komma med förslag på lösningar men också genom att uppmuntra barnen till att ta hjälp av en kompis.

En liknelse till förskollärares tillvägagångssätt kan ses i Elvstrand et als (2018) studie med teknikpedagoger vilka kan synliggöra tekniken för barnen. Resultatet som framkom i Sundqvist (2019) studie är att personalens medvetenhet om hur de kunde använda tekniken i undervisningen genomsyrade aktiviteterna i förskolan. Genom att uppmuntra barnen till att använda artefakter som till exempel saxen samt besticken vid matbordet så bidrog det till att främja barnens lärande om tekniska föremål i vardagssituationer som uppstår i verksamheten.Vidare visar resultatet att när personalen uppmuntrar barnen till att tänka kritiskt i olika situationer som rör teknik, utvecklas barnets förmåga att identifiera problem och komma med förslag på olika idéer att lösa problem, vilket ger barnen en grund i deras teknikkunskaper (Sundqvist 2019).

4.4 Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan det konstateras utifrån den tidigare forskningen att det går att urskilja vissa gemensamma drag om ämnet teknik. För det första beskriver många förskollärare den egna bristen på kunskap om teknik som ett hinder i arbetet. Detta grundar sig i tidigare negativa upplevelser av teknik vilket skapat en rädsla för ämnet eller att man ser teknik som tråkigt. Dock finns det en vilja hos förskollärarna att vända sina egna negativa erfarenheter om teknik. Det framgår dock i studierna att många förskollärare har en positiv inställning till teknik då lärarna vill ge barnen en bättre erfarenhet än vad de själva erfarit. För det andra lyfter förskollärare bristen på stöd från läroplanen som ett hinder i teknikundervisningen då det inte står konkret hur arbetet med teknik ska genomföras i verksamheten. För det tredje framkommer det i tidigare forskning att om lärarna besitter den kunskap och medvetenhet om teknik som krävs för att kunna synliggöra tekniken i verksamheten för barnen, skapas en möjlighet för barnen att utveckla sin förmåga att lösa olika problem inom teknik. För det fjärde lyfter förskollärarna begreppet teknik både som artefakter men också som digital. Den tidigare forskningen visar på att begreppet teknik är fritt för tolkning.

Slutligen framkommer det i tidigare forskning att teknik anses vara ett viktigt område att arbeta med redan i förskolan, där barnen ges möjlighet att utveckla kunskap om teknik redan

10

när de är små. Barnen beskrivs av förskollärarna som nyfikna och intresserade för teknik. Då tekniken utvecklas i snabb takt och blir allt mer avancerad framställs ämnet som viktigt i förskolan av samtliga förskollärare.

11

5 Vetenskapsteoretiskt perspektiv

Den föreliggande studien grundar sig i de vetenskapliga perspektiven hermeneutik och fenomenografi som kopplas till studiens syfte. Centrala begrepp som kommer lyftas fram är den ​hermeneutiska cirkeln och sense of coherence.

5.1 Hermeneutik

Det centrala inom det hermeneutiska perspektivet är på vilket sätt olika texter tolkas och förstås samt hur de skapar mening för människan (Allwood och Erikson, 2017). Förskolans läroplan är en samhällsvetenskaplig text inom humaniora där läroplanens innehåll består av olika ämnen och tillvägagångssätt som en förskollärare enligt lag måste arbeta efter vilket innebär att en tolkning behöver göras. Tolkningsfrågor är hermeneutikens starkaste position och är avgörande för människan när den ska förstå det mänskliga meningsinnehållet. Inom hermeneutiken talas det om en förståelseprocess vilket menas att för att kunna förstå någonting behöver det finnas en förförståelse hos människan sen tidigare. Fortsättningsvis menar författarna att en människas förförståelse är lokal vilket innebär att förståelsen finns bunden till en bestämd plats och tid vilket betyder att förståelsen för något endast spelar roll tills ytterligare ny förståelse skapas. Detta innebär att förståelsen är begränsad eftersom den nya förståelsen endast kan skapas inom den ram som skapats genom den förförståelse tidigare erfarenheter gett. Inom hermeneutiken anses den förförståelse som människan besitter inom ett ämne grunda sig i föreställningar där redan i förväg egna slutsatser dragits som människan använder och gör sina tolkningar av. Den förförståelse en människa besitter härstammar från den kultur och det samhälle som hen lever i. Människans förförståelse och dess förståelse är beroende av varandra och är grunden i den hermeneutiska cirkeln som är ett viktigt begrepp inom hermeneutiken (Allwood och Erikson, 2017).

5.1.1 Hermeneutiska cirkeln

Allwood och Eriksson (2017) beskriver den hermeneutiska cirkeln som en del och en helhet som skapar ett ömsesidigt beroende av varandra. Detta innebär att en förförståelse av helheten måste finnas för att kunna förstå något. För att kunna förstå helheten behöver delarna förstås först för att kunna sättas in i den kontext de förekommer i för att något sedan ska kunnas tolkas och förstås.

5.1.2 Sense of coherence

En funktion av tolkningar kan skapa en känsla av sammanhang så kallade ​sense of coherence​, att skapa något meningsfullt innehåll. Tolkningar görs olika beroende på vilken förförståelse den som tolkar besitter och i vilket syfte tolkningen görs. Detta innebär att olika tolkningar kan göras utifrån samma text och förstås på olika sätt (Allwood och Eriksson 2017).

5.2 Fenomenografi

Kihlström (2007) beskriver fenomenografi som en inriktnig på att uppmärksamma hur människor uppfattar olika fenomen. Då alla individer är olika så finns det många olika uppfattningar. Inom fenomenografin är därför människors tankar om omvärlden viktiga, om hur man erfar, upplever eller uppfattar olika situationer som man som individ möter i livet. Författaren menar att det kan vara erfarenheter som både utvecklats genom teoretiska kunskaper men också erfarenheter som bygger på praktiskt handlande. Erfarenheterna bidrar sedan till hur en individ uppfattar och förstår sin omvärld.

Ett och samma fenomen kan uppfattas varierande då människor har med sig olika erfarenheter av livet och därav kan se saker på olika sätt. Vidare betonar Kihlström (2007) att variation är en del inom fenomenografin då fokus är att lyfta människors varierande uppfattningar om ett och samma fenomen.

12

5.3 Sammanfattning

Hermeneutiken är användbar i föreliggande studie då meningen är att förskollärare ska tolka förskolans läroplan utifrån den egna förståelsen och hermeneutiken belyser läran om tolkning.

Då läroplanen är tolkningsbar behöver det föreligga en förförståelse om dess uppkomst och syfte bland annat genom förskollärarnas förskollärarutbildning. Eftersom det centrala inom hermeneutiken är tolkning av olika texter och läroplanen emellanåt revideras så kan förskollärares uppgift att tolka läroplanen analyseras med hjälp av den hermeneutiska cirkeln.

Detta då nya tolkningar ska göras där förförståelsen binder samman med den nya förståelsen när de nya tolkningarna ska förstås. Tolkningen växer fram med tiden då nya kunskaper tillkommer både genom egen fortbildning men också av att nya kollegor tillkommer med en annorlunda tolkning av läroplanen. Fenomenografin är ett annat perspektiv som är användbart i föreliggande studie då det är en variation i förskollärarnas uppfattningar om teknik som är av intresse. Förskollärarna får med sig olika erfarenheter både teoretiska och praktiska från sin förskollärarutbildning men också i deras yrkesroll i förskolan.

13

6 Metod

I den här delen av studien presenteras de metoder vi utgått ifrån för att få våra frågor besvarade och därmed uppnå syftet med vår studie. De metoder som vi kommer att redogöra är kvalitativ forskningsmetod, datainsamling, urval, genomförande av intervju samt bearbetning av data. Slutligen presenteras de etiska aspekter som tagits hänsyn till.

6.1 Kvalitativ forskningsmetod och datainsamling

För att få svar på forskningsfrågorna i föreliggande studie användes en kvalitativ metod då syftet med studien var att gå in på djupet för att få ingående information av förskollärarna.

Denscombe (2018) beskriver kvalitativ metod som en skildring av händelser eller människor där data samlas in i form av ord. ​För att samla in datan vid intervjuer är det vanligaste sättet att spela in ​då det talade ordet behöver fångas in för att kunna användas som underlag i en studie. I en kvalitativ metod är den vanligaste form av data det skriftliga ordet, därav behöver inspelad data överföras till ord genom transkribering (Denscombe, 2018). Författaren lyfter den kvalitativa metoden som mer lämplig vid småskaliga studier där frågeställningen är av öppen karaktär. Fortsättningsvis menar Denscombe (2018) att kvalitativ metod med intervjuer är en passande forskningsmetod i en fallstudie där respondenterna får möjlighet att utveckla sitt svar, då insamlingen av data sker genom det talade ordet. Den insamlade datan transkriberas och kategoriseras för att lättare kunna jämföra och synliggöra likheter och skillnader och för att kunna visa på ett resultat (Denscombe, 2018) ​

Den datainsamlingsmetod som användes i studien är en semistrukturerad intervju i form av telefonsamtal.

Denscombe (2018) beskriver semistrukturerade intervjuer som en intervju som utgår från en viss ordning med frågor av öppen karaktär som forskaren vill få svar på. Det är dock inte tvunget att frågorna följer en viss ordning utan det är respondenterna som utvecklar sina tankar angående det som forskaren vill veta. Allwood och Erikson (2010) nämner att när semistrukturerade intervjuer hålls är det viktigt att forskaren intar ett flexibelt förhållningssätt då det under intervjun kan uppstå nya frågor som väcks av forskaren. I förhållande till kvalitativ metod menas objektivt förhållningssätt att man som forskare strävar efter att inta ett objektivt förhållningssätt som är fri från egna värderingar, tankar och åsikter (Allwood &

Erikson, 2017).

6.2 Urval

Den föreliggande studien utgick från ett subjektivt urval. Denscombe (2018) beskriver att ett subjektivt urval innebär att de respondenter som ska delta i studien handplockas, vilket också innebär att urvalet inte sker slumpmässigt. Genom ett subjektivt urval får forskaren möjlighet att påverka val av respondenter och det i sin tur ger forskaren mer kontroll över urvalet.

Forskaren gör ett medvetet val av respondenter som besitter den kunskap eller erfarenhet som efterfrågas för att få relevanta svar för studiens syfte och som besvarar frågeställningarna. Till föreliggande studien valdes därför fyra förskollärare från fyra olika förskolor i tre olika kommuner ut som var kända sen tidigare av studiens författare. Förskollärarna besitter kunskap om förskolans läroplan och har därmed den kompetens som efterfrågades, dels genom deras utbildning men också utifrån deras yrkeserfarenhet, vilket gjorde förskollärarna lämpliga för studien. Handplockning av respondenter menar Denscombe (2018) fungerar som ett bra sätt när forskaren har viss kännedom om den kompetens som respondenterna besitter. I tabellen nedan presenteras de fyra förskollärarna som deltog i studien anonymt genom fiktiva namn. Även deltagarnas antal år som anställda förskollärare synliggörs i tabellen. Information

14

om de medverkande förskollärarna anses som betydande då det kan ge en förförståelse för hur antalet verksamma år, samt deras erfarenhet och kunskap inom det forskningsområde som studien berör påverkar arbetet inom teknik i förskolan.

Figur 1. Översikt över deltagarna i studien.

6.3 Genomförande av intervju

Studien inleddes med att vi kontaktade de utvalda förskollärarna via telefon för en första förfrågan om intresse för deltagande i studien. Därefter skickades missivbrev (se Bilaga 1) ut via mail till förskollärarna. Även en mindre text ur läroplanen mailades ut som förskollärarna skulle sätta sig in i innan intervjun ägde rum (se Bilaga 3). Intervjuerna delades upp mellan oss där vi intervjuade två förskollärare var. Kihlström (2007) belyser att intervju är ett redskap i sökandet om kunskap i olika kontexter. En kvalitativ intervju kan liknas vid ett vanligt samtal, skillnaden mellan dessa är att samtalet i en intervju styrs av forskaren där det finns ett specifikt fokus. Då författaren menar att det är respondenternas uppfattningar och föreställningar som är det intressanta i en intervju valdes intervju som metod för vår studie för att kunna svara på studiens frågeställningar.

​På grund av rådande covid 19- pandemin valdes telefonintervjuer som metod i studien då en fysisk intervju inte var genomförbar när studien gjordes. Enligt Bryman (2018) är intervjuer ett vanligt tillvägagångssätt där information ska utbytas mellan parter. Det finns ett flertal olika former av intervjuer, en av dessa är telefonintervju. Fördelarna med telefonintervjuer enligt Bryman (2018) är att de tar mindre tid att genomföra än fysiska intervjuer. Detta möjliggjorde att intervjuerna med förskollärarna kunde genomföras under samma dag, vilket underlättade arbetsprocessen av studien. Varje intervju var planerad till ungefär 30 minuter, dock pågick intervjuerna i 15 minuter. En annan fördel med telefonintervjuer menar författaren är att de eventuella yttre påverkningar som intervjuaren kan ha på respondenten genom sin närvaro där risken att respondenten svarar på det sätt den tror intervjuaren önskar, minimeras. Bryman (2018) menar att nackdelarna med telefonintervjuer är att kroppsspråk, minspel och betoningar från respondenten ej kan avläsas då intervjuaren och respondenten inte kan se varandra. Detta skulle kunna vara till hjälp för att avslöja en eventuell osäkerhet hos respondenten och kunna ge intervjuaren indikationer på att antingen utveckla frågan eller omformulera den. Enligt Bryman (2018) kan videosamtal vara en lösning när en fysisk intervju inte är möjlig att genomföra. Dock fanns det ingen möjlighet till videosamtal i den föreliggande studien på grund av brist på utrustning därav valdes telefonintervju som metod där ljudupptagningar tillämpades.

15 Fiktiva namn på

förskollärarna

Examensår Antal år som anställd förskollärare

Vidareutbildning inom teknik

F1 1986 34 år Ja

F2 2011 9 år Ja

F3 2020 1 år Ja

F4 1994 26 år Nej

6.4 Ljudinspelning

Denscombe (2018) menar att ljudupptagningar vid genomförandet av intervjuer är ett pålitligt sätt för att fånga upp det som sägs under intervjun. Det inspelade materialet fungerar både som en pålitlig dokumentation men även som underlag till studiens validitet. Detta då det inspelade underlaget finns kvar i efterhand utifall att det skulle finnas andra forskare som vill kontrollera materialet vid ett senare tillfälle.

6.5 Bearbetning av data

De talade orden i en intervju behöver memoreras för att kunna användas som datamaterial (Denscombe, 2018). Detta gjordes genom ljudupptagning av intervjuerna för att sedan i efterhand transkriberas för lättare hantering av materialet. Detta skulle ligga till grund för genomförandet av detaljerade analyser. Efter genomförandet av intervjuerna transkriberades ljudinspelningarna, där vi skrev ned det som sades så exakt som möjligt. Under bearbetningen av vårt insamlade material lyssnade vi på varandras ljudinspelningar samt läste varandras transkriberingar. Detta som en ytterligare kontroll för att säkerställa att ingen information som kunde vara relevant för studien utelämnats. Under bearbetningen av den insamlade datan som erhölls från intervjuerna valdes därför vissa delar av transkriberingen bort som ansågs icke relevanta för studien. Transkriberingarna skrevs senare ut för att lättare kunna kategoriseras där eventuella likheter och skillnader kunde synliggöras.

Detta då vi ville undersöka förskollärarnas syn på teknik samt deras upplevelser i arbetet med teknik.

Utöver de kategoriseringar utifrån intervjuerna som synliggjorts har även citat använts i resultatavsnittet, detta för att öka trovärdigheten i studien.

Vi har utfört vår analys med en fenomenografisk ansats som kompletterar studiens hermeneutiska perspektiv. Kihlström (2007) beskriver fenomenografi som inriktad på att uppmärksamma hur människor uppfattar olika fenomen vilket blev ett intressant perspektiv för vår studie då det är förskollärarnas uppfattningar som var av intresse. Då alla individer är olika så finns det många olika uppfattningar. Inom fenomenografin är därför människors tankar om omvärlden viktiga, om hur man erfar, upplever eller uppfattar olika situationer som man som individ möter i livet. Författaren menar att det kan vara erfarenheter som både utvecklats genom teoretiska kunskaper men också erfarenheter som bygger på praktiskt handlande, erfarenheterna bidrar sedan till hur en individ uppfattar och förstår sin omvärld. Ett och samma fenomen kan uppfattas på olika sätt då människor har med sig olika erfarenheter av livet och därav kan se saker på olika sätt. Vidare lyfter Kihlström (2007) variation som en del inom fenomenografin då fokus är att lyfta människors varierande uppfattningar om ett och samma fenomen.

6.6 Forskningsetik

Forskare förväntas ta hänsyn till de fyra tillämpade forskningsetiska principer som Vetenskapsrådet (2002) kommit ut med.

Ett av de allmänna huvudkrav som ingår i dessa principer är informationskravet som innebär att respondenten måste få information i förväg om studiens syfte och vilka förväntningar forskaren har på respondenten. Informationskravet uppfylldes genom det missivbrev som skickades ut innan intervjun, samt genom information som delgavs innan intervjun genomfördes. Innan intervjun påbörjades tydliggjordes att intervjun skedde frivilligt och kunde avbrytas när helst respondenten önskade och därmed sin medverkan i studien. Genom detta uppfylldes samtyckeskravet. Respondenterna medverkade anonymt i så hög grad som möjligt där deras personuppgifter lagrades och hanterades varsamt för att inga obehöriga ska komma åt uppgifterna. Genom detta uppfylldes konfidentialitetskravet. Den data som samlades in användes endast för vår studie vilket tydliggjordes i missivbrevet. Genom detta uppfylldes nyttjandekravet.

6.7 Trovärdighet och överförbarhet

16

I en kvalitativ studie talas det om trovärdighet (Denscombe, 2018), vilket syftar på att uppgifterna i studien är tillförlitliga och att forskarna studerat endast det som varit planerat.

Trovärdigheten i studien påverkas av hur relevanta intervjufrågorna varit samt om de varit av öppen karaktär och följts upp under intervjutillfället. Detta för att forskaren ska kunna säkerställa att hen uppfattat respondenternas svar korrekt. I den befintliga studien användes en intervjuguide med bearbetade frågeställningar av öppen karaktär utifrån studiens syfte och frågeställning. Under intervjun ställdes frågorna i den ordningsföljd som var planerat sen innan. Dock gjordes ingen återkoppling som en försäkran att svaren hade tolkats rätt vilket Denscombe (2018) menar kan öka trovärdigheten ytterligare. Författaren menar fortsättningsvis att urvalet av deltagarna i studien är relevant för studiens trovärdighet. I studien deltog förskollärare med erfarenhet att tolka innehållet i förskolans läroplan. Även citat har tagits med och lyfts in i texten för att betona studiens resultat. Dessa är aspekter som ökar studiens trovärdighet.

I efterhand när en studie är avklarad kan dess trovärdighet och överförbarhet ifrågasättas.

Detta då en kvalitativ studie oftast genomförs i liten skala med få deltagare (Denscombe, 2018). Möjligheten för överförbarhet av studiens resultat till jämförbara fall skulle kunna diskuteras. Då läroplaner och dess innehåll är styrdokument som arbetas med dagligen i förskolans verksamhet runtom i Sverige och möjligtvis i andra delar av världen så finns det en möjlighet till igenkänning hos andra förskollärare både nationellt och internationellt.

17

7 Resultat utifrån intervju

I den här delen av studien redovisas resultatet av den insamlade empirin samt en sammanfattning av resultatet.

Resultatet presenteras med underrubriker med koppling till den föreliggande studiens tre frågeställningar: ​Vilken uppfattning har förskollärare om teknik i förskolan? Hur tolkar förskollärarna läroplanens intentioner när det gäller teknik i förskolan? Vilken betydelse ser förskollärarna att deras utbildning har för teknikundervisningen i förskolan? ​Förskollärarna som deltagit i studien är anonyma och kommer benämnas som F1, F2, F3 och F4.

7.1 Uppfattningar om teknik

I nedanstående avsnitt presenteras de fyra förskollärares beskrivning av teknik, förskollärares inställning till teknik i förskolan samt om teknik är viktigt redan i förskolan med koppling till frågeställning 1.

7.1.1 Förskollärares beskrivning av teknik i förskolan

Samtliga förskollärare benämner tekniska artefakter som människan skapat som används i vardagen för att underlätta och uppfylla ett behov eller önskemål.

teknik kan innehålla saker vi har i vardagen som bestick, lampor [...] till mer avancerad teknik som till exempel cyklar, bilar och allt däremellan [...] jag tänker som en lampa, den tekniken har vi skapat för att vi ska få ljust när det är mörkt för att inte vara beroende av dagsljuset (F3)

F1 berättar att teknik kan upplevas som ett brett område beroende på vilken bakgrund och vilka förkunskaper man besitter som gör att tekniken synliggörs. Fortsättningsvis menar hen att vardagstekniken är viktig att belysa då den även finns utanför förskolan, vilket gör att barnen kan upptäcka teknik i hemmet om de får rätt förutsättningar. F1 belyser att teknik kan synliggöras i barnens av och påklädning både i förskolan och hemmet då barnen får utforska olika knäppningar eller dra upp en dragkedja: “det finns ju mycket teknik bara man har dom glasögonen på sig” (F1).

En annan uppfattning som framkom i intervjun av F2 var att teknik kan uppfattas på ett varierat sätt. En uppfattning som nämndes av F2 var att hen fått en djupare förståelse för vad som kan vara teknik under åren hen arbetat. Från att först ha tänkt att teknik är skruvar och muttrar uttrycker F2 att med den nya förståelsen ser hen teknik som en konstruktion som kan fylla en funktion. Som ett exempel belyser F2 plastmuggen och dess konstruktion:

det sitter fast i mitt huvud [...] med plastmuggen och att den kanten är vikt, det var så enkelt och så tydligt och jag bara kände att jaha.. på den här nivån vill jag att det ska va [...] det ska va lätt att förstå [...] den kanten på plastmuggen har jag ju sett alltid men jag har aldrig reflekterat varför den ser ut som den gör [...] det var liksom ett litet uppvaknande, att så enkelt kan det vara om man kan beskriva det så och man började titta på saker på ett annat sätt och jag känner att det vill jag verkligen ge barnen (F2)

18

F4 belyser att teknik kan synliggöras i målning och nämner att blandning av olika färger för att framställa en ny färg är en form av teknik. En annan uppfattning som F4 lyfter om teknik är den digitala tekniken. F4 förklarar att i och med att den digitala tekniken utvecklats och benämns i dagens läroplan gör att hen uppfattar teknik som digitala verktyg: “jag tror för mig kan det nog ha att göra med att iPadsen har kommit in... datorerna har kommit in i barnens värld liksom, då kopplar ju jag det till teknik” (F4).

7.1.2 Förskollärares inställning till teknik i förskolan

F1 menar att genom kompetensutvecklingen inom teknik i förskolan har hen fått mer kunskap och en ökad förståelse för teknik, vilket bidrar till att hen upplever teknik som ett roligt ämnesområde. ​F1 menar fortsättningsvis att den positiva inställningen till teknik beror på kompetensutvecklingen där hen fått en bredare syn på hur teknik kan synliggöras i förskolan:

”jag har fått till mig vad man kan jobba med för teknik med barnen, för teknik är ju mer än bara bygg och konstruktion” (F1).

F3 belyser teknik som ett utmanande område. F3 lyfter att hen är en nyutexaminerad förskollärare och menar trots att hen upplever teknik som utmanande har hen ändå en positiv inställning till ämnet. Fortsättningsvis framhäver F3 utbildningen som en orsak till den positiva inställningen då hen utvecklat mer kunskap om teknikbegreppet genom en fördjupningskurs i ämnet: “jag kan tycka att det är lite utmanande [...] men det är ett väldigt intressant område” (F3).

F4 för ett liknande resonemang när hen beskriver sin inställning till teknik som positiv men att kunskapen om teknik inte är tillräcklig för att hen ska känna sig säker inom ämnet även om nyfikenheten på ämnet finns. F4 belyser dock att teknik är ett ämne som är svårt att synliggöra. F4 skulle önska få en fördjupning i teknik då detta saknas vilket enligt hen skulle bidra till en stadigare grund som förtydligar dess innebörd och hur tekniken kan synliggöras i förskolan; “inställningen är väl mer då att man blir mer nyfiken på vad vi kan göra liksom [...]

vi har ju alltid gjort såna här saker men vi har nog inte tänkt i tekniktermen” (F4).

F2 har ett annat resonemang och beskriver sin inställning till teknik som avvaktande och menar att det kan bottna i sin osäkerhet inom ämnet. Vidare framkommer det att F2 blir mer ifrågasättande gentemot sig själv när hen blir osäker i sitt arbete och menar då att när hen intar ett avvaktande förhållningssätt så jobbar hen inte med teknik i tillräckligt stor utsträckning.

7.1.3 Teknik viktigt redan i förskolan

Att erbjuda teknik i förskolan och göra barnen nyfikna på ämnet ser F1 som viktigt ur ett samhälleligt perspektiv och belyser att hen läst att tekniska utbildningar har lågt sökantal: “det har ju kommit fram att just [...] teknik är [...] det område som man behöver göra barnen nyfikna på för man har bestämt att man inte söker sig till dom utbildningarna i den omfattningen som man vill”. På detta sätt belyser F1 sitt ansvar för att väcka ett teknikintresse hos barnen och menar att en förskollärare behöver inneha en viss kunskap för att kunna göra barnen nyfikna och undersöka tekniken tillsammans.

19

å sen tänker jag väl vi ska ju utforska tillsammans med barnen och ta reda på fakta men det kan ju va roligt också å kanske använda lite begrepp [...] med barnen å vara lite påläst [...] (F1).

F2 anser att det är viktigt att arbeta med teknik i förskolan som en grund för att ge barnen en förståelse för de olika tekniska funktionerna som finns i samhället och som är skapade av en anledning. Hen belyser bygg och konstruktion som en möjlighet att utveckla barns förmåga att tänka kritiskt när det uppstår ett problem då resonemang och kritiskt tänkande är något som förekommer i förskolan: “att hjälpa dom då att tänka gör jag såhär kanske det kan bli såhär att dom kan använda den kunskapen i sitt skapande [...] i sitt byggande, i sitt konstruerande. Att det inte måste vara färdigt hela tiden” (F2).

F3 framför ett liknande resonemang att det är viktigt att arbeta med teknik redan i förskolan då vi lever i ett teknikintensivt samhälle. Vidare belyser F3 att då teknik är ett stort område så är det viktigt att lägga en grund för kunskapen när barnen är små dock på en mindre avancerad nivå där de får möjlighet att utveckla sina tekniska förmågor: “Redan när dom börjar tidigt på förskolan. Fast man förenklar det ju så att det inte blir för svårt”(F3).

7.2 Tolkningar av läroplanens intentioner

I nedanstående avsnitt presenteras utbildningens betydelse för tolkning av teknik i läroplanen med koppling till frågeställning 2.

7.2.1 Utbildningens betydelse för tolkning av teknik i läroplanen

F1 berättade att utifrån sin förskollärarutbildning kan teknik vara svårdefinierat men på grund av sin vidareutbildning inom teknik blir tolkningen av läroplanen spännande: “ja asså min utbildning den är ju på stenåldern känns det ju som men jag känner att jag kan stå på en grund eftersom jag har gått min kurs” (F1). Fortsättningsvis menar F1 att när hen började arbeta som förskollärare låg det pedagogiska programmet till grund för arbetet i förskolan och belyser att teknikbegreppet lyftes redan då. F1 berättar att hen jämfört begreppet teknik och hur de benämns i de olika läroplanerna och menar att begreppet inte var lika förtydligat då som i dagens läroplan:

jag har varit med om det här pedagogiska programmet för förskola och det är tredje läroplanen, för varje gång kan jag känna.. det har ju blivit lite mer kraft bakom på olika ämnesområden som kommit fram så jag tänker att jag som är så gammal i detta ja måste ju läsa på för att kunna hitta dom här områdena och dom här sätten [...] för att hänga med i utvecklingen (F1)

F3 för ett liknande resonemang och menar att utbildningen inom teknik gett hen en god grund att stå på för att kunna sätta sig in i målen som står i läroplanen som berör teknik. F3 menar att innan utbildningen förstod inte hen hur teknik skulle kunna användas i någon större utsträckning i förskolan. F3 menar fortsättningsvis att genom sin utbildning kan läroplanens innehåll om teknik tolkas och omsättas på ett förenklat sätt för att passa verksamheten: “Innan

20

jag gick den här utbildningen så tänkte jag kanske att det handlade om tv-apparater, datorer, robotar, alltså den mer avancerade tekniken och den hade jag svårt att se att den kunde användas i stor utsträckning i förskolan” (F3).

F2 framförde ett annat resonemang där hen belyser att hen besitter kunskap utifrån förskollärarutbildningen för att kunna tolka det som står i läroplanen på ett övergripande sätt.

Dock menar F2 att hen saknar kunskap om teknikbegreppet utifrån innehållet i läroplanen:

“jag känner att jag vet vad läroplanen.. vad det betyder och hur jag ska förhålla mig till det men jag har inte den rätta kunskapen att ta tag i det”. Fortsättningsvis berättar F2 att hen tolkar begreppet teknik utifrån den kunskap hen besitter. Dock framhäver F2 att hen upplever svårigheter i att framhäva teknik för yngre barn på det sätt som det står i läroplanen.

ja för jag tänker när det står i läroplanen som det står “ställa frågor och samtala om teknik” ja då gör jag det utifrån min kunskap om teknik [...] men jag skulle behöva så mycket mer kunskap om hur man kan göra det, alltså begripligt för små barn också (F2).

F4 berättar att kunskapen om att tolka läroplanen finns genom förskollärarutbildningen. I likhet med F2 saknas dock kunskap om teknik för att kunna tolka begreppet i läroplanen och hur det kan omsättas i verksamheten. F4 betonar att som förskollärare ska en besitta kunskap inom många områden och menar att tiden inte alltid räcker till för att fördjupa sig i allt:

det är ofta så med oss i förskolan, vi får liksom här pang nu har vi kommit på att det här är bra för barnen. Nån på skolverket eller på regeringen kommer på... och så har vi kommunen som huvudman däremellan, då brister det ju både med pengar, tid och.. det är lite fortfarande så att dom tror att vi trollar med knäna (F4).

7.3 Betydelse av utbildning

I nedanstående avsnitt presenteras förskollärares uppfattningar om den egna kunskapen inom teknik samt kompetensutveckling med koppling till frågeställning 3.

7.3.1 Förskollärares uppfattningar om den egna kunskapen inom teknik

F3 ser ett sammanhang med hur förskollärarutbildningen och den fördjupade kursen i teknik gett en fördjupad kunskap om huruvida teknik kan tas till vara i den spontana undervisningen.

Vidare menar F3 att istället för att som tidigare tillrättavisa barnen när de upprepade gånger tänder och släcker lampan tar hen istället tillvara på tillfället och använder det till en spontan uppkommen lärsituation:

Vad händer när du trycker knappen uppåt? Vad händer när du trycker den neråt?” Att man utforskar med barnen vidare, att det är en lampa som den är kopplad i och att den tänds och släcks till exempel (F3).

F1 har genomgått en utbildning med fokus på teknik i förskolebarns vardag och belyser hur viktig utbildningen varit för hen i teknikundervisningen i förskolan, och hur den legat till grund för den personliga utvecklingen om teknik. F1 anser sig ha goda kunskaper om hur teknik kan synliggöras i de vardagstekniska situationerna i förskolan genom sin teknikutbildning: “fantastisk utbildning den bästa kompetensutvecklingen som jag gått på efter min förskollärarutbildning” (F1).

21

F2 kan inte se att förskollärarutbildningen haft någon betydelse för hens uppfattning av teknik trots att det i utbildningen ingick en teknikkurs. F2 menar dock att hens kurs inte var på samma nivå som den är idag utan att bygg- och konstruktionsteknik var i fokus. F2 berättar fortsättningsvis att hen velat få en förklaring till grunderna bakom den undervisning som gavs i utbildningen. Detta för att få en bredare förståelse för hur teknik kan synliggöras och omsättas i undervisningen:

skulle det komma nån med väldigt mycket erfarenhet och bra tankar kring teknik så skulle dom ju säkert säga “jo men här använder du ju teknik och där pratade ni ju väldigt mycket teknik” fast jag inte är medveten om det (F2).

7.3.2 Kompetensutveckling

Något som F1 anser vara positivt på sin arbetsplats är möjligheterna till vidareutbildningar och den personliga kompetenshöjningen inom teknik: “jag tycker aldrig att dom nekar en [...]

dom vill ju också att man ska utvecklas”. F1 lyfter vidare vikten av att vilja sträva mot att bli bättre och införskaffa sig mer kompetens inom ämnena i förskolan för att uppdatera sig och ta till sig ny kunskap. F1 uttrycker att införskaffning av kunskap inte alltid behöver innefatta någon särskild kurs inom aktuellt ämne:

jag tycker ändå att det ligger lite på ens eget ansvar att kanske förkovra sig. Och då kanske man inte går några kurser utan man kan ta en bok i sina händer och läsa lite och bli nyfiken och kanske framföra till sin chef att ja det här vill jag gå, nån kurs som kommer upp eller så (F1).

F2 anser att förutsättningarna på arbetsplatsen för att utöka sina kunskaper om teknik skulle kunna vara bättre. F2 lyfter att hen gärna skulle gå en kompetensutveckling inom teknik för att kunna ta tillvara och skapa situationer i förskolan där teknik kan synliggöras. Vidare beskriver F2 att hen tidigare kompetensutvecklat sig inom andra områden vilket hen menar har varit gynnsamt i arbetet: “ett eventuellt tekniklyft skulle kunna göra detsamma “[...] då hade jag säkert fått samma ahaupplevelse där att vi gör redan mycket det gäller bara att veta vad och när vi gör det” (F2).

F3 lyfter att det alltid finns utrymme att utöka sina kunskaper för att kunna erbjuda barnen de bästa förutsättningarna. Dock uttrycker F3 en osäkerhet om vilka förutsättningar det finns på arbetsplatsen för fortbildning: “men jag tänker att om jag själv går till min rektor och säger att jag är intresserad av att vidareutveckla just teknik så tror jag ju att det finns möjligheter att kunna göra det” (F3).

Påbyggnadsutbildning är ett önskemål då det enligt F4 tillkommer nya direktiv i läroplanen löpande. Något kompetenshöjande inom området har aldrig erbjudits menar F4.

Fortsättningsvis betonar F4 att teknik är ett viktigt ämne men belyser vikten av att erbjudas möjlighet att friska upp kunskaper efterhand som det tillkommer nya direktiv i läroplanen:

“men som sagt även vi måste ha påbyggnadsutbildningar, vi måste fräscha upp oss”(F4).

22

7.4 Sammanfattning av resultat

Förskollärarna beskriver teknik som ett brett område. Vidare beskrivs teknik som något som finns i människans vardag och som fyller en viss funktion. Förskollärarna har en positiv attityd till teknik men å andra sidan uppfattas det som ett svårt område vilket bidrar till att skapa en osäkerhet bland förskollärarna. Teknik i förskolan beskrivs av förskollärarna som vardagsteknik som barnen möter varje dag både i spontant uppkomna situationer då teknik är något som skapats för att underlätta för människor likväl som i den planerade verksamheten.

Förskollärarna anser att teknik är ett viktigt ämne att arbeta med redan i förskolan då synliggörandet av tekniken skapar en möjlighet för barnen att utveckla tekniska förmågor.

Detta menar några av förskollärarna är betydelsefullt dels då vi lever i ett tekniksamhälle men också då det uppmärksammats i olika granskningar att färre söker sig till utbildningar med teknisk inriktning vilket medfört att teknik fått ett större utrymme i läroplanen.

Den kunskap som förskollärarna beskriver att de besitter varierar beroende på vilken kompetens de besitter. På grund av skillnaderna i kunskapsnivå mellan förskollärarna tyder resultatet på att det skapas en kunskapslucka mellan dem som tillhandahållits kompetensutveckling eller inte, vilket påverkar hur tekniken tas tillvara på i förskolorna och hur den synliggörs. Förskollärarna betonar att de besitter en kunskap om hur innehållet i läroplanen ska tolkas. Hur tekniken ska synliggöras i undervisningen utifrån läroplanens intentioner ses dock som en utmaning. Läroplanen är ett styrdokument som förändras med tiden vilket också ställer krav på kompetensutveckling. Möjligheten till kompetensutveckling kan dock se olika ut från förskola till förskola. Förskollärarna menar att utifrån vilken kompetens de besitter påverkar det hur synlig tekniken blir i verksamheten.

23

8. Analys av resultatdelen

I nedanstående del analyseras resultatet i relation till studiens syfte som är att synliggöra och utforska förskollärares uppfattningar om teknik samt hur deras kunskap om teknik och tidigare utbildning påverkar teknikundervisningen i förskolan. Analysen utgår från studiens vetenskapliga perspektiv fenomenografi och hermeneutik ​.

Det framkommer i studiens resultat att det finns en variation hos förskollärarna när det gäller deras uppfattningar om teknik som grundar sig i deras tidigare erfarenheter samt olika sätt att tolka och förstå läroplanens intentioner när det kommer till teknik. Bland samtliga förskollärare finns en uppfattning om att teknik är något som skapats av människan med syfte att underlätta och uppfylla ett behov eller önskemål i vardagen. Trots att de delar samma uppfattning om teknikens syfte framkommer det i resultatet en variation i deras beskrivningar av vad teknik innebär för dem. Detta skulle kunna kopplas till fenomenografin där människors olika uppfattningar om ett fenomen är av intresse där syftet är att synliggöra en variation av uppfattningar utifrån den tidigare erfarenheten (Kihlström 2007). F1 och F3 beskriver att de gått en fördjupningskurs inom teknik och fått med sig en erfarenhet om vad teknik är. Där teknik framställs på varierat sätt, som lampor och bestick samt dragkedjor och olika knäppen på kläder. F1 och F3 delar liknande uppfattningar av teknik då deras erfarenhet utgår från teoretiska kunskaper genom den fördjupningskurs de genomfört men även genom de erfarenheter de tillämpat i det praktiska arbetet i förskolan. F2 resonerar utifrån sin erfarenhet om vardagsteknik där hen associerar plastmuggen till teknik där erfarenheten grundar sig i ett praktiskt handlande som tillämpats under åren som F2 arbetat som förskollärare. F4 antyder att teknik finns i estetiska uttrycksformer som i målarteknik. På grund av brist på utbildning inom teknik har F4 inte tillämpat någon teoretisk kunskap om ämnet. Erfarenheten grundar sig därför genom det praktiska handlandet i det pedagogiska arbetet. Ovanstående resonemang som framkommer i resultatet skulle därför kunna kopplas till fenomenografin där Kihlström (2007) beskriver fenomenografi som hur människor uppfattar, upplever och erfar sin omvärld som grundar sig i både teoretiskt och praktiskt handlande. Resultatet visar en betydande variation när det gäller de olika förskollärarnas uppfattningar om vad teknik är och därmed utformningen av undervisningen. Utifrån resultatet av förskollärarnas olika uppfattningar om vad teknik är skulle en följd till hur teknik synliggörs i undervisningen kunna bidra till ojämna villkor i barnens teknikkunskap på grund av förskollärarnas varierade uppfattningar om vad som är teknik.

I studiens resultat framkommer det även en osäkerhet kring hur tekniken kan upptäckas och synliggöras. F2 och F4 känner sig inte säkra med tekniken vilket märks bland annat i F2s resonemang om att sakna rätt kunskap för att kunna synliggöra teknik på ett förståeligt sätt med barnen och ta vara på spontana tillfällen när det uppstår i verksamheten trots att hen genomgått en utbildning inom teknik. Denna erfarenhet skiljer sig från hur F1 och F3 resonerar om hur enkelt teknik kan synliggöras för barnen och tas tillvara på vid spontana tillfällen. Tolkningsvis kan förskollärarnas resonemang kopplas till fenomenografin där den ena uppfattningen om ett fenomen inte är mer rätt än den andra då den ena tolkningen inte är den andre lik (Kihlström, 2007).

En annan aspekt som resultatet visar är att F1 och F3 har en förförståelse utifrån deras vidareutbildning inom teknik vilket påverkar deras förståelse för läroplanens intentioner. På grund av förförståelsen genom utbildningen kan de förstå helheten i läroplanens intentioner angående teknikmålen ur ett samhälleligt perspektiv. De har också en förförståelse för vad

24