Regel eller princip, K2 eller K3?

(1)

Uppsala universitet

Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats, 15hp

Höstterminen 2013 2014-01-15

– Det är frågan

Författare Louise Eriksson Linus Torstensson

Handledare Daniel Brännström

(2)

Sammanfattning

Den svens - - e K2 och det principbaserade K3 och detta Syftet med denna studie är att undersöka hur redovisningskonsulter och revisorer förhåller sig till ett regel- och principbaserat redovisningsverk. Vidare är frågan i vilken utsträckning detta förhållningssätt har varit en bidragande effekt i konsulternas rådgivning till små- och medelstora bolag inför valet av ett nytt redovisningsverk.

revisorer har vi kommit fram till att major - - och revisorer har rådgivit sina k

Nyckelord: princip, regel, K2, K3, redovisningsverk.

(3)

Innehåll

1. Inledning ... 1

1.1 Problemformulering ... 2

1.2 Syfte ... 3

2. Teoretiskt ramverk ... 4

2.1 Regler och principer... 4

2.2 Regel- och principbaserad redovisning ... 4

2.2.1 Jämförbarhet ... 4

2.2.2 Krav på användarna ... 5

2.2.3 Verklig bild av företaget ... 6

2.3 Små- och medelstora företag ... 7

2.4 Att bestämma redovisningsstandard ... 8

3. Bakgrund om K-projektet ... 9

3.1 K2 och K3 för små- och medelstora företag ... 9

4. Metod ... 11

4.1 Urval ... 12

4.2 Intervjumetod ... 13

4.3 Analysmetod ... 14

4.4 Avgränsning ... 14

5. Empiri ... 15

5.1 Regel- eller principbaserad redovisning ... 15

5.2 Rådgivning och vägledning vid förändringar inom redovisningen för små- och medelstora bolag ... 17

5.3 K2 och K3 ... 17

6. Analys ... 19

6.1 Regel- eller principbaserad redovisning ... 19

6.2 Rådgivning och vägledning vid förändringar inom redovisningen för små- och medelstora bolag ... 20

6.3 K2 och K3 ... 21

7. Slutsats ... 23

7.1 Fortsatt forskning ... 24

8. Referenser ... 25

Bilaga 1 ... 28

Bilaga 2 ... 29

(4)

Definitioner

ABL Aktiebolagslagen

BFN Bokföringsnämnden

BFNAR Bokföringsnämndens allmänna råd

BFL Bokföringslagen

IASB International Accounting Standards Board IFRS International Financial Reporting Standards K-projekt Kategoriseringsprojektet

RR Redovisningsrådet

US GAAP US Generally Accepted Accounting Principles

ÅRL Årsredovisningslagen

(5)

1

1. Inledning

I denna inledande del kommer skribenterna att re problemformulering och syfte.

redovisn aktivt val om vilken stand redovi - 2010).

- och n

(6)

2

- Medium sized Entities (SME:s) (Eierle & Haller, 2009). Denna re

anpassat till svenska bolag (BFNAR, 2012).

1.1 Problemformulering

(7)

3 bagare om hur ett regel- eller principbaserat redov

- - eller princip

1.2 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka hur redovisningskonsulter och revisorer förhåller sig till ett regel- och principbaserat redovisningsverk. Vidare är frågan i vilken utsträckning detta förhållningssätt har varit en bidragande effekt i konsulternas rådgivning till små- och medelstora bolag inför valet av ett nytt redovisningsverk.

(8)

4

2. Teoretiskt ramverk

I detta kapitel kommer vi att tydliggöra för- - - och medelstora bolags olika behov av redovisningsstandarder samt när rådgivning rörande företagens val är vanligast förekommande.

2.1 Regler och principer

Inom juridik (2010) kopplar detta till den regel- och principbaserade r termerna.

2.2 Regel- och principbaserad redovisning

2.2.1 Jämförbarhet

regelverk kan personen som uppr

(9)

5 principens underliggande syfte.

Alexand - men regelbaserade regelverk gör inte heller alltid det.

2.2.2 Krav på användarna

2006). Reglerna den som upprättar rapporterna felbedömningar och feltolkningar.

I ett principbaserat regelv r

(10)

6 2008). Collins et al. (2012) rekommenderar ett principbaserat rege

2.2.3 Verklig bild av företaget

sig en ege

Alexand

(11)

7

2.3 Små- och medelstora företag

- vikten av en internationell redovisningsstandard (E Mindre redovisningsfirmor kan också uppleva att kostnader standard blir (Hussain et al., 2012).

Dessa effekter resulterade i att IASB arbetade fram IFRS for Smal - utav sina finansiella rapporter behöver dem inte vara lika utförliga eller detaljerade som för ett medelstort bolag. Min IFRS.

Standarden anger

(12)

8

2.4 Att bestämma redovisningsstandard

- och

betydande val, 2004).

(13)

9

3. Bakgrund om K-projektet

“K-projektet skall fungera som ett heltäckande regelverk för olika typer av företag i Sverige BFL” (KPMG, 2012)

mel - -

K1 - Ska användas av små enskilda näringsidkare och små handelsbolag ägda av fysiska personer och ideella föreningar. 

K2 - Passar aktiebolag som enligt BFL definieras som mindre och ekonomiska föreningar.

K3 - Är det centrala regelverket och är främst framtaget för större onoterade företag som inte följer IFRS. K3 är uppbyggt utifrån IFRS for SMEs standarder.

K4 - Är avsedd till företag som följer koncernredovisningen i IFRS.

3.1 K2 och K3 för små- och medelstora företag

en

(14)

10 - den svenska marknaden av BFN.

 40 miljoner kronor i balansomslutning,

 80 miljoner kronor i nettoomsättning.

 50 anställda i genomsnitt

(15)

11

4. Metod

I denna del kommer skribenterna att beskriva tillvägagångssättet för att besvara uppsatsens syfte.

- och nackdelar med regel- och principbaserad redovisning.

- och medelstora bolags olika behov av redovisningsstandarder, vidare belyser vi när rådgivning rörande företagens olika val är vanligast förekommande. Efter det teoretiska ramverket presenteras en bakgrund om K-projektet samt information om det regelbaserade redovisningsver redovisningsverkens specifika innehåll mer än vad respondenterna under intervjuerna tar upp som det mest väsentliga. Då alla regler och principer i de olika regelverken skulle bli för omfattande att ta med.

s - -

(16)

12

4.1 Urval

r och redovisningskonsulter, respondenternas kön är varierande och har ett ålderspann mellan 40-60 år. Huruvida respondenten är man eller kvinna tror inte vi kommer att påverka resultatet.

Däremot ville vi intervjua både auktoriserade redovisningskonsulter och revisorer, då dessa innehar en längre arbetslivserfarenhet och har troligtvis arbetat med både regel- och principbaserade redovisningsverk. Vi har också varit noga med att få en jämn fördelning mellan respondenterna och därför intervjuade vi fem redovisningskonsulter och fem revisorer (se bilaga 1). Anledning till att vi valde att intervjua både revisorer och redovisningskonsulter är på grund av deras arbetsuppgifter skiljer sig åt då redovisningskonsulterna är dem som upprättar årsredovisningar och revisorerna reviderar dessa. På grund av skilda arbetsuppgifter finns det en möjlighet att deras åsikter kring regel och principbaserad redovisning kan skilja sig åt.

som de -

genomfördes var för När vi nått den femte telefonintervjun med företagen samråd med företagets redovisningskonsult och revisor. Uppsatsens fokus rådgiver . Vi anser att konsulterna besitter en högre kunskapgrad kring ämnena som behandlas i uppsatsen.

(17)

13

4.2 Intervjumetod

respondenternas arbetsplats på grund av två anledningar 1) bekvämlighet 2) för att respondenterna skulle känna sig trygga i den miljö som intervjun hölls i. I samråd med respondenternas intervjuer spelad formuleringar (Bryman & Bell, 2013). För att skydda respondenternas integritet kommer ll studien.

- let mellan det regelbaserade redovisningsverket K2 och det principbaserade redovisningsverket K3 som sammanfaller med denna studies inriktn tas i samband m

regelbaserat redovisningsv - och principbaserad redovisning. Genom att ställa sådana frågor ville - vilka skillnader som mest skiljer de olika regelverken från var

(18)

14 respondenter har svarat.

4.3 Analysmetod

Den data vi har samlat in genom intervjuerna har sammanställs och blivit indelat i tre olika delar: regel- eller - och medelstora bolag samt K2 och K3. Denna struktur följer i både uppsatsen empiri och analys för att underlätta för läsaren att följa intervjuobjektens resonemang istället för att dela upp intervjuernas svar enskilt. Under uppsatsens analysdel har vi tittat på vilka skillnader, likheter och avvikelser som finns mellan den valda teorin och den empiriska data vi samlat in. Detta gjordes för att se om respondenternas svar stämde överens med teorin, därefter analyseras vad eventuella skillnader i respondenternas svar skulle kunna bero på.

4.4 Avgränsning

- - -

val av redovisningsstandard men vi har valt att - och -

(19)

15

5. Empiri

intervjuerna med redovisningskonsulterna och revisorerna.

5.1 Regel- eller principbaserad redovisning

n huruvida ett regel- eller redovisningen.

“G ”

verklighet menar samtliga revisorer och tre av redovisningskonsulterna “ redovisningen - av de ny eten i arbetet. Respondenterna menar att de

(20)

16

“P A en ståndpunkt som man har. Den här värderingen är gjord utefter de här premisserna, de här antagandena har vi gjort och så har vi ju job ”

dock att regler av respondenterna tror en specifik tr menade samtliga respondenter och de som fick denna ansåg att i ett p redovisningen ändå tydlig.

regel- eller principbaserad redovisningsstandard tog en av de auktoriserade revisorerna upp US GAAP som exempel. Respondenten ville illustrera att

(21)

17

5.2 Rådgivning och vägledning vid förändringar inom redovisningen för små- och medelstora bolag

Fyra av fem redovisningskonsulter- och s “ telefonintervjuer också bekräftade.

- företag att j

5.3 K2 och K3

Alla - - -

(22)

18 Resp -mans konsulter avslutar en av redovisningskonsulterna med.

Respondenterna påpekar - - och mede

mpas.

(23)

19

6. Analys

6.1 Regel- eller principbaserad redovisning

Tre redovisningskonsulter och samtliga revis specifika situation. Det regelbaserat regelverk. Alexander & Jermakowicz (2006) menade till och med att redovisningen

Trombetta, 2008; Agoglia et al, 2011). Två regel åtta ed ett principbaserat regelverk men emot Carmona & Trombettas (2 å att redovisningen i Sverige tidigare varit lik den principbaserade redovisningen till skillnad mot andra länder där studierna vi använt oss av i det teorietiska ramverket är ifrån.

(24)

20 antaganden sedan t “ - , vilket

6.2 Rådgivning och vägledning vid förändringar inom redovisningen för små- och medelstora bolag

Det var bara en av redovisningskonsulterna informera sina -

“

(25)

21 kund “ Haller (2009) studie som visar att det finns skillnader på kraven och förväntningarna från små- och medelstora företag.

edovisningskonsulterna och revisorerna inte anser sig ha.

6.3 K2 och K3

-

(26)

22

Hälften av respondenterna menade till och med att K-projektet inte inn “ Vad samtliga respondent do

mer i d K3.

Tre redovisningskonsulter och samtliga revisorer -

(27)

23

7. Slutsats

fortsatt forskning.

redovisningskonsulter och revisorer förhåller sig till ett regel- och principbaserat redovisningsverk. Vidare är frågan i vilken utsträckning detta förhållningssätt har varit en bidragande effekt i konsulternas rådgivning till små- och medelstora bolag inför valet av ett nytt redovisningsverk.

Utifrån intervjuerna kan vi konstatera att tre av redovisningskonsulterna och samtliga revisorer föredrar att arbeta utefter ett principbaserat redovisningsverk, dock föredrog två av redovisningskonsulterna att arbeta efter ett regelbaserat regelverk. Att majoriteten av respondenterna föredrog att arbeta efter ett principbaserat redovisningsverk kan bero på att den tidigare redovisningen i Sverige har kännetecknats av principer och egna antaganden.

Respondenter som föredrog principbaserad redovisning menar att den på ett bättre sätt visar det verkliga värdet av företaget vilket går i linje med bland annat Alexander & Jermakowicz (2006) syn på principbaserad redovisning. De två redovisningskonsulterna som föredrog regelbaserad redovisning menade istället att deras arbete blir effektivare och tydligare med specifika regler precis som Wüstemann & Wüstemann (2010) fann i sin studie gällande regelbaserad redovisning. Genom vår studie har vi kommit fram till att de skiftande åsikterna mellan regel- och principbaserad redovisning till stor del beror på hur lång erfarenhet en konsult besitter.

Redovisningskonsulterna och revisorernas personliga åsikter kring regel- och principbaserade redovisningsverk har inte varit en bidragande effekt till hur dem har rådgivit sina små- och medelstora bolag. Hur konsulterna har bolagets storlek.

(28)

24 influeras av dess specifika situation.

Slutsatsen i denna uppsats har vi kommit fram till genom att endast intervjua f resultatet skulle kunna se annorlunda ut med fler intervjuer runt om i Sverige.

a ansåg -

7.1 Fortsatt forskning

En aspekt som skulle vara intressant att vidare undersöka - redovisningskonsu Vårt fokus har legat på små- och medelstora bolag men till exempel för små utvecklingsbolag är inte alltid K2 det bästa valet. Det är en annan infallsvinkel som också skulle vara intressant att undersöka

(29)

25

8. Referenser

Abrahamsson, G. (2012). Debatt: Nu är K3 här – vilken väg väljer du? Balans, år 2012, nr 8- 9.

Abrahamsson, G. (2013). Hög tid att välja mellan K2 och K3. Balans, år 2013, nr 8.

Agoglia, C. P., Doupnik, T. S. & Tsakumis, G. T. (2011). Principles-Based versus Rules- Based Accounting Standards: The Influence of Standard Precision and Audit Committee Strength on Financial Reporting Decisions. The Accounting Review, vol. 86, s. 747-767.

Alexander, D. (1999). A benchmark for the adequacy of published financial statements.

Accounting and Business Research, vol. 29, s. 239-253.

Alexander, D., & Jermakowicz, E. (2006). A true and fair view of the principles/rules debate.

Abacus, vol. 42, s. 132-164.

Bennett, B., Bradbury, M. & Prangnell, H. (2006). Rules, Principles and Judgments in Accounting Standards. Abacus, vol. 42, s. 165-188.

Benston, G. J., Bromwich, M. & Wagenhofer, A. (2006). Principles- versus rules-based accounting standards: the FASB's standard setting strategy. Abacus, vol. 42, s. 165-188.

BFN. (2013a). K2. http://www.bfn.se/aktuellt/aktuelltk2.aspx Hämtad (2013-12-13) BFN. (2013b). K3. http://www.bfn.se/aktuellt/aktuelltk3.aspx Hämtad (2013-12-13) BFN. (2013c). K-projektet. http://www.bfn.se/aktuellt/aktuelltkprojekt.aspx Hämtad (2013- 12-13)

BFNAR 2008:1. Årsredovisning i mindre aktiebolag. Bokföringsnämnden.

BFNAR 2012:1. Årsredovisning och koncernredovisning. Bokföringsnämnden.

Bryman, A. & Bell, E. (2013) Företagsekonomiska forskningsmetoder. Polen: Liber AB Carmona, S. & Trombetta, M. (2008). On the global acceptance of IAS/IFRS accounting standards: The logic and implications of the principles-based system. Journal of Accounting and Public Policy, vol. 27, no. 6, s. 455-461.

Collins, D., Pasewark, W. & Riley, M. (2012), 'Financial Reporting Outcomes under Rules- Based and Principles-Based Accounting Standards',Accounting Horizons, vol. 26, no. 4, s.

681-705

(30)

26 Collin S.-O., Tagesson T., Andersson A., Cato J. & Hansson K. (2004). Explaining the choice of accounting standards in municipal corporations: Reconciling positive accounting theory and institutional theory. Department of Business Studies,

Cunningham, L. A. (2007). A prescription to retire the rhetoric of "principles-based systems"

in corporate law, securities regulation, and accounting. Vanderbilt Law Review, vol. 60, s.

1411-1493.

Deegan, C. & Unerman, J. (2006). Financial Accounting Theory. McGraw-Hill Education.

UK.

“ - —an ’ Insights, February 2006.

Di Pietra, R., Evans, L., Chevy, J., Cisi, M., Eierle, B. & Jarvis, R. (2008). Comment on the ’ ‘ - ’ Accounting in Europe, vol 5, s. 27-47.

Dopunch, N. & Pincus, M. (1988). Evidence on the Choice of Inventory Accounting Methods: LIFO Versus FIFO. Journal of Accounting Research, vol. 26, s. 28-59.

Eierle, B. & Haller, A. (2009). Does Size Influence the Suitability of the IFRS for Small and Medium-Sized Entities? - Empirical Evidence from Germany. Accounting in Europe, vol. 6, s.

195-230.

Hultén, P., Hultman, J. & Eriksson, LT. (2007). Kritiskt tänkande. kapitel 6. Malmö: Liber. s.

67 – 80.

Hussain, F.F., Chand, P.V. & Rani, P. (2012). The Impact of IFRS for SMEs on the Accounting Profession: Evidence from Fiji. Accounting & Taxation, vol. 4, s. 107-118.

IFRS. Project History. http://www.ifrs.org/IFRS-for-SMEs/histroy/Pages/History.aspx Hämtad (2013-12-11)

KPMG. (2012). K3 - Beslutet är taget. Hur påverkas du?

http://www.kpmg.com/se/sv/kunskap-utbildning/nyheter-

publikationer/nyhetsbrev/perspektiv/perspektiv-nr-3-2012/sidor/k3-beslutet-ar-taget-hur- paverkas-du.aspx. Hämtad (2013-11-15).

Lantz, A. (2013). Intervjumetodik. 3 uppl. Studentlitteratur: Lund.

Nobes, C. W. (2005) Rules-based Standards and the lack of Principles in Accoutning.

Accounting Horizons, vol. 19, s: 25-34.

(31)

27 Peczenik, A. (1995). Vad är rätt?: om demokrati, rättssäkerhet, etik och

juridiskargumentation. Stockholm: Fritze.

Penman, SH. (2009). Financial statement analysis and security valuation. 4 uppl. Boston, Mass: McGraw-Hill.

PwCb. (2014). Hur kan vi hjälpa dig? https://www.pwc.se/sv/tjanster/index.jhtml Hämtad (2013-12-22)

PwCa. (2014). Nyttan med revison. https://www.pwc.se/sv/revision/nyttan-med-revision- mindre-medelstora.jhtml Hämtad (2013-12-22)

Sällnäs, E-L. Beteendevetenskaplig metod, Intervjuteknik och analys av intervjudata.

http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2D1630/Intervjuteknik07.pdf Hämtad (2013-12-22) Thomasson, A. (1982). Företagets intressenter och kontrakt. Nya synpunkter på intressentteorin. Stockholm: Nordstedt & Söner.

Tweedie, D. & Seidenstein, T. R. (2005). Setting a Global Standard: The Case for Accounting Convergence. Northwestern Journal of International Law & Business, vol. 25, s. 589-608.

Wüstermann, J. & Wüstermann, S. (2010). Why Consistency of Accounting Standards Matters: A Contribution to the Rules-Versus-Principles Debate in Financial Reporting.

Abacus, vol. 46, No. 1, s: 1-27.

(32)

28

Bilaga 1

Intervjuobjekt Verksamhet Befattning Intervjuform Datum

Företag FoU VD Telefonintervju 2013-11-20

Företag Fastigheter Ekonomiansvarig Telefonintervju 2013-11-25

Företag IT Ekonomiansvarig Telefonintervju 2013-11-28

Företag Konsult VD Telefonintervju 2013-11-29

Företag FoU VD Telefonintervju 2013-12-02

Revisor - Auktoriserad i 5

år

Personlig intervju 2013-11-28

år + partner

år

Personlig intervju 2013-12-09 Redovisningskonsult - Auktoriserad i 4

år + chefsposition

år

år + chefsposition

år

(33)

29

Bilaga 2

Intervjufrågor till revisorer och redovisningskonsulter 1. Vad har du för roll på din byrå?

2. Vad arbetar du i största hand med för typ av företag?

3. Tycker du att K-projektet är något positivt eller negativt?

4. Vems ansvar tycker du det är att kunderna får rätt information om förändringarna som nu sker gällande K-projekten?

5. Känner du att det är ditt ansvar att informera om detta eller är det kunderna som ska vända sig till er?

6. K2 kännetecknas som ett regelbaserat redovisningsverk medan K3 kännetecknas som ett principbaserat redovisningsverk, tror du att detta spelat någon roll vid företagens val av regelverk?

7. Vad anser du om regelbaserad redovisning?

8. Vidare, vad anser du om principbaserad redovisning?

9. Vilken av dessa redovisningstyper föredrar du?

10. Känner du att ditt arbete blir svårare eller att det ställs högre krav med ett principbaserat regelverk än ett regelbaserat regelverk? Och vise versa.

11. Vilka skillnader mellan K2 och K3 tror du är dem största och vilka ställer till med mest

“

12. För vilka bolag tror du att valet mellan K2 och K3 kommer ha störst betydelse?

13. Finns det något övrigt inom detta område som du skulle vilja tillägga?