• No results found

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende "

Copied!
24
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende

Maria Samefors 2012-09-13

(2)

D-vitamin

  Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper.

  2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90% av kroppens tillgångar.

(3)

  Kost:

–  fet fisk t ex lax, sill och makrill.

–  lättmejeriprodukter, t ex lättmjölk och lättmargarin som är berikade.

–  ägg –  kött

  Solljus: D-vitamin bildas i huden vid exponering för UVB-ljus (290-315 nm).

  Produktionen påverkas av latitud, årstid, tid på dygnet osv.

  I Sverige kan vi endast bilda D-vitamin under några timmar runt lunchtid på sommarhalvåret.

(4)

Vad kan hända vid D-vitaminbrist?

  Rakit, osteomalaci.

  Riskfaktor för osteoporos, frakturer, fall och muskelsvaghet.

  Flera studier har visat association till ökad risk för död och hjärtkärlsjukdom.

  Indikationer om association med ökad risk för cancer, diabetes, hypertoni & multipel skleros.

  Nedsatt kognitiv förmåga och kronisk smärta?

(5)

Vad är D-vitaminbrist?

  Den optimala nivån är omdiskuterad!

  Värden mellan 25 – 50 nmol/L anses vara förenlig med symtomgivande brist.

  < 25 nmol/L- allvarlig brist.

(6)

Särskilda riskgrupper

  De som sällan vistas ute i solen.

  Äldre

  Mörkhyade personer

  Personer med täckande klädsel

  Veganer & andra som inte äter fisk eller mjölkprodukter.

(7)

Äldre på särskilt boende...

  Kommer sällan ut i solljuset

  Äter ofta mindre mängder

  Hudens förmåga att bilda D-vitamin minskar med åldern

  Den renala produktionen kan minska pga försämrad njurfunktion och kroniska sjukdomar kan påverka

(8)

Studier om D-vitaminbrist hos äldre på äldreboende:

  I Skandinavien finns endast ett par äldre & relativt små studier (från 1980 respektive 1987), som har visat att D-vitaminbrist var vanligare på äldreboende jämfört med personer som

bodde hemma.

(9)

Studier om D-vitaminbrist hos äldre &

samband till ökad risk för död?

  Flera studier, som INTE är gjorda på institutionaliserade äldre har visat ett samband mellan D-vitaminbrist och död.

  2 internationella studier på äldreboende, varav den ena kunde visa samband:

–  Österrisk studie av Stefan Pilz et al av äldre kvinnliga

patienter på äldreboende: 93% hade S-25(OH)D under 50 nmol/L. HR för död var 1,49 i den 1:a jämfört med den 4:e 25(OH)D-kvartilen. (Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism. 2012, 97(4):E653- E657)

(10)

Syfte:

  Att undersöka om äldre människor på särskilt boende i Sverige har D-vitaminbrist.

  Att undersöka hur D-vitaminnivåerna förändras med tiden hos äldre på särskilt boende.

  Att undersöka om låga nivåer av D-vitamin är associerat med ökad risk för död, hjärtkärlsjukdom, fall eller frakturer.

(11)

SHADES

  The Study of Health and Drugs in the Elderly

  Kohortstudie på särskilt boende (SÄBO) på 11 särskilda boenden i tre städer: Eslöv, Jönköping & Linköping.

  Genomfördes mellan 2007 & 2011.

  Alla boende vid studiens start & alla nyinflyttade inbjöds att deltaga.

  Exklusionskriterier: korttidsboende för t ex rehab eller palliativ vård, språkproblem & ålder under 65 år.

(12)

Mätningar

  Uppgifter från kommunens journal om diagnoser/ kroniska sjukdomar, läkemedelslista & uppgifter om akuta händelser under de sista 6 månaderna på SÄBO.

  Flera formulär, bl a Downton Fall Risk Index angående eventuell anamnes på fall under det senaste året.

  Vikt, längd & blodtryck.

  Fastande blodprov. S-25-OH-vitamin D3 har analyserats vid 3 tillfällen med ett års mellanrum.

(13)

Resultat

  Totalt i SHADES: 429 deltagare.

  I vår delstudie: 333 deltagare,

när vi exkluderat de som inte hade kontrollerat D-vitaminprov, de utan fullständiga uppgifter om datum för inklusion och ev avbrytande av studien & de 55 personer som medicinerade med kalk- D-vitamin (ATC-kod A12ax).

(14)

Uppdelning i 4 kvartiler utifrån D-vitaminvärde.

1:a kvartilen 2:a kvartilen 3:e kvartilen 4:e kvartilen

Antal 86 82 85 80

25(OH)D3 spann (nmol/L)

11- 29 30- 37 38- 47 48-120

25(OH)D3

(nmol/L) 24,1 +/- 4,1 33,4 +/- 2,2 42,1 +/- 2,8 62,3 +/-14,7

(15)

  68% kvinnor, 32 % män.

  Medelålder: kvinnor 86 år, män 83 år, dock ingen skillnad mellan kvartilerna.

  Vi har jämfört de olika kvartilerna med avseende på tid på SÄBO, BMI, Hb, Kreatinin, GFR estimerat från Cystatin C, systoliskt och diastoliskt blodtryck, andel med diagnos

hypertoni eller annan I-diagnos.

(16)

  Medelvärde av D-vitamin: 40,2 +/- 16,0 nmol/L.

  Ingen skillnad mellan män & kvinnor.

S-25(OH)D3

<25 nmol/L S-25(OH)D3

26-50 nmol/L S-25(OH)D3

51-75 nmol/L S-25(OH)D3

>76 nmol/L

14,4% (n=48) 65,8% (n=219) 15,3% (n=51) 4,5% (n=15)

Fördelning i D-vitaminnivå, mätt som S-25(OH)D3 mellan personer på SÄBO som inte medicinerade med kalk- D-vitamin.

(17)

D-vitamin: förändring över tid

  Minskning i D-vitaminnivå från provtagningsomgång 1, dvs vid inklusion i studien, till 2 & från provtagningsomgång 1 till 3, men enbart hos kvinnor.

  Ingen förändring för kvinnor som bott > 3 år på SÄBO.

  Kvinnor som bott < 1år på SÄBO ökade i vikt första året i studien, i övrigt ingen viktförändring över tid.

(18)

Årstidsvariation

  Högre D-vitaminvärden mellan maj & oktober jämfört med november till april: 39,2 vs 35,7 nmol/L (p<0,01)

(19)

147 (44%) av de 333 patienterna avled under studiens gång.

De som avled hade lägre D-vitaminnivå än de som inte avled:

37,6 jämfört med 42,2 nmol/L (p<0,01).

1:a kvartilen

(n=86) 2:a kvartilen

(n=82) 3:e kvartilen

(n=85) 4:e kvartilen (n=80)

Död 59% (n=51) 44% (n=36) 45% (n=38) 28% (n=22)

Person med någon

händelse exkl död

27% (n=23) 29% (n=24) 38% (n=32) 34% (n=27)

Person med hjärtkärlhändel se

9% (n=8) 10% (n=8) 18% (n=15) 21% (n=17)

Person med

fall 8% (n=7) 11% (n=9) 15% (n=13) 9% (n=7) Person med

fraktur 13% (n=11) 15% (n=12) 14% (n=12) 11% (n=9)

(20)

Kumulativ överlevnad hos personer i D-vitaminkvartiler på SÄBO.

(21)

D-vitamin & död

  HR för död var 2,086 i den första jämfört med den fjärde kvartilen (p<0,01).

  HR för död var 1,989 i den andra jämfört med den fjärde kvartilen (p<0,01).

  Kontrollerat för ålder, kön, BMI, blodtryck och GFR estimerat från cystatin C. Enbart ålder och systoliskt blodtryck hade betydelse.

(22)

D-vitamin & händelser

  Möjligen svagt samband mellan D-vitamin och antalet

registerade hjärtkärlhändelser, men behöver analyseras mer.

  Fall & frakturer hade inget samband till D-vitaminnivån.

  Anamnes på fall var vanligare i kvartilen med lägst D-

vitaminnivå: 69% jämfört med 53% för den högsta kvartilen, men skillnaden i D-vitaminnivå var endast signifikant för

kvinnor.

(23)

Sammanfattning

  D-vitaminbrist är vanligt hos äldre på äldreboende i Sverige.

  D-vitaminnivån varierar över året med högre värden under de solrika månaderna.

  Kvinnor tycktes få minskad D-vitaminnivå efter första året på SÄBO, trots att de som bott på SÄBO < 1 år ökade i vikt.

Detta kan tyda på att solexpositionen har större betydelse för dessa äldre än nutritionen för D-vitaminstatus.

  D-vitaminbrist är associerat till en ökad risk för död. Risken för död var fördubblad i den första jämfört med den fjärde

kvartilen.

(24)

Tack för uppmärksamheten!

References

Related documents

Svårigheter fanns i att ha någon att prata med då övriga vårdtagare ofta var för dåliga för att samtala med andra och personalen upplevdes som för stressade för att ha tid

Samtidigt som man gläder sig åt att konvalescenthemmen ”kanske inte längre behövs?” kan man inte undgå att fundera på om inte detta är en utveckling som inte är

För att på ett så tydligt sätt som möjligt presentera vårt resultat så har vi valt att börja med att presentera de kategorier vi kommit fram till samt hur dessa visar sig i

ansvarige för verksamheten bör vara involverad i en sådan här studie. Jag kan dock ställa mig frågan om denna urvalsprocess kan ha påverkat studiens utfall. Hade urvalet

Syftet med denna studie var att belysa vårdhundens påverkan på livskvaliteten hos den äldre människan och utforskades genom en kvalitativ innehållsanalys av åtta

Följande kriterier valdes som inklusion för artiklarna: artiklar skrivna på engelska, humanstudier, RCT-studier med kvinnor 18-45 år, PCOS diagnostiserat enligt

bara närvaro av sällskapsdjur kan vara en hjälp och en möjlighet för många på särskilt boende att få en ökad livskvalitet och ett ökat välmående.. Sällskapsdjur har en

Därför är det av vikt att ta reda på faktorer som ökar risk för vanvård i mötet mellan vårdare och den äldre då medvetenhet skulle kunna förändra beteende som