AKADEMIN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ
Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad
Analys av den sociala hållbarheten i grönområden
Fallstudie av Stenebergs- och Jungfruparken i Gävle
Simon Hallqvist och Martin Röjestål 2020
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Samhällsplanering
Samhällsplanerarprogrammet Handledare: Janne M Karlsson
Examinator: Asifa Iqbal
Förord
Denna kandidatuppsats motsvarar 15 högskolepoäng och markerar slutet på våran utbildning inom Samhällsplanerarprogrammet 180 hp på Högskolan i Gävle.
Vi vill tacka vår handledare Janne M Karlsson, som under resans gång försett oss med ovärderliga råd, tips, kommentarer och kunskap såväl som med motivation och optimism.
Ett stort tack riktas till de respondenter som trots den rådande situationen med Covid-19 valde att ställa upp och delta i enkätstudien. Utan er hade det inte gått att genomföra denna studie.
Gävle, 2020.
Sammanfattning
Världens befolkning ökar för varje dag som går och likaså ökar befolkningen i städer runomkring i världen. Urbaniseringen blir mer och mer påtaglig och att uppnå en hållbar utveckling är av största vikt för att klara av denna
urbanisering och dess problem som den ställer på folkhälsan. Grönområden i urbana miljöer har en roll att spela i den hållbara utvecklingen som innebär att tillfredsställa dagens generation utan att behöva göra det på bekostnad av framtida generationer framförallt när det gäller den sociala hållbarheten.
Syftet med studien är att definiera den sociala hållbarheten i grönområden och avgöra vilka faktorer och attributer som är viktiga i grönområden för att invånare ska nyttja dem.
Målet med studien är är att med hjälp av enkätstudie och observationsstudie som baserats och validerats på tidigare genomförd forskning och befintlig littertatur, ta fram två ”Quality of Life” (QoL) index. Ett index som påvisar hur väl de utvalda grönområdena uppfyller den sociala hållbarhetsdefinitionen och besökares krav på dem. Samt ett index för att påvisa vad det genomförs för typ utav aktiviteter inom grönområdet och koppla till attributer som är viktiga i grönområden för att invånare ska nyttja dem.
QoL-index, observationsstudien och enkätstudien behandlar fyra faktorer inom social hållbarhet som tagits fram genom tidigare genomförd forskning och befintlig litteratur. Dessa är trygghet, jämställdhet och jämlikhet, tillgänglighet och sociala interaktioner. Enkätstudien genomfördes i
Stenebergsparken och Jungfruparken med totalt 59 respondenter. Dessa var uppdelade på 29 respondenter i Stenebergsparken och 30 respondenter i Jungfruparken. Observationsstudien genomfördes i samma grönområden och användes som validering av enkätsudien men också för analysering av data.
QoL-index beskriver hur respondeterna upplever grönområdet inom de fyra faktorerna samt hur respondeterna värdesätter de fyra faktorerna. Av
resultatet framgår att framförallt trygghet värdesattes högt av respondenterna.
QoL-indexen kan fungera som en vägledning till framtagandet av ett definitivt mått på social hållbarhet och faktorer som påverkar nyttjandet av
grönområden
Nyckelord: Social hållbarhet, Grönområden, Urbana miljöer
Abstract
The world´s population is increasing with each passing day, so as the
population of the cities around the world. Urbanization is becoming more and more significant and achieving sustainable development is of the utmost importance, to cope with the urbanization and it´s negative impacts that it poses to public health. Green areas in urban enviroment play an important role in sustainable development which means to satisfy today's generation without having to do so at the expense of future generations, especially when it comes to social sustainability.
The purpose of the study is to define the social sustainability in the green areas and determine which factors and attributes are important for residents to use them.
The aim of the study is to produce two QoL-indexes with the help of a survey and an observational study that has been based on previously implemented research and existing literature. One QoL-index how well the selected green areas in the study meet the definition of social sustainability and how well they meet the resident´s requirements on them. The other QoL-index shows what kind of activities that are performed in the green areas and connect them with the attributes that are important for the residents.
The QoL-indexes, observational study and the survey adress four key factors within the term social sustainability that has been decided through previously implemented research and existing literature. These four key factors are safety, equality, accessibility and social interactions. The survey was perfomed in Stenebergsparken and Jungfruparken with a total of 59 respondents (29 respondents in Stenebergsparken and 30 respondents in Jungfruparken). The observational study was imlemented in the same urban green areas as the survey and was used to validate the collected data.
The QoL-index describes how the respondents perceive the green areas within these four key factors and how the respondents value them. The results
present that the safety was highly valued by the respondents.
The QoL-indexes presented in this study can serve as a guide towards the development of a more comprehensive and complete tool to define social sustainability and the factors that influence the use of urban green areas.
Key Words: Social sustainability, Green areas, Urban environments
Innehållsförteckning
Förord ... ii
Sammanfattning ... iv
Abstract ... vi
Innehållsförteckning ... viii
1 Introduktion... 1
1.1 Syfte, mål och frågeställningar ... 2
1.2 Definitionen av parker och grönområden i studien ... 2
1.2.1 Avgränsning ... 3
2 Teoretisk bakgrund ... 4
2.1 Hållbar utveckling ... 4
2.1.1 Social hållbarhet ... 5
2.1.2 Grönområden i urbana miljöer ... 6
2.2 Sammanfattning ... 9
3 Metod ... 10
3.1 Observationsstudie ... 10
3.2 Enkätstudie ... 11
3.2.1 Pilotstudie ... 12
3.2.2 Enkätens genomförande ... 12
3.2.3 Genomförande i Stenebergsparken ... 13
3.2.4 Genomförande i Jungfruparken ... 13
3.3 Textanalys och mätning av definitioner ... 14
3.3.1 Trygghet ... 15
3.3.2 Jämställdhet och jämlikhet ... 16
3.3.3 Tillgänglighet ... 16
3.3.4 Sociala interaktioner ... 17
3.4 Quality of Life index (QoL) ... 17
4 Resultat ... 19
4.1 Observationsstudien ... 19
4.1.1 Stenebergsparkens karaktär ... 19
4.1.2 Jungfruparkens karaktär ... 21
4.1.3 Resultat av observationsstudien ... 23
4.2 Resultat av enkätstudien ... 25
4.2.1 Trygghet ... 26
4.2.2 Jämställdhet ... 31
4.2.3 Tillgänglighet ... 32
4.2.4 Sociala interaktioner ... 34
4.2.5 Kommentarer från besökare i Stenebergsparken ... 35
4.2.6 Kommentarer från besökare i Jungfruparken ... 35
4.3 Resultat av QoL-index... 35
5 Diskussion ... 39
5.1 Etiska aspekter av studien ... 39
5.1.1 Effekt av COVID-19 ... 39
5.2 Metoddiskussion ... 40
5.2.1 Eventuell påverkan på resultat ... 42
5.3 Resultatdiskussion ... 42
5.3.1 Trygghet ... 42
5.3.2 Jämställdhet ... 44
5.3.3 Tillgänglighet ... 45
5.3.4 Sociala interaktioner ... 46
5.4 Faktorer som påverkar nyttjande av grönområden ... 47
5.5 Hur bidrar grönområden till den sociala hållbarheten? ... 49
6 Slutsats ... 52
6.1 Framtida studier ... 53
Referenser ... 55
Bilaga A ... 1
1 Introduktion
Världens befolkning ökar för varje sekund som går. I dagsläget bor runt 7.7 miljarder människor på denna planet och enligt prognoser från Förenta nationerna (FN) tyder mycket på en befolkningsmängd på 9.7 miljarder år 2050 (FN, 2019). I Sverige syns förstås också denna ökning, även fast den är i mycket mindre skala.
Januari 2017 nådde Sverige milstolpen med 10 miljoner invånare och enligt prognoser från Statistiska Centralbyrån (SCB) kommer Sverige att vid år 2050 ha nästan 12 miljoner invånare (SCB, 2020). Fler invånare i landet bidrar till att urbaniseringen fortsätter att öka (Boverket, 2019a). Vilket innebär trängre och trängre stadskärnor där invånare kan leva i orimliga stress och bullernivåer (Constantinescu, Orîndaru, Căescu, och Pachițanu, 2019) vilket har oerhört negativa konsekvenser på den allmäna folkhälsan.
Grönområden fungerar som naturliga oaser i städer och har varit en viktig del inom samhällsplaneringen sedan Ebenezer Howards ideal om trädgårdsstaden och
offentliga gröna utrymmen på slutet av 1800-talet (Howard, 2014). Flertalet studier poängterar också de vikten av grönområden i urbana miljöer, eftersom det enligt dem är en naturlig plats för avslappning i en bullrig och trång stadsmiljö
(Ahvenniemi, Huovila, Pinto-Seppä och Airaksinen, 2017; Constantinescu et al., 2019; Dines och Cattell, 2006; Grahn och Stigsdotter, 2010; Razak, Othman och Nazir, 2006). Samtidigt som grönområden är en plats för aktiviteter som påverkar folkhälsan positivt (Constantinescu et al., 2019) och finns tillgängliga för invånare i urbana områden utan att behöva betala för att nyttja dem. Trots denna postiva inverkan på folkhälsan som grönområden har minskar de i antal (Boverket, 2007).
Denna utveckling ställer höga krav på grönområden i städerna att fortsatt garantera invånares välbehållna folkhälsa trots en ökad urbanisering (Boverket, 2019b).
Hur påverkar detta den hållbara utvecklingen egentligen? Säkerställning utav dessa grönområden är en vital del i den hållbara utvecklingen för att garantera invånares välbehållna folkhälsa och en hållbar utveckling i stort. Grönområden i urbana områden har en roll att spela i den hållbara utvecklingen, framförallt den sociala.
Denna hållbara utveckling måste uppnås för att tillfredsställa dagens generations behov och folkhälsa.
1.1 Syfte, mål och frågeställningar
Syftet med studien är att att definiera den sociala hållbarheten i grönområden samt att avgöra vilka attributer och faktorer i grönområden som är viktiga för att invånare ska nyttja dem. Kartläggning och analys av grönområdens olika attribut kommer att genomföras med hjälp av enkätstudie och observationsstudie för att förstå vad som gör att invånare nyttjar grönområdena och för att ge ytterligare djup i forskningen och analysen kring den sociala hållbarheten
Målet med studien är är att med hjälp av tidigare genomförd forskning, befintlig litteratur och studiens genomförda metod, ta fram två index, ett som påvisar hur väl de utvalda grönområdena uppfyller den sociala hållbarhetsdefinitionen som tagits fram, samt hur väl den uppfyller besökarnas krav. Ett QoL-index ska också framställas för att besvara den tredje forskningsfrågan.
De utvalda grönområdena studien kommer att fokusera i synnerhet på är
Stenebergsparken och Jungfruparken som ligger i de centrala delarna av Gävle (Figur 1). Se motivering i 1.2.1.
Studien ska besvara följande frågor:
• Hur socialt hållbara är Jungfruparken och Stenebergsparken?
• Hur bidrar grönområden till den sociala hållbarheten?
• Vilka faktorer och attributer, såväl positiva som negativa, påverkar invånarnas nyttjande av ett grönområde?
1.2 Definitionen av parker och grönområden i studien Definitionen parker och grönområden kan vara ytterst bred och individuellt
uppfattad. Därmed är det av yttersta vikt att definiera den tidigt i denna studie så att det står klart vad begreppet innefattar. Begreppet park är enligt
Nationalencyklopedin (NE, u.å).
“större trädgårdsanläggning där gräs-, blomster-, busk- och trädplanteringar genomkorsas av ett system av promenadvägar och där kanaler och dammar tillsammans med skulpturer, fontäner, paviljonger samt andra mindre byggnadsverk ofta ingår”.
Nationalencyklopedin, u.å.
NE säger att parker numer har en vidare benämning i form av grönområden som definieras enligt följande (N.E, u.å)
“reserverat område i form av park- och naturmark inom och i närheten av städer och tätorter, främst avsett för rekreation och friluftsliv”.
Det är den definitionen som känns mest aktuell och som studien kommer att utgå ifrån när uttrycket park och grönområde används i studien. Enligt Boverket (2018) är en park ett grönområde som till viss del är anlagd och kräver skötsel, exempelvis anlagda parker i stadsmiljö eller delvis anlagda grönområden i bostadsområden.
Figur 1. Karta över de sydöstra och centrala delarna av Gävle där Jungfruparken och Stenebergsparken är utmarkerade. Hämtad från OpenStreetMap 2020-05-15.
1.2.1 Avgränsning
Jungfruparken och Stenebergsparken valdes på grund av Boverkets (2018) definition angiven här ovanför samt att de var de enda grönområdena i centrala Gävle som det gick att dra tydliga gränser var grönområdet tog slut eller började. Stenebergsparken är dessutom det enda större grönområdet som ligger i de sydöstra delarna av Gävle (figur 1). Vilket finnes intressant med tanke på Boverkets dokument från 2007, där de påpekar hur viktigt det är med nåbarhet till grönområden i stadsplaneringen.
(Boverket, 2007). Grönområdena i studien kommer inte att ställas och jämföras mot varandra för att avgöra vilken som är den bättre ur social hållbarhetssynvinkel, utan mer för att påvisa skillnaderna som existerar mellan dem.
Avgränsningen av social hållbarhet i studien genomfördes med hjälp av en textanalys och avvägningar av vad för definitioner som är mätbara. Social hållbarhet definieras i denna studie som en utveckling inom grönområden som är tillgänglig för samtliga individer oavsett kön och etnicitet där människor kan känna sig trygga utan att behöva känna oro för våld eller inskränkning. Dessa grönområden ska människor kunna använda som en fristad för fysisk eller mental återhämtning i stadens annars bullriga miljö.
2 Teoretisk bakgrund
Detta kapitel syftar till att redogöra för den teoretiska bakgrunden i studien. Detta omfattar hållbar utveckling, social hållbarhet och grönområden i urbana miljöer.
2.1 Hållbar utveckling
Hållbar utveckling är ett brett och svårdefinierat uttryck. Begreppet hållbarhet har flertalet definitioner, men brukar ses ur tre hållbarhetsperspektiv; det sociala, det ekonomiska och det ekologiska (Boverket, 2010a). Alla tre perspektiv är
självstående delar inom stadsplaneringen, men samtliga behövs för att nå de globala målen för en hållbar utveckling som satts till 2030 (Regeringen, 2017). Delmål 11.7 berör grönområden och lyder enligt följande:
“11.7. Senast 2030 tillhandahålla universell tillgång till säkra, inkluderande och tillgängliga grönområden och offentliga platser, i synnerhet för kvinnor och barn, äldre personer och personer med funktionsnedsättning.”
Regeringskansliet, 2017.
Den mest förekommande definitionen av hållbar utveckling finns i
Brundtlandrapporten (World Commission on Environment and Development, 1987) och lyder:
“nå en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra framtida generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.
(World Commission on Enviroment and Development, sid 16, egen övers.)
Social hållbarhet
Ekologisk hållbarhet Ekonomisk
hållbarhet
Som det syns i figur 2 består en hållbar utveckling av tre perspektiv, varav en är social hållbarhet. Vad innefattar den sociala hållbarheten egentligen? En socialt hållbar stadsutveckling kännetecknas av att hänsyn tas till olika människors behov, förutsättningar för människors möten förbättras och ett främjande av jämställdhet mellan kvinnor och män (Boverket, 2010a). För att uppnå en sådan utveckling har grönområden i urbana miljöer en viktig roll att spela. Människor kan genom att använda grönområden i urbana områden skapa ett band till grönområdena och de andra människorna som vistas i grönområdet. Banden som skapas till grönområdet och de sociala interaktionerna leder till en social sammanhållning (Peters, Elands, och Buijs, 2010).
Det är även viktigt att förstå att den sociala hållbarheten är inte en konstant. Social hållbarhet är ett dynamiskt begrepp som kan förändras över tid av yttre faktorer, exempelvis förändringar i de lokala myndigheterna som uppmuntrar till en social sammanhållning och interaktion (Peters et al., 2010).
2.1.1 Social hållbarhet
Begreppet hållbar utveckling definierades 1987 av Brundtlandkommissionen.
Begreppet omfattar sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter beskrivs tillsammans som mål för att uppnå en hållbar utveckling som tillgodoser dagens behov utan att riskera framtida generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov (World Commission on Environment and Development, 1987).
Social hållbarhet är ett relativt komplext begrepp. Enligt Polese och Stren är social hållbarhet för en stad
“ en utveckling (och/eller tillväxt) som är kompatibel med en harmonisk utveckling av det civila samhället, främjar en miljö som bidrar till ett förenligt samliv av olika kulturella och sociala grupper och samtidigt uppmuntrar till social integration, med förbättringar i livskvaliteten för alla segment av befolkningen”
(Polese och Stren, 2000, sid 15-16, egen övers.)
Gävle kommun tog 2019 fram ett socialt hållbarhetsprogram som är ett
kompletterande dokument till Översiktsplan Gävle kommun år 2030 - med utblick mot år 2050 (Gävle kommun, 2017, 2019). I programmet definierar kommunen sina målområden för att uppnå den sociala hållbarheten man vill uppnå i Översiktsplan Gävle Kommun år 2030 - med utblick mot år 2050 (Gävle kommun, 2017). I det sociala hållbarhetsprogrammet anger kommunen att grundpelarna för social hållbarhet är
• Demokrati
• Delaktighet
• Trygghet
• Tillgänglighet
• Jämställdhet och jämlikhet
• Folkhälsa
• Respekt för mångfald och mänskliga rättigheter.
Det sociala hållbarhets-programmet delas in i de fyra målområdena trygghet, jämställda och jämlika villkor, icke-diskriminering samt delaktighet och inflytande.
Med de punkterna definierar Gävle kommun social hållbarhet som
“...ett samhälle där människor har ett gott liv med god hälsa utan orättfärdiga skillnader.
Det är ett samhälle med hög tolerans där människors lika värde står i centrum, vilket kräver att människor känner tillit och förtroende till varandra och är delaktiga i
samhällsutvecklingen.”
(Gävle kommun, 2019, sid 7-8.)
där samtliga målområden angivna ovan går att urskilja (Gävle kommun, 2019).
Programmet har tagits fram för att få ett hållbart tankesätt inom kommunkoncernen för att skapa ett så hållbart samhälle som möjligt för dagens gävlebor och för
framtida gävlebor. Det ska göras genom att framförallt ta tag i bekymmer och problem inom välfärden på en gång på ett ansvarigt sätt och inte skjuta upp det till framtida generationer. Detta program är planerat att implementeras in i
kommunens sociala utskott med noga uppföljningar för att säkerställa den
eftersträvade utveckling inom den hållbara utvecklingen Gävle kommun har satt upp (Gävle kommun, 2019).
2.1.2 Grönområden i urbana miljöer
Ökad urbanisering innebär att befintliga grönområden inom urbana områden blir mer och mer betydelsefulla, då beräkningar påvisar att vid år 2050 så kommer 66%
av jordens befolkning att bo i urbana miljöer (Ahvenniemi et al., 2017). Det leder till svåra utmaningar på flera fronter, delvis inom stadsplaneringen men också för hanteringen av människors mentala och fysiska hälsa. Urbana miljöer har ofta negativ inverkan på människors hälsa. Det är buller och avgaser från fordon, maskiner och andra invånare i en trång och stressig stadsmiljö där nästintill samtliga individer har en tid att passa innan nästa möte eller middag i ett fullspäckat vardagsschema.
Grönområden är en viktig del i det stora sammanhanget eftersom det är en naturlig plats för avslappning i en annars bullrig och trång stadsmiljö (Constantinescu et al., 2019). Grönområden är en plats där människor kan ta del av natursköna miljöer, motionera och umgås för att nämna några fördelar som ett grönområde bidrar med. Att då ha tillgång till grönområden där det går att komma ifrån denna
“urbana vardag” blir mer och mer vital för den mänskliga hälsan (Grahn och
Grönområden en bra plats för att återhämta sin hälsa och sitt välmående eftersom de innehåller många sinnesintryck, men samtidigt är kravlösa för besökare som nyttjar dem. Dvs. har människor idag mycket krav på sig när det gäller arbete, familj och liknande. I grönområden finns inte dessa krav på besökarna som nyttjar dem och därmed blir miljön kravlös (Grahn och Stigsdotter, 2010). Det finns en positiv korrelation mellan hur ofta och hur länge personer stannar i grönområden och återhämtning från stress och mental trötthet (Grahn och Stigsdotter, 2010). Studier om grönområdens inflytande på människors mentala välbefinnande och fysiska hälsa finns det stort urval på (Ahvenniemi et al., 2017; Dines och Cattell 2006; Grahn och Stigsdotter, 2010; Howard, 2014; Razak et al., 2006). De bidrar exempelvis till möjligheter till fysiska aktiviteter, socialt umgänge, rekreation, grönska och natur samt en bra stadsbild.
Frederick Law Olmstead, som bland annat låg bakom skapandet av Central park i New York, argumenterade att genom att öka kontakten mellan inkomstklasser så skulle parker ligga till grund för en typ av demokratisk inkludering genom att uppmuntra en gemenskap (Byrne och Wolch, 2009). Enligt en undersökning från Comission for Architecture and the Built Environment (CABE) tycker 85 % av de tillfrågade att kvalitén på de offentliga platserna, deras livskvalité och den fysiska miljön direkt påverkar deras välmående (Dempsey, 2006). En fysisk miljö i hög kvalité påverkar de sociala aktiviteterna på ett positivt sätt (Dempsey, 2006).
I en högkvalitativ fysisk miljö påverkas sociala aktiviteter utav tryggheten som därmed är en viktig del (Dempsey, 2006). Tryggheten är även en viktig del i att skapa en attraktiv och hållbar stads- och tätortsmiljö (Boverket, 2010b). För att kunna utföra åtgärder som underlättar för en sådan utveckling är det viktigt att fokusera på vad som skapar otrygghet och hur detta hänger ihop med den fysiska miljön (Boverket, 2010b).
Många sociodemografiska variabler påverkar användningen av grönområden som exempelvis ålder, kön, etnicitet och hushåll (Byrne och Wolch, 2009). Förutom det sociodemografiska påverkar även socioekonomiska faktorer som bland annat
utbildning, och inkomst, samt andra variabler såsom var användarna bor, hur mycket fritid de har och vad de har för inställning till natur- och rekreation (Byrne och Wolch, 2009).
Constantinescu et al. (2019) lyfter i sin artikel fram begreppet “Quality of Life”
(QoL). QoL är ett verktyg i form av ett index framtaget av World Health
Organization (WHO) som används för att mäta och redovisa individers syn på sin position i livet, var de bor, kultur, förväntningar, dess standarder och bekymmer.
Dessa punkter påverkas också utav individens psykologiska hälsa och status,
personliga relationer och tro samt personens i fråga förhållande till miljön runt om dem (WHO, 1998).
Det är ett relativt komplext verktyg som redovisar livskvalité på individnivå.
Constantinescu et al. (2019) kopplar i sin artikel ihop QoL med sex faktorer som de väljer ut på grund att de kan kopplas direkt ihop med besök i grönområden.
Faktorerna som tas fram är folkhälsa, naturliv, sociala interaktioner, frihet, familjeliv och utbildning och kultur. I artikeln påvisas även att grönområden bidrar mycket till dessa QoL-kriterier (Constantinescu et al., 2019). Utöver dessa kategorier beskrivs även vad det är för typ av aktiviteter besökarna genomför i grönområdet samt hur de värdesätter dem.
En studie som genomförts i Malaysia har analyserat och lagt fram information om hur invånare i Malaysia nyttjar två botaniska trädgårdar t.ex, vad för typ av aktiviteter nyttjare utövar och vad de värdesätter inom ett grönområde (Razak et al., 2016). Denna studie påvisar att majoriteten av de som nyttjade grönområdena i studien nyttjade dessa för mental hälsa och aktiviteter antingen ensam eller i grupp.
Många ansåg att faktorer som underhåll av grönområdena var något som borde förbättras för att nyttjandet skulle bli optimalt (Razak et al., 2016).
I det närmaste överallt i världen finns grönområden för allmänheten med naturlig eller planterad växtlighet. Grönområden har alltid varit en vital del inom
samhällsplaneringen ända sedan Ebenezer Howards teorier om offentliga gröna utrymmen och trädgårdsstaden i introducerades i slutet 1800-talet där arbete skulle varieras med aktivitet och umgänge i stadens grönare delar som samtliga skulle ha tillgång till (Howard, 2014).
Grönområdens har en vital roll inom stadsplaneringen i och med att de uppgör 12%
av den totala markbundna ytan på vår jord (Constantinescu et al., 2019).
Stadsplanering av markanvändandning blir därmed vitalt för att optimera ytor som bebyggs och för att interagera grönområden i städer för att uppnå en hållbar utveckling. Likväl för att bibehålla folkhälsan och säkerställa gröna ytor i urbana områden.
2.2 Sammanfattning
Enligt den teoretiska bakgrunden har grönområden i urbana miljöer en extremt viktig roll för människors välbefinnande och den allmäna folkhälsan. De bidrar exempelvis till möjligheter till fysiska aktiviteter, socialt umgänge, rekreation, grönska och natur samt en bra och trevlig stadsbild samtidigt som de ger invånare i urbana områden en oas till att koppla bort stadens buller och olika typer utav föroreningar. Trygghet och möjlighet till sociala- och fysiska aktiviteter är viktiga grundpelare för att invånare i urbana områden oavsett socioekonomisk situation ska nyttja grönområden. Dessa punkter grönområden uppfyller som nämns ovan bidrar till den sociala hållbarheten (figur 3), och därmed den hållbara utvecklingen i stort i de urbana områdena. En hållbar utveckling består utöver det sociala
hållbarhetsperspektivet även utav ekonomiska- och ekologiska hållbarhetsperspektiv, se figur 2. Samtliga tre är självstående delar inom samhällsplaneringen, men samtliga behövs för att främja en hållbar utveckling.
Figur 1. En figur som sammanfattar begreppen som ingår i social hållbarhet. World commission on Enviroment and Development (1987), Polese och Stren (2000), Gävle kommun (2019).
Social Hållbarhet
Jämlikhet &
Jämsställdhet
Demokratiskt
Uppmuntran till sociala interaktioner
Icke- diskriminering
Delaktighet Ta hänsyn till
behov Gottliv
Inflytande
Tillit &
Förtroende
3 Metod
Detta kapitel syftar till att ge en översikt över metoderna som genomförts i arbetet och hur datan och det som analyseras i studien tagits fram.
Metoden bestod i studien av en enkätstudie och en observationsstudie. Enkätstudien gjordes baserat utifrån den forskning som skildrats i den teoretiska bakgrunden och sedan kategoriserats i mätbara punkter, med mål att svara på studiens
forskningsfrågor. Enkätstudiens mål var att ta fram ett index för hur socialt hållbara de utvalda grönområdena var. Observationsstudien gjordes för att tillskaffa
information hur väl respondenternas svar stämde överens med verkligheten och på så vis har en hög reliabilitet och för att validera resultatet i enkästudien.
3.1 Observationsstudie
Observationsstudien genomfördes för att få en uppfattning om hur grönområdena används, beteendet hos besökarna och för att validera resultat. Observationsstudie som metod är inte till för att aktivt ifrågasätta människors beteende, utan att de snarare är observerade och deras aktiviteter och beteenden kartläggs för att förstå invånarnas behov och hur stadsrummet används (Gehl och Svarre, 2013).
Observationsstudien genomfördes för att kartlägga hur rörelsemönstret i
grönområdena såg ut, var det skedde aktiviteter och sociala möten och mängden utav dem. Detta för att koppla till om grönområdet faktiskt används aktivt eller om besökarna endast passerade igenom. För att sedan också kunna peka ut tendenser i den fysiska miljön och hur utformningen i grönområdena påverkar detta. Dessa delar som är bra/dåliga grundas på resultatet i observationsstudien, enkätstudien och kommentarer från besökare av grönområdet. Även jämlikhet observerades genom att observera inskränkande beteende gentemot vissa individer såsom utfrysning, mobbing eller att befolkningen i grönområdet tog tydliga “onödiga”
omvägar kring andra individer.
“Mapping” en metod som skapar en helhetsbild över ett område (Gehl och Svarre, 2013). Detta genom att personen som observerar kartlägger var personer stannar och genomför aktiviteter. På så sätt skapas en helhetsbild genom att platsens små bitar pusslas ihop till en helhetsvy.
Insamlingen genomfördes vid totalt två tillfällen, en i varje grönområde under en timme. Insamlingen var formell och därmed undersöktes endast det som ansågs relevant för studien, vilket var dessa fyra punkter litteraturanalysen framställde och rörelsemönster i grönområdet.
Vid det natrualistiska observationen vid genomförandet utav observationsstudien antecknades det på kartunderlaget hur besökare i grönområdet rörde sig med hjälp utav streck, var sociala möten skedde (SM) och var aktiviteter ägde rum (A) samt hur många sådana det skedde under den angivna observationstiden. Inget
inskränkande beteende noterades i något grönområde därmed är symbolen för detta (X) frånvarande. Kartorna som användes som underlag är tagen från OpenStreetMap och resultatet av observationsstudien finns bifogad i kapitel 4.2.
Vid båda observationstillfällena var det runt 13° celsius och måttlig blåst. Värt att tillägga är att båda grönområdena observerades samma dag med några minuters mellanrum. Därav är vädret näst intill identiskt vid båda observationstillfällena.
3.2 Enkätstudie
Studiens syfte och ämnet som behandlas låg till grund för valet av en
enkätundersökning som den effektivaste metoden att gå tillväga. Enkätstudiens mål var att samla in 30 enkätsvar i de båda utvalda grönområdena. I och med antalet respondenter som behövs för underlaget i denna studie skulle intervjuer ta för lång tid att genomföra (Kylén, 2004). Dessutom är en enkät något som de allra flesta personer ändå känner till och därmed inte behöver en introduktion till, vilket även det underlättar arbetet och tidseffektiviserar studien. I en lättbegriplig och angelägen enkät ska den som svarar tycka att frågorna är meningsfulla och förstå hur de ska besvaras och det är något som försökt eftersträvas i denna studies enkät (Kylén, 2004).
Fördelen med en enkäter är dessutom att alla får samma frågor och på så sätt finns det möjlighet att göra meningsfull statistik på de insamlade svaren (Kylén, 2004). I denna studie är målet att kartlägga den sociala hållbarheten i grönområdena genom ett index-betyg mellan 1–6 på aspekterna inom den sociala hållbarheten som studien valt att analysera. Index-betyget grundas på enkätsvaren. Frågorna i enkätstudien utgick från begreppen som tagits fram med hjälp av litteraturstudien och hade som syfte att besvara studiens forskningsfrågor och ge underlag till index-betyget för social hållbarhet. Möjligheten för respondenterna att genomföra enkäten digitalt på internet för sig själva eller i en grupp för fler svar på kortare tid, i kombination med att sedan ha all information tillgänglig med ett enkelt analysverktyg eller exportera till Windows Excel var även det en stor anledning till att just enkätundersökning blev en legitim metod rent logistiskt.
3.2.1 Pilotstudie
Pilotstudien bilaga A.1 skickades ut till sex personer privat via facebook för att få en bild över hur frågorna tolkades och vad som kunde förbättras till den slutgiltiga enkäten. Personerna som svarade på pilotstudien var kritiska familjemedlemmar med olika akademiska bakgrunder. Pilotstudiens respondenter valdes på grund av snabba, ärliga och kritiska svar som kunde diskuteras utan något hinder. Feedback och insikter från pilotstudien resulterade i att åtta frågor korrigerades och två togs bort till den slutgiltiga enkätstudien. Hela pilotstudien och text över ändringar som gjordes finns i bilaga A1.
3.2.2 Enkätens genomförande
Enkätstudien i bilaga A.2 genomfördes i Stenebergsparken vid fem tillfällen och i Jungfruparken genomfördes enkätstudien vid fyra tillfällen. Urvalet till
enkätundersökningen var därmed individer som nyttjade grönområdet vid dessa tillfällen. Dagarna när enkäten genomfördes valdes ut med hjälp av väderprognoser då det var mest uppehållsväder för att få så många respondenter som möjligt eftersom att få personer befinner sig grönområden vid nederbörd och liknande.
Metoden som användes vid förfrågan om deltagande i enkäten var rätt flexibel, men utgick alltid efter principen att berätta vilka vi var, var vi kom ifrån och vad vi gjorde. Därefter poängterades det att det var helt frivilligt att ställa upp på enkätstudien och alternativen som fanns att genomföra enkäten på lades fram. För ett seriöst intryck användes en reflexväst med en HIG-logga vid insamlingstillfällena.
Respondenterna gavs alternativet att svara på frågorna själv på en desinficerad Ipad som fanns att tillgå, att få frågorna upplästa för sig med två meters avstånd eller att få enkäten skickad till sig via SMS eller Facebook och svara på sin egna medhavda mobiltelefon eller Ipad. Ingen statistik fördes på fördelning över vilket av dessa alternativ som var mest populärast, eftersom SMS alternativet implenterades under studiens gång för en ökad svarsfrekvens. Majoriteten av respondenterna i Steneberg valde att få frågorna upplästa för sig medan majoriteten i Jungfruparken valde att få länken via SMS. Utöver att berätta om studien och dess syfte utfördes det i största möjliga mån ett försök att få människor att öppna upp sig och berätta i allmänhet om deras upplevelser av grönområdet, utöver enkätestudiens frågor.
Enkäten finns bifogad i bilaga A.2. Vid genomförandet av enkäten så respekterades individers integritet och därmed tillfrågades inte personer som tydligt gjorde uppmärksamhetskrävande aktiviteter, i synnerhet människor som höll på att leka med sina barn eller människor som pratade i telefon och liknande. Respondenter som lekte med sina barn tillfrågades när leken med barnet var över och de antingen satt ner eller tog en paus.
3.2.3 Genomförande i Stenebergsparken
Enkätstudien i Stenebergsparken genomfördes vid fem tillfällen. Se tabell 1 för numrering av tillfällena och bilaga A.3.1 för samtliga svar. Enkäten genomfördes vid dessa tider eftersom det var uppehållsväder de tillfällena, vilket innebar att
grönområdena hade många besökare. På grund av logistiktiska skäl var det även naturligt att köra ett pass på förmiddagen och ett pass på eftermiddagen efter lunch.
Vid tillfälle 1 var det rätt blåsigt väder med tungt molntäcke och en temperatur kring 4˚Celsius se tabell 1. Det var överlag inte mycket aktivitet i grönområdet och de som rörde sig i området var majoritet äldre personer eller föräldrar som hämtade sina barn från den närliggande skolan.
Vid det andra tillfället samma dag hade blåsten avtagit och temperaturen stigit till 5˚Celsius se tabell 1. Vid detta tillfälle var det en lite yngre publik i grönområdet.
Barn, föräldrar och relativt unga vuxna som var ute på promenader,
hundpromenader, osv. Det var allmänt mer aktivitet i grönområdet men det minskade drastiskt framåt 16.30.
Vid det tredje tillfället var det mulet, blåsigt och relativt låga temperaturer kring 3˚Celsius se tabell 1. Vid detta tillfälle var en stor andel människor ute på sin lunchrast och hade inte tid eller lust att svara. Det var en hög andel
småbarnsföräldrar och barn i Stenebergsparken detta tillfälle strax innan klockan 11.
Vid det fjärde tillfället var det bättre väder och varmare, näst intill molnfritt och temperatur kring 6˚Celsius tabell 1. Det var en relativt blandad befolkning i grönområdet och det var många besökare som höll på med aktiviteter, så som hundpromenader och bokklubbs-möten. Framåt 16.30 avtog det drastiskt.
3.2.4 Genomförande i Jungfruparken
Enkätstudien genomfördes i Jungfruparken vid fyra olika tillfällen. Se tabell 2 för numrering av tillfällena och bilaga A.3.2 för samtliga svar.
Tabell 1. Sammanställning över datum, tid, temperatur, väder och antal respondenter när enkäten genomfördes i Stenebergsparken vid de olika tillfällena. Skapad i Excel 2020-05-05.
Stenebergsparken Datum Veckodag Tid Temp. Grader Celsius Väder Antal Respondenter
Tillfälle 1 28-apr Tisdag 12.50-14.00 4° Blåsigt, mulet 5
Tillfälle 2 28-apr Tisdag 15.15-16.40 5° Mindre blåst, lite mindre moln 7
Tillfälle 3 29-apr Onsdag 11.05-12.05 3° Blåsigt, mulet 2
Tillfälle 4 29-apr Onsdag 15.00-16.40 6° Nästintill molnfritt och sol 9
Tillfälle 5 07-maj Torsdag 10.30-11.30 12° Växlande molnighet och lätt vind 6
Enkäten genomfördes dessa tider på samma grund som Stenebergsparken. Den upplevda känslan var att det befann sig mer folk i grönområdet i och med bra väder och tid på dygnet. Vilket innebär potentiellt större svarsunderlag samtidigt som det föreföll mest naturligt att dela upp dagen i två delar av logistiska skäl.
Vädret vid samtliga tillfällen var bra, framförallt vid tillfälle 1 och 2 då det nästan var sommarväder se tabell 2. Vädret var ingen faktor som upplevdes påverka
insamlingen av enkätsvar i Jungfruparken på ett negativt vis vid något av de enskilt utvalda insamlingstillfällena. Det föredragna alternativet i detta grönområde var att svara på enkäten på sin egen telefon via länken till enkäten som skickades ut via SMS. Dagarna och tiderna som enkäten genomfördes berodde till största del på vädret. Då den 21:a och 22:a maj var som ett fönster med soligt väder se tabell 2 efter en längre period av regn och innan en kortare period av nederbörd den kommande veckan. Att dessa datum och väderprognoser inföll samtidigt som röd dag, klämdag och långhelg var endast en slump, men i en positiv bemärkelse då fler människor troligtvis var lediga och därmed villiga att svara på enkäten.
3.3 Textanalys och mätning av definitioner
Med hjälp av textanalys har begreppet social hållbarhet (figur 3) benats ut och fyra mätbara defintioner inom området har valts ut och är presenterade i figur 4.
Mönstret som kunde ses var begrepp som kom fram mer frekvent än andra i tidigare genomförd forskning, oavsett artikelns/forskningens ursprung. Begreppen som analyseras i enkäten och observationsstudien ska vara underlag till att analysera den sociala hållbarheten inom grönområdena och besvara studiens forskningsfrågor.
De begrepp utav social hållbarhet som valdes utifrån textanalysen som presenteras i figur 4 var trygghet, jämställdhet och jämlikhet, tillgänglighet och sociala
interaktioner.
Tabell 2. Sammanställning över datum, tid, temperatur, väder och antal respondenter när enkäten genomfördes i Jungfruparken vid de olika tillfällena. Skapad i Excel 2020-05-22.
Jungfruparken Datum Veckodag Tid Temp. Grader Celsius Väder Antal Respondenter
Tillfälle 1 21-maj Torsdag 10.15-11.15 17° Soligt 12
Tillfälle 2 21-maj Torsdag 13.00-15.00 14° Soligt 6
Tillfälle 3 22-maj Fredag 10.55-11.55 13° Sol men relativt blåsigt 5
Tillfälle 4 22-maj Fredag 12.40-13.20 3° Sol men relativt blåsigt 7
Figur 2. Framtagen figur som påvisar definitionen social hållbarhet som ska mätas och redovisas i studien efter den litterära analysen.
3.3.1 Trygghet
Trygghet är ett komplext begrepp. Det kan vara upplevd trygghet och faktisk trygghet på både makro- och mikronivå (Ceccato, Vasquez, Langefors, Canabarro, och Petersson, 2019). Tryggheten i denna studie mäts från individens upplevda trygghet på en mikronivå. Denna avgränsning är mest lämpad för studien efter textanalysen eftersom det är individens trygghetskänsla som avgör hur de uppfattar grönområden. Vilket i det långa loppet sedan påverkar i vilken utsträckning invånare använder grönområdet. Dvs. uppfattar invånare ett område icke tryggt så väljer invånarna i fråga troligtvis att besöka eller vistas i andra grönområden där de känner sig tryggare. Studien analyserar den sociala hållbarheten i de specifika
grönområdena, och inte staden i det stora hela. Värdet på den upplevda tryggheten och hur viktig trygheten är som användes i studien härrör från respondenternas svar på enkätundersökningen som genomfördes i grönområdena. Dessa redovisades med ett indexscore mellan 1–6 som påvisar hur viktigt och hur den upplevda tryggheten i grönområdena faktiskt var.
Definitionen av social hållbarhet i studien som ska vara mätbart är jämställdhet & jämlikhet, trygghet, sociala interaktioner och tillgänglighet
Avvägningar Studien(det
mätbara)
Begrepp av social hållbarhet
3.3.2 Jämställdhet och jämlikhet
Jämställdhet och jämlikhet är två aspekter som oftast brukar hänga ihop i de flesta sammanhang och har därmed gjort det även i denna studie, eftersom de överlappar varandra när det kommer till rättvisa. Jämställdhet inom den sociala hållbarheten utifrån litteratursammanfattningen är helt enkelt att ingen ska känna sig utesluten från miljö, evenemang, umgängen och liknande på grund av könstillhörighet (Gävle kommun, 2019). I detta fall har det varit grönområden där utformingen och
aktiviteter i dessa kan påverka just denna punkt.
Jämställdheten i studien mättes genom enkätstudien om eventuell könsspridning med hjälp av 40/60-principen (Jämställdhetsmyndigheten, 2013) kunde påvisas. Via denna princip går det därmed att ge ett mätbart svar på definitionen. 40/60-
principen utgår från den simpla teorin att om spridningen av kön överskrider eller underskrider 60% eller 40% av samtliga människor i exempelvis grönområden, finns tendenser som kan påvisa att det är ojämställt (Jämställdhetsmyndigheten, 2013). Jämlikhet är ett lite mer komplext mått. Jämlikhet definierades enligt textanalysen att alla människor är lika mycket värda och har samma rättigheter oavsett etnicitet, ålder, osv att befinna sig i samtliga fysiska rum utan att inskränkas.
Jämlikheten berördes i observationsstudien, där avvikande och inskränkande beteenden mot slumpmässiga individer skulle noteras. Detta noterades främst utifrån allvarliga situationer så som exempelvis mobbing och där kroppspråk tydligt påvisade en orättvis inskräkande behandling av en individ ägde rum. Enkätstudien tog upp de två ämnena i flertalet frågor för att få ett så representativt underlag som möjligt.
3.3.3 Tillgänglighet
Tillgänglighet är en vital del och en förutsättning i människors vardag för att kunna genomföra aktiviteter, utnyttja resurser och bidrar till livskvalitet och välfärd (Haugen, 2012). Begreppet tillgänglighet i denna studie definierades via
litteratursammanfattningen som att folk oavsett fysisk och mental status ska kunna ta sig till, men framför allt runt i, grönområdet utan att hindras av olika faktorer.
Enkätundersökningen låg i grund till mätningen utav tillgängligheten. Där det förekom frågor hur respondenten upplevde grönområdet ur denna synvinkel kontra hur viktigt respondenten egentligen tyckte tillgängligheten var. Värdet från
enkätundersökningen presenteras genom index-betyg mellan 1–6 på hur pass viktigt tillgängligheten i grönområdet ansågs vara och hur pass grönområdet uppfyller denna punkt.
3.3.4 Sociala interaktioner
Social hållbarhet och sociala möten går hand i hand. En av människans grundpelare för mentalt välbefinnande är sociala interaktioner med andra människor och forskning som lyfts fram i litteratursammanfattningen påvisar även hur pass viktig den sociala aspekten som förekommer inom grönområden är. Flyktiga såväl som längre värdefulla möten i offentliga miljöer bidrar till en avlastning från dagliga rutiner och är en nyckel till människors välmående (Dines och Catell, 2006). Det kan vara att besökare är ute och leker med sina barn, siter i solen och diskuterar en bok med sin bokklubb eller har kvalitetstid med sin äldre förälder i grönområdet, eller helt enkelt tar en promenad medan kvällens middagsplaner med sin anhörig diskuteras. De sociala mötena mättes främst i hur stort antal sådana möten som skedde i grönområdena under observationsstudien. Enkäten innefattade frågor som berörde hur mycket besökare socialiserade i grönområdet och hur pass viktigt de tyckte det var med sociala interaktioner för att visa hur grönområdets faktiska struktur såg ut ur denna aspekt.
3.4 Quality of Life index (QoL)
För att bevsvara studiens forskningsfrågor producerades två QoL-index i studien.
Det ena representerade besökarnas bedömning av sociala hållbarhetsaspekter, kontra hur de upplevde de framtagna sociala hållbarhetspunkterna i grönområdena. Detta index baseras på respondenternas svar på enkätstudien. I enkäten skapades de rankningsfrågor som skulle ingå i indexet med enhetliga enkla likertskalor, som i detta fall var 1–6. Detta val motiveras helt enkelt av att respondenter då måste välja en sida med sina svar och därmed inte kan lämna en neutral röst.
Index-betyget utgår ifrån medelvärdena av respondenternas svar i hur de upplevde grönområdet och hur pass viktiga respondeterna tycker de framtagna social
hållbarhetspunkterna från litteratursammanfattningen var inom respektive
grönområde. Detta index togs fram för att påvisa och analysera hur grönområdena ser ut ur de utvalda sociala hållbarhetspukterna, men samtidigt för att påvisa förbättringsområden och eventuellt individuella styrkor och svagheter. Indexet presenteras med ett polärdiagram, i och med att ett sådant ger en tydlig överblick över presentation med data som innehåller flera variabler som detta. Detta index har tagits fram för att ge ett värde på hur socialt hållbara de två utvalda grönområdena är genom att presentera data över respondenternas krav kontra hur viktiga dessa sociala hållbarhets-punkter som studien tar upp är.
Ett andra index i form utav ett QoL liknande index (Constantinescus et al., 2019) har även skapats för att ge en översikt vilka aktiviteter som utförs i grönområdet av hur många och vilka kategorier aktiviteterna faller in under. Där det även
presenteras hur pass viktiga respondenterna anser respektive kategori är. Detta har skapats för att ge underlag till diskussionen kring olika faktorer som påverkar användandet av grönområden genom att påvisa variationen, hur många som utför specifika aktiviteter samt hur viktiga respondenter tycker dessa kategorier är.
Samtliga värden när det gäller poäng rankas 1–6 som frågorna i enkäten gjordes.
Detta index påvisar aspekterna av social hållbarhet för respondenterna i enkätstudien kontra hur stor andel folk som gör aktiviteter i grönområdet koppplade till dessa aspekter.
Båda dessa index har skapats på den insamlade informationen från
enkätundersökningen som i sin tur validerats av tidigare genomförd forskning, befintlig litteratur inom ämnet och observationstudien.
4 Resultat
Detta kapitel syftar till att redovisa resultatet av observationsstudien, enkätstudien och QoL-indexen.
4.1 Observationsstudien 4.1.1 Stenebergsparkens karaktär
Stenebergsparken ligger ungefär 800 meter sydöst från Gävles centralstation och är det enda grönområde som ligger i stadsdelen Brynäs. Avgränsningen av själva grönområdet i Stenebergsparken drogs från minigolfbanorna vid Brynäsgatan till stigen som går som en avskärning av grönområdet vid Stenebergsgårdens förskola (figur 5). Arean för hela grönområdet är ungefär 9000m2 och fungerar delvis som en knutpunkt mellan de centralare delarna av Gävle och de östra delarna utav Brynäs.
Figur 3. Karta över det avgränsade området i Stenebergsparken. Hämtad från OpenStreetMap 2020-06-16.
Utformningen av grönområdet är relativt symmetrisk där det mest karaktäriserande är de längre lindalléerna (figur 6), minigolfbanan och det nedsänkta partiet i mitten (figur 7) av grönområdet, där det främst under 50- och 60-talet arrangerades sommarkvällar och dylikt på scenen som finns anlagd (Westerlund, 2013). Denna scen (figur 8) nyttjas idag dock ytterst lite av grönområdets besökare. Under 2012 gjordes det försök att återinföra dessa sommarkvällar vissa specifika helger under sommaren utan större framgång (Isaksson, 2012). Ett annat karaktäriserande drag är det äldre gatuköket som varit ett stillastående renoveringsobjekt under ett antal år sedan det brann år 2007 (Åsgård, 2009; Selgeryd, 2016).
Figur 6. En utav Stenebergsparkens lindalléer. Foto : Simon Hallqvist, 2020-05-08.
Figur 7. Centrala delen av Stenebergsparken. Vy mot den norra delen av grönområdet med det nedsänkta scenpartiet. Foto : Simon Hallqvist, 2020-05-08.
Figur 4. Det nedsänkta scenpartiet i den norra delen av grönområdet. Foto : Simon Hallqvist, 2020-05-08.
4.1.2 Jungfruparkens karaktär
Jungfruparken är det modernare grönområdet av dessa två grönområden.
Junfruparken är anlagd på Alderholmen, tvärs över Gavleån ungefär 1 kilometer ifrån Stenebergsparken. Grönområdet uppkom i samband med projektet med bostäder på Gävle Strand i syfte för att ge invånare där en tillgänglig utemiljö
samtidigt som det fanns en tanke att på så vis kunna knyta ihop det med Öster för att minska segregationen (Holmström, 2017). Det karaktäriserande för Jungfruparken är dess fokus på idrott och fysisk aktivitet, där både en multiplan för basket och fotboll finns men också en skatepark (figur 9). Fiske brukar också vara uppskattat i grönområdets vattendrag (figur 10) samt dess öppna ytor (Figur 11 och figur 12).
Figur 9. Bild över Jungfruparkens skateboardpark. Foto : Simon Hallqvist, 2020-05-29.
Figur 10. Bild från Jungfruparken sydöstra hörn. Vy mot de centralare delarna av grönområdet och vattenmassan Jungfruparken. Foto : Martin Röjestål, 2020-05-22.
Figur 11. Centrala delen av Jungfruparken. Vy västerut över de öppna ytorna. Foto : Martin Röjestål, 2020- 05-22.
Figur 5. Vy över de öppna ytorna i Jungfruparkens södra delar. I bakgrunden skymtar stadsdelen Alderholmen.
Foto : Simon Hallqvist, 2020-05-29.
4.1.3 Resultat av observationsstudien
Rörelsemönstret i Stenebergsparken gick snabbt att urskilja, människor gick in på ett ställe, passerade igenom grönområdet och gick ut från grönområdet där det önskades. Gångvägar följdes förvånansvärt mycket. Samtliga aktiviteter som noterades var föräldrar som lekte med sina barn vid lekplatsen. Intressant nog nyttjade ingen det nedsjunkna området med scenen se figur 8 i de nordligare delarna av grönområdet. Är det otryggt? Eller anses det bara omständligt att passera där igenom? De sociala mötena som noterades var mestadels föräldrar som lekte med sina barn och umgicks därigenom. Det noterades dock också sociala möten i form av en bokklubb och besökare i grönområdet som exempelvis solade tillsammans.
Figur 6. Resultatet av observationsstudien i Stenebergsparken. Genomförd 2020-05-22.
Resultatet i observationsstudien över Jungfruparken i figur 14 påvisar ett större flöde av besökare i grönområdet, mer sociala möten och fler aktiviteter spridda över näst intill hela grönområdet än vad Stenebergsparken i figur 13 hade. Skateparken, fotbolls- och basketplanen i den nordvästra delen och lekplatsen i den östra delen påverkade förstås detta till stor del. Jungfruparken erbjuder lämpligare och fler anlagda platser att sola på dagar som den när studien genomfördes. Därav den relativt stora andelen sociala möten och aktiviteter vid vattenmassan i de centrala delarna av Jungfruparken (figur 14).
Figur 7. Resultatet av observationsstudien i Jungfruparken. Genomförd 2020-05-22 4.2 Resultat av enkätstudien
Enkätundersökningen hade som uppsatt mål att få in trettio svar per grönområde.
Detta för att få ihop en god reliabilitet och ett bra statistikt underlag.
Vädret under dagarna metoden genomfördes för Stenebergsparken var mestadels kallt och blåsigt. Därför delades insamlingen in i fem kortare insamlingstillfällen för att inte frysa för mycket samt att försöka genomföra enkätundersökningen när det var uppehåll eller förbättringar av vädret. Totalt samlades det under fem tillfällen in tjugonio svar. Insamlingen i Jungfruparken gjordes under bättre väderförhållanden och delades upp i fyra svarstillfällen. Totalt samlades det in trettio svar i
Jungfruparken. Svarsfrekvensen i Jungfruparken hamnade på 57,7% där 52 personer blev tillfrågade och 22 tackade nej/inte genomförde enkäten. Största delen av bortfallet i Jungfruparken var i och med att länken till enkäten delades via SMS som folk sedan glömde bort eller helt enkelt ignorerade.
Svarsfrekvensen på enkäten i Steneberg hamnade 63%. 46 stycken blev tillfrågade, 17 tackade nej och 29 personer genomförde enkäten
Syftet med enkätstudien var att kartlägga hur socialt hållbara de båda grönområdena var. Således har de fyra utvalda aspekterna inom social hållbarhet: trygghet,
jämställdhet, tillgänglighet och sociala interaktioner delats upp i detta kapitel.
Frågorna som berör de olika aspekterna inom social hållbarhet var frågor som besvarades genom att respondenterna svarade i spannet 1–6, där 1 ansågs lågt och 6 ansågs högt.
4.2.1 Trygghet
Trygghet var något som respondenterna i både Stenebergsparken och Jungfruparken rankade högt. 80% av respondenterna i Jungfruparken och ca 93% i
Stenebergsparken svarade 5 eller 6 på frågan ” Hur viktigt är trygghet i parken för dig?”
se figur 16. En skillnad mellan parkerna fanns på frågan ”Hur upplever du parken ur ett trygghetsperspektiv?” där 86,7 % av respondenterna i Jungruparken svarade 5 eller 6 jämfört med Stenebergsparken där endast 58,6 % svarade 5 eller 6 se figur 15.
Figur 8. Fråga 10 i enkätstudien. Stenebergsparken till vänster och Jungfruparken till höger.
Figur 9. Fråga 11 i enkätstudien . Stenebergsparken till vänster och Jungfruparken till höger.
Tillit är något som värderades högt i båda grönområdena. På frågan ”Hur viktigt är det att du kan lita på parkens övriga besökare?” svarade 66,7% av respondenterna i
Jungfruparken och 75,9% i Stenebergsparken 5 eller 6.
På frågan ”Hur upplever du parken ur ett trygghetsperspektiv?” rankade enbart två respondenter Jungfruparken i spannet 1–3 medan samma siffra i Stenebergsparken var fem personer se figur 15. De två respondenterna i Jungfruparken var män mellan 21–27 år medan de fem respondenterna i Stenebergsparken var 80% kvinnor, samt att 80% var 46 år eller äldre. Det innebär att Stenebergsparken ansågs otryggare än Jungfruparken och att de som ansåg Stenebergsparken var otrygg var till största del kvinnor och äldre medan det i Jungfruparken var yngre män.
Noterbart i Stenebergsparken är att av de som besöker grönområdet mer än 6 gånger i veckan anser cirka 43% att grönområdet är 2–3 i trygghet medan de som är där mer sällan ansåg att grönområdet var tryggare. Endast två personer som besökte grönområdet färre än 6 gånger i veckan hade den som 3 eller mindre. Det skiljer sig från Jungfruparken där det råder ett motsatsförhållande. Alla personer som besökte Jungfruparken minst 5 gånger i veckan hade trygghet som 6:a, medan de 2
personerna som ansåg att grönområdet var otrygg och hade en 1:a besökte grönområdet ”ingen gång/mer sällan”. Det innebär att en stor del av de mest
frekventa besökarna i Stenebergsparken anser att den är otrygg medan de frekventa besökarna i Jungfruparken anser att grönområdet är tryggt.
I Stenebergsparken syns tydligt att ju oftare grönområdet besöks desto viktigare anses trygghetsaspekten. Endast en person av de 19 personer som besöker grönområdet minst 3 gånger i veckan svarade lägre än 6 på frågan” Hur viktigt är trygghet i parken för dig?” se figur 16. Detta kontra hela 40% av personerna som besöker grönområdet mindre än 3 gånger i veckan hade trygghet lägre än 6. Detta indikerar på hur viktigt trygghet är för de mest frekventa besökarna av
Stenebergsparken. Detta skiljer sig från Jungfruparken där 75% av de som besöker grönområdet mer än 4 gånger i veckan ansåg att trygghet var 4 eller lägre. Det innebär att de som är i Stenebergsparken ofta anser att det är viktigt med trygghet, medan de som är i Jungfruparken ofta inte anser att trygghet är av samma vikt.
Trygghet var en aspekt som kvinnor värderade högre än män i de båda
grönområdena. Av de 18 kvinnor som svarade i Stenebergsparken hade 94,4%
trygghet som en 6 på fråga 11 se figur 16. Samma siffra hos de 11 männen som svarade var 63,6%. I Jungfruparken hade 81,8% av de 11 kvinnorna trygghet som 6:a medan endast 47,4% av de 19 männen som svarade hade trygghet som en 6:a se figur 16.
En aspekt av trygghet är belysning, där kvinnor överlag rankade belysning högre än män i Stenebergsparken. Kvinnorna hade en median på 5 medan männens median var 3 på fråga 6 se figur 17. Detta gällde inte i Jungfruparken där både män och kvinnor rankade belysning högt med en median på 6 på männen och 5 för kvinnorna se figur 18.
Figur 10. Fråga 6. Procentuell fördelning över vad som ansågs minst viktigt och viktigast. Ranking 1-8.
Figuren visar fördelning av svar på varje attribut. Stenebergsparkens resultat.
Figur 11. Fråga 6. Procentuell fördelning över vad som ansågs minst viktigt 1 - viktigast 8. Figuren visar
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Bra belysning Öppna ytor Välstädat/bra underhåll Bra lekutrustning Möjlighet till fysisk aktivitet Möjlighet till socialt umgänge Möjlighet till avslappning Fina natur- och kulturmiljöer
1 2 3 4 5 6 7 8
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Bra belysning Öppna ytor Välstädat/bra underhåll Bra lekutrustning Möjlighet till fysisk aktivitet Möjlighet till socialt umgänge Möjlighet till avslappning Fina natur- och kulturmiljöer
1 2 3 4 5 6 7 8
Likaså på fråga 10 fanns en skillnad i Stenebergsparken mellan män och kvinnors uppfattning se figur 15. 72,7% av männen ansåg Stenebergsparken vara en 5–6 i trygghet medan endast 50% av kvinnorna ansåg att Stenebergsparken vara 5–6 i trygghet. I Jungfruparken fanns inte någon sådan skillnad, utan där ansåg 84,2% av männen och 90,9% av kvinnorna att grönområdet var 5–6 ur ett
trygghetsperspektiv. Det innebär att en större andel män än kvinnor ansåg Stenebergsparken var trygg medan Jungfruparken ansågs trygg av både män och kvinnor.
I Stenebergsparken ansåg kvinnor att tillit var viktigare än vad männen gjorde.
88,89% av kvinnorna hade 5–6 på fråga 12 (figur 19), medan samma siffra hos männen var 54,5%. Detta stämde överens med Jungfruparken där 90,9% av kvinnorna hade 5–6 och endast 52,6% av männen se figur 19. I de båda grönområdena värderades tillit högre hos kvinnor än hos män.
Figur 12. Fråga 12 i enkätstudien. Stenebergsparken till vänster och Jungfruparken till höger.
Över 45% av både männen och kvinnorna i båda grönområdena ansåg att tryggheten var en aspekt i grönområdena som gjorde att de hade lust att återkomma till platsen.
Denna siffra kan väljas att tolkas som både hög och låg. Endast 2 män och 2 kvinnor i Stenebergsparken angav trygghet som en aspekt som hindrar dem från att besöka grönområdet oftare medan samma siffra i Jungfruparken var endast 1 man och 1 kvinna.
På fråga 20 ”Vad anser du vara viktigast av Trygghet, Jämställdhet, Tillgänglighet och Sociala interaktioner?” så var trygghet den dominerade aspekten. I Stenebergsparken ansåg 51,7 % se figur 20 att det var den viktigaste aspekten och i Jungfruparken ansåg 56,7 % se figur 21 att det var viktigast.
Figur 13. Fråga 20 i enkätstudien. Resultat från Stenebergsparken.
Figur 14. Fråga 20 i enkätstudien. Resultat från Jungfruparken.
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
Trygghet Jämställdhet Tillgänglighet Sociala interaktioner
Title
Aspekter inom social hållbarhet
Vad anser du vara viktigast av Trygghet, Jämställdhet, Tillgänglighet och Sociala interaktioner? Ranka från 1 = Minst
viktig, 4 = Viktigast. Stenebergsparken
1 2 3 4
Rent generellt går det att se mönster från båda grönområdena att de upplevs trygga av besökare som vistas i dem, samtidigt som trygghet verkar vara den viktigaste faktorn av de fyra utvalda faktorerna inom sociala hållbarhet som denna studie analyserar. Förbättringsutrymmen finns förstås alltid och inget området kommer uppfattas helt tryggt av alla individer.
4.2.2 Jämställdhet
Till skillnad från trygghet så uppfattas inte jämställdhet som en viktig aspekt av en stor del av respondenterna i Stenebergsparken. Trots att nästan 86,2% av de
svarande ansåg att grönområdet var 5 eller 6 ur en jämställdhetssynpunkt se figur 22 så ansåg endast runt 51,7% att jämställdhet är 5–6 på frågan ”Hur viktigt är
jämställdhet i parken för dig?” se figur 23. 20,7% av respondenterna i
Stenebergsparken ansåg att jämställdhet var oviktigt och svarade 1–2 på samma fråga. Jungfruparken hade en jämnare fördelning där 76,7% av respondenterna ansåg att grönområdet var 5–6 i jämställdhet se figur 22 och 63,3% av
respondenterna svarade 5 eller 6 på frågan ”Hur viktigt är jämställdhet i parken för dig?”
se figur 23. Det innebär att en stor del av respondenterna i de båda grönområdena tyckte dem var jämställd men att en klart mindre del ansåg jämställdhet som en viktig aspekt.
Figur 15. Fråga 13 i enkätstudien.Stenebergsparken till vänster och Jungfruparkem till höger.
