Uppsala universitet
Kandidatuppsats
Statsvetenskapliga institutionen
Statskunskap C
HT 2016
Post-truth Politics
En textanalys av Donald J Trumps invandringstal
Författare: Emil Viklund
910905-1178
Innehållsförteckning
1. Inledning 3
1.1 Syfte och frågeställning 5
2. Teori 6
2.1 The Threat Society 6
2.2 Post-truth politics 7
3. Metod och material 11
1. Inledning
“We have entered an age of post-truth politics”. Så skriver William Davies i the New York Times i Augusti 2016. Som källa till påståendet hänvisar han till en studie gjord på uttalanden av Donald Trump och till ett av organisationen Vote Leaves främsta argument inför
folkomröstningen om Storbritanniens medlemskap i EU.1 Men vad menar Davies med post-truth politics?
Davies är inte den första att använda post-truth politics i en beskrivning av vår samtid. Uttrycket har använts av samhällskommenterare och journalister under större delen av 10-talet, i försök att sätta ord på ett fenomen inom politiken och den politiska debatten. Uttrycket post-truth
utnämndes till Oxford dictionaries Word of the Year 2016 efter att användandet ökat med 2000% jämfört med 2015. Uttrycket har ett antal olika tolkningar och definitioner men gemensamt är 23
att det behandlar en inställning där objektiv fakta är mindre viktigt än känslan av vad som är sant.
Post-truth beskrivs i Oxford Dictionaries som “Relating to or denoting circumstances in which objective facts are less influential in shaping public opinion than appeals to emotion and personal belief”. Post-truth politics är ett praktiserande av detta fenomen och kan förstås som en form av 4
politik där en aktör bygger sitt ställningstagande utan bakomliggande fakta, till exempel politiker som argumenterar utan hänsyn till bevisad sanning utan grundar argumentets premisser på lyssnarens känslor. För lyssnare känns det som sanning även om fakta saknas, och känslan av sanning är viktigare än den bevisade sanningen.
Oxford Dictionaries menar att den moderna tidens möjligheter att anpassa statistiska
undersökningar för att få fram data som styrker ens argument har en del i detta fenomen. Detta 5
menar även Davies i artikeln i the New York Times. Han skriver att om man verkligen vill hitta
1 William Davies, “The Age of Post-Truth Politics”. 2 Oxford Dictionaries, “Word of the Year”.
3 Evelyn Jones, “Post-sanning utnämnt till Årets ord”. 4 Oxford Dictionaries, “Post-truth”.
en expert som styrker ett påstående och dessutom har medel för detta så är det förmodligen möjligt. 6
Fenomenet kan tydligt förklaras genom att titta på ett av de exempel som Davies tar upp, det argument som användes av organisationen Vote Leave inför folkomröstningen om
Storbritanniens medlemskap i EU. Organisationen drev en hård kampanj för att få folk att rösta landet ur unionen. Ett av de argument som användes flitigast var hur Storbritannien förlorade 350 miljoner pund varje vecka till EU, pengar som istället kunde gå till landets offentliga
sjukvård, NHS (National Health Service). Detta påstående kontrollerades sedan av ett antal olika inflytelserika institutioner och ekonomiskt kunniga aktörer, vilka alla ansåg att påståendet var missvisande och på många sätt falskt.7
Likt Davies i den tidigare nämnda artikeln i the New York Times används ofta populistiska krafter som exempel på aktörer vars argumentation ofta influeras av post-truth. Kanske tillskrivs de detta fenomen i försök att ogiltigförklara politiken de för, eller kanske kan populistiska ledare se möjligheter i en tid då sanningen får en sekundär betydelse, där de kan säga det folk vill höra utan att mötas av skepticism för deras bristande fakta.
Särskilt omnämnd i debatten kring post-truth politics är Donald Trump. Han övertygade det amerikanska folket att han är den bäst lämpade kandidaten att styra USA, men när
organisationen Politifact kontrollerade 331 av hans yttrade påståenden visade sig endast 4% vara helt sanna. 70% av de kontrollerade uttalandena visade sig vara i huvudsak falska, falska eller ren och skär lögn.8 Av Oxford Dictionaries ges det amerikanska presidentvalet som förslag till den stora ökningen i användandet av begreppet och tidningarna The Independent och The 9
Guardian motiverar ordvalet genom att hänvisa till Brexit och Donald Trump. 10
6 William Davies, “The Age of Post-Truth Politics”.
7 Jon Henley, “Why Vote Leave's £350m weekly EU cost claim is wrong”. 8 Politifact, “Donald Trump's file”.
9 Christopher Hooton, “‘Post-truth’ named Oxford Dictionaries’ Word of the Year in wake of Donald Trump and
1.1 Syfte och frågeställning
Användandet av post-truth politics har ökat lavinartat under det senaste året och har blivit ett mycket populärt fenomen att peka ut i den samhällskommenterande journalistiken. Dock skiljer sig definitionerna av fenomenet journalister emellan och den vetenskapliga litteraturen har ännu inte anammat begreppet i samma utsträckning som de populärvetenskapliga och mediala
texterna.
Gemensamt för de existerande texterna är att de pekar ut Donald Trump som flitig användare av post-truth politics, men motiveringarna till detta är inte alltid helt konsekventa och de oklara konturerna som omger post-truth politics gör teorin fruktlös att använda i akademiska sammanhang. De tar avstamp från samma grund, att post-truth politics bygger på känslor av sanning istället för fakta, men det saknar de konkreta egenskaper som krävs för att fungera som ett analysverktyg vid undersökning av uttalanden och texter.
Syftet med denna uppsats är därför att klargöra begreppet post-truth politics genom att definiera fenomenet och skapa ett analysverktyg som fångar in alla delar som ingår i post-truth politics. Detta verktyg ska jag sedan testa genom att analysera ett tal av den ofta anklagade användaren av post-truth politics, Donald Trump.
Syftet med uppsatsen är inte att rentvå Donald Trump från anklagelserna om post-truth politics, syftet är att formulera och testa ett analysverktyg för att konkretisera fenomenet. Det råder inget tvivel om att kampanjen som Trump drev innehöll tveksamma inslag och tvivelaktiga strategier, men då post-truth politics blivit ett så populärt begrepp under det senaste året anser jag att det finns skäl till att undersöka vad som faktiskt innefattas i begreppet.
2. Teori
Som tidigare nämnt är denna texts främsta uppgift att introducera begreppet post-truth i det vetenskapliga arbetet. Annan forskning om det mediala klimatet och om argumentationsmetoder som politiker använder sig av existerar, men post-truth som politisk strategi har ännu inte
anammats av litteraturen. Därför tar denna text avstamp från populärvetenskapen, utan någon större mängd vetenskapligt bedriven forskning att luta sig mot. Dock finns annan sorts forskning som är av intresse för undersökningen jag vill utföra.
2.1 The Threat Society
Jag kommer grunda min undersökning på Stig A. Norhstedts teori om the Threat Society, och Threat Politics. Detta är en teori som utvecklats ur Becks teorier om Risk Society, men som modifierats efter utvecklingen mot ett samhälle där hot ges större utrymme än risker. En kan argumentera att hot och risker är synonymer i praktiken, men Nohrstedt menar att detta samhället fokuserar på en andra part, en utomstående aktör som utgör en fara, inte på faran i sig självt. 11
Teorin behandlar utvecklingen mot ett samhälle där vi hela tiden matas med information om möjliga hot. Media och politiker rapporterar om eskalerande faror, farornas allvar och hur dessa kan lösas. På så vis skapas en samhällelig rädsla för hot och risker som är för abstrakta för oss att helt förstå och som vi är rädda för utan några sakliga grunder. De hot som vi sägs stå inför kan politiker sedan utnyttja vid utformningen av sin politik för att vinna support från folket. 12
Nohrstedt skriver att hoten sällan behöver vara verkliga och att rädslan som sprids inte
nödvändigtvis behöver någon grund. Rädslan är enligt honom en social konstruktion baserad på samhällets känsla av kraftlöshet och sårbarhet. Han citerar David Altheide som skrev “rädsla är inget som bara uppstår, det är socialt konstruerat och manipuleras av de som försöker dra nytta av den”. 13
11 Stig Arne Nohrstedt, Communicating Risks,
25.
12 Ibid,
I the Threat Society skapas alltså en rädsla för hot som inte behöver finnas, och i detta samhälle skapas det han kallar för Threat Politics. Threat Politics innebär att politiker utnyttjar rädslan för de hot som skapat the Threat Society, de utnyttjar folks osäkerhet och sårbarhet och vinner politisk makt genom att presentera sig som lösningen till hoten. Han skriver att en framväxande kultur av rädsla banar väg för politik som enbart grundas i påstådda hot, där hanteringen av hoten och hotens lösningar blir de viktigaste politiska frågorna. 14
Nohrstedt skriver att politiker ofta ställer grupper mot varandra vid politiserande av denna rädsla. Oron och okunskapen inför hoten ger en möjlighet till de politiker som önskar att utnyttja rädslan att ställa “vi” mot “dem”. “De” kan vara brottslingar, bankdirektörer eller invandrare, och “de” sägs utgöra ett reellt hot mot “vårt” samhälle. Denna form av politik är något vi sedan tidigare förknippar med populism. 15
The Threat Society kan vara en nödvändighet för post-truth politics att existera, och den rädsla som skapas, återvinns och förstärks genom politikers agerande kan ligga till grund för post-truth politics existens och överlevnad. En konkretisering av the Threat Society och hur det kan
samverka med post-truth politics kommer jag att gå närmare in på vid min formulering av analysverktyget i kapitel 4.
2.2 Post-truth politics
Som nämnt i inledningen definieras ofta begreppet post-truth som en benämning på en situation där objektiv fakta är mindre viktigt än känslor vid formandet av den allmänna opinionen. Skillnaden mellan post-truth och post-truth politics är att det första rör ett samhällsfenomen och den andra rör samma fenomen inom den politiska sfären. Alltså är post-truth politics en form av politik där argument och ställningstaganden bygger på en känsla av sanning, istället för bevisad fakta.
14 Stig Arne Nohrstedt, Communicating Risks,
26-27.
The Economist skriver att ljugande politiker inte är ett nytt fenomen. De hävdar att det som särskiljer post-truth politics från tidigare lögner i det politiska arbetet är att sanningshalten ges sekundär betydelse i post-truth politics. Lögner som tidigare har yttrats av exempelvis totalitära ledare hade som syfte att lura befolkningen för att ändra deras uppfattningar och åsikter, inom post-truth politics får informationen i lögnen lägre betydelse medan sentimentet, eller den
djupare innebörden som lögnen för med sig får desto större betydelse Alltså att i ett samhälle där post-truth politics verkar är vad som är sant oviktigt, känslan av sanning är det som formar opinionen. Skillnaden förklaras i texten som att lögnen förr yttrades för att ge en förvrängd bild av världen, men att lögnen i post-truth politics yttras för att förstärka existerande fördomar. 16
I texten Post-truth Politics
tillägger författaren Jane Suiter ytterligare en dimension av detta
fenomen. Hon bygger vidare på den tidigare definitionen och tillägger mottagarens ansvar för skapandet av post-truth politics. Hon menar att mottagarens motvilja att acceptera faktagranskare även spelar in i skapandet. Mottagaren anser alltså att faktagranskningen av en politikers
uttalanden bara är ett motargument, en annan åsikt. På så vis flyttas en del av ansvaret för post-truth politics från den politiska aktören till mottagarna. 17
Som ett komplement till den osanning som bygger post-truth politics presenteras ofta användandet av anpassad statistik. Davies skriver i the New York Times att västvärldens demokratier håller fakta över allt annat, att vi vänder oss mot statistik och expertutlåtanden för säkra svar. Men numera är aktörerna till statistiska undersökningar många fler än någonsin, och många av dem kan anlitas av vem som helst. Han skriver att problemet är överskottet på data, att det finns för många källor och för många metoder som visar olika resultat, beroende av vad man vill visa med sin studie. I fortsättningen kommer jag att använda mig av begreppet falska 18
argument som ett samlingsnamn för osanningar och anpassad statistik.
Denna syn på post-truth politics vill jag ifrågasätta då jag anser att osanningar och anpassad statistik inte ensamt utgör helheten av det fenomen som skribenterna vill åt. Jag anser att lögnerna är en stor del av fenomenet men att post-truth politics inte börjar och slutar med ett falskt argument, alltså att lögnen inte utgör helheten i post-truth politics utan att lögnen snarare är en byggsten. Jag anser att osanningar eller anpassad statistik i ett vakuum inte är tillräckligt för att ett uttalande ska kvalificeras som post-truth politics. Istället föreslår jag i denna text att den anpassade statistiken, det halvsanna påståendet eller den regelrätta lögnen som accepteras av mottagarna på grund av en känsla av sanning, bara är en del av det aktuella fenomenet. Jag anser att det är när en aktör utnyttjar anpassad statistik eller känslobaserade osanningar som ett verktyg för att vinna politisk makt som denne använder sig av post-truth politics.
I denna uppsats kommer jag att utgå ifrån en definition liknande den Will Fish, docent i filosofi vid Massey University presenterar i texten “Post-Truth” Politics and Illusory Democracy
. Han
definierar post-truth politics som ett sätt att vinna politisk makt genom att alarmera för hot och faror utan några belägg för att dessa faror faktiskt har någon verklig grund, att lova saker utan några ambitioner av att hålla det eller att påstå något som saknar bakomliggande fakta. 19
Det andra av Fish förslag på vad som utgör post-truth politics, alltså att lova något utan att ha några ambitioner av att hålla det, är ett svårt kriterium att kontrollera vid en undersökning. Det finns en rad olika skäl till varför löften som yttras i politiska sammanhang inte hålls, till exempel att viljan till att implementera ett löfte finns men att löftet inte kan bli verklighet av praktiska eller budgetmässiga skäl. Vilka löften som en politisk aktör har för avsikt att uppfylla kan inte utläsas i förhand och därför kommer jag att bortse från den delen av fenomenet i min
undersökning. Vid min formulering av analysverktyget kommer jag främst att fokusera på de andra två av Fish tre delar av post-truth politics.
Sammanfattningsvis definierar jag post-truth politics i denna text som falska argument i samverkan med påstådda hot mot mottagarna, använda i syfte av att vinna politisk makt. Jag
19 Fish, Will. “’Post-Truth’ Politics and Illusory Democracy,” Psychotherapy and politics international 14, nr. 3
kommer att utgå ifrån att osanningar och anpassad statistik utgör en nödvändig men ofullständig del av begreppet och att ett påstått hot måste utnyttjas för att argumentet ska klassas som
post-truth politics. Post-truth politics sträcker sig alltså längre än bara lögnen i sig, lögnen
används i samverkan med påstådda hot och faror för att ge makt till den som använder verktyget.
Mottagarnas rädsla för hoten behöver inte vara befogad och kan förslagsvis grundas i fördomar. The Economist föreslår att lögnen i post-truth politics arbetar för att förstärka fördomar, vilket kan stämma, men jag vill argumentera för att förstärkandet av fördomarna har en instrumentell funktion. Post-truth politics kan arbeta för att förstärka fördomar, men i min definition föreslår jag att detta är en länk i kedjan mellan post-truth politics och det underliggande hotet som post-truth politics kräver. Jag föreslår att lögnen används för att förstärka fördomar som sedan används i formandet av det hot som post-truth politics samverkar med.
Genom att min definition av post-truth politics förutsätter att lögnen används som ett verktyg till anskaffningen av politisk makt bör definitionen även inkludera det ansvar som ligger hos
mottagarna. För att användaren av post-truth politics ska kunna utnyttja verktyget måste lögnerna accepteras av mottagarna, vilket gör Jane Suiters tillägg till en förutsättning. Om
faktagranskande aktörer hade större påverkan hos mottagarna hade post-truth politics varit omöjligt, därför anser jag att en misstro till faktagranskare är en nödvändig del av fenomenet.
Kan användandet av själva begreppet post-truth politics fungera som ett politiskt verktyg? Begreppet har använts av opinionsbildare i fallet Brexit och i fallet Trump för att falsifiera 20 21
den politik som förs. Det har använts av kritiker för att ogiltigförklara viss politik och
därigenom, implicit eller explicit, förespråka ett annat politiskt alternativ. På så sätt är post-truth politics är ett laddat begrepp som kan användas som ett politiskt verktyg, men som jag tidigare argumenterat för så innehåller fenomenet satta byggstenar och hur det används i media förändrar inte den faktiska innebörd jag nått i min definition. Även om begreppet används som ett politiskt
verktyg så har det ett vetenskapligt innehåll, därför anser jag att det kan användas i akademiska studier.
3. Metod och material
Trots att begreppet post-truth politics används av journalister och politiska kommentatorer finns få, om några, exempel på fall då det används i den statsvetenskapliga litteraturen. Ämnet är vida omskrivet och använt utanför vetenskapen, men inom vetenskapen verkar fenomenet inte fått samma genomslag. Denna uppsats ska försöka lyfta begreppet och teorin om post-truth politics in i det vetenskapliga rummet genom att klargöra och använda existerande teori i en
teoriprövande design med kvalitativ textanalys som metod.
Den vetenskapliga litteraturen saknar en klar definition av teorin vilket gör att texten kan kategoriseras som teoriutvecklande, men den kan även kategoriseras som teoriprövande då fenomenet använts utanför den vetenskapliga sfären. Fenomenet har behandlats inom journalistiken och jag utgår från den populärvetenskapliga och mediala diskursen vid
definitionen av post-truth politics. Jag kommer att använda min definition av post-truth politics och tillsammans med teorin om the Threat Society utveckla ett fungerande analysverktyg. Detta analysverktyg ska jag sedan använda för att utföra en kvalitativ idéanalys på en transkriberad version av Donald Trumps tal om immigration som hölls i Phoenix augusti 2016.
Jag kommer att läsa texten och återge helheten i ett sammanfattande referat där jag nämner de huvudsakliga ämnen som behandlas i talet. Sedan delar jag upp texten i nyckelpassager med citat ur texten som jag analyserar. Jag ska sedan undersöka hur mina utvalda passagers argument ser ut, textens poäng och hur argumenten och premisserna är uppbyggda i förhållande till relevanta teorier. Jag ska, med en kvalitativ idéanalys, undersöka om de argument som presenteras i texten, i relation till the Threat Society, kan förklaras som exempel på min definierade form av
Då jag har för avsikt att analysera Donald Trumps argument kan det verka lämpligare att använda argumentationsanalys. En argumentationsanalys undersöker bland annat argumentets logiska hållbarhet, vilket kan vara ett inslag i den sanningshalt jag söker efter. Dock anser jag, som jag motiverat i kapitel 3, att post-truth politics sträcker sig längre än logisk hållbarhet och är ett brett fenomen vars helhet inte fångas upp av en argumentationsanalys. Argumenten som analysen vill undersöka kan mycket väl falla sig logiska, att premisserna leder till en rimlig slutsats, men detta är av lägre betydelse för denna studie då det relevanta snarare är om argumentets helhet kan klassas som post-truth politics. 22
Textanalysen handlar inte om att ställa upp och analysera i vilken mån Trumps argument lever upp till normer om rationalitet, inte heller om slutsatsen följer av premisserna, utan hur hans argumentation kan ha influerats av det aktuella fenomenet eller om hans uttalanden i sin helhet kan förklaras som fall av post-truth politics . En idéaalys låter mig undersöka bortom 23
argumentet i sig för att se huruvida det fenomenet, eller idén, om post-truth politics kan finnas i de argument som analyseras. Med andra ord behandlar jag post-truth politics som en idé vars existens jag söker efter bakom argumenten i texten som behandlas. 24
Det innehåll jag söker efter i talet ligger latent i texten vilket gör kvalitativ idéanalys passande för denna undersökning. Jag ska undersöka om det finns passager i uttalanden där en
mottagarens fördomar och emotioner kan tillfredsställs av påståenden som saknar saklig grund, och hur dessa påståenden samspelar med en känsla av hot. Alltså om, till exempel, relationen mellan sammanhang och text kan vilseleda mottagarna genom att tala till en känsla av sanning istället för bevisad sanning.
Frågorna jag ställer behandlar både det manifesta och det latenta budskap som texten för fram. Jag kommer att behandla sanningshalten i den information som skrivits med hjälp av betrodda faktagranskande aktörer, och sedan tolka informationen i textens sammanhang vid
22 Göran Bergström och Kristina Boréus, Textens Mening Och Makt
. 92-93
undersökningen av den bakomliggande känslan av hot och risk som förmodas stärka påståendena. Jag kommer alltså att undersöka ifrågasatta passager i relation till de hot som beskrivs både explicit och implicit i talet.
Då målet med denna textanalys är att utveckla ett analysverktyg har jag valt ett kritiskt material baserat på den pågående diskursen inom populärvetenskapen. Jag har valt talet i ett försök att ge analysen och verktyget bästa möjliga förutsättningar till att ge resultat.
Donald Trump är ett av de vanligast förekommande exemplen i texter om post-truth politics och han beskrivs ofta som kontroversiell och med en särskilt ifrågasatt immigrationspolitik. Han är en frispråkig politiker med radikala åsikter angående invandring vilket jag anser gör det sannolikt att han inte skyr några medel i ett tal om invandringspolitik. Att han även tidigare anklagats för post-truth politics stärker min tro att det aktuella talet är lämpligt som material för den analys som ska göras. Jag anser att dessa faktorer stödjer mitt val av material då de gör det troligt att post-truth politics finns närvarande i talet.
En likadan studie på ett material som inte valts av dessa skäl kan tänkas ge ett mer intressant resultat, men risken att det aktuella fenomenet uteblir gör det opassande för en studie av detta slag. Talet kan inte enskilt förklara eller beskriva fenomenet, men det kan fungera som ett
material på vilket jag kan testa mitt analysverktyg. Analysen har heller inga ambitioner att kunna generaliseras över hela den politiska debatten, eller att säga något om Donald Trump som
politiker eller hela Trumps valkampanj.
4. Analysverktyg
Den definition av post-truth som jag tidigare föreslagit kan kopplas till Nohrstedts teori om the Threat Society. Han skriver om ett samhälle där folket blir skrämda för faror som inte
nödvändigtvis behöver finnas, rädslan behöver sällan konkreta skäl och hoten är ofta för
strategi för att vinna förtroende hos folket. Förenklat kan en säga att post-truth politics är när falska argument används i det Nohrstedt kallar för Threat Politics.
The Threat Society kan tänkas samarbeta med post-truth politics i det alarmerande för faror som finns med i min definition av begreppet. En kan tänka sig att post-truth politics samverkar med the Threat Society genom att att fenomenet består i ett falskt argument som talar till en ogrundad rädsla för hot. Det falska argumentet i post-truth politics kan accepteras av mottagarna på grund av att det talar till ett hot skapat i the Threat Society, alltså kan en tänka sig att mottagarna har lättare för att acceptera lögnen om den adresserar ett hot som de känner en stor rädsla inför.
Med detta som bakgrund anser jag att den text som analyseras måste uppfylla tre kriterier för att klassificeras som post-truth politics. Det första kriteriet rör sanningshalten i argumentet, alltså att argumentet ska tala till en känsla av sanning istället för bevisad fakta. Det andra kriteriet är att det falska argumentet ska samverka med the Threat Society på det vis som jag tidigare förklarat. Det tredje kriteriet som ska uppfyllas är att det falska argumentet i samverkan med the Threat Society ska användas som ett medel för att vinna politisk makt.
4.1 Vote Leave
Som en förtydling av min definition av post-truth politics och hur ett analysverktyg kan tänkas fungera i undersökningen av Donald Trump vill jag använda det tidigare nämnda fallet av post-truth politics, Vote Leaves argument om de 350 miljoner pund som varje vecka förloras till EU. Trots upprepade rättningar från medier och faktagranskande aktörer var argumentet
framgångsrikt och Storbritannien röstades ut ur EU. Detta ger kraft till Suiters teori om en allmän inställning till faktarättning som ett subjektivt påstående hos mottagarna av post-truth politics.
Mitt analysverktyg tar här hänsyn till Nohrstedts Threat Society och undersöker de
bakomliggande premisserna för det falska argumentet. Simon Tilford, biträdande chef på Centre for European Reform, skriver i texten Britain, immigration and Brexit
om att Brexit enbart
okontrollerad invandring i Storbritannien, och att detta ensamt ligger till grund för Vote Leave-kampanjens framgångar. 25
Vidare skriver han “Immigrants are also blamed for putting the National Health Service (NHS) and education services under pressure”, där det intressanta påståendet är invandringens påverkan på NHS, samma institution som används i Vote Leaves argument. Här anser mitt analysverktyg 26
att kärnan av post-truth politics ligger, en skapad rädsla för invandringens konsekvenser.
Den falska summan pengar som sägs gå förlorade till EU istället borde finansiera NHS,
tillsammans med en vida spridd rädsla för invandring och dess påstått negativa inverkan på NHS övertygar mottagarna att rösta för att lämna EU. Jag föreslår alltså att lögnen i sig inte övertyga väljarna, utan lögnen i samverkan med invandringens påstådda hot övertygade dem.
Analysen av Donald Trumps tal kommer att se något annorlunda ut, den kommer att behandla längre stycken och främst använda sig av hot presenterade i den aktuella texten, även om bakgrund till de hot jag anser mig finna kan behöva styrkas av utomstående källor. Exemplet ovan kan dock fungera som ett förtydligande av begreppet post-truth politics och vilka värden som innefattas i det analysverktyg som jag kommer använda vid min analys av Trumps tal.
4.2 Formulering av analysverktyg
Som tidigare nämnt kommer mitt analysverktyg bestå av frågor som jag ställer till det aktuella talet. Jag kommer att formulera tre frågor som tillsammans täcker in de tre kriterier som jag anser utgör helheten av post-truth politics. Dessa frågor kommer att besvaras vid min tolkning av nyckelpassager i texten, och resultatet kommer sedan att analyseras och motiveras. Frågorna som ska ställas är: (1) Är argumentationen ärligt formulerad? (2) Talar argumentet till en rädsla för ett hot mot folket? (3) Utlovas en lösning av hotet?
Den första frågan behandlar post-truth politics fundament, det falska argumentet. Här
kontrolleras sanningshalten i påståendet eller ärligheten i statistiken som presenteras. Till min hjälp kommer jag att använda betrodda faktagranskande aktörer. Även dessa aktörers resultat kommer att diskuteras, och deras motiv och pålitlighet kommer att behandlas vid presentationen.
Den andra frågan ämnar att undersöka argumentationens relation till the Threat Society. Detta ska göras genom att undersöka om det tidigare nämnda argumentet använder sig av, syftar till, samverkar med eller på något vis relaterar till den sortens påstådda hot som tidigare definierats i kapitlet om the Threat Society. Hoten behöver inte vara verkliga eller explicit nämnda i talet utan kan vara latenta och grundade i till exempel vinklade mediarapporter, politikers
problemformuleringar eller mottagarnas egna fördomar. Hoten kommer att motiveras och diskuteras tid tolkningstillfället.
Slutligen frågar jag texten om någon lösning av hotet utlovas i den aktuella texten, alltså om argumentationen leder till ett löfte om att aktören har en lösning på det påstådda hotet som behandlades i den andra frågan. För att underlätta tolkningsarbetet kommer jag enbart att medräkna potentiella lösningar som yttras i det citat som behandlas. Löftet behöver inte vara explicit yttrat i citatet men vid analysen ska jag kunna finna och motivera ett löfte i direkt samband med argumentet. Löftet kan tänkas ta många former, och lösningen som presenteras behöver inte förklaras som lösningen på det hot jag anser mig finna. Detta kan göra ämnet svårtolkat och mina slutsatser kommer att motiveras och diskuteras.
Den sista frågan vill undersöka huruvida argumentet tillsammans med hotet används som verktyg för att vinna makt. En kan argumentera för att det mesta i politiska tal är verktyg för att vinna makt, men det som särskiljer det jag vill undersöka från ett vanligt politiskt argument är användandet av ett hot, som definierat i kapitlet om the Threat Society. Exempelvis kan en tänka sig att lösningen till det problem som presenteras explicit i talet även behandlar ett latent
Vid användandet av analysverktyget måste en vara noggrann vid bedömningen av falska argument. En måste vara försiktig vid tolkningen av lögner och ta hänsyn till att situationen i vilken texten skapats ofta medför retoriska överdrifter och osanningar som inte berör det fenomen som mitt analysverktyg är formulerat för. Politiska tal är inte sällan känslomässigt laddade och jag måste därför skilja på hyperboler, harmlösa lögner och de lögner som denna uppsats behandlar. Med harmlösa lögner syftar jag på osanningar som inte samspelar med the Threat Society och som inte används på ett sätt som min definition av post-truth politics föreslår.
Ett exempel på en lögn som jag kategoriserar som harmlös är ett citat hämtat ur Donald Trumps tal i Hilton Head Island i december 2015, där han säger “I know words, I have the best words”. 27
Visst finns det skäl till att tveka på sanningshalten i påståendet, men den förmodade lögnen är inte av den sort som min analys ämnar att undersöka. Donald Trump har antagligen inte de bästa orden, men då jag inte anser att lögnen i samverkan med the Threat Society fungerar som ett verktyg för Trump att skaffa sig makt skulle citatet utelämnas ur min undersökning.
Frågorna som utgör mitt analysverktyg är alla formulerade för tolkning av textens innehåll, vilket kan medföra att resultatet som verktyget genererar riskerar skilja sig mellan undersökningar då olika tolkare kan nå olika beslut. Det är ingen självklarhet att tolkningen av ett arguments sanningshalt består mellan forskare och en tolkning av den hotbild som argumentet utnyttjar kan också variera mellan tolkare. Därför anser jag att en grundlig motivering och diskussion runt de resultat som nås är en nödvändighet för att ge resultatet förtroende.
5. Analys
Texten som jag ska analysera är en transkriberad version av ett tal som hölls av Donald J Trump om immigration i Phoenix den 31e augusti 2016. Transkriberingen gjordes av The Federal News Service och är hämtad ur the New York Times. Den transkriberade texten bifogas som bilaga 28
till denna uppsats. Nedan följer ett sammanfattande referat av textens huvudsakliga innehåll för att sätta de senare analyserade passagerna i ett sammanhang.
5.1 Referat av talet
Inledningsvis förklarar Trump att talet som han ska hålla kommer skilja sig från andra tal han hållit under kampanjen, talet kommer att vara en detaljerad plan på olika policys rörande illegal invandring. Han berättar att han nyligen talat med Mexikos president och att de kommit överens om att något måste göras mot flödet av illegala droger, pengar, vapen och människor som tar sig över gränsen.
Vidare beskriver han de problem som han anser att USA står inför, rörande illegal invandring. Han säger att rådande system inte fungerar och att någonting måste göras för att fixa det. Han berättar att systemet som nu finns gynnar förmögna donatorer, politiska aktivister och mäktiga politiker. Systemet gynnar dock inte det amerikanska folket. Han berättar om invandringens faror och dess påverkan på amerikanska folkets liv.
Sedan berättar Trump om säkerhetsriskerna som finns i rådande system. Han tar då upp fall när illegala invandrare dödat amerikanska medborgare och att detta måste få ett slut. Här pratar han även om de kostnader som illegal invandring för med sig för den amerikanska staten. Han berör även hur hans inställning till frågan skiljer sig från Hillary Clintons inställning och hur hennes policys potentiellt kan skada amerikanska medborgare.
Han tar upp den sittande regeringens politik och beslut och förklarar hur denna kan tänkas skada landet och statsbudgeten. Trump säger att han alltid varit mycket öppen med sina idéer om hur staten bör adressera illegal invandring, men att Hillary Clinton inte pratat om sitt förslag rörande detta område.
Trump fortsätter sedan med att presentera tio löften på policyförändringar som han ska
lättare deportera illegala invandrare. Här presenterar han även en plan på att bygga en mur längst den södra landsgränsen. Han använder sig av sig av olika former av statistik och exempel för att stärka argumenten.
Avslutningsvis förklarar Trump på vilka sätt han är rätt person för omformningen av den
amerikanska invandringspolitiken och utlovar stora förbättringar om han blir vald president. Han sammanfattar kort riskerna som landet står inför och hur han är bättre lämpad än Clinton att lösa dessa problem. Han uppmanar publiken att rösta på honom i valet och välkomnar sedan upp andra talare upp på scenen. Föräldrar till personer som blivit dödade av illegala invandrare berättar kort sina upplevelser och ger sin support till Trump. Slutligen tackar han publiken och avslutar talet.
5.2 Textanalys
Jag kommer nu att presentera min analys av den aktuella texten. Detta ska jag göra genom att citera passager som mitt analysverktyg funnit som relevanta för min frågeställning. Jag kommer sedan att systematiskt analysera citaten med hjälp av mitt analysverktyg, alltså undersöka citaten med hjälp av de frågor jag tidigare formulerat. Jag kommer sedan att motivera mina resultat och argumentera för den slutsats jag nått under tolkningsarbetet.
Analysen kommer att struktureras på så vis att jag först presenterar det aktuella citatet, med en kort förklaring av sammanhang. Sedan ställer jag mina tre analysfrågor till citatet och besvarar dessa i systematisk ordning. Svaren kommer sedan att diskuteras och motiveras. Slutligen sammanfattar jag analysen av det aktuella citatet och diskuterar analysverktygets resultat.
Det första citatet hämtas tidigt ur talet. Trump argumenterar för varför rådande
invandringssystem inte fungerar och att något måste göras åt det. Han har redan nämnt
invandringens hot mot amerikanska medborgares arbeten och levnadsstandard och fortsätter med att visa invandringen som ett problem mot amerikaners säkerhet.
“Countless innocent American lives have been stolen because our politicians have failed in their duty to secure our borders and enforce our laws like they have to be enforced. I have met with many of the great parents who lost their children to sanctuary cities and open borders. So many people, so many, many people. So sad. They will be joining me on this stage in a little while and I look forward to introducing, these are amazing, amazing people. Countless Americans who have died in recent years would be alive today if not for the open border policies of this administration and the administration that causes this horrible, horrible thought process, called Hillary Clinton.”
Den första frågan som ställs till citatet, alltså den angående påståendets ärlighet, reagerar på den första delen av citatet. Som utlovat presenterar Trump föräldrar som förlorat barn till illegala invandrare, vilket gör att påståendet inte klassificeras som lögn. Min analys av citatet är dock att Trumps ordval och anekdotiska bevisföring föreslår att detta är ett utbrett problem trots att han inte stärker detta med någon fakta utöver de fåtal exempel han tar upp.
The Washington Post rapporterade i Juli 2015 angående invandring och kriminalitet. De 29
hänvisade till American Immigration Council, som i sin tur sammanställt data från en rad olika undersökningar med olika metoder och olika utgångspunkter. Dessa undersökningar visade att invandrare, både lagliga och illegala, var mindre troliga än födda amerikaner att begå allvarliga brott, som till exempel våldsbrott. De skriver att en större invandring visade sig leda till mindre våldsbrott. 30
Detta gör som sagt inte påståendet till ren lögn, då det finns exempel på illegala invandrare som dödat amerikanska medborgare. Men analysfrågan söker efter olika nivåer av ärlighet och inte enbart regelrätt lögn. Detta argument anser jag leva upp till de kriterier jag ställt för
sanningshalten relaterat till post-truth politics, och kan likställas med anpassad statistik.
Anpassad statistik, som jag använder begreppet i denna uppsats, används för att styrka ett påstående med bevis hämtade ur selektiv data som anpassats efter målet och som skräddarsytts för att ligga till bevis för en åsikt. På samma sätt kan en titta på detta argument där selektiv data, alltså enstaka anekdotiska berättelser dragna ur sammanhang som enligt annan tillgänglig data inte är representativa för hela den aktuella befolkningen, används för att styrka en underliggande tes om att alla illegala invandrare är våldsverkare. Jag anser alltså att bevisföringen Trump presenterar talar till en känsla av att alla invandrare är våldsbrottslingar än sanningen i att illegala invandrare begår färre brott än födda amerikanska medborgare.
Fråga två behandlar det oärliga argumentets samspel med rädsla för påstådda hot, och i detta citat är relationen tydlig. Argumentet om att stoppa illegal invandring för amerikanska folkets
personliga säkerhet talar till den tidigare nämnda och statistiskt ogrundade rädslan om att illegala invandrare är mer benägna till våldsbrott än födda amerikanska medborgare.
Rädslan som Trump utnyttjar är alltså att under rådande system kommer illegala invandrare in i landet och dödar amerikaner. Som argumenterat i det tidigare stycket anser jag att hotet som används av Trump är oärligt formulerat och bygger på fördomar snarare än fakta. Rädslan utnyttjas av Trump i enlighet med hur jag definierat post-truth politics.
kampanj leder ut till ett politiskt val där de relevanta alternativen är Donald Trump eller Hillary Clinton, och han förklarar Clinton som grundare av problemet, blir han indirekt lösningen på det. På denna grund anser jag att Trump utlovar en lösning på hotet genom att han ställer sig i direkt opposition till en av de som han påstår ha skapat hotet, och problemformuleringen i sig föreslår att han vill rätta till de fel som nuvarande administration gjort.
Mitt analysverktyg anser att det aktuella citatet är ett fall av post-truth politics då falsk
argumentation i samverkan med ett påstått hot leder till att mottagarna implicit uppmuntras till att rösta på Donald Trump. Jag anser att fråga ett, alltså oärligheten i argumentet, kunde ha varit tydligare för att ge en säkrare dom, dock anser jag att den rådande oärligheten är nog för att klassificera argumentet som post-truth politics. Trots att ingen regelrätt lögn används så talar argumentet till en känsla av att illegala invandrare är särskilt våldsamma, trots att faktan säger motsatsen. Alltså används mottagarnas fördomar vid formandet av opinionen kring illegal invandring, vilket är i linje med min definition av post-truth politics.
Följande citat är en del i ett argument som rör den illegala invandringens påverkan på den statliga budgeten. Trump argumenterar för att den illegala invandringen kostar stora summor pengar för staten.
“On top of that, illegal immigration costs our country more than $113 billion a year. And this is what we get. For the money we are going to spend on illegal immigration over the next 10 years, we could provide one million at-risk students with a school voucher, which so many people are wanting.”
Till skillnad från det föregående citatet är ärligheten i detta argument ett tydligare fall av anpassad statistik. Det påstående som kan ifrågasättas i detta citat är de siffror som grundat Trumps argument, alltså de 113 miljarder dollar som den illegala invandringen sägs kosta. Både the Washington Post och den pulitzerprisvinnande faktagranskande organisationen Politifact 31 32
har klassificerat den uppskattade kostnaden som falsk då rapporten som siffrorna grundas i, gjord av den mycket partiska organisationen the Federation for American Immigration Reform (FAIR)
, har en stor mängd brister.
33
I artikeln skriver Politifact att FAIR utelämnar pengar som illegala invandrare betalar in till staten i form av skatt. Detta medräknat minskar kostnaderna till 99 miljarder dollar enligt FAIR. Redan där kan en argumentera för att Trump använde medvetet vilseledande siffror då rapporten han utgick ifrån innefattade siffror på intäkter. Vidare skriver Politifact om att populationen som används vid estimeringen av kostnaderna innefattar 3,4 miljoner barn till illegala invandrare, barn som fötts på amerikansk mark och därigenom amerikanska medborgare. De argumenterar för att då föräldrar som är i landet illegalt skapar kostnaderna genom att föda barnet på
amerikansk mark bör detta medräknas, men det råder inget tvivel om att detta gör siffrorna tveksamma då barnen, oavsett föräldrar, är amerikanska medborgare och bör bedömas som sådana.
Politifact skriver även om andra brister, som de estimerade kostnaderna för sjukvård grundades på undersökningar som innefattar kostnader på privata sjukhus som inte finansieras med statliga pengar. Trots att jag inte kan finna några officiella siffror på den illegala invandringens
kostnader så anser jag att detta utgör skäl att klassificera de siffror som Trump presenterar missvisande, om inte ren lögn.
Vid analys av ett möjligt hot som samspelar med det falska påståendet kan en hitta en vanlig rädsla i de tveksamma siffrorna som Trump presenterar. Ett vanligt argument mot invandring är de stora kostnader som följer med invandring, samma rädsla utnyttjas här. Jag anser alltså att den rädsla som Trump utnyttjar är invandringens hot mot den statliga budgeten, att invandrarna kommer in i landet och utnyttjar statliga medel utan rätt. Rädslan för invandringens kostnader är långt ifrån ovanlig i debatten om invandring, och här använder sig Trump av falska siffror för att stärka den.
Analysen kan i detta citat finna ett tydligare löfte om lösning på problemet än det tidigare. Trump säger att de pengar som går till illegal invandring istället kan finansiera skolgången för en miljon elever. Trump presenterar sig på så sätt som lösningen på hotet om att illegala invandrare kommer in i landet och utnyttjar statliga resurser med att föreslå att han kan finansiera en miljon elevers skolgång genom att stoppa illegal invandring.
Analysverktyget finner detta citat som ett tydligt fall av post-truth politics. De tre frågorna kan besvaras i linje med hur jag tidigare definierat fenomenet. Jag anser att detta är ett tydligt fall av anpassad statistik, i samarbete med ett välkänt och ofta uttryckt hot som utnyttjas av Trump som ett verktyg för att vinna röster genom att föreslå en lösning på hotet. Svaret på min första
analysfråga hade varit säkrare om officiella, trovärdiga siffror på den illegala invandringens kostnader funnits, men trots att inga andra siffror finns att tillgå finns skäl att kalla argumentet för falskt.
Nästa uttalande gjort av Trump hämtas ur hans beskrivning av invandrarnas hot mot amerikanska arbetare och att staten måste fokusera på amerikanska medborgares välmående.
Detta påstående, att det just nu kan finnas mellan 3 och 30 miljoner illegala invandrare i USA, och att den amerikanska staten inte vet säkert hur stor gruppen illegala invandrare kan inte falsifieras helt. Skälet till detta är att människorna i fråga är odokumenterade och att de omöjligt kan kontrollera siffror som inte finns. Det som går att göra är att, med väl genomtänkta metoder, uppskatta mängden illegala invandrare i landet. Undersökningar har gjorts av U.S. Department of Homeland Security som estimerade att 11,4 miljoner illegala invandrare befann sig i landet 2012.
Liknande resultat nåddes av den oberoende organisationen Pew Research Center, deras
34
undersökning visade att 11,3 miljoner illegala invandrare befann sig i USA i mars 2013. 35
Även intressegrupper rapporterar liknande siffror. Politifact skriver om organisationerna Center for Migration Studies, en grupp som arbetar för att stärka invandrares rättigheter och Center for Immigration Studies, en grupp som arbetar för en striktare invandringslagstiftning. Dessa
grupper uppskattar antalet illegala invandrare i USA till 11 miljoner respektive 11-12 miljoner. 36
Även om Trump har rätt i att det inte finns säkra siffror på antalet illegala invandrare i USA varierar antalet på uppskattningarna av staten, oberoende organisationer och intressegrupper åt vardera håll, mellan 11-12 miljoner. Trumps påstående att antalet kan variera mellan 3 till 30 miljoner saknar alltså saklig grund och talar snarare till mottagares uppfattning av hur situationen är än vad som kan beläggas med fakta.
Det går att argumentera för att Trump använder sig av en överdrift som retoriskt grepp för att poängtera den nuvarande administrationens bristande kunskaper. Alltså att han använde
medvetet överdrivna siffror, med publikens vetskap om att siffrorna är överdrivna, för att föra i bevis att staten inte hade kontroll på situationen. Även om påståendet är ett retoriskt grepp bör det ses som oärligt, då sittande regering gjort analys av läget vilken stämmer väl överens med andra fristående analyser av situationen.
34 Baker och Rytina. “Estimates of the Unauthorized Immigrant Population Residing in the United States: January
2012”.
35 Passel, Cohn, Krogstad och Gonzalez-Barrera. “As Growth Stalls,
Unauthorized Immigrant Population Becomes More Settled”.
Dock är detta inte enda gången Trump använder sig av dessa siffror, han sa i en intervju med den amerikanska nyhetskanalen MSNBC i juli 2015 att han inte längre tror på att 11 miljoner illegala invandrare finns i landet, utan att han tror att det rör sig om 30 miljoner, eller till och med 34 miljoner. Alltså så tidigt som ett år innan talet i Arizona hade han samma information, som han 37
då trodde på och delade med sig av.
Påståendet kan alltså vara ett retoriskt grepp, men då han vid ett annat tillfälle upprepat samma påstående så anser jag att siffrorna används som ogrundad fakta i hans argument. Även om han påstår dessa siffror i form av en hyperbol så fungerar de som falsk bevisföring i ett argument som talar till en känsla av sanning hos mottagarna. Faktumet att han använder sig av samma siffror i en tidigare intervju stärker mitt antagande att han använder de falska uppskattningarna som sanning i sitt argument.
Vid min analys fann jag att detta argument kan tänkas samverka med två olika hot. En kan välja att tolka citatet som ett argument mot sittande regering, alltså att hotet kommer från nuvarande regerings inkompetens, både i att hålla illegala invandrare ute ur landet och deras bristande koll på mängden illegala invandrare i landet. Detta antagna hot stärks av meningar som “Frankly our government has no idea what they’re doing on many, many fronts, folks” och “Anyone who tells you that the core issue is the needs of those living here illegally has simply spent too much time in Washington.”. Trump föreslår alltså här att regeringen och andra aktiva politiker inte kan sköta sitt arbete och att de prioriterar illegala invandrare över amerikanska medborgare.
Det andra hotet jag kan finna vid min analys av citatet är av ett implicitare slag och samspelar med en form av xenofobi som tidigare argument använt sig av. En kan argumentera för att främlingsfientlighet är ett genomgående tema i Trumps tal och en stor del av hans
invandring som han förstärker genom att skapa en osäkerhet för hur många illegala invandrare som faktiskt finns i landet. Denna tolkning av argumentets hot stärks av antagandet att han använder sig av de falska siffrorna i syfte av att skrämma mottagarna med hur många illegala invandrare som kan finnas i landet.
Hoten som beskrivs följs inte av någon tydlig lösning av Trump, men en noggrannare analys av vad som sagts kan ändå visa hur Trump presenterar sig som lösningen till ett av hoten. I citatets sista mening förklarar han att alla som prioriterar illegala invandrares välmående har varit för mycket i Washington. Min tolkning av meningen är att han använder Washington som en metafor för politiker, vilket förändrar meningen till att alla som prioriterar illegala invandrare är politiker. Trump säger senare i samma tal att “I am proudly not a politician”, vilket han även tidigare sagt i en intervju med CNN . Detta särskiljer honom från de politiker som prioriterar 38
illegala invandrares välmående, vilket i sin tur gör honom till lösningen på hotet av nuvarande regering och andra politikers inkompetens.
Angående det andra hotet som kan utläsas ur argumentet erbjuds ingen lösning i direkt samband med det aktuella citatet. Dock kan en argumentera för att talet i sin helhet är en lösning på de underliggande hoten som invandringen för med sig. Jag anser att talet genomsyras av
främlingsfientlighet och rädsla för illegal invandring, och de tio lösningar på invandringsfrågan som Trump presenterar senare i talet adresserar alla denna rädsla. Dock presenteras löftet inte i samband med det aktuella citatet, och denna tolkning av hotet passar därför inte in i min definition av post-truth politics.
Jag anser sammanfattningsvis att delar av argumentet fyller nödvändiga kriterier för att kallas post-truth politics, om än med viss tveksamhet. Den information som grundar argumentet är falsk, och oavsett hur man väljer att tolka analysen av hur argumentet används blir slutsatsen att det används i ett oärligt syfte. Det falska argumentet kan sedan tänkas utnyttja två olika hot, men oavsett vilken tolkning en har av argumentet så kvarstår det faktum att lögnen som yttras
samspelar med ett hot, vilket är vad mitt analysverktyg söker efter och vad min definition av post-truth politics består av.
Slutligen har jag argumenterat för att båda tolkningarna av uttalandet avslutas med att Trump framstår som lösningen till hotet, även om den andra tolkningen endast erbjuder ett implicit löfte. Jag anser att den första tolkningen, alltså att hotet handlar om nuvarande regerings förda politik får ett löfte om lösning och bör därför klassificeras som post-truth politics. Jag anser att den andra tolkningen av hotet, att argumentet samspelar med en underliggande rädsla för
invandringen i sig, inte erbjuder ett löfte om lösning i direkt samband med hotet vilket gör att den tolkningen inte uppfyller mitt analysverktygs tredje kriterium och bör därför inte ses som post-truth politics enligt min modell.
6. Slutsats
Denna text hade för avsikt att svara på frågan: hur användes post-truth politics i Donald Trumps tal om immigration i Phoenix 2016. För att svara på frågan formulerade jag ett analysverktyg som jag sedan testade på talet i fråga. Jag använde mig av tidigare forskning på området
post-truth politics och formade sedan ett verktyg som bestod av tre frågor som jag ställde till en transkriberad version av Donald Trumps tal. Resultatet presenterades sedan i form av tre
exempel på fall där mitt analysverktyg ansåg att Trumps argumentation kunde klassificeras som post-truth politics.
Slutligen tillade jag att en lösning på det hot som målas upp bör presenteras för att den aktuella osanningen, i relation med hotet, ska fungera som ett verktyg för den som brukar post-truth politics. Jag menade att post-truth politics är mer än att ljuga och alarmera för faror, post-truth politics är att ljuga och alarmera för faror för att skaffa sig politisk makt. I denna analys lade jag till kriteriet att ett löfte om en lösning på hotet måste presenteras av aktören för att vi med säkerhet kan veta att lögnen och hotet samverkar med mål att skaffa makt.
Jag utgick från min definition av post-truth politics när jag sedan formulerade ett analysverktyg i form av tre frågor som ställdes till texten. Den första frågan behandlade sanningshalten i
argumentet, den andra frågan behandlade argumentets förhållande till the Threat Society och den tredje frågan undersökte om aktören utlovade en lösning på det hot som argumentet behandlade. Den sista analysfrågan visade sig svår att besvara och en kan tänka sig att det finns lämpligare sätt att kontrollera det sista kriteriet i en framtida studie.
Svaret på min forskningsfråga blir att Trump använde sig av post-truth politics i enlighet med hur jag tidigare definierat fenomenet. Trots att jag motiverat och argumenterat för detta bör reservation omge resultatet då tolkning ges stort utrymme i analysen. Vid upprepning av en annan tolkare kan resultatet bli annorlunda men jag anser att min analys nått ett korrekt svar och att Trump använder sig av osanningar och hot som strategi för att vinna politisk makt.
Min analys av texten visade att Trump använde sig av oärligt formulerade argument baserade på anpassad statistik eller falsk information som samspelade med påstådda hot mot mottagarna med mål att övertyga dem om sin politik. Säkerheten i huruvida Trump presenterade sig som
lösningen till hoten skiljde sig något mellan argumenten och bör därför omges med reservation. I det hela taget anser min analys att han, på ett eller annat vis, framställde sig själv som lösningen i de exempel jag tagit med i min analys.
ärligt och oärligt i politiska argument, men jag anser att jag argumenterat för min bedömning av sanningshalten och stärkt mitt ställningstagande med källor. Jag anser att post-truth politics fundament, alltså argument som talar till en uppfattning av sanningen istället för bevisad sanning, uppfylls i samtliga exempel.
Viktigt att tänka på är att materialet jag använt för min analys är ett kritiskt material och att Donald Trump blivit känd för uppseendeväckande uttalanden. Jag utförde analysen på en text där en kontroversiell politiker talar om immigration, en text som kan tänkas vara okaraktäristiskt influerad av denna typ av fenomen. Valet av material är passande för en test av ett nytt
7. Källförteckning
Baker, Bryan och Rytina, Nancy. “Estimates of the Unauthorized Immigrant Population Residing in the United States: January 2012,” Department of Homeland Security
, januari 2012. Hämtad 9
december 2016.
https://www.dhs.gov/sites/default/files/publications/Unauthorized%20Immigrant%20Population
%20Estimates%20in%20the%20US%20January%202012.pdf
Benalvino1860, 2015. “Donald Trump 'I Know Words, I Have The Best Words' Obama Is 'Stupid',” Youtube, 30 december 2015. Hämtad 6 december 2016.
https://www.youtube.com/watch?v=7UIE_MRAhEA. Online video.
Bergström, Göran och Boréus, Kristina, Textens Mening Och Makt,
3. Uppl. Lund:
Studentlitteratur, 2012.
CNN. “Donald Trump: I'm not a politician” CNN
, 11 augusti 2015. Hämtad 12 december 2016.
http://edition.cnn.com/videos/tv/2015/08/11/donald-trump-part-five-interview-newday.cnn. Online video.
Davies, William. “The Age of Post-Truth Politics,” The New York Times
, 24 augusti 2016
http://www.nytimes.com/2016/08/24/opinion/campaign-stops/the-age-of-post-truth-politics.html
The Economist. “Art of the lie,” The Economist
, 10 september 2016.
Ewing, Walter, Martínez, Daniel E. och Rumbaut, Rubén G. “The Criminalization of Immigration in the United States,” American Immigration Council
, 13 juli 2015. Hämtad 8
december 2016.
https://www.americanimmigrationcouncil.org/research/criminalization-immigration-united-states
Fish, Will. “’Post-Truth’ Politics and Illusory Democracy,” Psychotherapy and politics international
14, nr. 3 (2016): 211-213
Flood, Alison. “'Post-truth' named word of the year by Oxford Dictionaries,” The Guardian
, 15
november 2016.
https://www.theguardian.com/books/2016/nov/15/post-truth-named-word-of-the-year-by-oxford-dictionaries
Freedland, Jonathan. “Post-truth politicians such as Donald Trump and Boris Johnson are no joke,” The Guardian,
13 maj 2016.
https://www.theguardian.com/commentisfree/2016/may/13/boris-johnson-donald-trump-post-trut h-politician
Gibbons-Plowright, Leo. “The ‘Post-Truth’ Politics of the Brexit Campaign Betrayed the British People,” The Huffington post
, 12 juli 2016.
http://www.huffingtonpost.co.uk/leo-gibbonsplowright/the-posttruth-politics-of_b_10724610.ht ml
Henley, Jon. “Why Vote Leave's £350m weekly EU cost claim is wrong,” The Guardian
, 10 juni
2016.
Hooton, Christopher. “’Post-truth’ named Oxford Dictionaries’ Word of the Year in wake of Donald Trump and Brexit,” Indipendent
, 16 november 2016.
http://www.independent.co.uk/arts-entertainment/books/news/post-truth-named-oxford-dictionar ies-word-of-the-year-in-wake-of-donald-trump-and-brexit-a7420341.html
Jones, Evelyn. “'Post-sanning' utnämnt till Årets ord,” Dagens nyheter
,16 november 2016
http://www.dn.se/kultur-noje/post-sanning-utnamnt-till-arets-ord/
Martin, Jack och Ruark, Eric A. “The fiscal burden of illegal immigration on United States Taxpayers,” Federation for American Immigration Reform
, juli 2010, senast ändrad februari
2011. Hämtad 8 december 2016.
http://www.fairus.org/DocServer/research-pub/USCostStudy_2013upd.pdf
Morning Joe. “Donald Trump rounds out the week on Morning Joe,” MSNBC
, 24 juli 2015.
Hämtad 9 december 2016.
http://www.msnbc.com/morning-joe/watch/donald-trump-rounds-out-the-week-on-morning-joe-490679363866. Online video.
The New York Times. “Transcript of Donald Trump’s Immigration Speech,” The New York Times
, 1 september 2016.
http://www.nytimes.com/2016/09/02/us/politics/transcript-trump-immigration-speech.html
Nohrstedt, Stig Arne, Communicating Risks
, 1. uppl. Göteborg: Nordicom, 2010.
Oxford Dictionaries, “Post-truth.” hämtad 4 december 2016
Oxford Dictionaries, “Word of the Year.” hämtad 4 december 2016.
https://en.oxforddictionaries.com/word-of-the-year/word-of-the-year-2016
Passel, Jeffrey S., Cohn, D’Vera, Krogstad, Jens Manuel och Gonzalez-Barrera, Ana. “As Growth Stalls,
Unauthorized Immigrant Population Becomes More Settled,” Pew Research Center’s Hispanic Trends Project
, 3 september 2014. Hämtad 9 december 2016.
http://www.pewhispanic.org/files/2014/09/2014-09-03_Unauthorized-Final.pdf
Politifact, “Donald Trump's file.” hämtad 4 december 2016,
http://www.politifact.com/personalities/donald-trump/
Sherman, Amy. “Donald Trump wrongly says the number of illegal immigrants is 30 million or higher,” Politifact
, 28 juli 2015.
http://www.politifact.com/florida/statements/2015/jul/28/donald-trump/donald-trump-says-numb er-illegal-immigrants-30-mil/
Somin, Ilya. “Immigration and crime,” The Washington Post
, 14 juli 2015.
https://www.washingtonpost.com/news/volokh-conspiracy/wp/2015/07/14/immigration-and-crim e/?utm_term=.98ee63d8364e
Suiter, Jane. “Post-truth Politics,” Political insight
7, nr. 3 (2016): 25-17
Tilford, Simon. “Britain, immigration and Brexit,” CER Bulletin
105, nr. 3 (2015). Hämtad 6
Valverde, Miriam. “Donald Trump says illegal immigration costs $113 billion a year,” Politifact
,
1 september 2016.
http://www.politifact.com/truth-o-meter/statements/2016/sep/01/donald-trump/donald-trump-say s-illegal-immigration-costs-113-bi/
Ye Hee Lee, Michelle och Kessler, Glenn. “Fact-checking Donald Trump’s immigration speech,” The Washington Post
, 1 september 2016.
8. Bilaga
TRUMP: Wow. Thank you. That’s a lot of people, Phoenix, that’s a lot of people. (APPLAUSE)
Thank you very much.
Thank you, Phoenix. I am so glad to be back in Arizona. (APPLAUSE)
The state that has a very, very special place in my heart. I love people of Arizona and together we are going to win the White House in November.
(APPLAUSE)
Now, you know this is where it all began for me. Remember that massive crowd also? So, I said let’s go and have some fun tonight. We’re going to Arizona, O.K.?
This will be a little bit different. This won’t be a rally speech, per se. Instead, I’m going to deliver a detailed policy address on one of the greatest challenges facing our country today, illegal immigration.
(APPLAUSE)
I’ve just landed having returned from a very important and special meeting with the president of Mexico, a man I like and respect very much. And a man who truly loves his country, Mexico. And, by the way, just like I am a man who loves my country, the United States.
(APPLAUSE)
(APPLAUSE)
We also discussed the great contributions of Mexican-American citizens to our two countries, my love for the people of Mexico, and the leadership and friendship between Mexico and the United States. It was a thoughtful and substantive conversation and it will go on for awhile. And, in the end we’re all going to win. Both countries, we’re all going to win.
This is the first of what I expect will be many, many conversations. And in a Trump
administration we’re going to go about creating a new relationship between our two countries, but it’s going to be a fair relationship. We want fairness.
(APPLAUSE)
But to fix our immigration system, we must change our leadership in Washington and we must change it quickly. Sadly, sadly there is no other way. The truth is our immigration system is worse than anybody ever realized. But the facts aren’t known because the media won’t report on them. The politicians won’t talk about them and the special interests spend a lot of money trying to cover them up because they are making an absolute fortune. That’s the way it is.
Today, on a very complicated and very difficult subject, you will get the truth. The fundamental problem with the immigration system in our country is that it serves the needs of wealthy donors, political activists and powerful, powerful politicians. It’s all you can do. Thank you. Thank you. (APPLAUSE)
Let me tell you who it does not serve. It does not serve you the American people. Doesn’t serve you. When politicians talk about immigration reform, they usually mean the following: amnesty, open borders, lower wages. Immigration reform should mean something else entirely. It should mean improvements to our laws and policies to make life better for American citizens.
Thank you. But if we’re going to make our immigration system work, then we have to be prepared to talk honestly and without fear about these important and very sensitive issues. For instance, we have to listen to the concerns that working people, our forgotten working people, have over the record pace of immigration and it’s impact on their jobs, wages, housing, schools, tax bills and general living conditions.
These are valid concerns expressed by decent and patriotic citizens from all backgrounds, all over. We also have to be honest about the fact that not everyone who seeks to join our country will be able to successfully assimilate. Sometimes it’s just not going to work out. It’s our right, as a sovereign nation, to chose immigrants that we think are the likeliest to thrive and flourish and love us.
(APPLAUSE)
Then there is the issue of security. Countless innocent American lives have been stolen because our politicians have failed in their duty to secure our borders and enforce our laws like they have to be enforced. I have met with many of the great parents who lost their children to sanctuary cities and open borders. So many people, so many, many people. So sad. They will be joining me on this stage in a little while and I look forward to introducing, these are amazing, amazing people.
Countless Americans who have died in recent years would be alive today if not for the open border policies of this administration and the administration that causes this horrible, horrible thought process, called Hillary Clinton.
(APPLAUSE)
He was released again after the crime, and now he’s out there at large. Sarah had graduated from college with a 4.0, top student in her class one day before her death.
Also among the victims of the Obama-Clinton open-border policy was Grant Ronnebeck, a 21-year-old convenience store clerk and a really good guy from Mesa, Arizona. A lot of you have known about Grant.
He was murdered by an illegal immigrant gang member previously convicted of burglary, who had also been released from federal custody, and they knew it was going to happen again. Another victim is Kate Steinle. Gunned down in the sanctuary city of San Francisco, by an illegal immigrant, deported five previous times. And they knew he was no good.
Then there is the case of 90-year-old Earl Olander, who was brutally beaten and left to bleed to death in his home, 90 years old and defenseless. The perpetrators were illegal immigrants with criminal records a mile long, who did not meet Obama administration standards for removal. And they knew it was going to happen.
In California, a 64-year-old Air Force veteran, a great woman, according to everybody that knew her, Marilyn Pharis, was sexually assaulted and beaten to death with a hammer. Her killer had been arrested on multiple occasions but was never, ever deported, despite the fact that everybody wanted him out.
A 2011 report from the Government Accountability Office found that illegal immigrants and other non-citizens, in our prisons and jails together, had around 25,000 homicide arrests to their names, 25,000.
While there are many illegal immigrants in our country who are good people, many, many, this doesn’t change the fact that most illegal immigrants are lower skilled workers with less
education, who compete directly against vulnerable American workers, and that these illegal workers draw much more out from the system than they can ever possibly pay back.
And they’re hurting a lot of our people that cannot get jobs under any circumstances.
But these facts are never reported. Instead, the media and my opponent discuss one thing and only one thing, the needs of people living here illegally. In many cases, by the way, they’re treated better than our vets.
Not going to happen anymore, folks. November 8th. Not going to happen anymore. (APPLAUSE)
AUDIENCE: Trump! Trump! Trump!
The truth is, the central issue is not the needs of the 11 million illegal immigrants or however many there may be — and honestly we’ve been hearing that number for years. It’s always 11 million. Our government has no idea. It could be three million. It could be 30 million. They have no idea what the number is.
Frankly our government has no idea what they’re doing on many, many fronts, folks. (APPLAUSE)
But whatever the number, that’s never really been the central issue. It will never be a central issue. It doesn’t matter from that standpoint. Anyone who tells you that the core issue is the needs of those living here illegally has simply spent too much time in Washington.
(APPLAUSE)
immigrants who don’t have legal status. And, they also think the biggest thing, and you know this, it’s not nuclear, and it’s not ISIS, it’s not Russia, it’s not China, it’s global warming. To all the politicians, donors, and special interests, hear these words from me and all of you today. There is only one core issue in the immigration debate, and that issue is the well being of the American people.
(APPLAUSE)
Nothing even comes a close second. Hillary Clinton, for instance, talks constantly about her fears that families will be separated, but she’s not talking about the American families who have been permanently separated from their loved ones because of a preventable homicide, because of a preventable death, because of murder.
No, she’s only talking about families who come here in violation of the law. We will treat everyone living or residing in our country with great dignity. So important.
We will be fair, just, and compassionate to all, but our greatest compassion must be for our American citizens.
(APPLAUSE) Thank you.
President Obama and Hillary Clinton have engaged in gross dereliction of duty by surrendering the safety of the American people to open borders, and you know it better than anybody right here in Arizona. You know it.
