Privatisering – men till vilket pris?

(1)

Uppsala Universitet

Företagsekonomiska Institutionen - Handelsrätt

Privatisering – men till vilket pris?

En uppsats om värdering och prissättning av offentliga verksamheter inför privatisering

Datum: 2011-01-20

Kandidatuppsats HT 2010

Författare: Saman Saidi

Handledare: Lena Rönnberg

(2)

SAMMANFATTNING

Under de senaste åren har omfattningen av privatiseringar tilltagit i Sverige och i synnerlighet har fenomenet ”avknoppning” av offentlig verksamhet blivit en allt vanligare företeelse. ”Avknoppning” är en privatiseringsform där ansvariga och anställda i den offentliga verksamheten tar över driften och bedriver verksamheten vidare i form av ett privaträttsligt subjekt, ofta i form av ett aktiebolag. Från politiskt håll och via dagstidningar samt annan media har uppmärksamhet riktats mot dessa privatiseringar, bland annat gällande värderingsaspekten av offentliga verksamheter vid privatisering. Anklagelser om utförsäljning eller ren bortskänkning av offentliga tillgångar har föranlett att vissa avknoppningar även lett till domstolsprövning.

Denna uppsats granskar och klarlägger de rättsliga förutsättningarna och begränsningarna för ett avknoppningsförfarande av kommunala verksamheter ur ett värderingsperspektiv för att vidare jämföra detta med en värdering av en privaträttslig verksamhet inför en överlåtelse. Resultatet visar att avknoppningsförfarandet som privatiseringsmetod enligt författarens bedömning inte är förenligt med vare sig svensk förvaltningslagstiftning eller EU-lagstiftning, då förfarandet saknar marknadsmässig förankring vilket krävs för avyttring av kommunala verksamheter. Med det överhängande kravet på marknadsmässighet menas att kommunala verksamheter ska betraktas och värderas som vilken annan aktör som helst i den privata sektorn. Detta har visat sig innehålla en rad problem då förutsättningarna för de kommunala verksamheterna och de privata inte är de samma på en rad områden. Dels genom de rättsliga förutsättningar och dels genom att värderingsmetoderna inte kan tillgodose de icke marknadsmässiga premisser som präglar dessa typer av verksamheter. Vidare föreslår författaren att nationellt anpassade rekommendationer för hur värdering av offentliga verksamheter ska gå till bör upprättas för fortsatta privatiseringsförfaranden. Detta för att motverka framtida oklarheter och eventuella ”reor” vid avyttring av kommunala verksamheter.

(3)

FÖRKORTNINGAR

BNP Bruttonationalprodukt DN Dagens Nyheter

EG Europeiska Gemenskapen

EU Europeiska Unionen

EUF Fördraget om Europeiska Unionens Funktionssätt IAS International Accounting Standard

IFRS International Financial Reporting Standard

KomL Kommunallagen

NPM New Public Management OPS Offentlig Privat Samverkan

RF Regeringsformen

SKL Sveriges Kommuner och Landsting SOU Statens Offentliga Utredning TFG Tibble Fristående Gymnasium

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Inledning ... 1

1.1 Problemformulering ... 1

1.2 Syfte ... 2

1.3 Avgränsning ... 2

1.4 Metod ... 2

1.5 Terminologi ... 2

2 Bakgrund ... 4

2.1 Historik ... 4

2.2 Motiv till ett privat respektive offentligt ägande ... 5

3 Kommunallagen ... 6

3.1 Näringsfrämjande åtgärder och individuellt riktat stöd ... 6

3.2 Likhetsprincipen ... 6

3.3 God ekonomisk hushållning ... 7

3.4 Ansvarsparagrafer ... 8

3.5 Rättspraxis ... 9

4 EUF - Fördraget och dess Statsstödsregler ... 11

4.1 Omfattningen av statsstödsregleringen ... 11

4.1.1 Överföring av offentliga medel ... 11

4.1.2 Ekonomisk fördel till företag eller viss produktion ... 11

4.1.3 Snedvridning eller hot om snedvridning av konkurrens ... 12

4.1.4 Påverkan handeln mellan medlemsländerna ... 12

4.2 Undantagsregler - Förenligt statligt stöd ... 12

4.3 Rättspraxis ... 13

5 Verksamhetsvärdering och prissättning ... 15

5.1 Definition av värde ... 15

5.2 Fastställande av verksamhetsvärdet ... 15

5.2.1 Verksamhet- och finansiell analys ... 17

5.3 Värdets förhållande till priset ... 18

5.4 Metoder för företagsvärdering ... 19

5.4.1 Avkastningsvärdering... 19

5.4.2 Relativvärdering ... 19

5.4.3 Substansvärdering ... 20

5.5 Värdering av offentliga verksamheter ... 21

6 Slutsats och diskussion... 23

6.1 Framtida forskning... 26

KÄLLFÖRTECKNING ... 27

(5)

1

1 Inledning

1.1 Problemformulering

Under de senaste åren, framförallt med den nuvarande borgerliga regeringen, har privatiseringar av offentliga verksamheter tilltagit. Omfattande försäljningar har ägt rum och planer på allt fler läggs fram i allt snabbare takt.¹ På den politiska arenan har diskussioner kring dessa privatiseringar blivit allt hetare. Traditionellt har det gått att dela in förespråkare och motståndare till privatiseringar inom den klassiska höger - vänster skalan, med vänstersympatisörer som hängivna motståndare och högersympatisörer som engagerade försvarare. Med block-politikens entré, är denna uppdelning inte lika självklar. Men röster, framförallt från oppositionellt håll, har höjts om dessa försäljningar, då man främst menar att den privatiseringsprocess som sker idag mer liknar en gigantisk rea eller i vissa fall en ren bortskänkning av statliga och kommunala tillgångar.

2007 lämnade Socialdemokraterna in en motion om lag mot tvångsprivatisering av kommunalskolor.² Denna motion, grundad på den privatisering som ägt rum av Tibble Gymnasium, innehöll många aspekter kring hur ”dåligt” en privatisering eller så kallad avknoppning kan slutföras. I lex Tibble körde majoriteten moderater över så väl övriga partier i kommunfullmäktige samt elever och lärare och privatiserade skolan. Förutom det demokratiska hänseendet i frågan ifrågasattes värderingen av skolan. Priset ansågs av många vara allt för lågt och fallet gick till domstol. Länsrätten ansåg dock att kommunen inte brutit mot några bestämmelser samt att värderingen skett på regelriktigt sätt och friade därmed kommunen.³ Kammarrätten gjorde däremot en annan bedömning och slog fast att priset var för lågt, och att försäljningen därför var olaglig.⁴

Trots domen revs affären aldrig upp. Skolan privatiserades med en prislapp på 9,1 miljoner kronor. Externa värderare bedömde att marknadspriset snarare låg kring 40 miljoner kronor.⁵ Även om fallet Tibble verkar vara unikt i sitt slag, med avseende på tillvägagångssättet av privatiseringen, så är fallet inte unikt när det kommer till värderingsaspekten. I media har det vid upprepade tillfällen lyfts fram exempel där offentliga verksamheter har värderats till pris som inte alls verkar vara förenliga med marknadsvärdet, där vissa av dessa fall till och med visar att de privatiserade verksamheterna gjort vinster och utdelningar redan första året som varit femtio falt större än den summa de privatiserades för. Därav kan man genom media lätt få intrycket av att inkorrekta eller ambivalenta värderingar är mer regel än undantag. För att nämna andra exempel kan Stockholms stads utförsäljning av förskolor och hemtjänstföretag nämnas, fall var av vissa gått till domstol.⁶

1 Statistiska Central Byrån: http://www.scb.se

2 Sveriges Riksdag: http://www.riksdagen.se

3 Länsrätten, Stockholm, mål nr: 10633-07

4 Kammarrätten, Stockholm, mål nr 584-08

5 Svenska Dagbladet: http://www.svd.se

6 Dagens Nyheter: http://www.dn.se

(6)

2

När en verksamhet går över från att bedrivas i en viss form till en annan, i detta fall från offentlig till privat, finns en tydlig problematik kring hur värdering och prissättning ska gå till och vad i verksamheten som ska ingå i värderingen. Hur kan statens och kommunernas värdering av egna verksamheter skilja sig i så stor utsträckning från det egentliga marknadsvärdet inför en försäljning/privatisering?

1.2 Syfte

Syftet med denna uppsats är att granska och bringa klarhet i hur en värdering av en kommunal verksamhet går till och vilka områden som innefattas som värderingsunderlag inför en avknoppning. Med utgångspunkt i relevanta rättsregler och dess inverkan på värderingen görs vidare en jämförande undersökning om hur en mer marknadsmässig värdering av en verksamhet av samma slag på en öppen marknad skulle utföras. Utifrån gällande rätt, de lege lata, och värderingsteorier kommer en diskussion om de lege ferenda, hur lagen bör vara utformad.

1.3 Avgränsning

Privatiseringar av offentliga verksamheter sker på en rad olika områden och nivåer samt genom olika förfaranden. Regelverket kring dessa hamnar således inom ett brett område och innefattar således ofta speciallagstiftning. Denna uppsats kommer inte att behandla speciallagstiftning med hänsyn till olika slag av verksamheter utan avgränsas till att endast behandla avknoppningar som privatiseringsmetod och sådana av kommunala verksamheter. Avknoppningar av kommunala verksamheter innefattar kommunalt ägda företag och andra typer av verksamheter som kommuner ansvarar för, exempelvis skola, förskola och hemtjänst. Vidare kommer denna uppsats att endast behandla sådana kommunala verksamheter som är obligatoriska för kommunen att tillgodose kommuninvånarna.

1.4 Metod

I uppsatsen kommer en traditionell rättsdogmatisk metod att användas med utgångpunkt i lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin för att fastställa gällande rätt.

Vidare kommer även en granskning av grundläggande ekonomiska värdeteorier kring företag/verksamhetsvärdering att genomföras tillsammans med en presentation av de vedertagna värderingsmetoderna som brukar användas.

1.5 Terminologi

När en offentlig verksamhet går över i att drivas i privat regi kallas det privatisering. För att det ska ske måste någon form av överlåtelse ske. Vad en sådan överlåtelse kallas brukar variera. Från politikiskt håll brukar försäljning och utförsäljning användas, där den senare nämnda ofta används från motståndare till privatiseringar för att ge processen en negativ klang av att det är försäljning som sker till underpris. I sammanhanget brukar även begreppet utmanarrätt dyka upp, vilket syftar till den grundläggande rättigheten för en privat aktör att utmana kommunen för att få driva en kommunal verksamhet.

Avknoppningsbegreppet är något som inte är definierat i lag utan förekommer endast i vardagsspråk. Avknoppning innebär att en kommun/landsting lägger ned någon av sina egna verksamheter, och att en enskild huvudman, ofta redan ansvarig och anställd i verksamheten, därefter i stort sett bedriver samma verksamhet i lokalerna genom att

(7)

3

bilda ett aktiebolag eller någon annan form av juridisk person.⁷ Även om innebörden av begreppet avknoppning kan diskuteras, så står det i alla fall klart att det innebär att en verksamhet överförs från offentligt till privat sektor, och att det är en form av privatisering. Vidare, på grund av att privatiseringar kan yttra sig i olika former, så påverkas de villkor som ställs på verksamheten som avknoppas. En systematisering av privatiseringsformer brukar vara avkommunalisering, bidragsgivning, entreprenad och bolagsbildning vilket alla har sina egna förutsättningar. Exempelvis om en verksamhet privatiseras genom uppdragsförförfarande, dvs. genom entreprenad, har kommunen fortfarande huvudmannaskapet och ansvaret till skillnad från exempelvis en privatisering som sker via bidragsgivning, där kommunen inte har något ansvar för själva produktionen utan bara stödjer verksamheten genom bidrag.⁸

I sammanhanget brukar ofta begreppet OPS, offentlig privat samverkan, också lyftas fram. OPS är ett samlingsbegrepp på olika varianter av avtalade samarbeten mellan det allmänna och privata företag och organisationer som under viss tidperiod tillsammans utför ett visst projekt för att tillgodose samhälleliga behov.⁹ Med OPS avses vanligen en entreprenadform som bland annat kan tillämpas vid infrastrukturinvesteringar eller större bygg- och anläggningsprojekt. Definitionen av begreppet och vilket användningsområde som innefattas är inte helt klart.¹⁰ Att avknoppningar genom entreprenad skulle kunna vara OPS är mycket möjligt och troligt. Men på grund av oklarheten på området kommer inte författaren att använda sig av begreppet i denna utredning om privatiseringsförfarande. Komplexiteten med OPS och variationen av olika kombinationer kan illustreras enligt figuren nedan, där de markerade områdena visar avknoppningens villkor.¹¹

Olika kombinationer av offentlig och privat sektor¹² (modifierad)

Organisering/

Huvudmannaskap Offentlig Privat

Finansiering Offentlig Privat Offentlig Privat

Produktions-

utförande Offentlig Privat Offentlig Privat Offentlig Privat Offentlig Privat Offentlig eller privat

sektor Offentlig Blandformer, Hybrider Privat

7 Statskontoret, s. 12, se även motion 2007/08:Ub203 samt Länsrätten, mål nr 10633-07

8 Marcusson. L, Mot en ny kommunalrätt, s. 138

9 Madell. T, Indén. T, Offentligprivat samverkan – rättsliga förutsättningar och utmaningar, s. 22

10 Konkurrensverket: http://www.konkurrensverket.se

11 Christensen. T, m.fl., Organisationsteori för offentlig sektor, s. 15

12 Ibid

(8)

4

2 Bakgrund

2.1 Historik

Under den första hälften av 1800-talet började tankar och önskemål om ett ökat lokalt självstyre ta form, vilket slutligen kom att leda fram till 1862 års kommunalförordningar. Detta innebar att den tidigare lokala offentliga administrationen, den så kallade socknen, ersattes av kommunen. Syftet med kommunen skulle vara att sköta om angelägenheter som angick kommunen i dess helhet och gav den således rätten att själv vårda ”sina gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter”, vilket begränsade den statliga kontrollen och inflytandet.

Med tiden kom allt fler områden som ansågs vara mer av gemensamt intresse, ett allmänintresse och ”välfärd” att hamna under kommunens ansvarområde.¹³

Under huvuddelen av 1900-talet har den offentliga sektorn expanderat kraftigt i Sverige. Från en andel av BNP på cirka 10 % år 1913 stod den offentliga sektorn för ca 67 % av BNP år 1983. Den kraftigaste ökningen kom att äga rum under 60 och 70–talet, då kommunala och statliga verksamheter byggdes ut i hastig takt. Under den här perioden började man på allvar uppmärksamma den offentliga sektorns påverkan på ekonomin och vilka effekter dess fortsatta och snabba expansion kunde komma att leda till. På det politiska planet började en oro för dess negativa effekter på Sveriges tillväxt att ge sig till känna. Efter flertalet rapporter från statens offentliga utredning (SOU), om offentliga sektorns negativa sidor, kom debatten om dess roll och utrymme i ekonomin igång på allvar. Tankar om åtstramningar i olika former, exempelvis genom avgiftsfinansiering, började diskuteras i allt större utsträckning och kom till slut att ta steget in på den partipolitiska arenan. Ulf Adelsson, partiledare för det moderata samlingspartiet 1981-86, brukar pekas ut som den som satt igång debatten på allvar i Sverige då han 1984 i en artikel i DN kraftigt angrepp den offentliga sektorn och dess roll i ekonomin. I artikeln menade Adelsson att den offentliga sektorn var för kostsam och att den måste avpolitiseras för att bland annat öka valfriheten. Han menade att privatiseringar av offentliga verksamheter var lösningen.¹⁴ Idag står offentliga sektorn för ca 50 % av Sveriges BNP och debatten om dess framtida roll i den svenska ekonomin är i högsta grad aktuell.¹⁵

Under 1980-talet började en period med omfattande privatiseringar av offentliga verksamheter. Denna epok brukar kallas den nyliberala perioden. Under den här tiden kom nyliberala vindar att vinna allt starkare stöd i Sverige, vilket även medförde att stödet för privatiseringar ökade i debatten om offentliga sektorns framtid. Även i vänsterblocket började idéer om förändringar i det offentliga att växa fram, främst bland Socialdemokraterna. Efter att delar av vänsterblocket började svänga i uppfattning, tillsammans med Sveriges inträde i EU där krav på bland annat harmonisering i skattetryck ställts, samt ett mer marknadsliberalt synsätt gällande ägandestrukturer hos beslutfattare och regeringar växt fram, har privatiseringar av tidigare offentliga verksamheter genomförts i allt större utsträckning.¹⁶

13 Bohlin. A, Kommunalrättens grunder, s. 15, 85

14 Handenius. S, Nilsson. L, Offentliga sektorn i debatt och opinion, s. 10-ff

15 Statistikcentralen: http://www.stat.fi

16 Handenius. S, Nilsson. L, Offentliga sektorn i debatt och opinion, s. 37-ff

(9)

5

2.2 Motiv till ett privat respektive offentligt ägande

På det politiska planet brukar argumentationen kring privatiseringar av den offentliga sektorn och dess verksamheter ofta föras med relativt generella antaganden. Från både förespråkare och motståndare är det ideologiska ståndpunkter och politiska uppfattningar samt synen på hur den svenska ekonomin ska ledas som särskiljer lägren.

Förespråkarnas huvudargument brukar generellt handla om tron på den fria marknaden och att konkurrensen tillsammans med ett incitaments tänkande medför effektivisering och ökad kvalitet i verksamheterna. Vidare brukar argument för att avkommunalisera verksamheter vara att det ökar valfriheten, både för brukare och för sysselsatta inom verksamhetsområdet.

Motståndarnas huvudargumentation brukar trycka på ”rättviseaspekterna” i frågan, dvs. att privatiseringar kommer resultera i ett systematiskt missgynnande av resurssvaga grupper och att valfriheten i praktiken främst kommer att gälla de resursstarka. Vidare hävdar motståndarna att de privata ägarnas vinstintresse kan ha negativa konsekvenser för varorna och tjänsternas kvalité, där ”jakten” på vinst prioriteras högre än brukare och anställdas förhållanden och rättigheter. I debatten brukar även frågan huruvida det kan vara moraliskt försvarbart att sälja ut skattefinansierade investeringar med publika intressen till privata intressen även prägla motståndarnas resonemang.

De verkliga effekterna av privatiseringar är svår att mäta. En orsak till det är att offentliga verksamheter har en avsaknad av jämförbara mått på volym och produktion i offentlig respektive privat sektor. Produktiviteten i exempelvis skola, sjukvården m.m.

mäts på olika sätt beroende på i vilken sektor den faktiskt produceras.¹⁷

17 Statistiska Central Byrån: http://www.scb.se

(10)

6

3 Kommunallagen

De rättsliga regleringarna av kommunala verksamheter har sin utgångspunkt i kommunallagen. Den nu gällande kommunallagen (1991:90), fortsättningsvis KomL, reglerar både kommuner och landsting.¹⁸Den grundläggande förutsättningen för kommunens rätt att överlämna någon av sina verksamheter till en privaträttslig organisation återfinns i KomL 3:16. Där tydliggörs att en kommun får lämna över vården av en kommunal angelägenhet till ett privaträttsligt subjekt, som ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en stiftelse eller en enskild individ.

Vidare finns det i kommunallagen i princip tre relevanta bestämmelser som har inverkan på situationer när personal vill ta över den offentliga verksamheten, dvs. vid avknoppningar, men även när en sådan ska köpas av extern intressent. Det är regler beträffande näringsfrämjande åtgärder (KomL 2:8), likhetsprincipen (KomL 2:2) och god ekonomisk hushållning (KomL 8:1).

3.1 Näringsfrämjande åtgärder och individuellt riktat stöd

Kommuner får enligt KomL 2:8 vidta åtgärder som allmänt främjar näringslivet i kommunen. Av paragrafens andra stycke följer även att individuellt riktat stöd till enskilda företag kan ges, men endast om det föreligger synnerliga skäl. I princip gäller undantaget i fall där det anses vara nödvändigt för att kunna upprätthålla eller frambringa en minimistandard för en service i kommunen. Enlig förarbeten så gäller detta i fall där exempelvis kommunen ger stöd till den enda bensinmacken eller hotellet i kommunen.¹⁹ Således är utgångspunkten att kommunen inte får ge stöd till enskilda, oavsett stödets utformning, exempelvis borgen, lån, subventionerad hyra, försäljning till underpris etc.²⁰ Denna regel påvisar således att all försäljning, fast eller lös egendom eller av annat ekonomiskt värde från kommunen ska ske till marknadspris. All försäljning under marknadspris ska följaktligen betraktas som stöd till enskild.²¹ 3.2 Likhetsprincipen

Kommunerna skall enligt KomL 2:2 behandla alla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för annat. Denna princip benämns för likhetsprincipen eller likställighetsprincipen. Detta innebär att kommunmedlemmar ska vara likaställda gentemot kommunen beträffande såväl rättigheter som skyldigheter och att en kommunmedlem inte får gynnas eller missgynnas i förhållande till annan kommunmedlem. Sammandraget kan likhetsprincipen innebörd sammantas i tre punkter:

 Att kommunens medlemmar ska behandlas lika när de befinner sig i samma situation

 Att kommunens medlemmar ska behandlas olika om de inte befinner sig i samma situation

 Att kommunens medlemmar får behandlas olika trots att de befinner sig i samma situation om särbehandlingen sker på objektiv och saklig grund

18 Bohlin. A, Kommunalrättens grunder, s. 16

19 Prop 1990/91:117, Om en ny kommunallag, s. 153

20 Bohlin. A, Kommunalrätten grunder, s. 101-ff

(11)

7

Av vad som framgår av tredje punkten är inte kravet på likabehandling absolut. Det innebär att särbehandling är tillåten i speciella avseenden, men bara om det finns objektiva och sakliga skäl för det. Dock, som framgår i lagtexten, gäller att kommunmedlemmar ska behandlas lika.²²

En annan utgångspunkt är att principen omfattar alla kommunala verksamheter och åtgärder. Men även här finns det undantag. Av förarbeten framgår att likhetsprincipen gäller när kommunen kommer i direkt kontakt med sina medlemmar i deras egenskap av att vara just kommunmedlemmar. Därmed är likhetsprincipen inte tillämplig vid upphandling eller i övrigt när kommunen sköter sin förmögenhetsförvaltning.²³ Ett exempel på detta är när kommunen kommer i kontakt med sina anställda i deras egenskap som anställda och inte kommunmedlemmar vid en lönekonflikt. Inte heller gäller denna princip vid köp eller försäljning av en fastighet, då kommunen ska agera marknadsmässigt.²⁴ Således gäller detta även vid fall då en kommunmedlem vill köpa kommunal egendom, där den enskilde i detta fall ska betraktas som vilken köpare som helst på en marknad där det finns flera andra potentiella köpare.

3.3 God ekonomisk hushållning

I 8:e kapitlet i kommunallagen finner vi reglerna kring den ekonomiska förvaltningen.

Kommunerna skall enligt KomL 8:1 ha en övergripande god ekonomisk hushållning.

Regeln innefattar kommunerna och de verksamheter de bedriver. Den gäller så väl tjänster som kommunen erbjuder som förvaltning av förmögenheter. Det anses inte möjligt att närmare klargöra innebörden av begreppet än vad just ordalagen antyder och därmed är principen att betrakta som mer av målsättningskaraktär. Enligt uttalanden i förarbeten så stadgas även att regeln inte ligger till grund för domstolsprövning, enligt KomL 10:8, av om kommunala beslut är förenliga med god ekonomisk hushållning.²⁵

Inom ramen för den ekonomiska förvaltningen faller även självkostnadsprincipen in.

Denna princip avser dock situationer där kommunen tar ut avgifter för sin verksamhet.

Vid överlåtelse av fast eller lös egendom gäller den således inte, utan gällande är krav på marknadsmässig prissättning utifrån kravet på god ekonomisk hushållning. När kommunen saluför något av dess tillgångar har de skyldighet att upprätthålla egendomen så intakt som möjligt. Av det följer att kommunen även måste söka att uppnå det aktuella marknadspriset inför en försäljning av fast eller lös egendom.

Kravet för marknadsmässig prissättning utgår således från principen om god ekonomisk hushållning.²⁶

Vidare i kommunallagens 8:e kapitel återfinns budgetregler beträffande kommunens ekonomi. I KomL 8:4 3:e stycket framförs att ”budgeten skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna”, det så kallade balanskravet. Vidare finns ett undantag enligt 4:e stycket i samma paragraf ifall det finns synnerliga skäl för obalans. Dock ska årsresultat enligt 8:5a i det fall kostnaderna överstiger intäkterna återställas senast tre år efter att det negativa resultatet uppkom.

22 Bohlin. A, Kommunalrättens grunder s. 113-ff

23 Prop. 1990/91:117, Om en ny kommunallag, s. 150

24 Ibid

25 Bohlin. A, Kommunalrättens grunder, s. 225-f

26 Prop. 1993/94:188, Lokal demokrati, s. 83

(12)

8 3.4 Ansvarsparagrafer

Som nämndes inledningsvis, så medförde 1991 års kommunallag att kommunala verksamheter får bedrivas i annan form än förvaltningsform, dvs. i privaträttslig form, KomL (3:16). Likväl så innebär det inte per automatik att kommunen kan avsäga sig viss verksamhet eller verksamhetsgren genom överlåtelse, utan det finns undantag.

Huvudregeln är att vården av en kommunal angelägenhet kan överlämnas till en privaträttslig juridisk person eller enskild individ, förutom när det är fråga om myndighetsutövning samt sådana angelägenheter som ska handhas i ”särskild ordning”, dvs. sådana verksamheter som är föreskrivna att bedrivas i kommunal regi och där ansvaret för att uppgifterna fullgörs inte kan läggas över på det privata initiativet.

Gällande undantaget för myndighetsutövning så kan sådan angelägenhet lämnas över till att drivas privat, i de fall kommunen får stöd av RF 11:16 2 st.²⁷

Man brukar dela upp kommunernas åtaganden i två delar, obligatoriska och fakultativa åtaganden. De obligatoriska uppgifterna regleras förutom av kommunallagen även genom speciallagstiftning. Exempelvis har en kommun ansvaret, i enlighet med skollagstiftningen, att skolverksamheten finns inom kommunen.²⁸

Kommunens obligatoriska och fakultativa ansvarsområden²⁹

Obligatoriska Fakultativa

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Öppen förskola Förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och särskola Fritidsverksamhet

Kommunal vuxenutbildning Byggande av bostäder

Svenska för invandrare Energi

Socialtjänst, inklusive individ- och familjeomsorg Hälso- och viss sjukvård i hemmet Omsorg om äldre och funktionshindrade Sysselsättning

Hälso- och viss sjukvård i särskilt boende Näringslivsutveckling

Stadsplanering och byggfrågor Kultur

Hälso- och miljöskydd

Renhållning och avfallshantering Räddningstjänst

Vatten och avlopp Bibliotek

Krisberedskap

Kollektivtrafik (tillsammans med landstingen) Bostadsförsörjning

Detta innebär emellertid inte att kommunen själv måste bedriva de obligatoriska verksamheterna. Driften får fortfarande överlåtas till ett privat initiativ och en privat huvudman, men det kommunala ansvaret kvarstår och kan inte överföras till den privata sektorn. Med andra ord blir det så att obligatoriska kommunala verksamheter som läggs ut på entreprenad följs av att kommunen alltjämt har det reella huvudmannaskapet och det yttersta ansvaret för verksamheten.³⁰ Således innebär detta även att endast privatiseringar av kommunernas fakultativa verksamheter kan medföra

27 Bohlin. A, Kommunalrättens grunder, s. 62-f

28 Sveriges Kommuner och Landsting: http://skl.se

29 Ibid

30 Bohlin. A, Kommunalrättens grunder, s. 69

(13)

9

en verklig ansvarsöverföring.³¹ Utrymmet för att en kommun kan lämna över driften av en verksamhet till ett privat initiativ är sålunda relativt stort.

3.5 Rättspraxis

Frågan om huruvida värderingar vid avknoppningar varit riktiga eller inte har varit föremål för rättslig prövning vid ett antal tillfällen. Nedan följer referat från några av dessa prövningar.

Exempel: I Kammarrätten 2009 nr 584-08 behandlades Täby kommuns avknoppning av det kommunala Tibble gymnasium till Tibble Fristående Gymnasium AB (TFG AB).

En av huvudfrågorna i målet var om det kommunala beslutet om avveckling av skolan och försäljning av inventarier, som i sak inte ifrågasattes då externa konsulter och specialister värderat dessa, tillhörande skolan inneburit ett individuellt riktat stöd. I Länsrätten fastslogs att ett individuellt riktat stöd inte hade förekommit, då inventarierna på ett regelriktigt sätt hade värderats till marknadsvärdet och där övriga mervärden inte faller inom ramen för rättslig prövning enligt riktlinjerna för individuellt riktat stöd. Dessa mervärdens inkluderande menade länsrätten snarare handlade om lämplighet och skälighet än laglighet. Kammarrättens mening var dock att det var uteslutet att värderingsunderlaget endast skulle innefatta inventarier och annan utrustning. Kammarrätten fann att det totala ekonomiska värdet på verksamheten översteg värdet på inventarierna och att det vid tidpunkten för värderingen fanns värden som inte prissattes. Upparbetade mervärden såsom rörelsens varumärke och kundstock i form av lärare och elever hade inte tagits med i värderingen. Genom att endast ta betalt för inventarier och utrustning fann kammarrätten att kommunen hade lämnat ett individuellt riktat stöd till TFG.

Exempel: I Regeringsrätten 2010 nr 2812-09 behandlades Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnds beslut om avknoppning av två kommunala hemtjänstverksamheter i Hagsätra och Rågsved. Huvudfrågan i målet var om ett kommunalt beslut om avveckling av viss kommunal verksamhet och försäljning av inventarier tillhörande denna verksamhet inneburit ett individuellt inriktat stöd till enskild näringsidkare. Länsrätten som var den första instans som prövade överklagandet av beslutet, konstaterade att hemtjänstverksamheten finansierades av pengsystem och berörde ett 40-tal anställda.

Vidare konstaterade länsrätten att vid avknoppningen kan brukare och anställda välja om de önskar stanna kvar inom den kommunala hemtjänsten. Länsrätten fann att omfattningen och karaktären av verksamheten medför att det eventuella goodwillvärde som övergår får anses vara begränsat. Mot den bakgrunden ansåg länsrätten att det inte visats att det förelegat ett sådant individuellt inriktat stöd som avses i KomL 2:8.

Länsrättens dom överklagades till kammarrätten som upphävde länsrättens dom och Stockholms kommuns beslut. Kammarrätten fann att det totala ekonomiska värdet på verksamheten översteg värdet på inventarierna. Genom att kommunen endast avsett att ta betalt för inventarierna var beslutet att ses som ett individuellt riktat stöd och stod i strid med KomL 2:8. Stockholms kommun överklagade kammarrättens dom till Regeringsrätten. Regeringsrätten fann att det aktiebolag som övertagit verksamheten, Vantörs hemtjänst AB, genom beslutet från början fått tillgång till en etablerad verksamhet med personal och kundkrets på ett sätt som motsvarar en överlåtelse och där ersättningen till kommunen endast innefattat inventarier hörande till

31 Madell. T, Indén. T, Offentligprivat samverkan – rättsliga förutsättningar och utmaningar, s. 67-f

(14)

10

verksamheten. Någon utredning om marknadsvärdet av den överlåta verksamheten hade inte gjorts av kommunen men Regeringsrätten fann att det totala värdet av verksamheten dock klart översteg värdet på inventarierna. Då Vantörs hemtjänst AB hade förvärvat en verksamhet till ett pris understigande marknadsvärdet innebar beslutet att bolaget erhållit ett riktat stöd enligt KomL 2:8.

Det kan noteras att det i de ovan redogjorda rättsfallen från kommunens sida inte gjorts gällande att det förelåg synnerliga skäl för ett individuellt riktat stöd, därför togs den frågan inte upp till prövning.

(15)

11

4 EUF - Fördraget och dess Statsstödsregler

4.1 Omfattningen av statsstödsregleringen

Regler om statsstöd återfinns bland EU-rättens konkurrensregler, efter Lissabonfördraget närmare bestämt bland artiklarna 107- 109 (f.d. 87-89). Syftet med statsstödsreglerna är således att säkerställa att konkurrensförhållandena inom EU inte snedvrids genom att medlemsstaterna gynnar privata näringsidkare. Den grundläggande statsstödsregeln återfinns i artikel 107.1 där de kumulativa rekvisiten för när ett statligt stöd föreligger fastställts. Vidare följs dessa rekvisit av ett antal undantag.³² Viktigt att tillägga är att tillämpningen av EU-rättens statsstödsregler innefattar regionala och lokala myndigheter och inte endast stat i bemärkelse av det centrala statsorganet. Således innefattar regeln sådant stöd som utgår från svenska kommuner och landsting, samt offentliga företag, banker, stiftelser och myndigheter.³³ De kumulativa rekvisiten av artikel 107.1 för att ett statligt stöd ska föreligga är:

1. Stödet finansieras genom offentliga medel. Finansieringen kan vara direkt eller indirekt

2. Stödet gynnar ett visst företag eller en viss produktion 3. Stödet snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen 4. Stödet påverkar handeln mellan medlemsländerna

4.1.1 Överföring av offentliga medel

Överföring av statliga medel innefattar inte bara i form av monetär transaktion från det offentliga till det privata, utan även andra former av fördelar innebär stöd. Det kan vara stöd i form av skattefördelar, lån, borgen, överlåtelser av varor och/eller tjänster till underpris, överlåtelse av fastigheter till underpris eller att staten går in som delägare i ett privatbolag m.m. Dessa typer av stöd skapar en ekonomisk fördel för den privata verksamheten, i förhållande till konkurrenter, vilket den inte skulle få vid normala förhållanden för affärsverksamheten.³⁴Privata medel omfattas inte av reglerna och vad som räknas som offentliga medel har upprepade gånger prövats EU-domstolen. Av praxis framgår att om statligt stöd ska föreligga krävs att åtgärden har direkt, indirekt eller möjlig belastningspåverkan på budgeten, dvs. det offentliga utgifterna ökar eller att intäkterna minskar.³⁵

4.1.2 Ekonomisk fördel till företag eller viss produktion

Åtgärden ska även vara selektiv, dvs. att den gynnar vissa företag eller viss produktion.

De åtgärder som nämnts ovan som ”överföring av medel” omfattas inte av förbudet om det kommer alla företag som verkar in medlemsstaten tilldels.³⁶ Av vikt för att kunna fastställa selektivitetsrekvisitet måste definitionen av företag och produktion tydliggöras. Definitionen av företag är enligt EU-praxis omfattande. Med företag avses samtliga juridiska former som bedriver ekonomisk verksamhet, oavsett juridisk form, hur de finansers eller vem som är ägare. Detta slogs fast i det så kallade Höfner målet.³⁷ Med produktion avses vissa sektorer, t.ex. textilindustrin. Stöd som går till alla företag

32 Europeiska unionens råd, EUF-fördraget: http://www.consilium.europa.eu

34 Nutek, Avknoppningar av varsamheter inom vård och omsorg, s. 5-f

35 Madell. T, Indén .T, Offentligprivat samverkan – rättsliga förutsättningar och utmaningar, s. 89

36 A a, s. 89-f

37 Mål C-41/90, Höfner

(16)

12

inom en viss sektor räknas som otillbörligt och är oförenligt med statsstödsreglerna.

Om stödet går till alla sektorer gäller som tidigare inte förbudet. Det är inte utformningen av stödet som ska vara selektivt för att ett otillbörligt stöd ska föreligga, utan det är dess verkningar. Således kan stöd som verkar generella istället vara selektiv när dess verkan kommer fram.³⁸

4.1.3 Snedvridning eller hot om snedvridning av konkurrens

Stödet ska snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen för att otillbörligt stöd ska anses föreligga. Eftersom det räcker att stödet potentiellt snedvrider konkurrensen behöver inte heller en effekt på kort sikt på konkurrensen vara nödvändig för att det ska räknas som påverkan. Vidare krävs det dessutom bara att stödet hotar att snedvrida en potentiell konkurrens på en marknad. Om stödet visar sig stärka en verksamhet i förhållande till konkurrenterna inom EU utgår EU-domstolen även från att stödet påverkar handeln mellan medlemsstaterna.³⁹ Vilket följer av nästa rekvisit.

4.1.4 Påverkan handeln mellan medlemsländerna

Stödet ska ha inverkan på handeln mellan medlemsstaterna för att det ska anses vara statsstöd. Rekvisitet är givetvis uppfyllt att om stödmottagaren bedriver export till annat EU-land. Men även fall där den inte gör det utan bara den typ av produkt som den tillverkar är föremål för handel över gränserna så anses den ha påverkan på handeln.⁴⁰ Således räcker det att stödmottagaren bedriver en ekonomisk verksamhet, se definition i selektivitetsrekvisitet, och att den opererar på en marknad där det mellan EU länder förekommer handel. Dock har kommissionen slagit fast att små stöd under visst belopp inte påverkar handeln eller konkurrensen i sådan grad att förbud ska föreligga. Detta minimibelopp uppgår till 200 000 Euro under en treårsperiod. Sålunda ska summor som understiger detta belopp under denna tidsrymd inte anses uppfylla rekvisiten om påverkan på konkurrens och handel. Det finna även minimi – kreditgarantier som inte heller anses ha sådan påverkan att det uppfyller rekvisiten.⁴¹

4.2 Undantagsregler - Förenligt statligt stöd

Utifrån huvudregeln i 107.1, där rekvisiten för när statligt stöd föreligger fastställs, kommer EU-rättens undantagsregler. Dessa undantag regleras huvudsak i artikel 107.2 och 107.3. Medlemsländer kan inte själva bedöma huruvida stödet är tillbörligt eller inte, utan statsstöds principerna tillämpar förfarandet för förhandsanmälan. Således måste alla beslut om stöd få sitt godkännande av kommissionen innan stödet införs.⁴² Av artikel 107.2 framgår att Kommissionen är skyldig att ge undantag till (a) stöd av social karaktär som ges till enskilda konsumenter, (b) stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer och (c) stöd som ges till näringslivet i vissa områden i Tyskland för att uppväga de ekonomiska nackdelarna som orsakats av Tysklands uppdelning.⁴³

Av artikel 107.3 återfinnes de undantag som Kommissionen kan och får ge undantag för statsstöd. För att stöd ska beviljas måste det vara förenligt med den inre marknaden,

39 A a, s. 92

40 Ibid

41 Madell. T, Indén. T, Offentligprivat samverkan – rättsliga förutsättningar och utmaningar, s. 92-f

42 EUF-fördraget, artikel 108.3

43 Madell. T, Indén. T, Offentligprivat samverkan – rättsliga förutsättningar och utmaningar s. 94

(17)

13

vilket innebär att stödet på något sätt ska gynna EU:s intresse och syfte. Avvägningstest där stödets positiva respektive negativa effekter blir avgörande för bedömningen.⁴⁴ Enligt artikel 107.3 kan undantag för stöd ges för:

a) ”stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i regioner där levnadsstandarden är onormalt låg eller där det råder allvarlig brist på sysselsättning och i de regioner som avses i artikel 349, med hänsyn till deras strukturella, ekonomiska och sociala situation.”

b) ”stöd för att främja genomförandet av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse eller för att avhjälpa en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi,”

c) ”stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner, när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.”

d) ”stöd för att främja kultur och bevara kulturarvet, om sådant stöd inte påverkar handelsvillkoren och konkurrensen inom unionen i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.”

e) ”stöd av annat slag i enlighet med vad rådet på förslag från kommissionen kan komma att bestämma genom beslut.”

Förutom de undantag som framgår av artikel 107.3 kan även undantag ges med hänvisning till verksamhetens särskilda karaktär. Alltså, om stöd är nödvändigt för att en verksamhet ska kunna tillhandahålla en tjänst av ett allmänt ekonomiskt intresse, finns det enligt artikel 106.2 och praxis, främst genom Altmarkfallet⁴⁵, möjlighet till undantag. Typiska exempel på tjänster som brukar nämnas är avfallshantering, postdistribution och ambulanstransporter.⁴⁶

4.3 Rättspraxis

I det tidigare redovisade rättsfallet om avknoppningen av hemtjänstverksamheter, Vantör mål nr 2812-09, anförde klagande att avknoppningen även stred mot EU–

fördragets statsstödsregler. Länsrätten konstaterade att eftersom försäljningen inte stod i strid med KomL 2:8 så var det inte heller visat att avknoppningen stod i strid med EU-fördragets statsstödsregler. Denna invändning prövades dock inte särskilt av vare sig Kammarrätt eller Regeringsrätt som endast konstaterade att avknoppningen stred mot KomL 2:8.

I det så kallade Årefallet⁴⁷ kom ändå förutom de nationella kommunalrättsliga reglerna även de EU-rättsliga statsstödreglerna att prövas. Fallet behandlade Årekommuns försäljning av en obebyggd fastighet till Konsum Jämtland, trots att det tyska företaget Lidl innan försäljningen givit ett betydligt högre bud. Försäljningen till Konsum var på 2 miljoner kronor och Lidls offert var på 6,6 miljoner kronor. Beslutet anmäldes till både länsrätten och EU-kommissionen som påbörjade en utredning av ärendet. I länsrätten

45 Mål C-280/00, Altmark

47 Mål C-35/06, Åre

(18)

14

hävdade kommunen att buden inte vara jämförbara då affären var en del av en trepartsuppgörelse, där den tredje aktören skulle köpa Konsums tidigare lokaler vid flytten. I och med denna uppgörelse skulle enligt kommunen flera viktiga funktioner för att optimera byns framtoning, service, miljö och kommersiella utbud att uppnås och således en högre samhällsnytta. Länsrätten fastställde att kommunens beslut var regelriktig och avslog överklagan.⁴⁸

EU – kommissionen fann i sin prövning att samtliga rekvisit i artikel 107,1 vara uppfyllda och därmed fastslog kommissionen att det var fråga om otillåtet statsstöd från Åre kommun. Konsum Jämtland skulle därmed betala 4,6 miljoner kronor till kommunen plus ränta.

I Kammarrätten kom Länsrättens dom att upphävas med hänvisning till KomL 2:8.

Kammarrätten konstaterar att ett individuellt riktat stöd har förelegat på grund av att försäljningen skett till ett pris som väsentligen understigit marknadsvärdet samtidigt som det funnits en annan spekulant som erbjudit ett högre pris. Kammarrätten ansåg vidare att inga synnerliga skäl för detta stöd har framkommit. Kommunens beslut om försäljning upphävdes således. Dessutom fastslog kammarrätten att kommunens beslut, i enlighet med EU-kommissionens beslut, var oförenligt med EG-rättens regler om statligt stöd och då EG-fördraget är svensk lag och kommunens beslut då även stred mot svensk lag upphävdes de kommunens beslut även på denna grund.⁴⁹

48 Länsrätten i Jämtland, mål nr 791-05

49 Kammarrätten i Sundsvall, mål nr 1715-06

(19)

15

5 Verksamhetsvärdering och prissättning

Man kan säga att utgångpunkten för företag/verksamhetsvärdering är att den alltid grundar sig på en subjektiv bedömning. Det finns emellertid allmänt accepterade värderingsmetoder, men det slutliga utfallets av värderingens kvalité och tillförlitlighet ligger i stor utsträckning hos utförarens kompentens. Dessa värderingsmetoder behandlas närmare i avsnitt 5.4. Till följd av det subjektiva inslaget i värderingen är det viktigt att de som tar del av en värdering har kännedom om syftet med värderingen samt vem som är uppdragsgivare. Värderingens syfte styr, förutom omfattningen och inriktningen av värderingen, också vilken definition av värde som är lämplig att använda som utgångpunkt för värderingen. Motiv till en värdering kan exempelvis vara överväganden inför förvärv eller försäljning av aktier eller rörelse, sammanslagning av företag, underlag för kreditgivning m.m.⁵⁰

5.1 Definition av värde

Begreppet värde har en mångfasetterad innebörd och representerar olika saker för olika personer. Vid finansiella investeringar, så som ett företagsförvärv, grundas värdet i regel på den ekonomiska nytta som ägandet kan förväntas inbringa. Den ekonomiska nyttan mäts således genom den löpande avkastningen/utdelningen samt den värdeförändring som kan förverkligas vid försäljning eller avveckling av verksamheten.

Detta behandlas närmare i kapitel 5.2. I huvudsak i värderingsammanhang brukar tre olika typer av värdebegrepp bli aktuella; marknadsvärde, ekonomiskt värde och rättvisande-/verkligt värde.⁵¹

Marknadsvärde (fair market value) relaterar till det förväntade pris som en överlåtelse skulle ske till på en öppen och oreglerad marknad mellan en rationell säljare respektive rationell köpare. Vidare ska förutsättningarna vara sådana att båda parter har tillgång till likvärdig och relevant information och ingen tvångssituation föreligger.⁵²

Ekonomiskt värde (Investment value) åsyftar till värdet av själva ägandet med hänsyn till en parts rådande situation. Det vill säga de förhållanden som läggs till i bedömningen av de faktorerna som avser marknadsvärdebedömning för en specifik part. Det kan vara förhållanden som synergieffekter, skatte- finansieringssituation.⁵³

Rättvisande-/Verkligt värde (fair value) är begrepp som ligger nära ”marknadsvärde”, där just termen verkligt värde ofta återfinns i värderingssammanhang, bland annat i lagtext och förarbeten. Innebörden av de båda är den samma och syftar till att fastställa det pris man skulle få för en tillgång vid ”normal” försäljning, minus försäljningskostnader.⁵⁴ Inom redovisning brukar termen nettoförsäljningsvärde användas för att beskriva rättvist/verkligt värde.⁵⁵

5.2 Fastställande av verksamhetsvärdet

Med värde definierat som i förgående avsnitt, d.v.s. i ekonomiska och monetära termer, måste ett antal grundläggande förutsättningar fastställas. Ett företag eller en

50 Örlings PwC,Företagsvärdering - översikt av området baserat på erfarenhet, s. 5

51 A a, s. 7

52 Ibid

53 Ibid

54 Ibid

55 Björn Lundén Information: http://www.blinfo.se

(20)

16

verksamhet har inget självständigt värde utan det är äganderätten till aktier eller till en rörelse som har ett värde. Vad som står som föremål för värdering, dvs. objektet, måste preciseras.⁵⁶

Objektet för värdering kan exempelvis vara;⁵⁷ Samtliga aktier i ett bolag

En definierad aktiepost

Andelar i handelsbolag, kommanditbolag, eller ekonomisk förening Äganderätten till en rörelseverksamhet, dvs. operativt kapital⁵⁸

En rörelse kan motsvara hela eller delar av den verksamhet som bedrivs inom ramen för ett aktiebolag, en ekonomisk förening, ett handelsbolag, en stiftelse, ett affärsverk, eller en myndighet

Vidare är tidpunkten för värderingen av central betydelse och måste klart definieras.

Värdetidpunkten fastställer det datum till vilket förutsättningarna för värderingen refererar till. En värdering ska således följas av en analys om avkastningskrav och framtida förväntningar m.m. per detta datum. Tidpunktens centrala betydelse beror på dess inverkan på värdet. Information som tillkommer efter en bestämd tidpunkt kan påverka förutsättningar och således värdet. Med objekt och tidpunkt fastställt måste även syftet med överlåtelsen klargöras. I vissa fall kan det även vara fråga om likvidation, utförsäljning eller styckning av hela eller delar av verksamheten. Men de flesta företagsvärderingar grundas dock på ett antagande att verksamheten ska fortsätta att bedrivas. Denna typ företag brukar kallas ”going consern”, dvs. det finns inget som talar för nedläggning. När det rör sig om utförsäljning, styckning eller likvidation måste de medförande förutsättningar räknas med i värderingen, exempelvis kostnader för personal avveckling m.m.⁵⁹

Enligt internationella överenskommelser ska börsnoterade företag sedan 2005 redovisa enligt IFRS/IAS.⁶⁰ Dessa överenskommelser är ett resultat av att redovisningen av tillgångar i allt större utsträckning baseras på marknadsvärdet istället för som tidigare anskaffningsvärdet. Rekommendationerna föreskriver bland annat striktare än innan att köparen av en verksamhet ska marknadsvärdera förvärvade tillgångar separat vid förvärvstidpunkten, där inte bara tillgångar som återfanns i balansräkningen vid tidpunkten av förvärvet ska inkluderas utan även de till dess ej bokförda tillgångar, materiella så väll immateriella. Värderingen av immateriella tillgångar kan vara mycket komplext och ibland även svåra att identifiera. Därför krävs ofta en värderingsspecialist med god kännedom om redovisningsreglerna. Beträffande nedskrivningar av tillgångar ska det enligt rekommendationerna nedskrivningstest genomföras för varje enskild tillgång vid antydan av behov. Ett nedskrivningstest sker genom att tillgångarnas återvinningsvärde uppskattas. Vilket är det högsta nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. När en verksamhet förvärvas till ett högre pris än vad som framgår av

57 Ibid

58 Materiella och immateriella anläggningstillgångar plus netto rörelsekapital. Kallas även i värderingsammanhang för ”inkråm”

59 Örlings PwC,Företagsvärdering - översikt av området baserat på erfarenhet, s. 9-ff

60 EU:s Webbportal, EG nr 1606/2002, om tillämpning av internationella redovisningsstandarder:

http://europa.eu

(21)

17

det bokförda värdet av verksamhetens egna kapital⁶¹ brukar betecknas goodwill. Vad som utgör goodwill varierar men är i regel värden som inte vanligtvis uppkommer som tillgångar i redovisningen, så som know-how, varumärkets värde, inarbetad kundkrets m.m. Goodwill ska fördelas ut på de affärsenheterna vilket övervärdena tillhör och innebär såldes att en värdering av varje affärsenhet där skillnaden mellan det bedömda värdet och det redovisade värdet räknas som goodwill för enheten. Nedskrivningstest av goodwill, och andra tillgångar som bedöms ha obestämd livslängd, ska ske årligen eller vid indikation på nedskrivningsbehov.⁶²

5.2.1 Verksamhet- och finansiell analys

Inför en värdering måste även en genomgripande analys av verksamheten, dess historiska finansiella utveckling och dess omvärld genomföras. Precisionen en sådan analys är avgörande för utgången av värderingen, då den lägger grunden för bedömningen av verksamhetens framtida utveckling, finansiellställning och risksituation. Vidare krävs även ofta en jämförandeanalys med andra företag av bedriver likartad verksamhet för att kunna bedöma framtidsutsikterna för den verksamhet som värderas. En analys av verksamheten bör innefatta områden som följer av tabellen nedan. Detta så att en s.k. SWOT- Analys (Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Hot) kan göras.⁶³

Interna och Externa analysområden⁶⁴

Områden Exempel

Affärsidé, Strategi och Mål

Ägarstruktur Förteckning över ägarstruktur, bolagsordning och aktieägaravtal, villkor för emitterade finansiella instrument

Organisation Operativa och legala strukturer

Personal Nyckelpersoner, personal strukturer, personalomsättning och rekryteringssituation

Produkter och tjänster Andel av intäkter på produkt- eller produktgrupp/tjänst, försäljningsutveckling och marginaler, forskning och utveckling

Produktionsutrustning och

produktionsprocesser Produktionsflöden, investeringssituation, kapacitetsutnyttjande

Leverantörer Befintliga leverantörer och dessas andel av företagets inköp, tillgång till alternativa leverantörer

Kunder Bearbetade marknader och marknadsandelar, kundstruktur, stabilitet

Marknadsutveckling Historisk och förväntad marknadstillväxt,

efterfrågedrivande förhållanden, konkurrenter och deras strategiska position, avgörande konkurrensfaktorer Legala frågor och avtal För verksamheten väsentliga avtal vad avser bl.a.

avtalstider, volymåtagande, prisklausuler etc., pågående tvister, legala eller miljömässiga restriktioner för verksamheten

61 Eget kapital = skillnaden mellan tillgångar och skulder

63 A a, s. 13-f

64 Ibid

(22)

18

Den finansiella analysen av verksamheten brukar normalt utgå från en sammanställning av resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys samt nyckeltal. Analysen granskar med en historisk tillbakablick, vanligtvis med en period på ungefär fem år, hur den finansiella utvecklingen varit. Ofta brukar vissa justeringar behövas göras tillsammans med analyser av finansiella frågor som inte framkommer i räkenskaperna, som exempelvis skattesituation.⁶⁵

5.3 Värdets förhållande till priset

Det avtalade priset för en verksamhet vid en övergång är ett förhandlingsreslutet och en del av den totala överenskommelsen om vilkor för överlåtelsen av verksamheten mellan parterna. Det är därför inte ovanligt att priset vid en verksamhetsöverlåtelse ofta avviker från det bedömda marknadsvärdet. Vägen från ett bedömt marknadsvärde till ett avtalat pris kan illustreras enligt modellen nedan.⁶⁶

Marknadsvärde – Marknadspris

Det ekonomiska värdet i modellen brukar även kallas det ”kritiska värdet”, då den i regel motsvara det högsta priset en köpare är beredd att betala respektive det lägsta priset säljaren är beredd att sälja till. I regel finns det goda förutsättningar att få till ett överenskommelse när köparens ekonomiska värde är högre än säljarens.⁶⁷

65 Örlings PwC, Företagsvärdering - översikt av området baserat på erfarenhet, s. 15

66 A a, s. 9

67 Ibid

(23)

19 5.4 Metoder för företagsvärdering

Det finns i princip tre vedertagna och accepterad värderingsmetoderna inom företag/

verksamhetsvärdering, det är avkastningsvärdering, relativvärdering (jämförande värdering) samt substansvärdering. Valet av metod styrs av syftet med värderingen.

Dessutom finns det varianter av de ovan nämnda och det är inte ovanligt att metoderna används parallellt med varandra för att ge ett så tillförlitligt underlag och rättvis helhetsbild av verksamheten som möjligt.⁶⁸ Komplexiteten med de olika metoderna varierar och det finns olika för- och nackdelarna med metoderna.⁶⁹

5.4.1 Avkastningsvärdering

En avkastningsvärdering syftar till att bedöma verksamhetens värde genom att prognostisera den framtiden avkastningen och sedan diskontera den till ett nuvärde med tillämpning av en kalkylränta som avspeglar kapitalkostnaden. I värderingen bortser man alltså från värdet på enskilda tillgångar och skulder och fokuserar istället på de värden som skapas av dessa tillgångar och skulder. Det finns en mängd olika tekniker av avkastningsvärdering, där skillnaden består i vad som används som definition på avkastning och avkastningskravet. Vanliga tekniker är; avkastning baserad på kassaflöde (DCF- teknik, Discounted Cash Flow), resultatet och utdelningar.⁷⁰ Avkastningsvärdering används framför allt i kunskapsintensiva verksamheter, där tillgångar som vanligtvis presenteras i balansräkningen är små och där vinster mer baseras på personalen, marknaden, affärsidén eller något annat som inte åskådliggörs av balansräkningen. Fördelen med avkastningsmetoden är att den i princip fungerar på alla typer av verksamhetsformer och branscher. Då metoden oberoende av tillgångar i verksamheten ger ett värde baserat på avkastning, något som vanligtvis en förvärvare av en verksamhet är ute efter, så anses metoden största fördel vara dess fokus på verksamheten värdeskapande. Denna fördel är också kanske den största nackdel, nämligen att metoden inte är tillämplig på en verksamhet som går med förlust. Andra nackdelar är att metoden är relativt komplicerad och har stort inslag av osäkerhet.

Denna osäkerhet beror på att metoden grundar sig på antaganden och gissningar om så väl den framtida avkastning som den uppskattade kalkylräntan. En liten justering av procentenheten av kalkylräntan kan ge stora utslag på värdet.⁷¹

5.4.2 Relativvärdering

En relativvärdering, även ofta kallad jämförande värdering, syftar till att bedöma verksamhetens värde utifrån jämförbara verksamheter eller tidigare överlåtelser av liknande verksamheter. Beträffande marknadsnoterade bolag burkar prissättningen av aktier i jämförbara marknadsnoterade bolag eller kända transaktioner vid överlåtelser av aktier användas som utgångspunkt. Jämförelserna sker ofta med hjälp värderingsmultiplar som exempelvis P/E-tal (värde på eget kapital i förhållande till resultat efter skatt), P/BV-tal (värde på eget kapital i förhållande till redovisat eget kapital), EV/S (värde på operativt kapital i förhållande till omsättning) m.m.⁷² Den komparativa jämförelsen utgår alltså från vad som betalas för andra verksamheter i samma bransch, storlek och läge. Metoden används vanligen när ingen av de andra

68 Örlings PwC, Företagsvärdering - översikt av området baserat på erfarenhet, s. 19

69 Lundén. B, Ohlsson. G, Värderingsmetoder: http://www.blinfo.se

70 Örlings PwC, Företagsvärdering- översikt av området baserat på erfarenhet, s. 20-ff

72 Örlings PwC, Företagsvärdering - översikt av området baserat på erfarenhet, s. 33-f

(24)

20

metoderna kan ge ett rättvist värde. Fördelen med relativvärdering är osäkerhetsmomenten av gissningar och antaganden om framtida förhållanden undviks och att den ofta ger relativt rättvisande värde i fall man hittar ett lämpligt jämförelseobjekt. Den största nackdelen är dock just att det i vissa fall kan vara svårt att hitta jämförbara objekt. Metoden fungerar bäst på områden där överlåtelser är en relativt vanligt företeelse, exempelvis butiker och kiosker etc. och är därmed kanske mindre lämplig på områden där överlåtelser är en sällsynt företeelse.⁷³

5.4.3 Substansvärdering

En substansvärdering syftar till att bedöma verksamhetens värde utifrån verksamhetens balansräkning med sikte på skillnaden mellan tillgångar och skulder, dvs. eget kapital. Det egna kapitalet justeras med hänsyn till potentiella skillnader mellan bokförda värden och bedömda marknadsvärden av tillgångarna och skulderna.

Om skulderna och avsättningarna efter justeringar är större än tillgångarna finns det ingen anledning att fullfölja värderingen med denna metod. En substansvärdering är enkel att göra och är inte så resurskrävande, därför är det vanligt att man inför en värderingsprocess börjar med att upprätta en sådan, inte för att definitivt använda resultatet som slutgiltigt värde, utan för att ha ett den som jämförandevärde.

Substansvärdering lämpar sig bäst för kapitalintensiva verksamheter, dvs. sådana där tillgångarna har stor betydelse för verksamheten. Verksamheter som fastighetsföretag, industrier, åkerier och skogsfastigheter m.m., där det är relativt enkelt att ta fram marknadsvärden på de enskilda tillgångarna, är exempel kapitalintensiva verksamheter där substansvärderingmetoden fungerar bra. När en verksamhets resultat efter justeringar är negativt blir givetvis avkastningsmetoden utesluten som alternativt. Då kan en substansvärdering även komma väll till pass för att uppskatta värdet trots förlusterna, som eventuellt är tillfälliga, i verksamheten. I sammanhang där verksamheten står inför en avveckling där tillgångar ska säljas ut är en substansvärdering den enda metod som är möjlig. Då ska tillgångar värderas till ett utförsäljningsvärde, även kallat ”slaktvärde”, istället för marknadsvärdet. Fördelar med en substansvärdering är att den enkel att genomföra, då den värderar de tillgångar och skulder som finns i företaget vid tidpunkten, och att det är få osäkerhetsmoment med antaganden och gissningar om framtida utfall. Den största nackdelen med metoden är att immateriella tillgångar kan vara svåra att värdera och kan gå förlorade i en substansvärdering. Immateriella tillgångar kan emellertid även vara lätta att identifiera och vara avskiljbara så att de kan överlåtas. Exempel på det skulle kunna vara patent, licensrättigheter, varumärke m.m. Sedan finns det dock immateriella tillgångar som är mer svåridentifierbara som exempelvis kundstock, leverantörer, image, fungerande organisation, nätverk, personal m.m. Det är dessa värden som är svåra att identifiera och svåra att få avskiljbara som brukar gemensamt kallas goodwillvärden.

Substansvärderingen tar inte med mervärden som verksamheten skapar genom sina tillgångar, och inte heller tar den hänsyn till de synergieffekter som skapas mellan olika tillgångar, utan behandlar varje tillgång enskilt.⁷⁴

74 Örlings PwC, Företagsvärdering - översikt av området baserat på erfarenhet, s. 32 samt Lundén B, Ohlsson G: http://www.blinfo.se