• No results found

Planering historia åk 9

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Planering historia åk 9"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Viktor Rydbergs samskola VT 2017

Planering historia åk 9

Förmågor som ska utvecklas

1. Historisk referensram

2. Tolka och kritiskt värdera källor 3. Historieanvändning

4. Begrepp

Centralt innehåll i fokus ( stoff ni möter i undervisningen)

Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid

1. Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.

2. Framväxten av det svenska välfärdssamhället.

3. Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige.

4. Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya maktförhållanden i världen.

5. FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).

6. Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.

7. Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.

Nyckelfrågor och historiska problem ( som ska lösas)

 Orsaker till och konsekvenser av kalla kriget.

 Orsaker till och konsekvenser av välfärdssamhällets framväxt.

 Varför blev det aldrig ett direkt krig mellan USA och Sovjet?

 Varför upphörde kalla kriget? Och vad hände sedan?

 Orsaker och konsekvenser av 9/11 (alltså terrordåden 11 september 2001).

 Hur var det att leva i öst respektive väst?

Kunskapskrav

Kunskapskrav: klicka här!

(2)

Viktor Rydbergs samskola VT 2017

Grovplanering

vecka Lektionsinnehåll Material

2 (2 lektioner) Introducerande uppgift – personer, händelser mm + film om kalla kriget

s. 253-280 3 (1 lektion) Kalla krigets två sidor – Öst- och Västblockets ideologier Genomgång 4 (3 lektioner) Nyckelfrågor: Orsaker till kalla kriget? Varför blev det

aldrig krig? (EU, FN och terrorbalansen) Vietnamkriget - När kalla kriget blev varmt!

s. 253-257, 258- 261, 270-271 5 (2 lektioner) Artefaktövning (prylar från kalla krigets dagar), Kalla

krigets slut (M. Gorbatjov

s. 276-280 6 (3 lektioner) historieanvändning? Världen efter kalla kriget. s. 333-337 (elfte

september)

7 (3 lektioner) Välfärdsstaten, att leva i Öst respektive väst Prov:

fredag 17/2

s. 300-305 (Sverige och välfärden)

8 (3 lektioner)Test: källkritik och historieanvändning fredag 24/2

Hur plugga och lära sig allt detta?

 Läs så att du ligger före undervisningen; anteckna viktiga begrepp, händelser och analyser kontinuerligt.

 Delta aktivt på lektionerna (sitt inte av tiden i klassrummet).

 Diskutera det du läser om i skolan hemma, t.ex. vid köksbordet.

 Repetera det vi gjort i skolan, t.ex. genom att berätta vad du lärt dig för en förälder, eller skriv en sammanfattning av vad du lärde dig på lektionen.

 Gör en plan för när och hur du ska plugga. Dela upp pluggandet i mindre delar.

 Gör listor med viktiga personer och begrepp.

 Gör en tidslinje med viktiga händelser – så att du får en bild av historien.

 Beställ ett förhör av en engagerad anhörig, t.ex. ”kolla att jag kan förklara de här begreppen”.

References

Related documents

Ju mer vi iklär oss denna roll, desto vikti- gare blir det att vi har bra metoder för bymobilisering, att vi vet vad för slags afghanskt civilsamhälle vi vill verka för, att

Enligt Norris och Inglehart (2019) finns det ett antal framstående upplevelser bland grupperna i fråga som reagerar negativt gentemot den progressiva utvecklingen. Dels uppfattas

(Den a v mötet antagna resolutio- nen återfinnes sid. Sedan långa tider tillbaka har myc- ket gjorts i vårt land för den manliga ungdomens högre

Riksdagsgruppen har, som bekant, upprepade gånger framfört denna frå- ga och partistyrelsen anser densamma vara a v allra största vikt. Därför till- låta vi oss,

att de icke utgöra något hiiider för de medborgerliga rättigheternas utövande. Allmän rösträtt med kvalifikationer, som inte varje individ kan uppnå, ä r ett

re kan mota eller tränga tillbaka. Den katolska kyrkan, alltid vaken när det gäller maktfrågor, har fått ögonen upp för att det är tid att taga hand om de katolska kvinnorna

Under färden möttes vi af en glad öfverraskning. Då det ej låtit sig göra för oss att mottaga den vänliga inbjudningen af Sundsvalls F. att stanna öfver där, hade flera af

dan anmälan blifvit gjord — anonymt eller blott antyd- ningsvis — har förhållandet ofördröjligen undersökts och beifrats, utan angifvandet af källan hvari- från