Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.

KUI

Tidning utgiven

Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.

MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket f o r en stor sak som en stor sak kan göra f-Or oss.

VI. ARG.

II

II

Nu.

Vi h a länge sett mot 1917 som ett för kvinnornas rös trä ttsfråga avgörande år. Denna riksdag är den sista i pe- rioden. Tiden är inne, d å vår friiga äntligen bör få en positiv lösning ef- ter sin långa riksdagshistoria I mot- satt fall s t i de svenska kvinnorna in- för utsikten tiil minst en ny sexirs- period, innan de kunna få genom röst- rätt utöva inflytande p i landets öden.

Men de svenska: rösträttskvinnorna vilja icke ens förutsätta denna senare möjlighet. De godtaga inga skä!, var- för de skulle få avslag och ännu en g i n g sättas på tillväxt. Ingen kan komma med det påståendet, att vårt lands ställning är sådan, att det i yttre eller inire avseende skulle löpa fara, om den svenska riksdagen sam- lade sig till en handling, som Dan- mark utan risk vågade under världs- kriget, och som för övrigt skulle st.4 i överensstämmelse med den allmänna tendensen ute i världen. Vidare, fra- sen om att kvinnorna inte h a med po- litik a t t skaffa borde ingen man, allra minst riksdagsman med känsla för lo- gik och ansvar, våga ta i sin mun, sedan de sista Arens erfarenheter s i tydligt vi- sat, hur politiken reglerar inte bara de stora linjerna i folkens liv utan ocksb dess detaljer, inte minst inom kvinnans gamla maktområde, hemmet. Det vore ett stort misstag a v de bestämmande att tro, att sammanhanget undgått kvinnorna själva. b e ha i mycket stor utsträckning dragit den konsekvensen av sina egna krigsirserfarenheter så,

att de vilja ha sin hand och sina repre- sentanter med, när det gäller besluten och inte mera blott inskränka sig till att ta befallningar och lyda.

Om det h ä r ovan sagda gäller i främsta rummet husmödrarna, så h a de självförsörjande för sin del en käns- la av a t t de i dessa den ekonomiska omvälvningens tider h a i bokstavlig mening livsintressen att bevaka. Mån- ga erfarenheter, såsom, för att ^ta ett färskt exempel, tillvägagåendet vid pensioneringen a v affärsanställda, då kvinnorna tillerkändes lägre pension än männen mot högre avgifter och den mycket tvivelaktiga fördelen av ti-

Vid årsskiftet.

i mörker sänkt nu l i g g e r land och vatten, och m i l l i o n e r s suekan hörs i natten,

och m i l l i o n e r sträcka sina händer

mot himlen upp f r å n alla jordens länder.

”Är måttet än ej rågat, världars Herre?”

I bävan f r å g a de, ”oeh stunda värre och värre dagar ä n for Dina trogna, v i l k a s o m fordom äro redobogna att verka for R ä t t f ä r d i g h e t e n s rike oeh se i varje människa en l i k e

med samma rätt till h i m l e n och till jorden, en varelse till Skaparns avbild vorden 1”

Ä n dröjer svaret. Men på himlen s t i g e r en ensam stjärna upp och s t i l l a viger det nya året in. I mörkret g l i m m a r dess svaga ljus, igenom nattens timmar.

Det dallrar f r a m en ton av s ä l l s a m tjusning, det sprider s i g allt klarare en l j u s n i n g

oeh sänker s i g till kvalda hjärtan ned.

H u g s v a l a n d e det viskar: FredT

,

H. Ph.

ligare pensionsålder, ha visat dem, att cvinnorna i kampen för tillvaron be- löva det fulla medborgarskapets rät- igheter. Och alla, husmödrar så väl

;om självförsörjande, mödrar, hustrur, rystrar, ha så starkt känt de utanför- ,tåendes vanmakt, n ä r det gällt landets ivsfråga: avgörandet om krig och ked, att d ä r u r ’ v ä x t en vilja till del- tktighet och d e t ’ icke en gång i en

>viss framtid, men nu.

N ä r nu folken i alla länder arbeta på ttt få i egna händer makten över sina iden för att kunna göra gällande sin Tilja till fred och broderskap, då ha de Folk, som i detta arbete t a sina kvinnor ned, fått ett krafttillskott, som icke can överskattas. Ty om den ställning rvinnornas flertal intar till kriget och ,ill freden och fredens organisation,

behöver man icke tvivla: de äro freds- vänner, och de skulle med glädje se möjligheten att kunna med sin kärlek till fosterlandet förena sin positiva fredsvilja.

U t s å : kvinnornas samfällda intres- sen peka mot en lösning a v rösträtts- frågan nu. Till de här ovan anförda skälen kommer ännu ett annat, vars stora psykolog.iska betydelse icke får förbises, nämligen det a t t Sverige icke får sätta sina kvinnor yttermera i ef- terhand i jämförelse med de andra t r e nordiska landen. Det är ingen fras, att en sådan. förödmjukelse skulle kännas smärtsamt och djupt a v otaliga sven- ska kvinnor. Inga ursäkter, intet smic- ker kunde bortfGklara faktum, att det- ta skulle betyda, att de svenska män- nen sätta mindre lit till sina kvinnor

Riksdagsman Daniel Pers- son i Tällberg

höll söndagen den 17 december p å in- bjudan av. Sorlänge-Stora Tuna F. K.

P. K. föredrag i borlange över ämnet:

”Kvinnans sociala och rättsliga ställ- ning i samhället.”

Talaren framhöll, att skälen mot kvinnans politiska rösträtt nu bli allt svagare, men att Första k a m a r - h ö - g e m s motstånd alltjämt tyckes svårt att övervinna. Men, yttrade tal., så visst som ljuset skall segra över mörk- ret, sanningen över lögnen, rättfärdig- heten över orlittfärdigheten, så visst skola kvinnorna nå fram till sin fulla meciborgarrki;t. Vissa ”politiska sömn- gkngare” ha anfört som skäl mot de svenska kvinnornas krav på rösträtt, att de visat för liten iver i sitt röst- rättsarbete. A andra sidan anse sam- m a motståndare, att de engelska kvin- norna gått för aggressivt till väga, och därför böra de ej ha rösträtt.

Talaren betonade, att de svenska kvin- norna genom sin storartade opinions- yttring i samband med rösträttspeti- tionen år 1914 tydligt visat, vad de ön- ska. Att de uppträda sansa.t och vär- digt ansåg talaren som ett bevis på att de äro mogna för deltagandet i det po- litiska livet. Många anse, att det är olämpligt att i dessa orostider fram- lägga kvinnornas krav på politisk ,

rösträtt och att över huvud taget söka genomföra politiska och sociala refor- mer. Häremot gjorde talaren den åsik- ten gällande, att orostiderna böra egga oss att arbeta för rättens och rättfär- dighetens seger. Vi böra under sådana tider stärka samhörighetskänslan ge- nom att gå in på de rättfärdighets- krav, som framställas såväl från män- nens som från kvinnornas sida. Forna tiders naiva uppfattning av kvinnans värde bestå vi nu ett medlidsamt löje.

Vi kunna vara förvissade om att -

några generationer framåt i tiden - ett sådant löje skall ägnas v å r tids rädsla för kvinnornas rösträttssträ- van. Sedan talaren redogjort för de reformer till kvinnans bästa, som ge- nomförts från 1850-talet, framhävdes vikten av a t t ej anse att tillräckligt än deras bröder i de andra länderna.

När nu avgörandet skall ske, ligger det i sista hand hos riksdagen. Men förvisso ha de svenska väljarna möj- ligheter att klargöra stämningen i lan- det till kvinnornas rösträttsfråga, och a t t därmed på ett fullt lojalt sätt in- fluera på utgången av det betydelseful- la beslutet.

2 R&3TR#TT F O B KUINXOB BOSTBÄTT FÖB KYILPLPOB

utkommer den 1 och 16 i var mllnad.

Redaktör: GURLI HEBTZMAR-ERICSON.

Redaktion och Expedition: 6 LästmakaregatanJ Rcdaktionstid : onsdag och lördag kl.' l/s3-J/94.

Expeditionen öppen vardagar U. 1 4 . Rikrtei 8600. Allm. tel. 14729.

TelegramaJress : Rösträtt, Stockholm.

Pne för 191 7 Kr. 1: 35.

W s n m m e r 6 öre.

För utlandet sker prennmeration antigen ge- nom posten eller genom insändande av 2 kr.

i postanvisning till tidningens expedition.

Prenumeration genom posten :

R ~ B T R R T T S B Y R Å N

6 Lästmakaregatan I, Stockholm Allm. tel. 147 29. Rikstel. 8600.

Öppen vardagar kl. 'In l-lh 5 e. m. -

L. K. P. R:s sekreterare träffas personligen kl. 1-3 e. m.

Socialdemokraterna kräva parti- motion om rösträtt för kvinnor.

Ett flertal arbetarekommuner ha till socialdemokratiska partistyrelsen in- lämnat motioner med hemställan om att partikongressen ville anmoda riks- dagsgruppen att ånyo i riksdagen väc- ka motion om kvinnornas medborgar- rätt. De arbetarekommuner, vilka in- sänt olika formulerade motioner med samma syfte äro: Arvikas, Billesholms, Furulunds, Göteborgs, Karlhamns, Rarlstads, Kjävlinges, Linköpings, Lunds, Luleå, Malmbergets, Malmö, Nynäshamns, Ronneby, Stockholms, Sundsvalls, Trelleborgs, Ystads och Örebro arbetarskommuner.

Sedan partistyrelsen tagit del a v mo- tionerna, har den tillställt kommuner- na följande utlåtande:

Riksdagsgruppen har, som bekant, upprepade gånger framfört denna frå- ga och partistyrelsen anser densamma vara a v allra största vikt. Därför till- låta vi oss, ehuru vi erfarit att riks- dagsgruppens förtroenderåd ändock haft för avsikt att förbereda motion i ämnet till Arets riksdag, hemställa att kongressen måtte understryka sakens betydelse genom att hemställa till riks- dagsgruppen a t t vid 1917 års riksdag förnya sin motion om politisk rösträtt och valbarhet för kvinnor.

Påminn medlemmarna i Eder före- ning samt Edra vänner och bekanta att å närmaste postkontor prenume- rera å Rösträtt för Kvinnor.

vunnits. Ännu återstå många och sto- ra orättvisor: en kvinna i statstjänst förlorar sin ordinarie befattning vid äktenskaps ingående, en kvinna erhål- ler lägre lön än en man för samma ar- bete o. s. v. Bland skäl mot kvinnornas politiska rösträtt har ofta anförts, att kvinnorna ej fullgöra värnplikt. Här- emot ville talaren framhålla som sin mening, att kvinnorna i sitt trägna arbete för hem och barn fullgöra er värnplikt så god som någon annan När kvinnorna få politisk rösträt skulle, enligt talarens mening, störrc enighet kunna. åstadkommas i arbete för fosterlandets väl.

Det intresseväckande föredraget mot togs a v den fulltaliga publiken med e1 kraftig applåd.

Sedan fröken Signe Fridholm upp läst ett a v Svenska sektionen a v in ternationella kvinnokommitteen föl varaktig fred utsänt upprop, framsa de fröken Yfreta Hjorth på ett för tjänstfullt sätt Heidenstams dikt Sån ger i kyrktornet. Några elever fråI Kommunala mellanskolan medverkadc under aftonen med sång.

Fernqvisfs Kappaffär

33

Drottninggatan

Stort Lager av in. o. utländska nyheter

33

i alla slags

DAMK.AI?POR,DR~~KTER&KJOLAR

till b'lliga bestämda priser. Obs.! Beställningsavdelning.

Vi? uppvisande av medlemskort i F. E. P. R. lämnas 6 % rabatt.

- E

De danska kvinnorna utöva sin riisträtt,

N k r a Ögonblicksbilder fr8n Köpenhamn den 14 december 1916.

Första intrycket.

E n politiskt omyndig svenska, som ,orsdagen den 14 december begett sig iver sundet för att med egna ögon kon- statera vad det för de danska kvinnor- la betydde att nyss ha blivit politiskt Iullmyndiga och nu för första gången stA i begrepp att använda sin rösträtt, iäntade att finna någonting alldeles

;ärskilt över Köpenhamns yttre habi- ,us den dagen, sol och klar himmel - rarför icke en vacker dag bland alla le många kulna och grå! - flaggor i opp h ä r och var, något visst festligt iögtidligt åtminstone över kvinnorna.

Men hon misstog sig. Himlen var mu- en, och bitande råkall v a r dagen, kvin- iornas första väljardag. Av glad hög- idlighet icke ett spår - i dct yttre.

Nu låg det för kvinnornas del något tlldeles speciellt i den omständighe- ,en, a t t de första gången fingo utöva

;in rösträtt vid ett referendum och ej rid ett politiskt val. Saken gällde som iekant försäljning eller icke av de dan- ska västindiska öarna. E n dylik folk- )mröstning saknar j u i det stora hela

?tt politiskt vals starka personliga bit- erhet motståndare emellan och den ikiftande mångfalden a v synpunkter, rilket allt gör striden hirdare, hän- iynslösare och händelsernas gång mera ipännande. Någon märkbarare hets- stämning låg i varje fall icke över Kö- )enhamn den 14 december. Visserligen itodo sandwichmän vid alla vallokaler, log böljade trafiken på huvudgatorna ivligare än vanligt, och sannerligen Ag inte huvudstaden mot aftonen rätt )städad u t med sina massor a v flyg- ilad och upprop på trottoarer och i -ännstenar, men på det hela taget var stämningen lugn och värdig och präg- ad a v detta oförlikneliga danska ge- nyt, som vi svenskar genast lägga närke till och tycka om, ehuru - eller ranske just emedan - det är så him- nelsvitt oli'xa v å r t eget.

På biltur genom staden.

Mitt första åtgörande var helt na- xrligt a t t söka sammanträffa med nå- :on a v de ledande socialt och politiskt ntresserade kvinnorna för att a v dem x f a r a något om kvinnornas hållnins

)å denna deras första rösträttsdag. J a p lppsökte redaktionssekreteraren i tid- ningen "Kvinden og Samfundet", frö.

ken Thora Daugaard och kom upp pB den lilla låga, gammaldags trevliga re- daktionslokalen i en lycklig stund Fröken Daugaard stod just i begrepy a t t företaga en bilexpedition till en del a v valställena i avsikt att ordna och övervaka utdelningen a v ett upp.

rop med motto "Retferd fremfor Magt' och erbjöd mig a t t göra sällskap.

F ö r mig blev denna hiltur ett ovän.

tat och kärkommet tillfälle att på nära håll få studera ett referendum och

kvinnornas deltagande i detsamir med den nyförvärvade rösträtten.

Min första fråga till fröken Da1 gaard ljöd:

- Vet man något om h u r kvinnorc komma att rösta?

-.Nej, det är omöjligt att beräkn De bilda intet block, många komma si kert att rösta nej och andra rösta j även n ä r deras familj i övrigt hyst andra åsikter. Man kan intet förutsr:

härvidlag.

Propaganda bland Icvinnorna.

H a r det agiterats mycket bland kvii norna, undrade jag vidare.

- Aj,, sade fröken Daugaard, di kan man icke neka till. De konservi tiva kretsarna, som i stort sett äi emot försäljningen, söka inverka I:

kvinnorna och räkna på god hjälp frå deras håll.

Att så också v a r förhållandet fick ja bekräftelse på litet senare, d å en lite lapp med "Fritjof Nansen om ösa get" stacks i min hand. Den store nor mannen varnar, om än i anspråkslöi försiktiga ordalag, mot försäljninge, Vid nästa gathörn räckes mig ett n:

got större plakat med utförliga motiv1 ringar för a t t det i alla avseenden VE

bäst att rösta mot. På rådhusplatse Kjordes en sista vädjan. E n ynglin bar på en stång följande upprop:

Danske Kvinder!

Under ejendommelige Forhold kaldes för förste Gang til Stemmeurnen. Minist riet opforder Jer til at stemme for at a hende en Del af vort Fadreland, en Kolor vi har ejet i et kvart Aartusinde.

Vi Kvinder kan og maa forhindre det Rak. Er öerne först salgt, faas de aldr tilbage, og vor förste Afstemning skal ikl have til Fölge, at Dannebrog maa strygg over dansk jord. Vi nedlagger Indsigelc rlerimod og opfordrer alle danske Kvindi til at stemme mod Salget af Dansk Ves indien den 14 december.

S e t X ved Nej!

V i d vallokalerna.

Staden v a r med anledning av rös ningen uppdelad i 24 distrikt, vart oc

stt med sin vallokal, vanligen en foll skola. Här sorterades de röstande y terlinare i olika våningar efter bol stavsordning.

Medan bilen höll några ögonblil stego vi ur. Sandwichmän, poliser, gl da och nyfjkna folkskoleharn, som få qig t r e dagars extra skollov - det v ventligen vad som först föll i öcrone De röstande vor0 e j överväldigani många. Men så befunno vi oss ock

n u i utkanterna, vars röstberättipac +il1 största delen ej ekonomiskt ober Pnde, vor0 a v sitt arbete förhindra(

att rösta denna tid på dagen.

Nästa folkskola. Ungefär samma s y kanske litet livligare dock.

Sveriges äidsta, storsta o. bä

8m-B. JOHN V, LOFGBEN _&

Siden-& Ylle-Klädningstygi

BIL.^. 4 zs

Fre$sgatan

N:R 1

-

Vi närma oss stadens centralare de- ar. Här råder trängsel vid vallokaler- las ingångar. Och kvinnorna? Man ick det bestämda intrycket, att de vor0 ninst lika ivriga som männen att be- :agna sin rösträtt, ty vid så gott som tlla vallokaler vor0 de i avgjord majo- -itet. Frampå eftermiddagen l ä r för- iållandet ^å vissa håll varit omvänt, i let att männen d å i stora skaror ström- riat till från fabrikerna.

Tillströmningen blir allt livligare.

Eleganta damer i pälsverk och siden romma sida vid sida med "husassister"

?Iler bleka kontorsflickor, som ha brått ttt komma tillbaka till sitt arbete.

Jamla, vänliga gummor, som väl inte rågat sig u t på mången god d a g under ie senaste månaderna, stappla fram, jomliga stödjande sig på käppar. an- ira arm i arm med någon yngre led- sagarinna. Alla ha de samma mål. alla

;kola de "stemme" för första gången.

Stämningen bland kvinnorna.

Det hade sitt stora intresse a t t när- nare studera ansiktsuttrycket hos de nånga röstande kvinnorna, när vi vid

?tt a v valställena nödgades göra ett ängre uppehåll. Den prägel a v högtid- ig glädje, som Köpenhamns den dagen rråa och olustiga fysionomi sannerli- ren icke bjöd på, fanns den månne icke lär, i kvinnornas hållning, i deras iliclrar? Jo, förvisso fanns den hos nånga. E n del sökte se obesvärade ut, i?ir de med säkra steg gingo mot in- rånpen med ett fast beslut i sinnet att

-iista så och så, andra kommo litet för- iiget leende, åter andra med ett nytt :jälvmedvetande i uttrycket, ett skim- ner i ögonen, som lät förstå, a t t de lenna dag dock kände sig stå inför en

;tor upplevelse. Så kände också den illfälliga besökaren från grannlandet,

;om icke kunde återhItlla en stilla an- h a n över hur länge de svenska kvin- iorna ännu hade att vandra, innan de :todo där deras danska systrar nu be- inna sig.

Så kände också den i kvinnosakskret- :ar välbekanta skolköksinspelitrisen

%öken Eline Hansen, som jag träffade vimlet på rådhusplatsen, medan nå- rot av valdagens yra slutligen tycktes rripa litet v a r h ä r i händelsernas irännpunkt. Vi stodo båda och stirra- le uppåt "Politikens" båda väldiga 'Valatermometrar", vars röda och blå v m e l a r e mer eller mindre haqtigt ste- ro till väders, allteftersom siffror från :ammanräkningen anlände.

- Hiir känns det i dag, fröken Han- :en? ljöd min något triviala fråga.

Hon vände sig om och såg mig i ögo- len.

- Stort, sade hon enkelt och allvar- igt.

Elsa Alkman.

Nya landvinningar.

På initiativ a v fröken Emma Aulin

?ildades den 12 december Husums F.

R. P. R. i Angermanland. Den räknar 16 medlemmar och ordförande och cen-

;ralstyrelsemedlem ä r f r u Mimmi Pjer- Vid Skaraborgs länsförbunds års- möte i Vara bildades Vara F. K. P.

R. med 32 medlemmar och fröken Eb- ba Wickman som ordförande.

rou.

Nya stadsfullmäktige.

I Pilipstad: fröken Ottilia Marin 0111-

vald på de frisinnades iista.

I Stockholm: fröken Anna Johans- son nyvald a v socialdemokraterna.

(Fyllnadsval).

I Sölvesborg: fröken Ebba Hultqvist omvald på de frisinnades lista.

I Ängelholm: fröken Carin Nilsson nyvald på de moderatas lista.

I Östhammar fröken Signe Jacobson nyvald på de frisinnades och nykter- hetsvännernas lista.

--"- _._ _,.

-

N:R 1

Elna Persson

50 år.

E n a v Lunds F. K. P. R:s mest var derade styrelsemedlemmar, ett kraf tigt stöd för föreningen allt sedan hol för många år tillbaka inträdde i sty relsen, ledamoten i stadsfullmäktige Lund, Elna Persson, fyllde sitt femtion de år nyårsafton 1916. Strängt bundei av sitt arbete - hennes yrke i det bor gerliga livet är affärsinnehavarens, ocl hon expedierar i egen person kunder na i sin mönstergillt skötta linneaffä.

- har Elna Persson likväl funnit tic att vara en verksam medlem av sty relserna för Lunds F. K. P. R. och lo kalkretsen av Fredrika-Bremer-Förbun det. Sedan fyra år tillbaka sitter ho1 även bland Lunds stadsfullmäktige, u r sprungligen invald som den moderat8 eller borgerliga på en kvinnornas eger lista, nyss återvald av det borgerligt partiet.

Elna Perssons sällsynt klara huvud sakliga reda och sunda omdöme mär ker snart var och en, som kommer i nå gon beröring med henne, likaså henne!

omutliga rättskänsla, och länge behö ver man ej känna henne för a t t ocksi möta det varma hjärtelaget och der godlynta humorn. ”Kärv i skick, me1 vek i sinne”, så karakteriserar er skånsk poet skåningen. Något av den na yttre kärvhet och mycket av denn2 inre vekhet utmärker Elna Persson som för mig - själv född och uppfödc i Skåne av icke skånska föräldrar - står som en fullödig representant föl det allra bästa av skånsk art, vederhäf tigheten själv.

Många otvetydiga vittnesbörd bl. a en rad av förtroendeuppdrag tala on att Elna Persson gjort sig lika värde.

rad av sina kamrater inom stadsfull, mäktige som förut i F. K. P. R. ock Fredri ka-Bremer-Förbundet. Det kar utan överdrift sägas, att hon är en ax de mest allmänt kända av Lunds med, borgare. Från de inflytelserika herrar som passa på att tala kommunalpolitik med fröken Persson, medan de köpa kragar och näsdukar a v henne, till dc i sina intressen hotade lärarinnorna j

en nyligen med staden inkorporerad stadsdel, vilkas förespråkare fröker Persson med framgång var i stadsfull.

mäktige - alla känna Elna Persson och vad bättre är, det ä r genom siti arbete, sin verksamhet, som hon är så känd.

Hjärtliga lyckönskningar gingo till henne på femtioårsdagen.

H . B.

-

Nya toner?

Allmänna Valmansförbundet har j

dagarna utgivit Politisk årsbok 1916.

en sammanfattning över vad sig i ri- ket tilldragit under sist förflutna år.

E t t kapitel ä r här aven ägnat å t Kvin- norna och rösträtten, som fått en an- märkningsvärt opartisk och verkligt saklig framställning med återgivande in extenso a v sista centralstyrelsemö- tets skrivelse till regeringen, samt de resolutioner, som fattats såväl vid cen- tralstyrelsemötet som vid sommarmö- tet i Strängnäs och på Birgittadagen den 7 oktober. Författaren bifogar själv den anmärkningen, a t t ”vad man än må säga om kvinnornas rösträttsrö- relse, obestridligt är, a t t dcn skötes med hänförelse, kraft och uthållighet”.

Idunpriset

€ör år 1917 h a r tilldelats fröken Signe Hebbe, den framstående lärarinnan i scenisk aktion, sång och plastik.

Pd grund a v L. K. P. R:s centralsty- relsemöte inställes Stockholms F . El.

P . R:s månadssamkväm i _januari.

BOSTRATT FOB KPIHHOB ³

Zur ZängeZ

Bet lyser i öster ett flammande Gus, i purpur går Nyårets tecken.

Ben gryende dagen ur blodbestänkt hus sig reser - i fladdrande vecken,

s o m h ö r j , hans skepnad, är h å l vid hål!

Ben f2uckade ntanteln har fått vad d e n tål.

Bet suckar ur jorden, det kvider ur hav mån-Qt usen de hädangångna,

son& offrat vart löfte livet d e m ..av och ta$its av d ö d e n fångna.

- Be ropande andarnas röster oss n d :

”’Zur lälzge, har länge, skal4 vreden bestda”

Z u r Zänge skall växa i gnistrande hat de stridandes bittra smärta.

Z u r länge skall näras av småaktigt gnat

d e passioas skrantpna hjärta ?

Be där som p d austdnd döma och se, men borde om nåd för sin blindhet be!

Bär gal ej hane, där gror e j strå, där striden i vanvett välver.

Hen ständigt farnyade tiderna gå och d e n trastga marken skäluer!

Var man som kan hålla till sikt ett gevär, som kan dö för sitt land, han är med, han är här.

Och hemma, där åldrin-g och arbetsför lärt stava p å samma saga.

Bär ges inga gråtande, frukfande mör e j mödrar som bävande klaga.

Bär finnes blott kvinnor i oräknat tal, som tysta stå ut med sitt bräddade kual.

Be sträva med modiga ögons ve, med tunderna samrrian bitna

att hålla riken tillsamman och ge av kratter, ty’ än förslitna -

Fast år och dag till det ytterstas gräns de smakat hwr lidandets tuktan kärm I kvinnor som burit och bära just pti hernfrontens tunga plåga,

s o m tärts av det ondas hetsande dust I ha’ pröoats över förmåga. - -

Bemonernas grepp är fast och hcirt och lossnandet - synes olösli-gt suårt.

Sivisat världen vad kvinnoarm har mäktat, utan att svika -

skall Ituinnotanken, ömsint och varm för s i n slutli-ga u p p g i f t vika?

6äg, är det från Br, I som lidit mest, s o m lösenordet gar ut härnäst?

9Vär ,Tyårets klocka ringer p å n y t t - om ett år - över hjältar som sova!

3 a ’ folken sin innersta maning l y t t ? O m så - ma väl kvinnorna velat först och stillat sin ezen och tidens törst!

Ben stämma männen e j kännas vid, när d e t helas välfärd det gäller!

Ni5 d e n trän@ igenom slaktning och strid till dess krigaren vapnet fäller.

iMa det euizt kvinnligas röst bli spord i försoningens tändande Gudaord.

’ S a r jorden fått fredens gåva?

Ur bokmarknaden.

VAR TID. Arsbok utgiven a v Samfun- det de nio. Albert Bonniers förlag.

251 sid. Pris 10 kr.

Det är ett vackert och värdefullt ar- bete Samfundet de nio, förvaltarna a v Lotten von K r e m e r s testamente, ut- givit med sin första årsbok, bland vil- kas medarbetare äro att räkna flera a v våra främsta författare. Visserligen motsvarar denna årsbok inte Lotten von K r e m e r s tanke på en tidskrift, som i viss mån skulle utgöra en fort- sättning a v hennes egen och upptaga dess namn, ty ensamt det höga priset å publikationen omöjliggör dess sprid- ning i vidare kretsar. Som den nu fö- religger, i en synnerligen tilltalande utstyrsel och med en text a v rikhal- tigt värde, utgör den emellertid en bok, som det är ett nöje a t t äga, och den originaletsning av Ernst Norlind, som medföljer, bidrar icke ringa till dess konstnärliga värde. Selma Lagerlöf har skrivit en stämningsfull skildring

€tachels gråt och Ellen Key om Möd- rarnas bönegång. Att flertalet artik- l a r färgats av den tungsinthet som vi- lar över tiden är j u helt naturligt, och de båda nämnda författarinnornas bi- drag äro en utlösning för mycket, som nu rör sig i människornas och särskilt i kvinnornas hjärtan. Av stort intres- se är Erik Hedens essay U r Aischylos’

id6värld samt de bidrag i bunden form, som lämnats av bland andra Bertel Gripenberg, Fredrik Vetterlund och Anders Österling.

Det är j u helt naturligt a t t de stora frågor, Kvinnofrågan och Fredsfrå- gan, vilka lågo Lotten von K m m e r så varmt om hjärtat skulle få sin givna plats i årsskriften. Det förefaller en smula egendomligt att samfundet i för- ordet reserverar sig för de meningar, vilka i dessa frågor uttalas, dii det j u får betraktas som hart när orimligt a t t de nio medlemmarna i styrelsen skulle kunna tycka och tänka alldeles detsamma vare sig i dessa eller i andra av dagens ^så skiftande och brännande frågor.

Det måste betraktas som synnerligen lyckosamt att kvinnofrågan och dess behandling blivit lagd i så ömma och pietetsfulla händer som Ann Margret Kolmgrens. Själv var hon Lotten von Krmuers mångåriga vän och således även i den egenskapen självskriven a t t ha yttranderätt i den första årsboken.

Fru Holmgren har helt anpsåkslöst kallat sin artikel Några ord om kvin- nofrågan och kvinnorörelsen i Sverige under Lotten von K r s m e r s tid, men i lessa ord har hon givit en fyllig, all- sidig och omfattande skildring a v kvinnorörelsen från dess första upp- rinnelse allt intill våra dagar. Vi få följa fröet från dess första nedsänkan- l e i jorden och vi f å bevittna dess växt il1 den stora förgrening, som nu bär iamnet Landsföreningen för kvinnans

?elitiska rösträtt. Vi, som tycka a t t ut- vecklingens hjul rubbar sig så mödo- samt genom tiden, ha den allra största iytta av en &dan blick tillbaka, ty 1% först förstår man, h u r fort det i själva verket gått, och vilka jättetag rvinnorna redan tagit i sin egen ut- reckling.

Ann Margret Holmgren är ju ännu ned sitt vita hår och sitt spänstiga

;inne ung bland de unga, men före- Faller det inte som om det vore hundra ir sedan hon som ung, rodnande flicka, xppfylld a v beundran för mannens iverlägsenbet, i en akademisk krets rttrade, att hon inte trodde a t t flickor runde idka så svåra studier att de )orde få ta studentexamen, ty man- iens hjärna vore nog helt annorlunda )eskaffad än kvinnans.

Ligger det inte en hel tidsålder mel- a n nu och då’t

E t t sådant ämne som kvinnofrågans itveckling kunde lätteligen .ha gjorts il1 ett torrt och en smula tråkigt refe-

,