1
Boendestödjaren är sin egen lyckas smed
En studie om boendestödjarens kontextuella lärande för sitt reella
handlingsutrymme
Gisela Bergqvist
Självständigt arbete – Pedagogik GR (C), Pedagogik, 30 hp Huvudområde: Pedagogik
Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: HT 2020
Examinator: Jimmy Jaldemark Handledare: Catharina Höijer
Kurskod/registreringsnummer: PE014G/T3061
2
Förord
Denna studie har varit viktig för mig ur flera synpunkter. Ena synpunkten är utifrån mitt arbete som boendestödjare, där jag själv tampats med att förstå det handlingsutrymmet som finns, både det objektiva subjektiva och reella. Dessa frågor har jag och mina kollegor diskuterat, tillsammans med vilka förutsättningarna som behövs för ett handlingsutrymme. Jag vill tacka mina kollegor för alla givande diskussioner och för den tid som ni gett mig för att kunna slutföra uppsatsarbetet. Den andra synpunkten är förkovrandet i sig, att utbilda sig i ett ämne som är intressant och att få studera det djupare och djupare. Vilket i sig ger mer och mer frågor som man vill ha svar på. I denna process är jag väldigt tacksam för alla de råd jag har fått från min handledare Catherina Höijer och alla mina studiekamrater. Jag vill även tacka alla respondenter som ville delta i enkäten, utan er hade denna studie inte blivit möjlig. Även om jag har tyckt att den största delen av tiden för uppsatsskrivandet har varit intressant och roligt, så hade jag ändå aldrig klarat det utan det peppande som Bengt, Nathanael, Sebastian och Alexsander har givit. Ni har förutom servat mig med mat och dryck, peppat mig och aldrig slutat tro på mig.
3
Abstrakt
Som offentlig arbetare inom välfärdssektorn under en kommunal styrning arbetar boendestödjare i organisationer, vilka har mål som grundar sig på lagar, regler och riktlinjer. Boendestödjaren förväntas hålla sig inom dessa ramar i sitt uppdrag samtidigt som de ska se till kundens individuella situation och behov. I detta behövs en helhetssyn där beslut bör fattas så nära kunden som möjligt och där medarbetares kunskap och erfarenhet tas tillvara. Studien fokuserar på vilka faktorer som formar boendestödjarens reella handlingsutrymme, där studiens syfte är att undersöka om det finns något samband mellan subjektivt handlingsutrymme, kunskap, arbetsvillkor och kontextuellt lärande. Detta för att undersöka hur boendestödjares reella handlingsutrymme formas i den dagliga verksamheten.
Detta görs utifrån en kvantitativ studie. Datainsamlingen skedde med en enkätundersökning som skickades ut till boendestödjare verksamma inom kommunala socialpsykiatrins LSS boende. Studien omfattar sex olika kommuner i Sverige. Resultat visade på signifikant samband mellan lärande och arbetsvillkor. Studien visade även på signifikant samband mellan handlingsutrymme och lärande. Inga samband kunde påvisas mellan kunskap och handlingsutrymme, arbetsvillkor och lärande. Resultaten tillsammans med tidigare forskning visar att kontextuellt lärande och det subjektiva handlingsutrymmet handlar till stor del om boendestödjarens egna subjektiva konstruktioner och inställning till lärande.
Nyckelord: arbetstillfredsställelse, boendestödjare, handlingsutrymme, kunskap, kontextuellt lärande, kontroll, krav
1
Innehåll
Introduktion ... 5
Bakgrund ... 6
Den kommunala socialpsykiatrin ... 6
Litteraturgenomgång och tidigare forskning ... 6
Boendestödjares ovärderliga förvärvade kunskap genom informellt lärande ... 7
Hur boendestödjarens arbetssituation främjar informellt lärande ... 7
Handlingsutrymmet i socialt arbete ... 8
Hur arbetsvillkor påverkar informellt lärande i socialt arbete ... 8
Faktorer som formar boendestödjarens reella handlingsutrymme - en begrepps- och analysmodell . 9 Subjektivt handlingsutrymme ... 9
Kunskap ... 10
Kontextuellt lärande ... 10
Arbetsvillkor krav och kontroll ... 11
Operationalisering av begreppsmodellen ... 11
Syfte ... 13
Frågeställningar ... 13
Metod ... 14
Ansats ... 14
Urval ... 14
Bortfallsanalys ... 16
Enkät ... 17
Procedur ... 18
Reliabilitet och validitet ... 19
Analysmetod ... 19
Etiskt ställningstagande ... 20
Metoddiskussion ... 20
Resultat ... 21
Deskriptiv analys ... 21
Samband mellan handlingsutrymme- kunskap, kontextuellt lärande och arbetsvillkor ... 21
Samband inom klustret arbetsvillkor ... 22
Diskussion ... 23
Resultatdiskussion ... 23
Handlingsutrymmets samband med kunskap, lärande och arbetsvillkor ... 23
Samband inom indikatorerna krav och kontroll ... 24
Slutsats ... 24
Framtida studier ... 24
Referensförteckning ... 25 Bilagor
5
Introduktion
Med all min erfarenhet och kunskap skulle jag kunna göra ett fantastiskt jobb. I grunden älskar jag det här yrket och jag vill verkligen hjälpa människor. Men jag känner inte att jag får chans. I stället drunknar jag i krav på rapportering och dokumentation och mitt arbete mäts dessutom ofta på sätt som leder fel.
Jag känner mig stressad, maktlös och frustrerad. Önskar att man hade tagit vara mer på min kunskap (Bringselius, 2018, s. 14).
Rösten i citatet speglar vad många medarbetare inom välfärdssektorn upplever. En upplevelse av maktlöshet när all deras kunskap och erfarenhet inte tas tillvara i verksamheten (Bringselius, 2018). Att vara en offentlig arbetare inom välfärdssektorn under en statlig styrning kan upplevas frustrerande för många medarbetare. Medarbetaren får balansera mellan rollerna som “portvakt” i egna bedömningar av de skattefinansierade insatser och som ”servicefunktion” (Sverige Tillitsdelegationen, 2018, s. 132).
Detta då de har ansvar för att tilldela sociala värden utifrån skönmässiga bedömningar samtidigt som resurserna och handlingsutrymmet är begränsat (Lipsky, 2010).
Lipsky (1980) menar att organisationen som medarbetaren arbetar i, har mål som grundar sig på lagar, regler och riktlinjer. Organisationen förväntar sig att medarbetarna håller sig inom dessa ramar i sitt uppdrag samtidigt som de ser till kundens individuella situation och behov (Lipsky, 1980). I detta måste medarbetaren hitta lösningar för att uppnå organisationens mål så att det även passar den enskilda kunden på bästa sätt. Utifrån det behöver medarbetaren ha en helhetssyn så att beslut kan fattas så nära kunden som möjligt. Vilket innebär att ha en tillit till de som arbetar i verksamheterna, där de får större befogenheter att själva fatta beslut (Sverige Tillitsdelegationen, 2018).
Även Sveriges regering (2017) har uppmärksammat att den rådande styrningen har bidragit till en överdrivna detaljkontroll av medarbetarna samt att de har brustit i att ta tillvara deras kompetens. För att skapa en jämvikt mellan kontroll och förtroende för medarbetarnas kunskap och erfarenheter tillsatte Sveriges regering (Regeringskansliet, 2018) en tillitsdelegation, med uppdrag att utveckla strukturen av den statliga styrningen. Intentionen i uppdraget var att utveckla en styrning som i större omfattning baseras på tillit mellan staten och medarbetarna (Regeringskanslier, 2018). I detta menar de att det krävs att mål- och resultatstyrningen borde vara mindre detaljerad och mer möjliggörande. De menar att detta kan ske genom att medarbetaren utifrån sin kunskapsbas kan ha ett mer självledarskap och handlingsutrymme. Regeringen (Regeringskansliet, 2018) menar att genom att öka beslutskvaliteten förbättras arbetsmiljön. Detta ligger även i linje med arbetspsykologiforskningen, där studier har visat att upplevda jobbkrav kan vägas upp av upplevd kontroll som beslutsutrymme och möjligheter att utnyttja sina färdigheter i arbete (Aronsson, 2012).
Utgångspunkten för detta arbete är medarbetarskap i kommunala politikerstyrda organisationer inom socialpsykiatrin på boende enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
Som boendestödjare har medarbetaren en kontinuerlig och förtroendefull relation med kunderna som ska verka återhämtande och utvecklande för dem. Relationen bygger på en djup kunskap kunden och även kunskap om verksamheten. Frågan är hur medarbetaren upplever handlingsutrymmet i arbetet med kunderna, får de rätt förutsättningar såsom mandat att kunna ta beslut, kunskap, utvecklingsmöjligheter och arbetsvillkor (Regeringen, 2017). Det gäller att arbetsgivaren skapar dessa förutsättningar för medarbetarna och för att pröva olika handlingsalternativ där det ges tillfällen för planering och reflektion inom och mellan olika personalgrupper, och bli involverad i uppföljning och utveckling av verksamheten (Ellström, 1996). Bringselius (2018b) menar att genom att säkerhetsställa
6 att verksamheterna bedrivs på ett kompetent sätt så måste det ske ett kontinuerligt lärande, kunskapsutveckling och en evidensbaserad praktik på alla nivåer i verksamheten. Uppfattar boendestödjarna att de har tillräckligt med resurser, som kunskap om den egna verksamheten och stöd, för att hantera det? Detta är viktiga frågor ur ett arbetslivspedagogiskt perspektiv då kunskapen kan användas i utvecklingen och uppföljningen i en tillitstyrning, för att se till att medarbetarna upplever att de har kompetens och erfarenheter för det handlingsutrymme som ingår i deras yrkesroll (Regeringen, 2017).
Bakgrund
Den kommunala socialpsykiatrin
Utgångspunkten för uppsatsen är den kommunala socialpsykiatrin, ur boendestödjares perspektiv som arbetar med individer på boenden som omfattas av lagen om stöd och service (LSS). Arbetssättet för en boendestödjare inom socialpsykiatrin handlar om att lägga sociala aspekter till den psykologiska och medicinska vården och omsorgen (Andersson Höglund & Hedman Ahlström, 2002). Detta utifrån att socialpsykiatrin är en psykiatrisk disciplin där vikten ligger på de sociala, psykologiska och fysiska faktorerna som är relaterade till psykiska sjukdomar (Svenska MeSH, u.å.).
Boendestödjare på LSS boende inom socialpsykiatrin arbetar med personer med omfattande och varaktiga psykiska funktionshinder som har rätt till exempelvis sociala kontakter, gemenskap, meningsfull sysselsättning och samhällsbaserade boendeformer med stödinsatser (Brolin, 2016), dessa individer benämns i uppsatsen även som kunder. Personalen på boende benämns vidare i denna uppsats som boendestödjare. En boendestödjare utför praktiska och sociala insatser som inte begränsas till hemmet, utan även aktiviteter utanför bostaden som ska underlätta vardagen för kunderna (Brolin, 2016). En annan uppgift som boendestödjaren har är att verka för att ge kunderna stöd och service där de försöker anpassa omgivningen till kundernas olika begränsningar i förhållande till sin omgivning (Topor, 2017).
I arbetet har boendestödjaren lagar, riktlinjer, beslut, förhållningssätt och mål att förhålla sig till. De måste även utgå från varje individs behov för att tillförsäkra dem goda levnadsvillkor (Kunskapsguiden, 2017). Boendestödjarens mål är att individen skall kunna leva som andra med full delaktighet i samhällslivet och att främja jämlikhet i levnadsvillkor, är en utmanande uppgift.
Socialstyrelsen (2018) tillskriver betydelsen av personalens kompetens genom: att kvalitén på insatserna till kunderna utgörs utifrån de kunskaper, förmågor och erfarenheter personalen har. Med andra ord är det personalens kunskaper en måttstock på verksamhetens kvalité (SOSFS, 2014:2).
Litteraturgenomgång och tidigare forskning
I litteraturgenomgången har olika slag av litteratur gåtts igenom för att få ett underlag om hur forskningen ser ut i ämnet. Litteraturen har tagits fram genom sökningar på Libris, Eric, ProQest.
Sökningarna har gjorts med begreppen handlingsfrihet, lärande, kunskap och arbetstillfredsställelse.
En del artiklar och böcker har i sin tur gett en nyfikenhet genom sina referenser till vidare läsning och visats intressanta att använda. Litteraturen som valts är en avhandling, två vetenskapliga artiklar, en rapport och en kursbok. Litteraturen som valdes ut för att redogöra kunskapsläget i ämnena:
boendestödjarnas arbete, kunskap, lärande, handlingsutrymme och arbetstillfredsställelse utifrån krav och kontroll.
7 Boendestödjares ovärderliga förvärvade kunskap genom informellt lärande
Topor (2014) beskriver den kunskap boendestödjarna besitter i en kvalitativ studie utifrån intervjuer och fokusgrupper med boendestödjare, i Lidingö kommun. Topors (2014) syfte med studien var att fånga in och formulera den erfarenhetsbaserade kunskapen som boendestödjana har utvecklat sedan psykiatrireformen. Topor (2014) menar att boendestödjarna sedan psykiatrireformen arbetat upp unika erfarenheter. Att den kunskap som boendestödjaren bygger upp har helt annorlunda förutsättningar än den traditionella psykiatrins kunskap, detta då boendestödjaren möter personen på deras planhalva, i dennes konkreta vardag, ofta ensam, utan kollegor under mötet. Topor (2104) tar upp kunskapens kontextberoende med hänsyn till olika personligheter och platsers olika betydelse för handlingsutrymmet, där vissa saker kan göras i viss situation och i andra situationer inte alls. Topor (2014, s 54) är kritisk till “den inbyggda strävan att alla professionella skall följa en och samma metod som följer en och samma manual med tätt schemalagda steg i sitt möte med brukaren”. I detta finns ingen plats för brukarens eller den professionelles erfarenheter, som anses nödvändiga aspekter i ett evidensbaserat arbete (Topor, 2014). Topor (2014) pekar på den speciella relation som kan utvecklas mellan brukare och boendestödjare. Relationen handlar om att de lär känna varandra och utvecklar ett samspel där boendestödjaren finns till hands och kan vara till hjälp i kundens utveckling. Han menar på att denna personliga relation är oersättlig och att i en sådan hjälpande arbetsallians finns nyckeln till att den professionella insatsen ska ge frukt. Topor (2014) menar, att om det tas tillvara på kundernas erfarenheter och boendestödjarnas erfarenhetskunskap; kan det bli möjligt att utveckla en evidensbaserad praktik.
Hur boendestödjarens arbetssituation främjar informellt lärande
I Byströms (2013) avhandling undersöktes undersköterskors villkor för lärande i arbetet. Byström (2013) menar, att ha helhetsförståelse av arbetets praktiska betydelse; autonomi; feedback och samarbete är viktigt för lärande. Hon menar att det är tillsammans med arbetskamraterna och patienterna som de utvecklar sitt kunnande. Arbetsplatslärande är därmed ett samspel mellan individer och kontexten.
Byström (2013) pekar på att ett arbete som har höga kompetenskrav på arbetsuppgifterna leder till en ökad grad av lärande än ett arbete som har låga kompetenskrav på arbetsuppgifterna. Hon menar i sin studie att arbetsuppgifter som upplevs som utmanande som någon form av problemlösning, kritisk prövning och ifrågasättande, för medarbetaren gynnar lärandet, men om kraven blir alltför höga så kan det leda till försämrad prestation och stress. Byström (2013) menar att lärpotentialen handlar om den grad arbetet främjar och möjliggör lärandet och föreslår en integrerad modell för arbetsplatslärandet.
Detta kan innebära varierenade arbetsuppgifter som möjliggör att medarbetaren att använda flera olika kompetenser. Hon menar vidare på att arbetsgrupper är ett samarbetsforum som leder till hög grad av utveckling på arbetsplatser genom möjligheterna till engagemang och interaktion. Detta gör de genom att utbyta erfarenheter och att det ger möjlighet till exempelvis observation av andra medarbetare som besitter på mycket tyst kunskap.
Den unika kontakten boendestödjaren bygger med kunden i dennes livssammanhang beskriver Andersson och Gustafsson (2019). Artikeln bygger på en återanalysering av tre kvalitativa brukarorienterade studiers sammanlagda huvudresultat. I texten beskrivs boendestödjarens dagliga situation med dess utmaningar där den erfarenhetsbaserade kunskapen får möjlighet att utvecklas.
Andersson et al. (2019) menar att boendestödjaren arbetar i kundernas vardag där problemen uppstår.
Detta gör det svårt att förutse vad som ska ske i en boendestödsituation, eftersom det ständigt händer oplanerade saker i alla människors vardagsliv och för dessa kunder läggs det till deras ojämna förmåga (Andersson et al. 2019). Andersson et al. (2019) pekar på att det blir problematiskt när boendestöd
8 omformuleras till ett enkelriktat och rutinartat praktiskt stöd i hemmet. Där kan det bli utmaningarna hos boendestödjaren i hur handläggaren har uppfattat individens behov och formulerat det i
”beställningen” och hur sedan boendestödjaren förhåller sig till ”beställningen”. Ett detaljreglerat stöd är dömt att misslyckas menar Andersson et al. (2019), de menar det skapar kontrastödjande förutsättningar eftersom stödet är en mer komplex social insats. De menar att stödet ”utförs” inte i en endimensionell mening, utan att det är flera saker som har betydelse för att bli ett stödjande och effektivt stöd.
Handlingsutrymmet i socialt arbete
Svensson, Johnsson och Laanemets (2008) beskriver socialarbetarens arbete och handlingsutrymme i boken Handlingsutrymme – Utmaningar i socialt arbete. Svensson et al. (2008) syfte med boken är att lyfta fram forskning och exempel i det praktiska arbetet som kan skapa en grund för reflektion som stöd i vad socialt arbete innebär med ansvar för ett handlingsutrymme. Svensson et al. (2008, s. 24) förklarar innebörden av handlingsutrymmet som socialarbetaren har som: ”den möjlighet att välja hur man ska agera utifrån det utrymme organisationens uppdrag sätter”. De menar vidare att handlingsutrymmet är en nödvändig aspekt i ett socialt arbete då medarbetaren ständigt ställs inför oförutsägbara händelser och olika behov. Svensson et al. (2008) beskriver att en del av handlingsutrymmet formas av organisationen, utifrån rutiner som tolkas professionellt tillsammans med individuella faktorer hos medarbetare och kund samt deras interaktion. Samtidigt lämnar regler utrymme för tolkningar vilket kan ge aspekter på hur handlingsutrymmet används. Detta kan användas olika för medarbetaren utifrån deras person, värderingar och intressen (Svensson et al., 2008).
Handlingsutrymmet gör det möjligt att i mötet med kunden göra egna bedömningar och formulera kundens behov utefter kundens krav. Men, handlingsutrymmet kan även föra med sig dilemman för medarbetaren. Detta i form av den begränsning som sker i bedömning av fördelning av resurser från normen som stöds, till de kunder som de ska hjälpa (Svensson et al., 2008). Svensson et al. (2008) menar att för att klara av detta behöver medarbetaren en kunskapsbas för att känna sig trygga i arbetsrollen.
Kunskapsbasen måste bestå av kunskap om organisationen för att förstå sin uppgift, det behövs kunskap om andra professioner för att kunna samverka med andra instanser. Medarbetaren behöver även kunskap om de behov kunderna behöver samt om deras levnadsvillkor. Det behövs även kunskap om de lagstiftningar som gäller inom området och om vilka arbetssätt och metoder som finns. Förutom dessa saker behöver medarbetaren få vara insatt i om insatsernas resultat och effekter.
Vidare menar Svensson et al. (2008)) på att det inte är bara kunskap som behövs utan även förmågan att lära sig att förhålla sig till handlingarna och möjligheterna i det sociala arbetet och kunna reflektera i varje situation för att kunna göra bedömningar. Det är först då som det går att knyta ihop kundens behov tillsammans med organisationens uppdrag.
Hur arbetsvillkor påverkar informellt lärande i socialt arbete
Van Ruysseveldt och van Dijke (2011) undersökte med utgångspunkt i de teoretiska ramverken som Job Demands Control-modellen och Action Theory om förhållandet mellan arbetsbelastning och anställdas upplevelser av möjligheter för arbetsplatslärande. Van Ruysseveldt och van Dijke (2011) menar att tidigare studier har visat på att relativt låga nivåer av arbetsbelastning påverkar de anställdas upplevelse av inlärningsmöjligheter, medan arbetsbelastningen på relativt höga nivåer är negativt relaterad till inlärningsmöjligheterna. De menade då att arbetsbelastningen modererar sin egen effekt på inlärningsmöjligheter, vilket gör att arbetsbelastningen i allmänhet är relaterad till arbetsplatsens inlärningsmöjligheter på ett inverterat u-format sätt. De konsekvenser de såg från resultatet var att mål
9 på kort sikt och långsiktiga mål inte nödvändigtvis är i konflikt med varandra. Van Ruysseveldt och van Dijke (2011) föreslår därför att ledningen bör inse att ökad produktivitet kan uppnås utan kostnad för inlärningsprocesserna genom att öka arbetsbelastningen endast när uppdragets autonomi är hög.
Att de anställda till viss del fritt kan experimentera med olika sätt att möta kraven på sina jobb, genom att ge dem möjlighet att aktivt engagera sig i jobbet och ge dem nödvändiga resurser för att anpassa arbetsvillkoren och jobbinnehåll till den avsedda förändringen i arbetsmetoder.
Faktorer som formar boendestödjarens reella handlingsutrymme - en begrepps-
och analysmodell
I detta avsnitt presenteras en modell som tillsammans med den tidigare forskningen kommer att hjälpa till att förstå, förklara och analysera studiens empiri. Dessa teorier ligger även till grund för den empiriska analysen. Avsnittet presenterar de faktorer som formar boendestödjarens reella handlingsutrymme och de teorier som ligger till grund för det. Avsnittet börjar utifrån Dahlllöf (1999) och Lundgren (1999) teori med ramfaktorteorin. Även om ramfaktorteorin utvecklades för utbildningsplanering och används inom skolväsendet, så kan den teorin sättas in för att identifiera medarbetarens handlingsutrymme inom de verksamheter studien behandlar. Detta då båda verksamheterna ligger inom välfärdssektorn och har lagar att rätta sig efter och även har ramar utifrån kommunen att förhålla sig till. Vidare behandlar avsnittet den kontextuella teorin om lärande och kunskap utifrån Svensson (2009). Till sist behandlas Karasek (1979) teori om krav och kontroll för att förklara arbetsvillkoren för arbetstillfredsställelsen. I följande avsnitt förklaras deras förhållanden och förutsättningar.
Utifrån ramfaktorteorin, så är det genom att betrakta vilka ramar en verksamhet har att utgå ifrån, som en bedömning kan göras om vilket utrymme lärande processerna och det reella handlingsutrymmet får (Lundgren, 1999). Dahllöf (1999), menar att det är i en analys viktigt att ta hänsyn till vilket syfte som ramen har tillkommit för att kunna se resultatet, och sedan fråga vilka slag av processer som det i första hand blir aktuellt att analysera för det önskade resultatet (Se figur 1).
Figur 1 Modell över hur ramfaktorteorin används för att illustrera vilka faktorer som formar boendestödjarens reella handlingsutrymme
Lundgren (1999
Subjektivt handlingsutrymme
För att boendestödjaren ska kunna inta ett handlingsutrymme behövs det kunskap om vilka ramar denne ska förhålla sig till. Nilsson (2004) pekar på att det är viktigt med vetskap om huvudmannens syfte med organisationen, de yttre gränserna, och hur verksamheten ser ut i förhållande till huvudmannens syfte, de inre gränserna i förhållande till yttre. Att veta vilka strategier och metoder
Ramar Prosesser Resultat
10 som behövs för att utnyttja handlingsutrymmet ses som viktigt. Hur detta handlingsutrymme i olika organisationen utnyttjas till verksamhetsutveckling och lärande, handlar till slut på hur handlingsutrymmet uppfattas av den enskilda individen i organisationen. Det subjektiva handlingsutrymmet skapas i ömsesidig påverkan mellan individfaktorer och den kultur som finns i organisationen (Nilsson, 2004). Nilsson (2004) påpekar att, för att kunna bli professionell som i självständig i sitt yrkesområde behövs det reflektion, särskilt när arbetet är människor.
Kunskap
Svensson (2009) menar att kunskap handlar om kunskap i och om ämnet. Med i ämnet är det de olika berättelser, beskrivningar, förklaringar och tolkningar, och om de olika aktiviteter och tankeoperationer som ryms inom färdighetsämnet. Med kunskap om ämnet handlar det om vad som kännetecknar ämnets innehåll, och hur de är uppbyggda (Svensson, 2009). Svensson (2009) pekar på exempel på aspekter av kunskaper som faktakunskap, förtrogenhet, förståelse, föreställningar, uppfattningar.
Svensson (2009) pekar även på exempel på färdighetsmässiga aspekter i olika färdigheter och förmågor som. tankeförmåga, språkfärdighet, handlingsförmåga olika färdigheter och förmågor utifrån innehåll.
Vidare pekar han även på värderingsmässiga aspekter, som värderingar, normer, attityder, intressen, motivation och gör även här indelningar utifrån innehåll (Svensson, 2009).
Svensson (2009) menar även på att kunskapen måste ha kontextuella kvaliteter som motsvarar det sammanhang som finns i innehållet i pedagogiska aktiviteter och deras resultat. Dessa kontextuella kvaliteter av kunskapen kan ha har olika innehåll och är olika relevant för olika ämnesinnehåll.
Svensson (2009) menar på att olika kontextuella kvaliteter är olika relevanta för olika lärande individer och grupper, och även i olika faser av lärandet inom samma kunskapsområde.
Kontextuellt lärande
Ur ett kontextuellt perspektiv på lärande ses lärande som bundet till kontexter. Dessa kontexter kan utgöra olika historiska, kulturella och sociala sammanhang och situationer (Svensson, 2009). Svensson (2009) menar att individen existerar, lever och utvecklas i relation till sin omvärld och därmed handlar lärandet om förändringar hos individens relation till sin omvärld och till sig själv. Där den yttre lärandemiljön och individens tidigare erfarenhet har betydelse för lärandet, liksom individens vilja och förmåga att lära. Lärandemiljön bestäms då både av den yttre miljöns erbjudna möjligheter och av den lärandes användning av dessa möjligheter. Detta innebär att medarbetaren i sitt dagliga arbete lär sig utan att tänka på att det är ett lärande, i situationer som att hitta lösningar på problem.
Ur den kontextuella synen på lärandet ses arbetsgruppen som viktig del i lärandet. Det är de tidigare erfarenheter som både individuella och arbetsgruppen, som utgör grunden för ett ömsesidigt utbyte.
Detta gäller både mellan erfarna, och mellan erfarna och mindre erfarna då tidigare erfarenheter också är beröringspunkter för att förmedla kollektiva arbetssätt och för att kollektivt reflektera över problem och diskutera tidigare erfarenheter av att ha löst liknande problem. Gustavsson (2005)
Möjligheter för en individ att lära sig nytt genom erfarenheter och utvecklas beror på graden av handlingsutrymmet i arbetet. Ju större handlingsutrymmet är, desto större är lärandepotentialen och tvärtom. Variabeln handlingsutrymme antas vara den kontextuella faktor som avgör möjligheterna till lärande i en verksamhet. När handlingsutrymmet tolkas mindre än vad det är tillvaratas inte de potentialer för lärandet som existerar, och tvärtom. Det subjektiva handlingsutrymmet kan både hämma och underlätta lärandet (Nilsson, 2011). Svensson (2009) menar på att lärandet kan skilja sig åt i hur vi avgränsar och organiserar vårt förhållande till olika delar av omvärlden utifrån förmåga, vilja och kunskap.
11 Svensson (2009) menar att det är nödvändigt att arbetsgivaren bereder möjligheter till lärande genom att ta en utgångspunkt från arbetstagarna för att främja lärandet. Men, att de avgörande ligger i hur den lärande (arbetstagaren) relaterar till miljön och kan identifiera viktiga aspekter som kan användas som resurser för lärandet. Han menar vidare på att detta ansvar på arbetstagaren och chef ger både ökad frihet i arbetet men även ökade krav. Detta menar Svensson (2009, s. 229) har diskuterats i litteraturen i
”normativa termer som en fråga om; det goda arbetet”. Detta kunskapsintensiva arbete är både personligt utvecklande och flexibelt med frihet och ansvar för det egna lärande i sin lärandemiljö.
Arbetsvillkor krav och kontroll
Karaseks krav–kontroll-modell härrör från stressforskningen och har haft stort inflytande i forskning om arbetsklimatets samband med välbefinnande och motivation på jobbet. Modellen berör primärt två psykosociala arbetsmiljöfaktorer: krav och kontroll. Krav syftar på tidspress och arbetsbelastning, och kontroll handlar om beslutsutrymme samt möjligheter att utnyttja sina färdigheter i arbetet (Holendro, Ingre, Karasek, Westerlund & Theorell, 2013).
Modellen har fyra korrelerade dimensioner utifrån de två ursprungliga huvuddimensionernas kombinationer av krav och handlingsutrymme och dess eventuella upphov: höga respektive låga arbetskrav samt omfattande respektive begränsat självbestämmande. På senare tid har även socialt stöd i arbetet lagts till. Modellen har även vidareutvecklas för att inbegripa olika typer av krav i arbete, och olika resurser. (Holendro, et al., 2013; Aronsson, 2012). Modellen visar på att kombinationen av lågt handlingsutrymme, höga arbetskrav och svagt socialt stöd utgör den mest ogynnsamma när det gäller hälsa och välbefinnande (Karasek, 1979). Den visar även på att en ökning på jobbkrav som tidspress, var förknippat med minskad tillfredsställelse; men om en ökning av en annan åtgärd som intellektuella krav så blev det förknippat med ökad tillfredsställelse (Karasek, 1979).
Identifieringen av krav och resurser görs utifrån vad som är relevant för ett visst arbete som till exempel arbetsrelaterade krav, tidspress, arbetsbelastning, sociala krav, arbetets svårighetsgrad och psykologiska krav i kontakter med kunder. Komponenter som kan väga upp eller läggas på är kompetensutveckling, svårigheten att avgöra när en arbetsuppgift är klar och när en utförd arbetsuppgift håller tillräckligt god kvalitet, blockerande sidouppgifter som upplevs vara onödiga, beslutsutrymme och möjligheter att utnyttja sina färdigheter i arbetet, delaktighet i beslut, utvecklingsmöjligheter, tydliga mål för arbetet, god återkoppling samt socialt stöd från chefer och kolleger (Aronsson, 2012).
Operationalisering av begreppsmodellen
Operationaliseringen av faktorerna subjektivt handlingsutrymme, kunskap om verksamheten, upplevda arbetsvillkor och kontextuellt lärande, för att beskriva hur boendestödjares reella handlingsutrymme formas i den dagliga verksamheten synliggörs i modellen i figur 2. Det är dessa faktorer som ligger till grund för operationaliseringen och som sedan skall testas i den empiriska studien för att se om det finns samband mellan faktorerna. Utifrån ramfaktorteorin så är det ramarna som förklarar processen som förklarar resultatet. Det är det subjektiva handlingsutrymmet, arbetsvillkoren och kunskapen som bestämmer förutsättningarna för lärandeprocessen och för det reella handlingsutrymmet.
12
Figur 2 Illustration av vilka begrepp som har operationaliserats i den empiriska studien
En kommunal socialpsykiatrisk verksamhet har ramar som det är viktigt att boendestödjaren förhåller sig till, som lagar, regelverk och politiska beslut. Utifrån Svensson (2009) utgör hela verksamheten en kontext för kunskap. Boendestödjaren behöver även kunskap förståelse och värdegrunder om kundernas delaktighet och självbestämmande; verksamhetens mål; om kundernas diagnoser och om de verksamheterna de samverkar med. Dessa kunskaper behöver boendestödjaren för att kunna utöva ett visst handlingsutrymme.Det subjektiva handlingsutrymmet påverkar upplevelsen av att vara delaktighet i verksamhetens mål och att kunna ta beslut tillsammans med kund och med andra instanser. Detta gäller även att påverka målen och arbetssättet/metod med kunderna för att nå målen.
Utifrån den kontextuella synen på lärandet sker det i medarbetarens dagliga arbete. Det sker genom möjligheter att få använda sin kunskap, reflektera över situationer och komma med nya lösningar. För att det ska vara möjligt behövs det beredas genom uppmuntran och tids möjligheter. I den yttre miljön finns det samverkan med andra instanser där boendestödjaren genom integration och deltagande lär sig deras plattform. Utifrån Karasek (1979) så påverkas arbetsvillkoren av olika krav som tidspress, arbetsbelastning, att avgöra när arbetsuppgift är klar och är bra utförd. Andra faktorer kan vara en upplevelse av utföra onödiga arbetsuppgifter och att känna psykologiska krav i kontakter med kund.
Men han menar att kontroll kan upplevas när medarbetaren får utnyttja sina färdigheter, får socialt stöd.
Även möjlighet till kompetensutveckling, tydliga mål att jobba efter och utvecklingsmöjligheter kan inge en känsla av kontroll.
Utifrån denna modell ses faktorerna i de inre ramarna som en konsekvens av subjektiva konstruktioner. Inom ramarna finns det utrymme för flexibilitet att använda sig av möjligheter och begränsningar, vilket är beroende på hur boendestödjaren utnyttjar dem (Lindblad & Sahlström, 1999).
Faktorerna i modellen utgör premisserna för ett reellt handlingsutrymme där grunden ligger i boendestödjarens egen vilja och förmåga till att lära sig (Svensson, 2009). Denna studie ämnar undersöka vad som formar boendestödjarens reella handlingsutrymme.
Ramar
•Kunskap om verksamheten, kunders behov, lagar styrdokument etc
•Boendestödjaren subjektiva handlingsutrymme
•Boendestödjarens uppfattde arbetsvillkoren
Process
•Kontextuellt lärande
Resultat
•Boendestödjarens reella handlingsutrymme
13
Syfte
Syftet med studien är att undersöka om det finns något samband mellan subjektivt handlingsutrymme kunskap, upplevda arbetsvillkor och kontextuellt lärande. Detta för att förstå hur boendestödjares reella handlingsutrymme formas i den dagliga verksamheten.
Frågeställningar
Syftet kommer att besvaras med hjälp av dessa frågeställningar:
• Finns det ett samband mellan handlingsutrymme och faktorerna kunskap, lärande och arbetsvillkor?
• Finns det samband inom indikatorerna krav och kontroll?
14
Metod
Ansats
Studien inriktar sig på att undersöka om det finns samband mellan variablerna, subjektivt handlingsutrymme, kunskap, kontextuellt lärande och arbetstillfredsställelse. En lämplig strategi för detta är en kvantitativ strategi då data för ett antal egenskaper eller variabler insamlas i syfte att undersöka möjliga relationer och förbindelser mellan dem (David & Sutton, 2016). Studien är ett icke- experiment som kännetecknas av att ingen kontroll finns över OV (oberoende variabel). Detta valdes då det inte går att randomisera variablerna i ett experiment (Borg, 2012). Ansatsen i studien är ett deduktivt synsätt på relationen mellan teori och forskning. (Bryman, 2018). I studien används kunskapen från litteraturgenomgången samt den tidigare forskningen som grund för analysen. För att undersöka syftet i denna studie har teoretiska begrepp operationaliserats till forskningsbara företeelser.
Urval
Studiens population bestod av de kriteriet som studien syftar till, boendestödjare på LSS boende inom den kommunala socialpsykiatrin. Populationen är de enheter som besitter upplysningar om det studien syftar till (Bryman, 2018).
Ett icke sannolikhetsurval har gjorts genom att 37 LSS verksamheter inom socialpsykiatrin har valts, ut efter att kommunen är huvudman, att kunderna ingår i personkrets 3, lagrum 9, 9 (Sveriges Riksdag, u.å.), samt att de är ett representativt urval som täcker Sverige. Urvalsramen var kommuner i Sverige som valdes ut genom LSS guiden (u.å.) och kommunernas hemsidor. De valdes ut utifrån att det fanns tydliga kontaktuppgifter. Bryman (2018) menar att det är viktigt med ett så representativt urval som möjligt för att kunna generalisera resultaten vilket förde med sig att kommunerna även valdes utifrån att de låg spritt i Sverige och att kommunerna var olika stora. Det var tre verksamheter som svarade att de inte kunde delta. Den ena svarade att de ej tillhörde socialpsykiatrin vilket då gavs en indikation att det kanske inte gavs så tydliga referensramar på LSS guiden och kommunernas hemsidor om vilket lagrum de olika boendena tillhörde. Vidare gav de förhoppningar att genom det missiv som skickats ut gav tydlig information om vilket urval av population studien önskade. I urvalet fanns även en restriktion om att endast de som jobbat mer än sex månader på verksamheten skulle svara, vilket skrevs i information till respondenten. Detta för att den enskilda medarbetaren skulle ha en viss erfarenhet för att kunna svara på enkätfrågorna. Av 101 utskickade enkäter svarade trettiofyra respondenter från sex olika kommuner. Svarsfrekvensen från kommunerna såg olika ut, en kommun hade bara en respondent som svarade emedan en annan hade 13 som svarade (se tabell 1).
Tabell 1. Svarsfrekvensen hos de olika kommunerna
Frequensy Percent
Kommun 1 2 5,9
Kommun 2 1 2,9
Kommun 3 5 14.7
Kommun 4 4 11,8
Kommun 5 13 38,2
Kommun 6 9 25,5
Total 34 100,0
15 Respondenternas erfarenheter i respektive verksamheten var olika långa, de två största andelarna var 1–5 år (35,3%) och 10 år eller mer (44,1%) (se figur 4).
Figur 3 Figuren visar frekvensen av hur länge deltagarna har jobbat inom verksamheten de arbetar i
Respondenternas utbildningsgrad var även den varierande, den största andelen (67%) uppgav att de hade gymnasiet som sin högsta utbildning (se figur 5).
Figur 4 Figuren visar frekvensen av deltagarnas högsta utbildning
16
Datainsamlingsmetod
Datainsamlingsmetoden som valdes till studien var enkätundersökning, då syftet var att nå ut till så många medarbetare som möjligt inom urvalsramen. Fördelen med en enkätundersökning är att den är billig att utföra när respondenterna är utspridda i landet, den spar även tid (Bryman, 2018) Enkätundersökning distribueras genom Google mejl. Det instrument som används är en enkätundersökning som gjordes i Google formulär. Enkätundersökning passar även i detta fall bra då respondenterna som Bryman (2018) menar får möjlighet att besvara enkäten när de har tid och möjlighet att göra det. Nackdelen är dock att det inte finns någon närvarande som kan klargöra de undringar som kan uppkomma. Detta gör det viktigt att se till att frågorna som ställs är tydliga och lätta att svara på.
(Bryman, 2018) Därför har utformningen av enkäten gjorts så att den ska vara lätt att förstå och följa.
Den är uppdelad i olika avsnitt med förklaring om avsnittets innehåll.
En annan nackdel med enkätundersökningar är att det kan ta tid innan enkäterna kommer tillbaka.
Bryman (2018) menar att det är vanligt att få skicka ut påminnelsebrev. Han menar att en viktig begränsning med enkäter är att det är vanligt med ett ganska stort bortfall. Bortfallet kan föra med sig att risken för fel och skevheter ökar om det inte går att visa att de som inte besvarat enkäten inte skulle skilja sig från de som har svarat. Men Bryman (2018) menar så ofta inte är fallet utan det troliga är att det finns vissa skillnader mellan dem som har besvarat enkäten och de som inte gjort det, vilket kommer att påverka resultaten från stickprovet.
Bortfallsanalys
Bortfallsproblematik är en viktig aspekt vid kvantitativa metoder och det blir alltid ett mindre bortfall.
Bryman (2018) menar på att en svarsfrekvens bör vara minst på 50 % i vetenskapliga studier. Då denna studie endast har en svarsfrekvens på 33% (34 svar av 101 utskickade enkäter), så bör en bortfallsanalys göras. Bryman (2018) pekar på att det finns forskare som menar att det blir allt mer vanligt att människor allmänhet inte vill delta i undersökningar. Detta kan bero på olika faktorer som den förväntande tidsåtgång som kan gå åt. En orsak som kan förklara en del av bortfallet är att vid den tidpunkt enkäten var öppen fanns det en hög sjukfrånvaro på samtliga arbetsplatser i Sverige (Previa, u.å.). En hög sjukfrånvaro på en arbetsplats kan även leda till en hög arbetsbelastning för de som arbetade under den tiden vilket kan innebära att det inte var en prioritet att svara på enkäten.
Vidare menar Bryman (2018) på att i samband med bortfallsproblemet är frågan hur långt forskare ska gå när det gäller att öka svarsfrekvensen, han menar att även om det är önskvärt att man gör sitt bästa för att maximera svarsprocenten, så är det även viktigt att förhålla sig på ett öppet sätt gentemot de begränsningar som en låg svarsprocent innebär, inte minst när det gäller en ökad sannolikhet för skevheter. Även om en högre svarsfrekvens hade gett en högre generaliseringsbarhet kan denna studie visa på vissa samband som finns mellan de faktorer som ämnas mätas, där hänsyn tas till de eventuella skevheter som skulle kunna uppstått.
17
Enkät
Instrumentet för datainsamlingen är en kvantitativ enkätundersökning med syftet att undersöka om det fanns ett samband mellan medarbetarnas upplevelse av kunskap, praktiska lärande, handlingsutrymme, krav och kontroll. Dessa upplevda faktorer är de begrepp som ska studeras.
Begreppen mäts genom de olika indikationer påståendena ger till varje begrepp i enkäten. Bryman (2018) menar att blir möjligt att mäta begrepp genom indikationer som står för respektive begrepp.
Indikationerna används som hänvisning utifrån de olika kontexterna begreppen mäts ifrån. För att kunna mäta indikatorer som inte är kvantiteter kodas de om till indirekta mått utifrån förförståelsen av den teori som föregick studien.
Enkäten inleddes med fyra bakgrundsfrågor om vilken kommuntillhörighet, hur länge de har jobbat i respektive verksamhet och deras högsta utbildning. Frågan om vilken kommun respondenten är verksam i kommer inte att redovisas i kommunnamn utan i siffror, på grund av konfidentiell principen där det inte ska kunna utrönas vilka respondenterna är (se tabell 1, s.16). Den andra frågan om hur länge de har jobbat i verksamheten, var svarsalternativen 6 månader upp till 1 år; 1 år upp till 5 år; 5 år upp till 10; år10 år eller mer (se figur 4, s. 17). Den tredje bakgrundsfrågan vilken högsta utbildning respondenten har, var svarsalternativen; Grundskolan; Gymnasiet; Enstaka kurser på högskola och universitet; Yrkeshögskoleexamen, Universitet- eller högskoleexamen (se figur 5, s 17).
Frågorna 4–30 uppdelades i fyra avsnitt med teman utifrån de begrepp som ska studeras: Egen upplevd kunskap (se tabell 2); Kunskaps användandet (se tabell 3); Upplevd handlingsutrymme (se tabell 4); Arbetsvillkor och krav (se tabell 5); Arbetsvillkor och kontroll (se tabell 6). Varje avsnitt hade fyra till fem påståenden där svarsalternativen var i form av en likertskala som mäter intensiteten av upplevelsen med; Stämmer inte alls 1 2 3 4 5 Stämmer väldigt bra.
Tabell 2. Enkätfrågorna i klustret Kunskap Kunskap
4. Jag upplever att jag har tillräcklig kunskap om de lagar verksamheten lyder under.
5. Jag upplever att jag har tillräcklig kunskap om kundernas delaktighet och självbestämmande.
6. Jag upplever att jag är insatt i verksamhetens mål.
7. Jag upplever att jag har tillräcklig kunskap om kundernas diagnoser för att ge dem bästa bemötandet.
8. Jag upplever att jag är insatt i de andra instansers yrkesutövning som verksamheten samverkar med.
Tabell 3. Enkätfrågorna i klustret kunskapsanvändandet Kunskapsanvändandet
9. Jag upplever att jag får möjlighet att använda min kunskap.
10. Jag upplever att jag uppmuntras till, att tillsammans med medarbetare och chefer reflektera över lösningar i arbetet.
11. Jag upplever att jag uppmuntras komma med nya idéer.
12. Jag upplever att chef och medarbetare värdesätter min kunskap.
13. Jag upplever att jag får möjlighet samverka med andra instanser.
18
Tabell 4. Enkätfrågorna i klustret handlingsutrymme Handlingsutrymme
14. Jag upplever att jag har möjlighet att påverka arbetssättet/metod med kunderna för att nå målen, utifrån mina erfarenheter och reflektioner.
15. Jag upplever att jag har möjlighet för reflektion över lösningar på de problem som jag ställs inför på arbetet.
16. Jag upplever att jag har möjlighet att påverka verksamhetens mål och arbetssättet/metod utifrån erfarenheter och reflektioner.
17. Jag upplever att jag har mandat att ta egna beslut utifrån mitt arbete med kund.
18. Jag upplever att jag bjuds in att delta i beslut i verksamheten.
19. Jag upplever att jag har mandat att ta egna beslut i samverkan med andra instanser.
Tabell 5. Enkätfrågorna i klustret arbetsvillkor och krav Krav
20. Jag upplever att jag har svårigheter att avgöra när en arbetsuppgift är klar och när utförd arbetsuppgift håller tillräcklig god kvalité.
21. Jag upplever att jag jobbar under hög tidspress, som jag inte själv kan påverka.
22. Jag upplever du att jag utför en del onödiga, oskäliga arbetsuppgifter.
23. Jag upplever att jag har psykologiska krav i kontakter med kund (t ex behov du inte kan uppfylla i form av insatser, egenskaper, bemötande).
24. Jag upplever att jag har hög arbetsbelastning, som jag inte själv kan påverka.
25. Jag upplever mitt arbete som svårt.
Tabell 6. Enkätfrågorna i klustret arbetsvillkor och kontroll Kontroll
26. Jag upplever att jag får utnyttja mina färdigheter på arbetet.
27. Jag upplever att jag har socialt stöd från chefer och kollegor.
28. Jag upplever att jag får möjlighet till kompetensutveckling.
29. Jag upplever att jag har tydliga mål att jobba efter.
30. Jag upplever att jag har utvecklingsmöjligheter på mitt arbete.
Procedur
Ett informationsbrev med information och syftet skickades ut till populationens enhetschefer för att få tillstånd till att skicka ut enkäten till deras medarbetare (se bilaga 1). När chefen skickade sitt skriftliga tillstånd skickades då en förfrågan om mejladress lista till medarbetarna. När mejladress listan mottogs skickades enkäten tillsammans med ett missiv till medarbetarna (se bilaga 2) med information om enkäten och den etiska informationen. Godkännande kom från verksamheter som låg i fem olika kommuner och det skickades ut 97 enkäter ut till de enskilda medarbetarna. Enkäten hölls öppen i två veckor och efter halva tiden skickades en påminnelse ut till samtliga. När tiden började sina och det var dåligt svarsantal bads en kollega från en annan kommun om denna kunde skicka ut enkäten till sina medarbetare som arbetar inom socialpsykiatrin på LSS boende, vilket var ett snöbollsurval. Samma dag som enkäten stängdes inkom en enhetschef med mailadresslista för sina medarbetare, detta gjordes att enkäten öppnades för en vecka till. Detta tillsammans utgjorde att 101 enkäter skickades ut. Sammanlagt svarade trettiofyra respondenter på enkäten. Svarsfrekvensen såg olika ut från de olika verksamheterna och kommunerna (se tabell 1, s. 16).
19
Reliabilitet och validitet
Reliabilitet handlar om uppsatsens tillförlitlighet. Där andra forskare ska kunna komma fram till samma resultat vid en ny studie, utifrån den fakta som visas i denna studie, och att resultaten inte har påverkats av slumpmässiga betingelser. Validiteten handlar om det som var avsetts att mäta är mätt, genom att enkäten stämmer överens med det resultat som gavs (Bryman, 2018). Studien har gjorts med dessa faktorer i beaktande där enkätens utformningen gjordes utifrån frågeställningarna för uppsatsen. För att styrka reliabilitet och validitet gjordes en pilotstudie med en boendestödjare. Vid utformningen av enkäterna delades frågorna in teman som skulle besvaras utifrån syfte och frågeställningar. Vidare gjordes en Cronbachs mätning av den interna reliabiliteten i dessa teman (se tabell 7).
Den externa validiteten stärks om undersökningen går att generaliseras även i andra miljöer (Borg
& Westerlund, 2012). Då stickprovet kom från flera kommuner och hade olika ledarskap visar studien på generaliserbarhet till andra i populationen I fråga om den externa validiteten och om studien kan generaliseras till en annan population, så skulle modellen kunna användas men att enkätfrågorna modifieras om, så det passar populationens profession.
Tabell 7. Visar de fem olika temans indelningar; kunskap, lärande, handlingsutrymme, krav och kontroll samt klustret där krav och kontroll slagits ihop till arbetsvillkor. Tabellen visar även vilka frågor klustren inbegriper samt Cronbach's Alpha måttet.
Kluster Frågor Cronbach's Alpha
Kunskap 4–8 ,780
Lärande 9–13 ,805
Handlingsutrymme 14–19 ,817
Krav 20–25 ,730
Kontroll 26–30 ,639
Arbetsvillkor 20–30 ,684
Analysmetod
Vid inmatning av data kodades svarsalternativen som 1 = Stämmer inte alls, 2 = Stämmer dåligt, 3 = Både och, 4 = Stämmer ganska bra, och 5 = Stämmer väldigt bra. För analys användes datorprogrammet SPSS. Vid inmatning av data i programmet upptäcktes ett internt bortfall där en respondent inte svarat på påståendet ”Jag upplever att jag har psykologiska krav i kontakter med kund (t ex behov du inte kan uppfylla i form av insatser, egenskaper, bemötande)” (fr_23). Detta interna bortfall kodades om med hjälp av funktionen ”Replace missing values” i programmet IBM SPSS statistics 25, genom att ersätta det saknade värdet med medelvärdet av vad som svarats på frågan.
Medelvärdet för frågan blev 3,2 vilket avrundades till heltalet 3.
Bakgrundsfrågorna har presenterats genom figurer och tabeller utifrån deskriptiva analyser. Data från frågorna 4–30 delades in i kluster utifrån variablerna Kunskap (4–8), Lärande (9–13), Handlingsutrymme (14–19, Krav (20–25) och Kontroll (25–30). För att säkerhetsställa reliabiliteten och en inre konsistens, när de delades in, så mättes Cronbachs alfa koefficienten.
20 Svarsalternativen i enkäten var på ordinalskala, förutom den första där de skulle ange den kommun de arbetade i. Med tanke på att analysen skedde med variabler på ordinalskala gjordes korrelations analys utifrån Spearman’s rho för att se om variablerna hade samband med varandra. Detta presenteras i tabellform. För att undersöka de arbetsvillkor medarbeten har gjordes ytterligare en korrelations analys utifrån Spearman’s rho med frågorna som behandlade kontroll och krav (20–30). En faktoranalys gjordes med KMO and Bartlett´s test of sphericty, med 4 faktorer, utifrån promax. Efter flera analyser togs fyra indikatorer bort: Jag upplever att jag har tillräcklig kunskap om kundernas delaktighet och självbestämmande; Jag upplever att jag har psykologiska krav i kontakter med kund; Jag upplever att jag får möjlighet att samverka med andra instanser; Jag upplever att jag har socialt stöd från chefer och kollegor.
Etiskt ställningstagande
Etiska aspekter som har relevans i denna studie och som har tagits i beaktandet är informationskravet.
Deltagarna måste informeras om den aktuella undersökningens syfte och de måste även få veta att deras deltagande är frivilligt och att de kan avbryta när de vill (Vetenskapsrådet, 2019). Även samtyckeskravet är en aspekt där deltagarna har rätt att själva bestämma över sin medverkan samt konfidentialitetskravet (Bryman, 2018). Detta har gjorts genom att med varje enkät följde ett informationsbrev om de etiska aspekterna. I medföljande information delgavs även kontaktinformation till ansvarig student och handledare från institutionen. För att uppfylla konfidentialitetskravet samlades ingen information som har koppling till identitet. Kommunernas namn avidentifierades också genom att koda om dem till siffror. Detta för att inte kunna koppla en enskild person till de olika svaren.
Kommunernas identitet kodades om till siffror.
Metoddiskussion
Utifrån studiens inriktning, att undersöka variablerna handlingsutrymme, kunskap, lärande och arbetstillfredsställelse eventuella samband valdes en kvantitativ strategi som lämpligast (David &
Sutton, 2016). Då syftet var att nå ut till så många som möjligt valdes en enkätundersökning som datainsamlingsmetod. Bryman (2018) pekar på att detta är en bra metod att utföra om respondenterna är utspridda i landet då den spar tid och är billig att genomföra. Han menar även på att detta är en bra metod då respondenterna kan besvara enkäten när de har tid och möjlighet för det. Nackdelen med detta förfarande kan dock ha varit att när medarbetaren sett mejlet med enkäten, kan ha skjutit upp bevarandet av enkäten men sedan glömt bort det. Bryman (2018) menar att det är vanligt att få skicka ut påminnelsebrev, varpå att det så gjordes i denna studie.
För att hitta rätt respondenter till studien så gjordes detta genom att hitta LSS verksamheter inom socialpsykiatrin, ut efter att kommunen är huvudman och att kunderna ingår i personkrets 3, lagrum 9, 9 (Sveriges Riksdag, u.å.), samt att de är ett representativt urval som täckte Sverige. Detta blev besvärligare än tänkt då det inte hittades något enkelt sätt att hitta dessa verksamheter. Kommunernas hemsidor hade varierande information om vilka lagparagrafer verksamheterna låg under, en del var tydlig, en del fick letas fram och på en del fanns det ingen information alls. Så gällde även kontaktinformation till verksamhetsledare som på en del hemsidor inte fanns alls. Även Lss guiden (u.å.), som även användes, var svår att hitta information på. Detta gjorde att mycket tid gick åt att hitta representativa verksamheter som studiens inriktade sig på för att kunna generalisera resultaten.
21
Resultat
I detta avsnitt presenteras studiens insamlade resultat. Deskriptiva data om indikatorerna (enkätfrågorna) till variablerna presenteras i en tabell. Sedan presenteras sambandsanalys med bivariata tabeller och figurer.
Deskriptiv analys
I tabell visar den deskriptiva analysen av de olika klustren. Kunskap var det kluster som hade lägst spridning och högst medelvärde (M= 20,03, SD= 2,47). Krav var det kluster som hade högst spridning med (SD=4,30). Det kluster som hade lägst medelvärde var kontroll (16,98).
Tabell 8. Visar de fem olika klustrens medelvärde, spridningsmått. Mean Mean
Lower bound
Mean upper bound
Variance Std.
Dev
Min Max Range Skewness
Kunskap 20,03 19,17 20,90 6,10 2,47 16 25 9,00 ,26
Std Error ,42 ,40
Lärande 21,11 19,86 22,38 13,08 3,61 14 29 15 -,11
Std Error ,62 ,40
Handlingsutrymme 18,91 17,87 19,96 8,93 2,99 14 24 10 ,05
Std Error ,51 ,40
Krav 19,77 18,26 21,27 18,49 4,30 9 28 19 -,62
Std Error ,74 ,40
Kontroll 16,98 16,04 17,90 7,12 2,67 12 25 13 ,79
Std Error ,46 ,40
Samband mellan handlingsutrymme- kunskap, kontextuellt lärande och
arbetsvillkor
För att se om det fanns samband mellan de olika variablerna gjordes en Spearnan’s rho korrelation analys (se tabell 5). Analysen visade att handlingsutrymme hade ett signifikant samband med lärande rs(34)= . 756, p> .000. Utifrån den signifikanta gränsen .05 hade även handlingsutrymme och arbetsvillkor ett signifikant samband rs(33)= . 395, p= .023.Något samband kunde inte ses mellan kunskap och lärande rs(34)= . 014, p = .937, kunskap och handlingsutrymme rs(34)= . 110, p = .534, kunskap och arbetsvillkor rs(33)= . 007, p= .968. Mellan arbetsvillkor och lärande sågs det heller inget samband, rs(33)= . 240, p
=.179.
Tabell 9. Korrelationsanalys av de fyra klustren.
Kunskap Lärande Handlingsutrymme Arbetsvillkor
Kunskap 1,000 ,014 ,110 -,007
Lärande ,014 1,000 ,756** ,240
Handlingsutrymme ,110 ,756** 1,000 ,395*
Arbetsvillkor -,007 ,240 ,395* 1,000
**. Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed).
*. Correlation is significant at the 0.05 level (2-tailed).
22
Samband inom klustret arbetsvillkor
För att undersöka sambanden i boendestödjarnas arbetsvillkor gjordes en Spearnan’s rho korrelation.
Resultaten visade på ett signifikant samband mellan hög arbetsbelastning och hög tidspress rs(34)= .683, p < .001. Ett signifikant samband sågs även mellan upplevelsen av att arbetet är svårt med svårigheten i att avgöra när en arbetsuppgift och bra utförd rs(34)= .625, p < .000. Ett annat signifikant samband sågs mellan att ha socialt stöd från chefer och kollegor och möjlighet att utnyttja sina färdigheter på jobbet rs (34) = .557, p= 001. När det gäller upplevelsen av psykologiska krav gentemot kund kunde det ses tre samband, arbetet känns som svårt rs (33)= .480 p= .005, utför en del oskäliga arbetsuppgifter rs (33)=
.480, p=.005 och har utvecklingsmöjligheter rs (33)= .401, p=.021. Samband kunde även ses mellan faktorerna att ha tydliga mål att jobba efter och att ha utvecklingsmöjligheter rs(34)= .435, p=.010, samt upplevelsen att jobba under hög tidspress och att utföra en del onödiga arbetsuppgifter rs(34)= .405, p=.018.
Tabell 10. Spearman’s rho korrelations analys över indikationerna i faktorerna krav och kontroll
Svårigheter avgöra när arbetsuppg ift är klar och håller kvalité.
Hög tidspress,
som inte själv kan påverka
Onödi ga, arbetsu ppgifte r
Psykolog iska krav
i kontakt
med kund
Hög arbetsbel
astning, som jinte
kan påverkas
Arb ete svår t.
Får utnyttj
a färdig
heter på arbetet
Socialt stöd från chefer, kolleg
or Komp etensu tveckli
ng. Tydliga mål
Utveck lingsm öjlighe ter Svårigheter avgöra när
arbetsuppgift är klar och håller kvalité.
,
Hög tidspress, som jag inte kan påverka.
,172
Jag upplever du att jag utför en del onödiga, oskäliga arbetsuppgifter.
,238 ,405*
Psykologiska krav i
kontakter med kund ,108 ,338 ,480**
Hög arbetsbelastning,
som inte kan påverkas. -,006 ,683** ,239 ,285
Arbete som svårt. ,625** ,235 ,108 ,373* ,129
Får utnyttja mina färdigheter på arbetet.
,081 ,187 ,137 -,061 -,034 -,078
Har socialt stöd från
chefer och kollegor. ,239 ,271 ,060 -,016 ,233 ,093 ,557**
Kompetensutveckling. ,000 -,061 ,298 ,138 -,363* -,135 ,102 ,126
Tydliga mål ,072 -,019 ,077 ,324 -,106 ,216 ,154 ,193 ,206
Utvecklingsmöjligheter ,013 ,086 ,313 ,401* -,164 -,041 ,221 ,044 ,435* ,355*
**. Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed).
*. Correlation is significant at the 0.05 level (2-tailed).
23
Diskussion
I detta avsnitt presenteras först en resultatdiskussion relaterat till tidigare forskning och teorier. Därefter presenteras studiens slutsats i följt av förslag på framtida forskning.
Resultatdiskussion
Studiens syfte vara att undersöka om det fanns ett samband mellan subjektivt handlingsutrymme, kunskap, lärande och arbetsvillkor. Detta utifrån boendestödjare som arbetar i organisationer där de har mål som bygger på lagar, regler och riktlinjer som boendestödjaren förväntas hålla sig till, samtidigt som de ser till kundens individuella situation och behov (Lipsky, 1980). Detta kan innebära en en kravfull arbetssituation för boendestödjaren, men Aronsson (2012) menar att detta kan vägas upp av upplevd kontroll som ett beslutsutrymme (Aronsson, 2012). För att uppnå det måste det finnas rätt förutsättningar (Regeringen, 2017). Bringselius (2018) menar att det behövs även ett kontinuerligt lärande, kunskapsutveckling och en evidensbaserad praktik på alla nivåer i verksamheten.
Handlingsutrymmet ses som en viktig faktor för boendestödjaren, tillsammans med arbetsvillkor, lärande och kunskap som viktiga faktorer för handlingsutrymmet. Frågorna som skulle besvara syftet är:
· Finns det ett samband mellan faktorerna handlingsutrymme, kunskap, lärande och arbetsvillkor?
· Finns det samband inom indikatorerna krav och kontroll?
Handlingsutrymmets samband med kunskap, lärande och arbetsvillkor
Studiens resultat kunde påvisa att det fanns signifikant samband mellan handlingsutrymme och lärande vilket kan bekräfta tidigare forskning, att handlingsutrymme är den kontextuella faktor som avgör möjligheten till lärande (Nilsson, 2011). Forskning visar även på att det även finns en omvänd koppling, där lärandet är avgörandet för handlingsutrymmet (Nilsson, 2004). Detta visar på att lärande och handlingsutrymme har en ömsesidig påverkan på varandra.
Studien visade även på ett signifikant samband mellan handlingsutrymme och arbetsvillkor vilket stöds av Holendro et al. (2013) som menar att beslutsutrymme och möjligheter att utnyttja sina färdigheter inger upplevelse av kontroll i arbetet. Studier inom arbetspsykologiforskningen visar på att även upplevda jobbkrav kan vägas upp av dessa faktorer (Aronsson, 2012).
Resultatet i studien visade även på att kunskap inte hade något samband med något av de andra klustren. Vad orsaker kan vara till det är inget som den tidigare forskningen i denna studie har berört och därför kan bara spekulationer ske. En av de spekulationerna är det som Lundgren (1999) nämner, att ramarna inte är orsaker till en viss verkan utan bara visar på möjligheter. Detta kan indikera att boendestödjarens subjektiva kunskap inte upplevs kunna påverka handlingsutrymmet, arbetsvillkor eller lärande. Detta kan bero på att de yttre ramarna är sådant som oftast inte kan påverkas som lagar och politiska beslut.
I den begreppsmodell som sattes upp (se figur 5), utgör ramarna möjligheter för lärandet som resulterar i det reella handlingsutrymmet. I ramarna finns kunskap, subjektiva handlingsutrymme och arbetsvillkor. Där sågs samband till lärande genom både subjektivt handlingsutrymme och arbetsvillkor. I processen finns det kontextuella lärandet som ska resultera i det reella handlingsutrymmet, vilket studiens resultat visade på fanns ett samband. Hur det reella handlingsutrymmet utnyttjas beror till slut på den enskilda boendestödjaren, hur denna uppfattar ramarna och sin inställning till lärande (Lindblad & Sahlström, 2009).
24
Figur 5. Begreppsmodell utifrån ramar, process och resultat Samband inom indikatorerna krav och kontroll
De samband som studien hittade inom och mellan de olika indikatorerna i krav och kontroll visade flera samband, de flesta sambanden sågs inom indikatorn krav. Dessa samband kan om de är för höga och inte vägs upp mot faktorn kontroll och socialt stöd leda till psykisk påfrestning (Aronsson, 2012;
Holendro et al., 2013).
Samband som innefattar kontroll kunde ses i sambanden mellan att ha socialt stöd från chefer och kollegor och möjlighet att utnyttja sina färdigheter på jobbet samt mellan faktorerna att ha tydliga mål att jobba efter och att ha utvecklingsmöjligheter.
Slutsats
Slutsatsen utifrån resultat i studien påvisade att det subjektiva handlingsutrymmet och arbetsvillkor har samband med lärandet, vilket visar på två faktorer som möjliggör lärandet. Studien påvisades även tillsammans med tidigare forskning att handlingsutrymmet och lärandet är faktorer som behöver varandra för att det ena eller det andra ska ske. En annan slutsats som kan tas är i samband med den tidigare forskning är att det subjektiva handlingsutrymmet och lärandet är något som boendestödjaren själv kan påverka.
Framtida studier
Då studien visade på att det inte fanns något samband mellan kunskap och lärande, arbetsvillkor och handlingsutrymme så skulle vidare studier kunna undersöka relationen kunskap till dessa faktorer närmare. Detta då kunskap är en viktig faktor inom det kontextuella perspektivet på lärande (Svensson (2009).
Ramar
• Kunskap om verksamheten, kunders behov, lagar styrdokument etc
• Boendestödjaren subjektiva handlingsutrymme
• Boendestödjarens uppfattde arbetsvillkoren
Process
• Kontextuellt lärande
Resultat
• Boendestödjarens reella handlingsutrymme
