UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen Företagsekonomi C
C-Uppsats HT 2006
Samma regelverk - samma redovisning?
En jämförande studie mellan
svenska och engelska årsredovisningar
Författare: Anne-Marie Rangedahl Lena Strömbäck
Handledare: Joachim Landström
Sammandrag
I och med införandet av det nya regelverket IFRS/IAS så har alla noterade företag i EU samma regelverk att rätta sig efter. Uppsatsens syfte är att se om de engelska företagen trots detta lämnar mer information i sina årsredovisningar och därmed är mer transparanta än svenska företag. För att undersöka hur transparenta företagen är så har vi utifrån regelverket utarbetat en checklista som vi applicerat på de utvalda företagens årsredovisningar. Under samtliga punkter har vi ställt oss frågorna om informationen är begriplig och om den är relevant. Vi har kommit fram till att trots att svenska och engelska företag använder sig av samma regler så lämnar engelska företag mer utförlig information. Eftersom upplysningarna är relevanta för att få en ökad transparens så är det lättare för aktieägare att bilda sig en klar uppfattning om risken med att investera i det engelska bolaget.
Innehållsförteckning
1 Ny reglering – nya utmaningar... 4
1.1 Avgränsning ... 4
1.2 Disposition ... 5
2 Redovisningsinformation ... 6
2.1 Faktorer som påverkar redovisningsinformationen... 7
2.2 IFRS/IAS ... 8
3 Att mäta transparens... 9
3.1 Urval... 10
3.1.1 Svenska företag ... 10
3.1.2 Engelska företag ... 11
4 Granskning av årsredovisningarna med analys ... 12
4.1 Antaganden... 12
4.1.1 Analys av antaganden... 13
4.2 Känslighetsanalys... 13
4.2.1 Analys av känslighetsanalys... 14
4.3 Tidigare erfarenheter/externa informationskällor ... 15
4.3.1 Analys av tidigare erfarenheter/externa informationskällor... 16
4.4 Tillväxttakt ... 16
4.4.1 Analys av tillväxttakt ... 17
4.5 Diskonteringsfaktor ... 17
4.5.1 Analys av diskonteringsfaktor... 18
5 Samma regler – lika redovisning? ... 19
5. 1 Förslag på fortsatt forskning ... 20
Källförteckning... 21
Bilaga 1. Sammanställning över undersökta bolag ... 23
Bilaga 2. Sammanställning av FTSE100-listan... 24
Bilaga 3. Checklista... 26
1 Ny reglering – nya utmaningar
”Årsredovisningen utgör sannolikt den viktigaste länken i den information om ett företag eller en koncern som olika intressentgrupper förfogar över för analyser” (Gandemo, 1990:14).
Det är genom årsredovisningen företagen ska locka riskkapital från den alltmer internationella kapitalmarknaden. Detta innebär att företaget måste förmedla en så korrekt och tillförlitlig bild av företaget att de övertygar investerare1 att det är värt att investera i deras verksamhet.
För att investerare ska kunna använda årsredovisningen som beslutsunderlag måste företaget tillgodose deras informationsbehov och ge de så pass mycket insyn i företaget att de kan bedöma riskerna själva.
Från och med den 1:a januari 2005 ska alla noterade företag inom EU upprätta sina årsredovisningar enligt ett nytt, gemensamt regelverk. Detta ger användare av
årsredovisningar nya möjligheter att jämföra företag oberoende av i vilka länder de har sina huvudkontor. En konsekvens för producenterna av årsredovisningarna är att företagets potentiella investerare ökar kraftigt men även att konkurrensen för riskkapital blir större. Ett skifte i regelverk innebär alltid nya utmaningar och att företagen behöver tid för att anpassa sig. Har företagen samma förutsättningar att uppnå kraven i det nya regelverket?
Det nya regelverket syftar till att harmonisera redovisningen i Europa och sudda ut alla gamla nationella skillnader. Hur långt har företagen kommit i harmoniseringen? Kan vi se att företag börjar närma sig varandra? Syftet med denna uppsats är att se hur lika svenska
årsredovisningar är jämfört med engelska. Vi tror att engelska företag lämnar mer information i sina årsredovisningar och därmed är mer transparanta än svenska företag.
1.1 Avgränsning
Denna uppsats behandlar enbart de upplysningar som företagen lämnar gällande
nedskrivningsprövningen av goodwill. Vi har också avgränsat vår undersökning till att bara titta på den information som företagen lämnar i noten avseende immateriella tillgångar eller goodwill. Om företaget i den noten har lämnat hänvisning till någon annan del i
årsredovisningen har vi även följt upp och tittat på denna information. Vi har begränsat vårt urval genom att undersöka företag med en goodwillpost i förhållande till eget kapital högre än 85 procent eller lägre än 35 procent.
1.2 Disposition
I kapitel två sammanfattar vi viktiga aspekter av redovisningsinformation och dess
konsekvenser. Sedan redogörs för historisk påverkan på redovisningen i England och Sverige.
Vi diskuterar vidare vad det är som har styrt utvecklingen och vart vi har landat idag, i de nya redovisningsreglerna. I kapitel tre så resonerar vi kring vårt urval och hur vi har gått tillväga för att operationalisera transparens. Därefter så redogörs för vad som har observerats vid genomgången av årsredovisningarna och efter varje delavsnitt görs en analys. I det avslutande kapitlet så presenterar vi de slutsatser som vi har dragit av vår undersökning och ger också förslag på vidare forskning inom området.
2 Redovisningsinformation
Företags redovisningsinformation är en av de viktigaste informationskällorna för ägare, kreditgivare och analytiker (Ström, 2006:18). Företag kan förmedla denna information genom olika kanaler och i olika format. Tidigare studier visar på att ett av de mest slagkraftiga sätt att förmedla denna information är genom den lagstadgade årsredovisningen. (Adrem, 1999:59- 60)
Den information som företag lämnar i årsredovisningen kan delas in i två kategorier. Den ena kategorin består av sådan information som företag är skyldiga att lämna till utomstående. Den är obligatorisk och reglerad genom lagstiftning. Den andra består av information som
företaget frivilligt anger utöver vad som är lagstiftat. Men beslutet om att lämna ytterliggare upplysningar om företaget än vad lagen kräver är komplicerat. Det kan medföra både positiva och negativa konsekvenser.
De företag som väljer att lämna information utöver vad lagstiftningen kräver uppfattar att fördelarna är större än nackdelarna. Men att uppskatta för- och nackdelar med frivillig
information är svårt eftersom informationen kan ha motsägande effekter på olika intressenter.
(Adrem, 1990:56) Detta innebär att ju fler intressenter företaget tar hänsyn till desto svårare blir detta beslut.
Företagsledningen, i förhållande till investerare, har mycket mer information om företaget.
Denna skillnad i information mellan de två aktörerna kallas informationsasymmetri.
Forskning föreskriver att det finns ekonomiska konsekvenser av ett företags
informationsgivande. Dessa studier visar att ökad mängd information minskar informations asymmetri. Studier av förhållandet mellan informationsgivande och kapitalkostnader visar att kapitalkostnaden minskar med ökad information från företaget till utomstående (Ström, 2006:13-15). Med andra ord, ju mer information företaget förmedlar om sig själv desto större insyn får utomstående i företagets verksamhet. Företaget blir mer genomlysbart eller
trasparant mot sin omgivning och informationsasymmetrin minskar. Detta minskar
investerares ovisshet om företaget. För att en ökad informationsmängd ska bidra till en ökad transparens gäller att informationen är relevant, det vill säga påverkar användarnas beslut genom att underlätta bedömningen.
Enligt Adrem (1999) finns det två olika strategier för informationsgivande. Företag kan välja att ha ett proaktivt eller ett reaktivt förhållningssätt. Företag som har ett proaktivt
förhållningssätt är benägna att lämna mer frivillig information än företag som antar ett reaktivt förhållningssätt. Det är viktigt för de proaktiva företagen att de till fullo förstår målgruppens informationsbehov. Ett reaktivt företag är konservativa i sin strategi. Enligt Tuominen reagerar dessa företag starkt på obligatoriska signaler. De har en passiv relation till investerare och inväntar signaler från regelverk eller marknaden och reagerar därefter
(Adrem, 1999:56).
Enligt en studie av Gibbins, Richardson och Waterhouse, 1990 skräddarsyr företag deras informationspolicy och strategi för att passa organisationens interna och externa omgivning (Adrem, 1999:55).
2.1 Faktorer som påverkar redovisningsinformationen
Revisionsyrket har präglats av två olika civilrättsliga traditioner. Svensk redovisning har historiskt sett varit starkt kopplad till skattelagstiftningen. Bokföringsnämnden har varit ett drivande organ som gett regeringen råd om lagstiftning. Bokföringsnämnden har bestått av många olika professioner däribland revisorer, skatteverket och handelsfackföreningen som gemensamt enats om vad som bör gälla för företagen. Vedertaget bruk är ’god
redovisningssed.’ England har haft en stark och oberoende redovisningsprofession.
Redovisningssed har etablerats mellan revisorer och företag och vedertaget bruk är ’True and fair view’. Regeringen har haft en passiv inställning till redovisningens form och substans och (Blake och Amat, 1993:191-213). Sammanfattningsvis har alla dessa faktorer inverkat på den lagstiftade informationen företag måste lämna i årsredovisningarna.
Länderna har haft olika nationella system med betoning på olika ägare. Detta har haft varierande konsekvenser för företagen. Finansiering av svenska företag har dominerats av kreditinstitut och en nära relation till banken. Företagen har varit starkt influerade av
intressentmodellen och haft ett bredare syfte än att skapa värde för aktieägarna. Finansiering av engelska företag har skett via kapitalmarknaden och företagen är därför mer
ägarorienterade. (Lindvall, 2005) De olika investerarna, det vill säga kreditgivare och aktieägare, har påverkat både den lagstadgade och den frivilliga informationen som företag
lämnar ifrån sig. De svenska och engelska företagen har alltså historiskt haft två olika målgrupper med olika behov av information att tillgodose.
2.2 IFRS/IAS
Från och med år 2005 utgår Sverige och England från samma redovisningsregelverk för att upprätta sina årsredovisningar. Trots detta tror vi att engelska företag, genom sina tidigare nationella traditioner och starkare koppling till kapitalmarknaden, lämnar mer information och därmed är mer transparanta i sina årsredovisningar än svenska företag. Det är denna hypotes denna uppsats ämnar att svara på.
3 Att mäta transparens
Vårt syfte är att undersöka om engelska årsredovisningar lämnar mer information och bidrar till en ökad transparens för läsarna jämfört med de svenska. Vi anser att vi bäst uppnår de målsättningar vi har med undersökningen genom att granska de fyrtio företagens
årsredovisningar. Intervjuer med företagen skulle bidra till en ökad förståelse av de beslut och metoder som ligger till grund för den information företagen väljer att lämna i sina
årsredovisningar. Trots detta har vi valt att inte utföra några intervjuer. En ökad förståelse för de val företagen gör är inte förenligt med vårt syfte. Vi ska jämföra den information som, svart på vitt, kan utläsas i årsredovisningen.
Vi har valt bort att granska hela årsredovisningen för det försvårar analysen av informationens relevans och tillförlitlighet. Vi avgränsar oss därför till att titta på den information företagen lämnar i noten till goodwill alternativt immateriella tillgångar i enlighet med utvalda delar av IAS 36, punkt 134 d. Denna punkt är utvald för att den information som ska lämnas enligt stadgarna är generell och inte så omfattande. Detta lämnar därför utrymme för företaget att själv avgöra vilken och hur mycket information de ska lämna.
Utvalda delar av IAS 36, punkt 134 d
Viktiga antaganden
Känslighetsanalys
Tidigare erfarenheter/Externa informationskällor
Tillväxttakt
Diskonteringsfaktor
Företaget ska lämna en beskrivning över varje viktigt antagande som kassaflödesprognosen är baserad på. De viktiga antaganden som avses är de som återvinningsvärdet är mest känsligt för (känslighetsanalys). De ska även ange om värdena återspeglar tidigare erfarenheter eller är i överensstämmelse med externa informationskällor. Om deras antaganden skiljer sig från tidigare erfarenheter och/eller externa informationskällor skall en motivering lämnas till varför de skiljer sig åt. Tillväxttakt som används för att extrapolera kassaflödesprognoser bortom den period som täcks av de senast gjorda budgetarna/prognoserna ska anges. De diskonteringsfaktorer som tillämpas på kassaflödesprognoserna ska anges.
För att säkerställa validiteten har vi utarbetat en checklista för att metodiskt kunna gå igenom företagen på ett konsekvent sätt. Checklistan återfinns i bilaga 3. Vi har använt samma metod och källa för samtliga företag och gått igenom företagen enskilt och sedan tillsammans för att säkerställa att våra tolkningar gjorts på samma sätt.
3.1 Urval
Vi har valt att titta på företag med både stora och små goodwillposter i förhållande till eget kapital. Definitionen på stora goodwillposter är mer än 85 procent av eget kapital och på små 35 procent. För att fastställa att skillnaderna finns mellan länderna och inte är beroende av storleken på goodwillposten har vi valt att göra urval ur båda kategorierna. Vi tror företag med en betydande goodwillpost ägnar mer resurser och eftertanke åt redovisningen av
nedskrivningstest än företag med små goodwillposter. Därför förväntar vi oss också att de har lämnat mer information. Jämförelsen länder emellan blir mer fullständig om företagen i urvalet lämnar den information vi avser att jämföra.
3.1.1 Svenska företag
Vid vårt urval av svenska företag med stora goodwillposter valde vi att inte granska samtliga årsredovisningar från företag noterade på Stockholmsbörsen eftersom vi hittade en
sammanställning2 över företag med stora goodwillposter i förhållande till eget kapital. (Se bilaga 1). Denna sammanställning representerar alltså inte de tio företag med störst
goodwillpost i förhållande till eget kapital av samtliga företag noterade på stockholmsbörsen.
Svenska företag med små goodwillposter (se bilaga 1) har inte slumpmässigt valts ut ifrån företag noterade på stockholmsbörsen Vi har använt oss av www.rapporter.nu för att plocka ut företagen. Vi har inte försäkrat oss om att det är de företag med lägsta goodwillposter
noterade på stockholmsbörsen, utan har företagets goodwillpost varit lägre än 35 procent av eget kapital så har vi valt ut den. Vi har gått igenom företagen tills vi hittat tio stycken.
3.1.2 Engelska företag
Utifrån Londonbörsens FTSE100 lista har vi gjort ett urval av företag (se bilaga 2 för en sammanställning av samtliga bolag på listan). Urvalet är dock inte slumpmässigt. Sedan har vi gått in på företagens hemsida och hämtat årsredovisningarna och beräknat goodwill i
förhållande till eget kapital på samma sätt som för de svenska företagen. Det slutgiltiga urvalet av engelska bolag med stor goodwillpost består av tio företag (se bilaga 1). Engelska företag med små goodwillposter, som också är tio till antalet (se bilaga 1), har valts ut enligt samma kriterier.
4 Granskning av årsredovisningarna med analys
I detta avsnitt gås de 20 engelska och de 20 svenska årsredovisningarna igenom och vi kommer i de kommande underavsnitten att redogöra för vad som observerats. En analys kommer också att utföras i anslutning till varje delavsnitt. Samtliga uttalanden om företagens redovisning avser årsredovisningarna gällande år 2005 och våra observationer, analyser och slutsatser får därför ses gälla endast för dessa.
4.1 Antaganden
Företagen ska ge en beskrivning av varje viktigt antagande de har baserat sina
kassaflödesprognoser på. IAS föreskriver inte hur många viktiga antaganden företagen ska eller bör lämna; detta är ett beslut företagen själva måste ta. Det förekommer många olika formulerade antaganden i årsredovisningarna.
Av de tjugo svenska företagen uppger fyra av dem inga viktiga antaganden alls som de
baserar sina kassaflöden på. Av de företag som anger vilka viktiga antaganden de baserar sina kassaflöden på varierar antalet antaganden från ett till fyra. I genomsnitt anger de svenska företagen 1,8 viktiga antaganden.
Ett engelskt företag anger inget viktigt antagande över huvud taget som de baserat sitt kassaflöde på. Två företag anger ett viktigt antagande, och två anger två viktiga antaganden.
För de resterande femton företagen så uppges från tre antaganden och uppåt, varav ett företag har uppgett hela åtta viktiga antaganden. I genomsnitt anger de engelska företagen 2,7 viktiga antaganden var.
Sammanställning över viktiga antaganden
Svenska företag Engelska företag
Antal företag som angett minst ett antagande 16 19
Genomsnittligt antal antaganden 1,8 2,7
4.1.1 Analys av antaganden
De engelska företagen lämnar upplysningar om fler viktiga antaganden som de baserar sina kassaflöden på än de svenska företagen. Motivet till att de lämnar fler upplysningar kan inte vara att deras kassaflöden är känsliga för fler antaganden än de svenska. Motivet måste vara att de engelska företagen vill visa alla variabler och inte bara enstaka. Lagstiftningen kräver inte att företagen ska lämna ett specifikt antal antaganden utan det är upp till företagen själva att avgöra hur mycket information de vill lämna. Vår undersökning påvisar att engelska företag sträcker sig längre än de svenska. Det gör att de engelska företagen blir mer transparenta för läsaren av årsredovisningen. Läsaren får möjlighet att själv skapa sig en uppfattning om hur subjektiva och rimliga företaget är i sina antaganden. Anledningen till att företagen i England lämnar fler upplysningar beror delvis på att de har en lång historia bakom sig där de varit vana att tillfredsställa aktieägarnas informationsbehov.
4.2 Känslighetsanalys
Vissa av företagen utför också en känslighetsanalys för att se om deras goodwillpost behöver skrivas ned om företagsledningen förändrar sina antaganden. Företagen laborerar här med olika variabler för att se vad som händer med de förväntade kassaflödena vid dessa förändrade antaganden.
Av de svenska företagen så utför hälften (10) av dem en känslighetsanalys men endast fem av dem uppger i klartext att de har gjort en känslighetsanalys. De övriga tio uttrycker inte om de beräknar, eller hur resultaten blir om de förändrar sina antaganden. Endast ett av företagen gör en utförlig känslighetsanalys för varje kassagenererande enhet. Två av företagen uppger vilken marginal de har kvar innan de behöver göra en nedskrivning.
Nio av tjugo engelska företag anger att de gör känslighetsanalyser. Fem av dessa nio företag skriver att de gör känslighetsanalyser över deras viktigaste antaganden men beskriver inte hur de utför analysen. De anger däremot vilket resultat de kommer fram till när de genomför analysen. Två av företagen som anger att de utför känslighetsanalyser beskriver vilka variabler de varierar och vilka konsekvenser det har på goodwillposten. Det ena företaget beräknar effekterna av att höja och sänka diskonteringsfaktorn med en procentenhet. Det andra företaget analyserar effekten av ett minskat kassaflöde på fem och tio procent.
Ett av företagens känslighetsanalys består av en tabell där de jämför återvinningsvärdet med enhetens bokförda värde och visar på att det finns en stor marginal mellan värdena för alla
enheter förutom den de skriver ner. Ett av företagen använder olika antaganden för olika enheters kassaflödesberäkningar och gör enskilda känslighetsanalyser för samtliga enheter.
Företaget anger varje enhets mest känsliga variabel och simulerar en kassaflödesberäkning där de sänker eller höjer värdet på variabeln i fråga. Till exempel; för enheten som är mest känslig för ökningar i råvarupriser beräknar företaget ett kassaflöde baserat på ett högre råvarupris än vad de budgeterat för. De övriga elva företagen uppger inte någonting som kan liknas vid en känslighetsanalys. Av de företagen som inte gör känslighetsanalyser hänvisar många till att de använder många externa källor.
Sammanställning över känslighetsanalys
Svenska företag Engelska företag
Antal företag som gjort en känslighetsanalys 10 9
4.2.1 Analys av känslighetsanalys
Att göra en känslighetsanalys är inget som krävs av IAS 36, men när företagen utför en känslighetsanalys så blir det tydligare för den som läser årsredovisningen hur stora marginaler som finns innan en nedskrivning måste göras. Företagen i båda länderna utför
känslighetsanalyser i lika stor utsträckning, men återigen är de engelska företagen mer tydliga i vad de gör. När företagen lämnar mer och tydligare information så leder det till att vi får en bättre insyn i företagets finansiella ställning. Vi ser att vissa företag lägger stor vikt vid sina känslighetsanalyser och gör nedskrivningar när känslighetsanalysen påvisar ett
nedskrivningsbehov. En intressant iakttagelse som vi gör är att ett av de svenska företagen gör en nedskrivning även fast de i känslighetsanalysen, med antaganden om sämre utfall, kommer fram till att ingen nedskrivning behöver göras. Detta ger varken ett trovärdigt eller ärligt intryck. De engelska företagen som förlitar sig på många externa källor har i stor utsträckning inte utfört några känslighetsanalyser. Blir resultatet detsamma om företagen utför en
känslighetsanalys eller om de använder sig av externa källor? Svaret beror på hur många externa källor eller variabler i känslighetsanalysen som används. Ju fler källor som används och ju fler variabler som tas hänsyn till, desto större inblick får aktieägarna. Kassaflödena är beroende av många olika variabler och företagen ska uppge de variabler som kan påverka kassaflödet mest. Anger företagen många tänkbara variabler och utfall så kan aktieägaren dra mer långtgående slutsatser än om företaget bara anger en variabel.
De engelska företagen verkar mer benägna att förmedla riskerna i verksamheten. Detta för att aktieägarna själva ska få bedöma risken. De svenska företagen utför känslighetsanalyser i samma utsträckning men inte lika utförligt. Detta kan bero på att de svenska företagen tar hänsyn till flera intressenter och är rädd för att informationen kan ha negativ effekt på vissa intressenter. De svenska företagen kan resonera så att nackdelarna med att lämna
informationen är större än fördelarna.
4.3 Tidigare erfarenheter/externa informationskällor
Företagen kan basera sina kassaflödesprognoser på antingen tidigare erfarenheter eller externa informationskällor och om de inte gör det ska de ange varför. I detta avsnitt så går vi igenom observationerna för de svenska och engelska företagen.
Av de svenska företagen så uppger nio företag inte om de har baserat kassaflödet på tidigare erfarenheter eller externa informationskällor. Sju av företagen baserar kassaflödet på tidigare erfarenheter och framtida förväntningar. De övriga fyra företagen baserar kassaflödet på framtida förväntningar. Det framgår inte om de framtida förväntningarna baseras på interna antaganden eller externa källor.
Endast ett av de tjugo engelska företagen anger varken tidigare erfarenheter eller externa informationskällor som bidragande faktorer till beräkningen av kassaflödet. Tre av företagen använder endast tidigare erfarenheter för att beräkna kassaflödet medan resterande sexton företag använder sig av både tidigare erfarenheter och externa informationskällor. De externa informationskällorna de använder sig av är marknadsprognoser, branschprognoser om
tillväxttakt, prognoser om BNP, inflationsprognoser och andra makroekonomiska prognoser för de länder deras kassagenererande enheter är verksamma i.
Sammanställning över tidigare erfarenheter/externa informationskällor
Svenska företag Engelska företag Antal företag som uppger tidigare erf./externa inf.källor 11 19
Anger sig använda externa informationskällor 0 16
4.3.1 Analys av tidigare erfarenheter/externa informationskällor
Det finns ingen tvekan bland de engelska företagen som baserar sina beräkningar på framtida förväntningar, att de använder sig av externa informationskällor. Att de engelska företagen använder sig av externa informationskällor för att få fram de variabler som de beräknar kassaflödet på innebär också att antagandena blir mindre subjektiva. Det är klart att företagen kan välja att använda sig av externa källor som passar för ändamålet, att få fram ett så ”bra”
resultat som möjligt, men i och med att källorna är angivna så kan läsaren själv avgöra om källorna som används är relevant eller om någon annan variabel skulle behövas ta hänsyn till.
Eftersom företag i England historiskt sett varit tvungen att vara mer transparant för att erhålla kapital så är det troligt att företagen i större utsträckning fått använda sig av externa källor för att öka trovärdigheten. Glappet mellan företagsledning och aktieägare har minskat, eftersom inte alla antaganden fastställs internt av företagsledningen.
4.4 Tillväxttakt
När företagen extrapolerar sina förväntade kassaflöden så ska det framgå i årsredovisningen vilken tillväxttakt som har använts vid beräkningen. Vi undersöker även om företaget uppger vad de baserar angiven tillväxttakt på.
Sju av de svenska företagen anger inte vilken tillväxttakt de använder för extrapolering och ett uppger att de använder sig av en försiktig tillväxttakt. Tretton av företagen anger inte vad de baserar sin tillväxttakt på. Ett företag anger att den baseras på en genomsnittlig tillväxttakt, två företag uppger att det baseras på deras bedömning och de övriga fyra bolagen anger bland annat bedömd inflation, långsiktig tillväxttakt i branschen och marknadens utveckling som grund för sin bedömning.
Samtliga engelska företag lämnar information angående den tillväxttakt de använder för att extrapolera sina kassaflöden. Sju av företagen använder olika tillväxttakter för olika
kassagenererande enheter. Sjutton företag lämnar upplysningar om vad de baserar
tillväxttakten på. Samtliga av dessa sjutton företag använder externa informationskällor som underlag. Bland de informationskällor som anges finns den långsiktiga tillväxttakten för branschen, produkten och landet där de kassagenererande enheterna är verksamma i.
Sammanställning över tillväxttakt
Svenska företag Engelska företag
Antal företag som uppger vald tillväxttakt 13 20
Anger vad tillväxttakten baserats på 7 17
4.4.1 Analys av tillväxttakt
Det är reglerat i IAS att företagen måste ange den tillväxttakt de använder vid extrapolering av kassaflödena. Ändå är det sju av de svenska företagen som inte anger vilken tillväxttakt de använder. Det förvånar oss att se att svenska företag som historiskt sett varit starkt styrda av lagregleringar i detta fall bryter mot reglerna. Det måste finnas en förklaring bakom att företagen har brutit mot reglerna och det enda vi kan tänka oss är att de anser att
informationen är så känslig så det är värt att bryta mot reglerna. Det kan bero på att man är rädd att locka nya aktörer till en lukrativ marknad, med ökad konkurrens som minskar framtida vinster.
Företagen behöver inte uppge någon förklaring till tillväxttakten om den inte överstiger den långsiktiga för landet, branschen eller produkten. De engelska företagen väljer ändå att ange i betydligt högre utsträckning än de svenska vad de baserar tillväxttakten på. Även i detta fall är de engelska företagen mer transparenta.
4.5 Diskonteringsfaktor
Företagen ska också uppge vilken diskonteringsfaktor de använder vid beräkning av det diskonterade kassaflödet. Det framgår som en tydlig punkt i IAS. Det är även intressant att se om företagen anger vad de har baserat diskonteringsfaktorn på.
Alla svenska företag utom två uppger vilken diskonteringsfaktor de använder sig av vid beräkningen av kassaflödet. Vad diskonteringsfaktorn baseras på anges av sju företag varav sex företag uppger att de använder sig av vägd genomsnittlig kapitalkostnad (WACC). Ett företag uppger att de använder sig av landsspecifika räntenivåer och skattesatser vid sin bedömning.
Två engelska företag uppger inte vilken diskonteringsfaktor de använder sig av. Fjorton av företagen uppger vad de baserat sin diskonteringsfaktor på. Åtta av företagen använder de olika kassagenererande enheternas sammanvägda kapitalkostnad, WACC.
Sammanställning över diskonteringsfaktor
Svenska företag Engelska företag
Antal företag som uppger diskonteringsfaktor 18 18
Anger vad diskonteringsfaktorn baserats på 7 14
4.5.1 Analys av diskonteringsfaktor
Två svenska och två engelska företag anger inte vilken diskonteringsfaktor de använder sig av. Detta är en obligatorisk upplysning som samtliga företag måste lämna i årsredovisningen.
Att företagen inte lämnar de obligatoriska uppgifter som de ska är anmärkningsvärt. Speciellt eftersom IAS har förslag på hur företagen kan komma till rätta med problemen om de har svårigheter att bedöma riskerna.
Det är dubbelt så många engelska företag som anger vad de baserar diskonteringsfaktorn på.
Återigen så är detta information som inte behöver lämnas enligt reglerna, men de företag som anger vad de baserar den på minskar informationsasymmetri och ökar trovärdigheten.
5 Samma regler – lika redovisning?
Uppsatsens syfte var är att se om de engelska företagen lämnar mer information i sina
årsredovisningar och därmed är mer transparanta än svenska företag. I analysen konstaterades att de engelska företagen lämnar fler upplysningar på samtliga punkter. Denna öppenhet gentemot utomstående kommer att minska informationsasymmetrin och leda till ökad transparens. Detta minskar investerares ovisshet om företaget. De kommer att attrahera fler investeraren som tillför riskkapital till företaget givet att det går bra för företaget.
Engelska företag lämnar i högre utsträckning information som är frivillig. Den mesta informationen leder till att företagen blir mer ”öppna”. Det är förstås en svår balansgång att lämna information så att aktieägare kan få insyn i affärsverksamheten utan att konkurrenterna också skall få allt för stor insyn. Företagen måste hitta en balans i hur mycket information de lämnar och framförallt lyfta fram den kvalitativa aspekten. Det är inte så att mer information automatiskt leder till större transparens, utan det kan även bli tvärtom. Den kvalitativa informationen drunknar i all övrig information. Än så länge är den information som presenteras relevant för att få en ökad transparens.
Att Sverige och England har olika traditioner som varit vägledande i redovisningen gör att det inte är förvånande att finna skillnader. Det tar alltid tid att anpassa sig till ett nytt regelverk och regelverket har ännu bara påverkat en årsredovisning. Regelverket finns för att öka jämförbarheten mellan länders årsredovisningar, och då i första hand för att underlätta för investerare att kunna dra egna slutsatser om företaget. England har historiskt varit mer inriktad mot att producera information som vänder sig till investerare så de har ett försprång.
Svenska företag har en bit kvar innan de visar samma öppenhet som engelska företag.
Det är speciellt viktigt att vara tydlig med sina förutsättningar nu när vi kan vänta oss att läsare från olika länder och med kulturella skillnader kommer att jämföra de olika årsredovisningarna. En majoritet av företagen uppfyller den nya regleringens krav på
informationsgivande. Vi befarar att de företag som i jämförelse med andra företag inte lämnar lika mycket relevant information i sin årsredovisning kommer att hamna på efterkälken och ha svårare att attrahera nya aktieägare. Vilka företag som ska ta lärdom av vem, anser vi
företagen själva bäst kunna avgöra.
5. 1 Förslag på fortsatt forskning
Det skulle vara intressant att genomföra denna studie igen om några år. Kommer Sverige och England att närma sig i informationgivandet i årsredovisningen? Det skulle även vara
intressant att undersöka hur det ser ut i andra länder som påverkas av samma reglering.
Källförteckning
Adrem, Anders H, 1999; Essays on Disclosure Practices in Sweden –Causes and Effects.
Lund University Press, Lund.
Blake, John & Amat, Oriol, 1993; European Accounting. Pitman Publishing, London.
Gandemo, Bertil, 1990; Kreativitet i årsredovisningar. Liber, Malmö.
Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS. 2006. FAR FÖRLAG AB, Stockholm
Lindvall, Jan, 2005; muntl. Föreläsning 2005-12-05.
Malmkvist, Peter, 2005; Här är bolagen som tjänar mest på förändringen. Sydsvenska Dagbladet ekonomi 2005-01-16
Ström, Niklas, 2006; Essays on Information Disclosure - Content, Consequence and Relevanc., Uppsala, Företagsekonomiska Institutionen.
Svenska årsredovisningar
Samtliga årsredovisningar hämtade från: http://www.rapporter.nu/
Företagsurval för England, (2006-11-27) http://www.moneyextra.com/stocks/ftse100/
Företagens årsredovisningar i England Amvescap plc, (2006-12-13)
http://www.amvescap.com/amvescap/invest/reports/annrep_05.pdf
Anglo American plc, (2006-12-13)
http://www.angloamerican.co.uk/static/uploads/AngloAmericanReport05.pdf
Aviva plc, (2006-12-07) http://www.aviva.com/files/reports/2005ar/files/Report05.pdf BG Group, (2006-12-14) http://www.investis.com/bgir/report/ar2005/ar2005.pdf BP plc, (2006-12-13)
http://www.bp.com/liveassets/bp_internet/globalbp/globalbp_uk_english/SI/STAGING/local_
assets/downloads_pdfs/bp_ara_2005_annual_report_and_accounts.pdf
British American Tobacco, (2006-12-18)
http://www.bat.com/OneWeb/sites/uk__3mnfen.nsf/vwPagesWebLive/DACCB50ADF578A E780256BF4001F77D5?opendocument&SID=&DTC
Capita Group, (2006-12-06)http://www.capita.co.uk/reports2005/pdf/Capita_AR_2005.pdf Corus Group, (2006-12-13)
http://www.corusgroup.com/file_source/StaticFiles/Functions/Financial/2005_ReportAccount s_20-F.pdf
Gallaher Group, (2006-12-06)
http://ir.gallaher-group.com/downloads/ir/publications/2005_report.pdf
HBOS plc, (2006-12-13) http://www.hbosplc.com/investors/includes/ARA_2005.pdf Imperial Chemical Industries, (2006-12-18) http://www.ici.com/investors/ReportAccounts
ITV plc, (2006-12-07) http://www.itvplc.com/itv/fininfo/reports/itv/anrep2005/anrep2005.pdf Old Mutual plc, (2006-12-11)
http://financials.oldmutual.com/download/4027/Annual%20Report%202005.pdf
Pearson, (2006-12-07) http://www.pearson.com/investor/ar2005/pdfs/annual_report_2005.pdf Reckitt Benckiser, (2006-12-13)
http://www.reckittbenckiser.com/documentlib/normal/annualreport2005.pdf
Rexam plc, (2006-12-07) http://www.rexam.com/files/reports/2005ar/files/report05.pdf Standard Chartered, (2006-12-14)
http://files.shareholder.com/downloads/stanchar/75827898x0x34027/1FD98192-E0DF-4737- 8E6E-DFBA778B1E45/Annual_Report_and_Accounts_2005.pdf
Tesco plc, (2006-12-13) http://www.tescocorporate.com/images/Report_05_0.pdf Unilever Group, (2006-12-07)
http://www.unilever.com/Images/2005_Annual_Report_English%20amended_tcm13- 35722.pdf
WPP Group plc, (2006-12-13)
http://www.wpp.com/WPP/Investor/Financials/Reports/Viewer2005.htm?p=1
Bilaga 1. Sammanställning över undersökta bolag
Bolag Andel goodwill i procent av eget kapital
Svenska bolag med stor goodwillpost:
Assa Abloy 109
Ballingslöv 95
Eniro 278
Getinge 89
Gunnebo 91
Hexagon 119
Meda A 141
Sardus 105
Securitas 120
VM-Data 95
Svenska bolag med liten goodwillpost:
Aarhus Karlshamn Sweden AB 17
Bilia AB 5
Cloetta Fazer 7
Eriksson 7
Holmen AB 4
NCC 26
Nolato 5
Scribona 2
Studsvik 22
WesterGyllen 24
Engelska bolag med stor goodwillpost:
Amvescap 117
British American Tobacco 115
Capita Group 138
Gallaher Group 886
Imperial Chemical Industries 114
ITV plc 104
Pearson 98
Rexam 139
Unilever 148
WPP 142
Engelska bolag med liten goodwillpost:
Anglo American plc 9
Aviva plc 20
BG Group 9
BP 13
Corus Group 3
HBOS plc 9
Old Mutual 20
Reckitt Benckiser 4
Standard Chartered 32
Tesco plc 12
Bilaga 2. Sammanställning av FTSE100-listan
Data collected at 12:30, 07/12/06 3i Grp PLC
AB Food
Alliance & Leicester Alliance Boots
Amvescap
Anglo American PLC Antofagasta
AstraZeneca Aviva
BAE Systems Barclays BG Group BHP Billiton BP PLC
Bradford & Bingley British Airways
British American Tobacco British Energy Group British Land
British Sky Broadcasting BT Group
Cable & Wireless Cadbury Schweppes Cairn Energy Capita Group Carnival PLC Centrica Compass Group Corus Group Diageo Drax
DSG International Enterprise Inns Experian
Friends Provident Gallaher Group GlaxoSmithKline Hammerson
Hanson PLC HBOS
Home Retail
HSBC Holdings PLC (UK Reg) Icap PLC
Imperial Chemical Industries Imperial Tobacco Group
Intercon. Hotel International Power ITV
Johnson Matthey Kazakhmys PLC Kelda Group Kingfisher PLC
Land Securities Group Legal & General Group Liberty International
Bilaga 2. Sammanställning av FTSE100-listan
Lloyds-TSB Group Lonmin PLC
Man Group
Marks & Spencer
Morrison (WM.) Supermarkets National Grid
Next
Northern Rock Old Mutual Pearson Persimmon Prudential
Reckitt Benckiser Reed Elsevier Resolution Reuters Group Rexam
Rio Tinto Rolls-Royce
Royal & Sun Alliance Ins Group Royal Bank of Scotland
Royal Dutch Shell A Shares Royal Dutch Shell B Shares SAB Miller
Sage Group
Sainsbury (J) PLC Scottish & Newcastle
Scottish & Southern Energy Scottish Power
Severn Trent 97 Shire
Slough Estates Smith & Nephew Smiths Group
Standard Chartered Standard Life PLC Tate & Lyle
Tesco
Unilever 3 1/9p United Utilities PLC Vedanta Resources Vodafone Grp Wolseley Wpp Group PLC Xstrata
Yell Group PLC
Bilaga 3. Checklista
Under samtliga punkter har vi ställt oss frågorna:
Är informationen begriplig? Ska vara lättbegriplig för användarna.
Är informationen relevant? Information är relevant om den påverkar användarnas beslut genom att underlätta bedömningen.
1. Hur många viktiga antaganden anger företagen?
2. Har företagen gjort en känslighetsanalys?
3. Uppger företagen att de använt sig av tidigare erfarenheter/externa informationskällor eller både och?
4. Har företagen angett vilken tillväxttakt de använt sig av vid extrapolering av kassaflödet?
5. Har företagen angett vad de baserat den beräknade tillväxttakten på?
6. Har företagen angett vilken diskonteringsfaktor de använt sig av vid extrapolering av kassaflödet?
7. Har företagen angett vad de baserat den beräknade diskonteringsfaktorn på?
