Soliditet för Hällefors kommun med tillhörande plan
Innehållsförteckning
1 Syfte ... 3
2 Målsättning ... 3
3 Omfattning ... 3
4 Organisation ... 3
5 Soliditet ... 3
5.1 Kommunens soliditet ... 4
6 Lagen om kommunal redovisning ... 4
6.1 Balanskravet ... 4
6.1.1 God ekonomisk hushållning ... 5
7 Låneskuld ... 5
7.1 Kommunens långfristiga låneskuld ... 5
7.1.1 Kommunens låneinstitut ... 6
7.2 Hur kan låneskulden förändras? ... 6
8 Pensionsförpliktelse ... 6
8.1 Redovisning av pensionsskuld ... 7
8.2 Kommunens pensionskostnader ... 7
8.3 Hur kan pensionsförpliktelsen förändras? ... 8
8.3.1 Tjänstepensionsförsäkring ... 8
8.4 Kapitalförvaltning ... 9
8.5 Pensionsstiftelse ... 9
8.6 Kommunens pensionsförpliktelse ... 10
9 Finansiella mål ... 10
9.1 Hällefors kommuns långsiktiga finansiella mål ... 11
9.2 Hällefors kommuns kortsiktiga finansiella mål ... 11
10 Uppföljning av planen... 12
11 Uppdatering av planen ... 12
1 Syfte
Dokumentets syfte är att kommunfullmäktige ska kunna ge nämnderna en långsiktig och strategisk planering i de finansiella målsättningar kommunen har och vara utgångspunkt vid framtagande av kommunens kommande årsbudgetar.
2 Målsättning
Målsättningen med planen är att kommunen ska förbättra sin långsiktiga betalningsförmåga, d v s kommunens soliditet ska stärkas. Planens målsättning är också att kommunen ska förbättra möjligheten att betala framtida
välfärdskostnader.
3 Omfattning
Planen omfattar hela kommunens ekonomi och riktar in sig specifikt på de delar som påverkar kommunens soliditet; resultatutveckling, långfristig låneskuld och pensionsåtagande.
4 Organisation
Hällefors kommunen har en central hantering av kommunens finansiering genom kommunstyrelsens förvaltning.
Kommunens soliditetsplanering ska vara knuten till den årliga
verksamhetsplaneringen och budgetprocessen enligt kommunens riktlinjer till verksamhets- och ekonomistyrningspolicy (B-E-0400). Dessutom ska den vara knuten till kommunens riktlinjer till finanspolicyn (B-E-0100).
5 Soliditet
Soliditet är ett nyckeltal som anger hur stor andel av en kommuns totala
tillgångar som är finansierade med eget kapital. Den del som inte är finansierad av eget kapital finansieras med lån. En soliditet på 100 procent innebär att företaget enbart är finansierat av eget kapital. Är soliditeten 0 procent är det enbart lånefinansierat. Långsiktig betalningsberedskap redovisar vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Ju starkare kapacitet en kommun har, desto mindre känslig är kommunen för kommande
lågkonjunkturer. Ett nyckeltal som påverkar kommunens möjlighet till att betala framtidens välfärdskostnader är soliditeten – kommunens långsiktiga
betalningsförmåga.
Om samtliga kommuners pensionsskulder exkluderas, är den genomsnittliga soliditeten 51 procent. Om pensionsskulderna däremot räknar in faller kommunernas genomsnittliga soliditet på 6 procent. Det innebär att 8 av 10 kommuner får en soliditet på lägre än 30 procent. 4 av 10 kommuner har till och med negativ soliditet.
Soliditeten kan enbart påverkas positivt på två sätt:
1. Genom att kommunen genererar vinst och att den återinvesteras 2. Genom amortering av skulder
5.1 Kommunens soliditet
Hällefors kommun hade år 2011 en soliditet exklusive pensionsskuld på 21 procent. För att få ett mer relevant mått på soliditeten måste hänsyn tas till det pensionsåtagande som redovisas utanför balansräkningen som en
ansvarsförbindelse. Skulle detta åtagande, som vid årsskiftet uppgick till 206,0 miljoner kronor, läggas in i balansräkningen blir kommunens soliditet -42,7 procent. Det gör Hällefors kommun till en av kommunerna i Sverige med lägst soliditet.
6 Lagen om kommunal redovisning
När lagen om kommunal redovisning (1997:614) kom till 1997 var en av utgångspunkterna att den inte skulle skilja sig nämnvärt från näringslivets redovisning. Skillnaden mellan verksamhetsformerna tycktes dock så betydande att det ansågs att en särskild lagstiftning behövdes – lagen om kommunal
redovisning.
Självkostnadsprincipen är en av grunderna i kommunal ekonomi. Den innebär att kommuner inte får ta mer betalt för sina tjänster än vad de kostar att
producera. Baserat på denna princip ska den kommunala verksamheten redovisa ett nollresultat. En viss avkastning måste emellertid även genereras för
kommunal verksamhet för att verksamheten inte ska urholkas långsiktigt.
Självkostnadsprincipen är inte till för att förbjuda vinst utan för att förbjuda vinstsyfte. Den ska skydda medborgarna från monopolprissättning, från
överpriser, förhindra att en kommun exempelvis försöker göra en bra affär av sin plikt att sköta omsorgen av de gamla. Den förhindrar inte varaktiga solida
finanser.
6.1 Balanskravet
I kommunallagens 8 kapitel 4 § 3 stycket står att ”budgeten skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna”. Denna lydelse brukar refereras till det nu gällande balanskravet vilket trädde i kraft från och med räkenskapsåret 2000.
Den bakomliggande tanken med balanskravet är att varje generation ska bära kostnaderna för de beslut som fattas. Detta för att förhindra en fortsatt
urgröpning av kommunernas ekonomi då utvecklingen inom den kommunala sektorn gått mot att bli allt mer lånefinansierad. Om inte balanskravet hålls läggs ansvar och kostnader över på framtiden.
Ett balanskrav innebär ett positivt resultat som också innebär att den löpande verksamheten inte till någon del behöver finansieras med lån. Enligt förarbetena är det lämpligt att ställa krav på ett positivt resultat då detta kan anses vara den lägsta godtagbara resultatnivån för att inte strida mot att en generation inte ska förbruka nyttigheter på senare generationers bekostnad.
6.1.1 God ekonomisk hushållning
I kommunallagens (KL) 8 kapitel 1 § står att ”kommuner och landsting skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer”. Lagstiftningen om god ekonomisk hushållning gäller från och med verksamhetsåret 2006. För att detta ska vara uppfyllt anger förarbetena att det inte räcker med att uppvisa ett nollresultat.
Resultatet bör istället ligga på en nivå som realt konsoliderar den kommunala sektorns ekonomi. Ett eftersträvande resultatkrav är då att nyinvesteringar på längre sikt kan göras med egna medel.
Enligt regeringskansliet anges balanskravet som ”kravet på balans kan ses som ett minimikrav, medan kravet om god ekonomisk hushållning förutsätter permanenta överskott”.
Enligt lagen är det varje enskild kommun som ska definiera god ekonomisk hushållning och i 5 § (KL) anges att det för verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning.
7 Låneskuld
Ett lån är ett avtal mellan en långivare och en låntagare som innebär att långivaren överför likvida medel till låntagaren och att låntagaren senare återbetalar ett nominellt belopp till långivaren med eller utan ränta.
En kommun som behöver kapital för att kunna bedriva sin verksamhet kan ta upp lån från banker, andra kreditinstitut, företag och privatpersoner. Ett lån baseras normalt på ett enkelt eller ett löpande skuldebrev som reglerar de villkor som gäller för lånet. Innehavaren av ett enkelt skuldebrev får inte överlåta detta till någon annan medan innehavaren av ett löpande skuldebrev fritt kan överlåta skuldebrevet till andra.
Ett lån kan vara långfristigt eller kortfristigt. Långfristiga lån är lån med en löptid som är längre än 1 år och kortfristiga lån är lån med en löptid som är kortare än 1 år.
Amorteringar som görs på ett lån utgör ingen kostnad och påverkar därmed enbart balansräkningen medan räntan på ett lån utgör en kostnad som bokförs i resultaträkningen.
7.1 Kommunens långfristiga låneskuld
Hällefors kommun har idag en långfristig låneskuld på totalt 139,5 miljoner kronor fördelat på 13 olika lån hos låneinstitutet Kommuninvest.
Kommunstyrelsens förvaltning hanterar lånestocken enligt kommunens antagna finanspolicy och dess riktlinjer som innebär att tiden för låneförfall ska spridas över tid för at förhindra risken att alla lån förfaller under samma år. Nedan följer en redovisning av lånens spridning över förfallotidpunkt.
Låneskuldens struktur - förfallodatum
Andel lån 1-3 år 46,6%
Andel lån på mellan 4-6 år 11,5%
Andel lån på mellan 7 år eller längre 41,9%
SUMMA 100,0%
Idag har kommunen en andel lån med rörlig ränta som uppgår till 16,06 procent.
Kommunen har idag en genomsnittlig ränta på 3,68 procent på samtliga lån.
Utifrån den låneskuld på 139,5 miljoner kronor som kommunen har uppgår räntekostnaden till 5,1 miljoner kronor med den genomsnittliga ränta som kommunen har idag. Skulle däremot genomsnittliga räntan stiga till 5 procent blir räntekostnaden 6,9 miljoner kronor. Det innebär att kommunen
räntekostnader påverkas av hur räntorna förändras, och ju högre lånesumma desto högre är risken att kommunens räntekostnader ökar när räntan stiger.
7.1.1 Kommunens låneinstitut
Idag har kommunen alla lån hos låneinstitutet Kommuninvest. Kommuninvest har som regel att alla kommuner som lånar av institutet erhåller ett lånetak som baseras på kommunens nettokoncernskuld i relation till invånarantalet.
Låneinstitutets styrelse fastställer årligen lånetaket. Hällefors koncern hade vid årsskiftet 2011/2012 ett lånetak på 113 000 kronor per invånare som totalt blir 807 miljoner kronor, mot totala låneskulden för koncernen som uppgick till 94 000 kronor per invånare d v s 671 miljoner kronor. Det innebär att vid årsskiftet 2011/2012 hade kommunens koncern ett kvarvarande låneutrymme på 19 000 kronor per invånare som motsvarar 136 miljoner kronor.
Kommuninvest har som arbetssätt att göra en analys utifrån lånetaket vid varje tillfälle som kommunen väljer att omsätta eller nyupplåna ett lån. Är det så att en kommun börjar närma sig taket gör Kommuninvest en särskild analys av
kommunens ekonomi för att kunna presentera för dess styrelse. I och med att lånetaket är i relation med invånarantalet påverkas Hällefors lånetak negativt av att kommunen invånarantal minskar. Det innebär att kommunens lånetak kommer att sänkas så länge som invånarantalet fortsätter att sjunka.
7.2 Hur kan låneskulden förändras?
Kommunens möjlighet att påverka låneskulden är att amortera. De lån som kommunen har idag har inte någon automatisk amortering som villkor utan de amorteringar som görs sker i samband med omsättning av lån. Här kan
kommunen välja att redan vid en omsättning välja att lägga in ett
amorteringskrav som ett villkor som gör att det löpande sker amorteringar på de som lån som framledes omsätts.
Kommunens räntekostnader påverkas av vilka räntevillkor som kommunen erhåller vid omsättning av ett lån. Det innebär att om räntorna går upp eller ner kommer kommunens finansiella kostnader avseende lånen direkt påverkas. I och med att kommunen idag har låga räntor har kommunen låga räntekostnader. I och med att det inte går att säga hur framtida räntor blir, påverkas även av globala ekonomiska perspektiv, kan kommunen minska räntekostnaderna i framtiden genom att minska låneskulden. Ju lägre låneskuld ju lägre räntekostnader får kommunen på de lån som kommunen har.
8 Pensionsförpliktelse
En pensionsskuld är en befintlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars reglering förväntas medföra ett utflöde av resurser. En
pensionsavsättning är en skuld som är oviss vad gäller förfallotidpunkt eller belopp.
Ansvarsförbindelse är:
a) en möjlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars förekomst kommer att bekräftas endast av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom kommunen kontroll, inträffar eller uteblir,
b) en befintlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning eftersom någon av följande förutsättningar gäller:
• det är inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen,
• förpliktelsens storlek kan inte beräknas med tillräcklig tillförlitlighet, c) en händelse som – p g a etablerad praxis, offentliggjorda riktlinjer eller
tillräckigt utförligt och aktuellt uttalande har skapat en välgrundad förväntan hos externa parter att kommunen eller landstinget kommer att vidta åtgärder vilket kan komma att kräva ett utflöde av resurser, men som inte uppfyller villkoren för en förpliktelse enligt denna
rekommendation.
De kanske viktigaste faktorerna för möjligheten att betala välfärdskostnader och pensioner är den ekonomiska tillväxten och därmed skattebasens storlek samt relationen mellan antal försörjare och försörjda. Nästa generation måste betala 13 kronor mer i skatt för att behålla dagens välfärd, inklusive en förväntad årlig standardförbättring på 1 procent.
Pensionsbelastningen kommer att vara som störst runt år 2025 när antalet ”äldre- pensionärer” (85+) blir betydligt fler än idag. Då riskerar kostnaden för dessa att tränga undan annan verksamhet. Vilket skulle kunna innebära att kommunen nödgas behöva ta bort ej lagstadgad verksamhet eller försämra kvaliteten för brukarna.
Sveriges kommuner är skyldiga 216 miljarder kronor till sina anställda och förre detta anställda. Detta är en skuld som de flesta kommuner ser som en ”dold”
skuld men som vi behöver hantera nu för att inte den framtida välfärden ska bli drabbad.
Genom att börja amortera på skulden redan idag frigör man utrymme att bygga ut skolan, vården och omsorgen i morgon.
8.1 Redovisning av pensionsskuld
Kommunen ska enligt kommunala redovisningslagens 5 kapitel 4 § redovisa pensionerna som en förpliktelse. Det betyder att den pensionsförmån som
intjänats före år 1998 inte ska tas upp som en skuld eller avsättning. Däremot ska utbetalningar av pensionsförmåner som intjänats efter år 1998 redovisas som kostnader i resultaträkningen. Det innebär att kommunen ska tillämpa en kombination av två redovisningssystem och denna kombination benämns blandmodellen.
8.2 Kommunens pensionskostnader
Utifrån ett nyttjande av blandmodellen består kommunernas kostnader för pensioner i huvudsak av tre delar.
Pension intjänad fr o m 1998:
1. Avgiftsbestämd del; som består av en bestämd procentandel av lönen, cirka 4 procent och ger inte upphov till någon skuld för kommunen i och med den delen kostnadförs och betalas ut likvidmässigt till den pensionsförvaltare den anställde valt. Kostnad som redovisas i kommunens resultaträkning är den utbetalning som sker till pensionsförvaltaren.
2. Förmånsbestämd pensionsrätt; är en rätt som uppstår för de anställda som har en lön över 7,5 av inkomstbasbeloppet. Dessa sätter kommunen av i
balansräkningen som en avsättning. Kostnad som redovisas i kommunens resultaträkning är den skuldförändring som årligen uppstår och avser årets nyintjänade pension.
Pension intjänad före 1998:
3. Förmånsbestämd pensionsrätt; är en förpliktelse som redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Kostnad som redovisas i kommunens resultaträkning är den faktiska pensionsutbetalningen som görs till pensionär som intjänats före 1998.
Likvidmässigt påverkas kommunen enbart av nummer 1 och 3. Väljer kommunen att försäkra bort nummer 2 leder det till att den behandlas som nummer 1 och innebär att kommunen inte bygger upp någon ny skuld i balansräkningen.
8.3 Hur kan pensionsförpliktelsen förändras?
Kommunen har möjligheter att redan nu bygga upp en finansiell beredskap för att hantera de kraftigt ökade utbetalningarna av framtidens pensioner. I nästan hälften av Sveriges kommuner har det skett en befolkningsminskning under de senaste 40 åren. Det innebär att 2 av 3 kommuner har tappat befolkning.
Kommuner med vikande befolknings – och skatteunderlag är i stort behov av att redan idag ta fram finansiella handlingsplaner för att betala av på
pensionsskulden. Genom att ha en finansiell handlingsplan betalar kommunen av på pensionsskulden och därmed skapas utrymme för framtidens
välfärdskostnader. De åtgärder som kommunen kan vidta är att köpa en tjänstepensionsförsäkring, införa en kapitalförvaltning och eller bilda en pensionsstiftelse.
8.3.1 Tjänstepensionsförsäkring
Vid tjänstepensionsförsäkring betalas premie till ett försäkringsbolag. Premien motsvarar kostnaden för den anställdes förmån. Betalningen av särskild löneskatt sker samma år som premien betalas. Kommunen får en enkel administration och behöver inte ta fram och underhålla regler för hur pensionsmedlen ska förvaltas. Risken med att göra kapitalförluster minskar samtidigt som eventuella överskott tillfaller kommunen. Med en
försäkringslösning minskar kommunen risken att få ökade pensionskostnader, om livslängden ökar.
Fördelar:
• Inlåsningseffekt- avsatta medel används till pensionsändamål
• Enkel administration som inkluderar förvaltning och livsvarig pensionsutbetalning
• Trygg förvaltning av pensionsmedlen – försäkringsbolag står under tillsyn av Finansinspektionen och Försäkringsrörelselagen
• Inga risker med kapitalförluster tas
• Försäkringen tecknas med överskottsfond som kan användas till andra pensionsändamål
• Livslängdsrisker avtar
• Risker som att pensionsskulden blir större vid pensionsskuldtekniska förändringar avtar
Nackdelar:
• Försäkringsbolaget betalar avkastningskatt på försäkringskapitalet
• Kapitalet kan inte användas till andra ändamål än pensioner
• Kommuner kan inte påverka valet eller fördelningen av kapitalplaceringen
8.4 Kapitalförvaltning
Kapitalförvaltning är ett sparande och inte ett tryggande. Det finns ingen inlåsning av sparandet utan medlen kan användas till valfritt ändamål.
Kommunen fonderar omsättningsbara finansiella tillgångar i t ex aktier, räntor eller fonder. Kapitalförvaltning är lämplig att använda när syftet med sparmålet inte är bestämt, t ex att medlen kan användas till antingen investeringar, i
verksamheten eller till framtida pensioner. Många gånger är det lönsammare att i stället för kapitalförvaltning först amortera pensions- och bankskulder eftersom låneräntan är högre än den riskfria räntan.
Fördelar:
• Bestämmer själv hur medlen ska användas
• Bestämmer själv hur medlen ska placeras
• Betalar inte avkastningsskatt, reavinstskatt eller inkomstskatt Nackdelar:
• Ingen inlåsningseffekt till pensioner och därmed finns risken att medlen används till andra ändamål än pensionssyftet
• Risker för kapitalförluster
• Fortsatt risk för:
– längre utbetalningstid och högre pensionskostnad vid lång levnad – ökad pensionsskuld vid pensionsskuldstekniska förändringar
• Administration och medföljande kostnader för placeringsregler, kapitalförvaltning, uppföljning, analyser m.m.
8.5 Pensionsstiftelse
Vid valet av pensionsstiftelse är syftet att trygga hela eller delar av kommunens pensionsåtagande. Kommunen betalar in kapitalförvaltningsmedel till
pensionsstiftelsen. Pensionsstiftelsen förvaltar medlen efter särskilda riktlinjer och policys. Stiftelsen betalar inte ut några pensioner utan det ansvarar
kommunen för. Pensionsstiftelsens uppgift är förvaltning av kommunens pensionsmedel.
Fördelar:
• Inlåsningseffekt – avsatta medel kan bara användas till pensionsändamål
• Pensionskostnaden betalas när den uppstår och skjuts inte till nästa generation
• Stiftelsen bestämmer över kapitalförvaltning och placeringar
• Kan använda överskott i stiftelsen till andra pensionslösningar
Nackdelar:
• Ökad administration och kostnader för ny juridisk person och styrelse
• Risk för kapitalförluster
• Stiftelsen betalar avkastningsskatt på kapitalet
• Fortsatt risk för
– längre utbetalningstid och högre pensionskostnad vid lång levnad – ökad pensionsskuld vid pensionsskuldstekniska förändringar
8.6 Kommunens pensionsförpliktelse
Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen, vilket i praktiken innebär att större delen tas upp som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Denna del av pensionsskulden är dock lika viktig att beakta ur risksynpunkt, då utbetalningarna kommer att belasta kommunens resultat under många decennier.
De totala pensionsförpliktelserna uppgick vid årets slut till 228,7 miljoner kronor, vilket är en ökning med 21,6 miljoner kronor i förhållande till året innan.
Det finns inga medel som är särskilt placerade för kommande
pensionsutbetalningar, kommunen har återlånat den samlade pensionsskulden i verksamheten. Kommunen har därmed inte satt av medel för skulden utan valt att använda den till verksamhet i kommunen.
Avsättning till pensioner (ny skuld) 22,7 mkr Ansvarsförbindelse (gammal skuld) 206,0 mkr
SUMMA 228,7 mkr
Enligt prognoser som kommunen erhållit av kommunens pensionsbolag kommer kommunens pensionskostnader att öka framöver som tydligt visar att kommunen kommer att få mindre medel över till den årliga kommunala verksamheten. Om kommunen idag väljer att försäkra bort en del av pensionsskulden genom att betala in ett belopp årligen till pensionsbolaget minskar kommunens framtida årliga pensionskostnader som leder till att kommunens övriga verksamheter inte påverkas i samma utsträckning.
9 Finansiella mål
Enligt ovanstående redogörelse redovisas de parametrar som kan påverka kommunens soliditet. Utifrån god ekonomisk hushållning fastställer kommunen årligen finansiella mål. I kommunens antagna verksamhets- och
ekonomistyrningspolicy framgår:
”Hällefors kommun använder sig av målstyrning som innebär att fullmäktige antar inriktningsmål per mandatperiod. Kommunen tillämpar metoden dialog för att få adekvata underlag inför resursfördelningsbeslut. Utifrån målen, de
ekonomiska förutsättningarna och det budgetunderlag som finns tilldelas nämnderna budgetram för verksamheten. Där ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning.” Kommunens långsiktiga finansiella mål framgår av denna plan.
Analystidningen Kommunexperten är landets enda analystidning för oberoende kommunalekonomisk analys. I nr 6/2012 är Hällefors analyserad och deras
slutsats är att kommunen bör vidta fyra åtgärder för att stärka ekonomin långsiktigt.
1. Kommunen bör säkra ett sparande över 4,5 procent av skatter och statsbidrag.
2. Kommunen bör hålla investeringsandelen under 2,5 procent.
3. Kommunen bör använda sparöverskottet som uppstår, cirka 9 miljoner kronor, per år till att amortera extra på långsiktiga lån.
4. Kommunen bör se till att vinstnivån i Hällefors Bostads AB inte blir sämre än under senare år och avveckla övriga bolag (vilket kommunen redan har genomfört).
Sammanfattningsvis ska kommunen utifrån nuvarande soliditet utföra åtgärder för att förbättra soliditeten. Dessa åtgärder ska påverka både kommunens
lånestock och pensionsskuld. Lånestocken ska minskas genom amorteringar och pensionsskulden ska minskas genom tjänstepensionsförsäkring genom betalning till upphandlat försäkringsbolag. En målsättning att sträva efter är att redovisa en soliditet som uppgår till minst 20 procent, inkl pensionsskulden
9.1 Hällefors kommuns långsiktiga finansiella mål
Utifrån ett långsiktigt perspektiv ska kommunen fastställa långsiktiga finansiella mål för att nå målsättningen att förbättra kommunens soliditet. De långsiktiga målen ska fastställas för varje mandatperiod.
Resultatandel: Hällefors kommuns skall redovisa ett positivt resultat som över en femårsperiod minst motsvarar 3,5 procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag samma period.
Investeringsandel: Hällefors kommun ska redovisa investeringar som över en femårsperiod högst motsvarar 4 procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag samma period.
Amorteringstakt av låneskuld: Hällefors kommun ska amortera på den långsiktiga låneskulden som över en femårsperiod minst motsvarar 40 miljoner kronor.
Försäkra bort pensionsskuld: Hällefors kommun ska försäkra bort den långsiktiga pensionsskulden som över en femårsperiod minst motsvarar 10 miljoner kronor.
9.2 Hällefors kommuns kortsiktiga finansiella mål
Varje år ska kommunen fastställa kortsiktiga finansiella mål som ska utgå från de långsiktiga.
Resultatandel: Resultat i förhållande till kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag.
Nettokostnadsandel: Verksamhetens nettokostnader i förhållande till kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag.
Självfinansieringsgrad: Alla verksamhetskostnader och investeringar ska finansieras med egna medel, d v s vara 100 procent.
Investeringsandel: Investeringar i förhållande till kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag.
Amorteringstakt: Amortering av långfristiga låneskulden.
Försäkring av pensionsskuld: Bortförsäkring av långfristiga pensionsskulden.
Finansnettoandel: Finansiella intäkter och kostnader i förhållande till kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag.
Soliditet 1: Kommunens egna kapital och pensionsskuld i förhållande till kommunens totala tillgångar.
Soliditet 2: Kommunens egna kapital, pensionsskulder och ansvarsförbindelse i förhållande till kommunens totala tillgångar.
10 Uppföljning av planen
Kommunstyrelsens förvaltning ska kontinuerligt följa upp soliditetsplanen för att pröva dess ändamålsenlighet. Planen ska också följas upp i samband med
kommunens årsredovisning för att se hur måluppfyllelse uppnåtts för de långsiktiga respektive kortsiktiga finansiella målen.
11 Uppdatering av planen
Om förutsättningar i omvärlden eller förändrade politiska beslut av
styrdokument, som ligger till grund för denna plan, förändras på ett sätt som motiverar ändringar i planen ska kommunstyrelsens förvaltning föreslå en uppdatering av planen.
Hällefors kommun
Besöksadress: Sikforsvägen 15 Postadress: 712 83 Hällefors Telefon: 0591-641 00 (växel)
Växelns öppettider: mån–tors 07.30–12.00, 12.30–16.00 fre 07.30–12.00, 12.30–15.00
Telefax: 0591-109 76 E-post: kommun@hellefors.se
