• No results found

Områdesbestämmelser för Torslanda Havsbadskoloni inom stadsdelen Torslanda i Göteborg

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Områdesbestämmelser för Torslanda Havsbadskoloni inom stadsdelen Torslanda i Göteborg"

Copied!
23
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Samrådsredogörelse BN 2009-08-25

Diarienummer: 0725/07 (FIIa 5026)

Distrikt Norr, Plangruppen Madelene Hammarberg

Telefon: 031-368 17 91

E-post: fornamn.efternamn@sbk.goteborg.se

Områdesbestämmelser för Torslanda Havsbadskoloni inom stadsdelen Torslanda i Göteborg

Samrådsredogörelse

Genomförande

Byggnadsnämnden beslöt 2009-02-17 att genomföra samråd för förslag till områdesbe- stämmelser. Förslaget har sänts för yttrande enligt bifogad lista över samrådskrets under tiden 25 februari – 7 april 2009.

Förslaget har varit utställt på stadsbyggnadskontoret, kulturhuset Vingen och på stads- delsbiblioteket i Torslanda under tiden 25 februari – 7 april 2009. Samrådmöte hölls på Stadsbyggnadskontoret den 18 mars 2009.

Sammanfattning

Allvarligaste invändningen bland inkomna synpunkter gäller förtätning av fritidshusen eller möjlighet till permanentboende i kolonin. Länsstyrelsen och Göteborgs hamn po- ängterar att hamnen med dess utvecklingsplaner är ett riksintresse som all ny bebyggel- se måste ta hänsyn till. Hamnverksamheten ger upphov till buller utöver de som Natur- vårdsverket rekommenderar för nya bostäder.

Många boende i området ser positivt på förslaget till områdesbestämmelser, men fram- för synpunkter som att sovloft ska tillåtas, att bryggor ska få finnas i området samt att sprängning och trädfällning ska tillåtas efter hörande av styrelsen.

Kontoret har bedömt att riksintresset hamnen ska gälla och ingen förtätning ska tillåtas inom området. Nya fastighetsbildningar ska inte heller tillåtas.

Framförda synpunkter har i övrigt till stor del kunnat beaktas genom ändringar i plan- handlingarna.

Kopior av yttranden har överlämnats till fastighetskontoret för kännedom och ev. beak- tande vid planens genomförande.

(2)

Inkomna synpunkter och

stadsbyggnadskontorets kommentarer

Inkomna synpunkter har sammanfattats nedan. Synpunkterna finns i sin helhet på stads- byggnadskontoret.

Kommunala nämnder och bolag m.fl.

Fastighetsnämnden tillstyrker förslaget till områdesbestämmelser för Torslanda Havs- badskoloni.

Fastighetskontoret ser positivt på förslaget till områdesbestämmelser och att det genom dessa klarläggs hur kolonilotten får bebyggas och användas. Av särskild vikt är också de skrivningar i bestämmelserna som rör förbud mot sprängning och byggande av källare.

Vidare betonas att strandskyddat område ska hållas fritt och tillgängligt för allmänheten och att enskilda bryggor inte får byggas. Områdesbestämmelserna ger också möjlighet att förtäta området med ett antal nya lotter, vilket kan ge fler göteborgare möjlighet att få tillgång till en kolonistuga.

Kontoret kommer under 2009 att arbeta fram ett nytt förslag till arrendeavtal med Före- ningen Göteborgs Koloniträdgårdar (FGK) avseende Torslanda havsbadskoloni. Nuva- rande arrendeavtal löper ut 2009-12-31. I det nya avtalet, som kommer att grundas på områdesbestämmelserna, avses därutöver ytterligare förtydliganden att göras rörande bl. a byggande av altaner, friggebodar samt vatten- och avloppsfrågor. Bestämmelser kommer också att införas för att tydliggöra att allmänheten skall ha tillträde till samtliga ytor inom området som inte utgör hävdade tomter.

Kommentar: Förbud mot sprängning har ändrats till att det krävs marklov för spräng- ning. Diskussion har förts med Fastighetskontoret om detta. Med hänsyn till Göteborgs hamn som är riksintresse så har områdesbestämmelserna ändrats så att det inte längre är möjligt att förtäta med ytterligare lotter.

Göteborg Energi Fjärrvärme AB, Göteborg Energi GothNet AB, Göteborg Energi AB Energi Gas Anläggning har ingen erinran.

Göteborg Energi Nät AB önskar säkra befintlig nätstation ”1966 Skeppstadsholmen”

och 10 kV ledning inom detaljplaneområdet med ledningsrätt eller servitut.

Kommentar: Detta kan inte åtgärdas genom områdesbestämmelserna. Göteborg Energi kan söka ledningsrätt eller servitut via en lantmäteriförrättning

Göteborgs Hamn AB kan inte ta ställning till förslaget eftersom det är oklart hur en planläggning av området påverkar GHAB:s verksamhet.

Risholmen är på medellång sikt ett utbyggnadsområde för hamnverksamhet. Buller till omgivningen kommer då att öka. Idag ligger bullernivåerna som verksamheten vid Ris- holmen genererar runt 40 dB(A) ekvivalent ljudnivå vid Torslanda Havsbadskoloni dag- tid. Det framtida värdet kommer att ligga runt 45 dB(A).

(3)

Om byggnaderna vid Torslanda Havsbadskoloni räknas inom kategorin bostäder så finns det frågetecken om GHAB kommer att klara riktvärdena för externt industribuller nattetid om verksamheten räknas som nyetablering. I övrigt bedöms bullernivåerna lig- ga inom riktvärdena för externt industribuller. Om däremot riktvärdet för externt indu- stribuller till fritidshusområden där naturupplevelsen är en viktig faktor ska gälla och om utvecklingen av hamnverksamheten räknas som befintlig industri, kommer bullerni- vån att ligga runt det nuvarande riktvärdet för ekvivalent ljudnivå, dvs 45 dB(A). Kom- mer verksamheten räknas som en nyetablering ligger bullernivåerna 5 dB(A) högre än ovanstående riktvärde.

Naturvårdsverket funderar på att skärpa riktvärdena ytterligare 5 dB(A) för befintlig industri. Om Naturvårdsverket förslag går igenom medför det att GHAB inte kommer att klara riktvärdena för externt industribuller vid Torslanda Havsbadskoloni varken för nyetablering eller befintlig industri med hänsyn till riktvärdet för externt industribuller till fritidshusområden där naturupplevelsen är en viktig faktor.

GHAB vill med hänsyn till ovanstående att planhandlingen tydligt beskriver om plan- området är ett område som genererar krav på lägre bullernivå för omgivande verksam- heter eller inte. För att GHAB ska kunna ta ställning till förslaget är det dessutom viktigt att det i planhandlingen framgår vilka konsekvenser en planläggning av Torslanda Havsbadskoloni får för hamnverksamheten. Det är även viktigt att planhandlingen be- skriver att Torslanda Havsbadskoloni ligger i närheten av hamnområdet och att boende inom området kan komma att påverkas av buller från den kommande hamnverksamhe- ten.

Kommentar: För att säkerställa hamnens intressen tillåts inte nya kolonilotter. Vidare är det inte möjligt att dela området i fler fastigheter. Befintlig bebyggelse regleras, genom områdesbestämmelser och arrendeavtal, så att det inte är möjligt att bygga större än vad dagens arrendeavtal medger.

Idrott och föreningsnämnden kommer inte att ha några synpunkter på samrådshand- lingen gällande områdesbestämmelserna. Ärendet kommer endast att anmälas som in- kommet vid nästa nämndsammanträde 2009-04-29.

Kulturnämndens utskott skriver att Torslanda havsbadskoloni är ett gott exempel på de fritidskolonier som etablerades i utkanterna av svenska städer, ofta med närhet till vat- ten, i början på 1920-talet. Kolonin representerar en kategori fritidshus som kan sägas vara en kombination av fritidshus och kolonistuga. Även till sin utformning är Torslan- da havsbadskoloni en god representant för dessa tidiga fritidskolonier. Här finns små och enkla stugor vars fasader är klädda med stockpanel, som imiterar timmerfasader men också liggande panel på förvandring som var en modernare efterföljare. Förekom- mer gör också den traditionella locklistpanelen.

Kulturförvaltningen vill därför höja ambitionen för planförslaget och föreslår att

skydds- och varsamhetsbestämmelser införs som syftar till att bevara områdets karaktär som tidigt etablerat koloniområde. Särskilt betydelsefullt är det att införa bestämmelser som syftar till att bevara fasadernas arkitektoniska utformning med fasadklädsel, föns- terindelning etc. Som underlag för dessa bestämmelser bör en kulturhistorisk utredning av området göras där viktiga karaktärsdrag hos bebyggelsen beskrivs. I utredningen är det också viktigt att belysa betydelsen av häckar, grindar och annat som påverkar det gemensamma rummet.

(4)

Kulturförvaltningen vill understryka planförslagets strävan att endast tillåta fritidshus för sommarbruk samt att begränsa utbyggnadsmöjligheterna.

Inom området ligger två fornlämningar. Fornlämningen med beteckningen Torslanda socken Raä nr 2 berörs inte av förslaget till områdesbestämmelser medan Torslanda socken Raä nr 120 ligger centralt i planområdet. Enligt Riksantikvarieämbetets forn- lämningsregister bör platsen betraktas som en boplats (från stenåldern). Om en utbygg- nad av de närmast liggande stugorna blir aktuell ska kontakt tas med länsstyrelsen. Det är länsstyrelsen som beslutar om en förundersökning skall ske och hur omfattande den skall göras.

Kommentar: Syftet med områdesbestämmelserna är i huvudsak att reglera storleken på bebyggelsen. Bestämmelserna reglerar vidare att antalet byggnader och deras utförande skall anpassas till lottens storlek och topografi och att om-, till- och nybyggnader skall till utformning, materialval och färg anpassas till områdets karaktär. Beskrivningen har kompletterats för att bättre beskriva områdets karaktär och lovplikten har utökats till att omfatta omfärgning av fasad. Stadsbyggnadskontoret bedömer att dessa bestämmelser är tillräckliga för att bevara områdets karaktär.

Miljönämnden tillstyrker fortsatt planarbete under förutsättning att synpunkterna nedan beaktas.

Förvaltningen är positiv till förslaget med områdesbestämmelserna som ska bevara och säkerställa områdets karaktär som natur- och kolonistugeområde.

Stora delar av den marina miljön runt Skeppstadsholmen är ekologiskt särskilt känsligt område. Miljöerna utgörs dels av stränder, grunda havsvikar och ålgräsängar. Förvalt- ningen anser att man ska vara ytterst restriktiv med bryggor och båtplatser med hänsyn till den marina miljön. Nya bryggor bör endast tillåtas för bad som allmänheten har fritt tillträde till.

På land finns den större vattensalamandern i anslutning till planområdet i nordväst och en rödlistad art, smal käringtand, växer i södra delen i närheten av lagunen. Planbe- skrivningen måste kompletteras med en beskrivning av naturvärdena.

Utifrån samrådshandlingen kan utläsas att 38 % av byggnaderna visar tecken på att vat- ten/avlopp är installerat. Vidare anges att bad-, dusch- och tvättvatten släpps ut i marken och att köksavlopp finns. Bestämmelser för området meddelar att vatten inte får dras in i byggnaderna. Enligt miljöförvaltningens uppgifter har enbart en av kolonilotterna god- känd lösning för omhändertagande av bad-, disk- och tvättvatten.

Om vatten har dragits in i byggnaderna gäller miljöbalkens krav på rening av av- loppsvattnet. I miljöbalkens 9 kapitel 7 § anges att avloppsvatten ska avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta ändamål ska lämpliga avloppsanordningar eller andra inrätt- ningar utföras. Att släppa ut bad-, disk- och tvättvatten utan föregående rening kan inte anses uppfylla miljöbalkens krav på rening.

Förvaltningen har i dagsläget klagomål avseende buller från hamnens verksamhet från områden som ligger på mycket längre avstånd än det aktuella planområdet. Innan bul- lersituationen är känd i aktuellt planområde är förvaltningen mycket tveksam till ytterli- gare förtätning med nya kolonistugor.

(5)

Kommentar: Beskrivningen har kompletterats med ovanstående naturvärden. Bestäm- melser om bryggor utgår och hanteras enbart enligt strandskyddslagstiftningen. Vatten och avlopp studeras separat för att hitta en godkänd lösning. Detta sker genom ett sam- arbete mellan berörda kommunala förvaltningar och bolag samt med koloniföreningen.

Ytterligare kolonilotter tillåts inte för att säkerställa riksintresset Göteborgs hamn.

Göteborg Vatten skriver att förbindelsepunkt för ändamålen dricksvatten och spillvatten kan upprättas i samband med genomförandet av ledningsutbyggnad avseende detaljplan för golfbana m.m. väster om Torsviken, som vann laga kraft 2007-02-22. Allmän led- ningsutbyggnad om ca 700 m erfordras. Inför ledningsutbyggnad krävs att fastighets- kontoret begär densamma.

Brandvattenförsörjning får ske enligt alternativsystemet. Brandpost med kapacitet enligt områdestyp A1:VAV publikation P83, finns placerad utmed Gamla Flygplatsvägen, ca 800 m norr om planområdet.

Lägst normala vattentryck i förbindelsepunkt motsvarar nivån +55 m. I de fall högre vattentryck önskas får detta ordnas och betalas av fastighetsägare/arrendator.

Torslanda havsbadskoloni har idag dricksvattenförsörjning via sommarvattenledning ansluten till allmänt ledningsnät i Gamla Flygplatsvägen. Ledningen förser även Tors- landa golfklubb och Grefab:s småbåtsanläggning med dricksvatten. Denna sommarvat- tenledning kommer att tas ur drift när allmän ledningsutbyggnad genomförts i Lysevä- gen och över golfbanans område, samt när förbindelsepunkter upprättats.

Avloppsnätet inom kvartersmark skall utformas som duplikatsystem med skilda led- ningar för dag- och dräneringsvatten respektive spillvatten. Dag- och dräneringsvattnet avleds till havet. Spillvattnet från såväl Torslanda havsbadskoloni som Torslanda golf- klubb och småbåtsanläggningen måste pumpas från respektive anläggning till allmänt ledningsnät. Avledning till självfall sker i Lysevägens norra del.

Göteborg Vatten rekommenderar att vatten och avlopp brukas året runt. I annat fall or- sakas fettansamlingar i avloppsnätet på grund av stillastående avloppsvatten, med drift- problem som följd.

Vattenplan för Göteborg med tillhörande klimatanalys anger högsta högvattenyta till +12,5 m över Göteborgs nollplan. Byggnadsanläggningar placerade på lägre nivå kom- mer att bli översvämmade vid inträffat högvattenstånd.

Materialval för utvändiga ytor bör väljas med omsorg om miljön. Till exempel bör oskyddade ytor av koppar eller zink undvikas för att minska risken för föroreningar i dagvattnet.

Kostnaden för utbyggnad av allmänna va-ledningar på en sträcka av ca 700 m beräknas till 2,l Mkr. Anläggningsavgifterna för anslutning till allmän va-anläggning ar i nuläget svårbedömda.

Kommentar: Berörda förvaltningar och bolag i Göteborgs kommun kommer, tillsam- mans med koloniföreningen, att arbeta med att få till en godkänd lösning för avloppen på Skeppstadsholmen.

(6)

Park och naturnämnden ser positivt på förslaget till områdesbestämmelser, men be- skrivningen bör kompletteras med några viktiga naturvärden som finns utpekade.

I nordväst vid bussvändplatsen vid golfbanan finns en mindre damm med förekomst och reproduktion av den strikt skyddade arten större vattensalamander. Den rödlistade väx- ten smal kärringtand har en växtplats norr om lagunen i söder. Skeppstadsholmsvikens inre del utgör en värdefull marin miljö. Dessutom finns värdefulla strandmiljöer utefter delar av Skeppstadsholmsviken och lagunerna i norr och söder.

Planförslagets påverkan på befintliga värden

Den större vattensalamandern är strikt skyddad enligt Artskyddsförordningen och dess reproduktionsmiljöer (dammar) och viloplatser (skyddsmiljöer) får inte förstöras. Kä- ringtanden växer vid lagunen i söder på gränsen till koloniområdet som får bebyggas.

Utbyggnad bör inte ske på eller för nära växtplatsen. De värdefulla strandavsnitten och den utpekade marina miljön bör så långt som möjligt bevaras oexploaterade och fria från störande verksamheter, t.ex. nya bryggor, muddring mm.

Kommentar: Beskrivningen har kompletterats med ovanstående naturvärden

Räddningstjänsten Storgöteborg har inget ytterligare att erinra. Det måste dock poäng- teras att det är av vikt att erforderliga avstånd och/eller avskiljningar mellan byggnader- na i enlighet med BBR´s krav beaktas, vid inventering av befintligt byggnadsbestånd samt att det extra belyses vid nybyggnation, då inga brandposter finns att tillgå på om- rådet.

Kommentar: Krav på avstånd mellan byggnader hanteras vid bygglovsansökan.

SDN Torslanda ansluter sig till förslaget för områdesbestämmelser med nedanstående synpunkter.

För förvaltningen är det viktigt att strandskyddat område säkerställs i områdesbestäm- melserna för allmänhetens rörliga friluftsliv på Skeppstadsholmen. Förvaltningen har år 2002 i Program för området väster om Torsviken tagit upp frågan om ett allmänhetens friluftsbad på Skeppstadsholmen. Långt ut på halvön finns en ”badplats” som ingår i föreningens område.

Förvaltningen har idag liten kunskap om hur denna badplats fungerar, men är positiv till att kommunen och koloniföreningen gemensamt kunde pröva att utveckla ett friluftsbad för allmänheten med kommunal huvudman. Med utgångspunkt för att det både skall ta hänsyn till koloniområdets miljö och integritet likväl som det allmännas intresse av lättillgängligt bad.

Kommentar: Områdesbestämmelserna kan inte hantera frågan om en allmän badplats, men strandskyddet reglerar all användning av strandområdet. Se planbeskrivningen.

Trafikkontoret har ingen erinran.

(7)

Statliga och regionala myndigheter m.fl.

Lantmäterimyndigheten har inte lämnat något yttrande.

Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 12 kap l § PBL och nu kända förhållanden att frågan om risk för påtaglig skada på riksintresse Göteborgs hamn måste beskrivas och lösas på ett tillfredsställande sätt i enlighet med vad som anges nedan för att ett antagande inte skall prövas av Länsstyrelsen.

Motiv för bedömningen

Göteborgs hamn med anslutande farleder, vägar och järnvägar av riksintresse för hamn- verksamhet enligt 3 kap 8 § miljöbalken. Torslanda havsbadskoloni med befintlig be- byggelse ligger nära Risholmen som på medellång sikt (inom l0 år) ar intressant som utbyggnadsområde för hamnverksamhet, vilket beskrivs i den preciserade värdebeskriv- ningen för riksintresse Göteborgs hamn (remissversion januari 2008). För att riksintres- set inte påtagligt skall skadas, krävs att möjligheterna till befintlig och i framtiden ut- vecklad hamnverksamhet bibehålls.

Med hänsyn till att verksamheten i Göteborgs hamn har bedrivits under många år, anser Länsstyrelsen att Naturvårdsverkets riktlinjer för buller från befintlig industri skall till- lämpas. Emellertid kan det vara svårt att alltid klara dessa värden med hänsyn till farty- gens nuvarande standard och skiftande metereologiska förhållanden, varvid avvikelser måste accepteras. Vidare kan det endast anses rimligt att tillämpa riktvärdena vid ny- byggnation av bostäder, utbildningslokaler och vårdlokaler, arbetslokaler m.m.

Länsstyrelsen anser inte att bebyggelsen i Torslanda havsbadskoloni kan jämställas med bostäder. Däremot måste området betraktas som ett viktigt friluftsområde. För närvarar- ande rekommenderar Naturvårdsverket att externt industribuller avseende befintlig in- dustri inte skall överskrida 45 dBA ekvivalent ljudnivå dagtid resp 40 dBA ekvivalent ljudnivå nattetid. I ett utkast till allmänna råd föreslås dock en skärpning med en minsk- ning med ytterligare 5 dBA för resp. värde. I förslaget ingår även ett undantag för verk- samhet där lokaliseringen styrs av verksamhetens art (t ex hamnar) och det blir

ekonomiskt orimligt att uppnå bullernivåerna. Trots detta befarar Länsstyrelsen en fram- tida konflikt med hanmverksamheten, som beräknas bullra mer än vad riktvärdena före- skriver.

Förslaget till områdesbestämmelser ger enligt Länsstyrelsens beräkningar möjlighet till en sammanlagd byggnadsarea för befintlig bebyggelse på 115 kvadratmeter (inkl bygg- lovsbefriade åtgärder). Länsstyrelsen anser att bestämmelserna bör skärpas med hänsyn till risken för skada på riksintresse hamn. Vidare anser Länsstyrelsen att inga ytterligare tomter eller ny bebyggelse i området skall tillåtas. Områdesbestämmelserna ska också förhindra bildandet av enskilda fastigheter.

I det fortsatta arbetet måste dessutom konsekvenserna av upprättandet av områdesbe- stämmelserna för Torslanda havsbadskoloni för nuvarande och utveckling av framtida hamnverksamhet beskrivas. En påtaglig skada på riksintresse hamn måste kunna uteslu- tas för att Lansstyrelsen inte skall pröva ett antagande av områdesbestämmelserna.

(8)

Råd om tillämpningen av PBL

Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen avser att reglera en sedan länge dåligt kon- trollerad bebyggelseutveckling i området genom områdesbestämmelser som säkerställer översiktsplanens intentioner om en bibehållen markanvändning i form av koloniområde.

Med hänsyn till behovet av att värna riksintresse för hamnverksamhet måste permanent bosättning här förhindras.

Av beskrivningen bör framgå hur man ämnar lösa vatten- och avloppsfrågan på ett mil- jömassigt godtagbart satt.

Synpunkter i övrigt

Länsstyrelsens bedömning av förslag till områdesbestämmelser i förhållande till Torsviken, Natura 2000-område

De utpekade miljöer som avses skyddas inom Natura 2000-området framgår av bevarandeplanen för SE0520055 Torsviken.

Enligt 7 kap 28a § miljöbalken krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Det aktuella området, där områdesbestämmelser avses upprättas, ligger mycket nära Torsvi- ken. Förslaget till områdesbestämmelser kan enligt Länsstyrelsens bedömning inte anses medföra en betydande påverkan på Natura 2000-området.

Av bevarandeplanen framgår det att förutsättningar för gynnsam bevarandestatus är bl a opåverkad hydrologi. Ett hot kan vara olika typer av utsläpp till vattnet.

Under förutsättning att avloppsvatten från det aktuella koloniområdet inte passerar Torsviken, är Länsstyrelsens mening är att förslaget till områdesbestämmelser inte rim- ligtvis kan påverka områdets hydrologi och Natura 2000-området med dess utpekade habitat på ett betydande sätt.

Därmed krävs enligt Lansstyrelsens mening inget tillstånd enligt7 kap 28a § miljöbal- ken.

Kommentar: Kontoret har ändrat bestämmelserna så att de nu inte hindrar riksintresset hamnen och dess utvecklingsplaner. Befintlig bebyggelse regleras till innehåll och form av bestämmelserna och kommunens avtal med kolonisterna. I övrigt se svar miljönämn- den.

Sakägare

Sammanfattning av synpunkter från sakägare

Många sakägare har synpunkter på den möjlighet till förtätning som angavs i samråds- handlingen. De vill också se möjligheten att inreda sovloft och att ha fler bryggor i om- rådet. Flera vill inte ha förbud mot trädfällning och sprängning och är frågande inför formuleringen om att inte tillåta standard som möjliggör permanentboende.

Kontorets samlande kommentar: Möjligheten till förtätning med ytterligare lotter utgår för att inte skada det riksintresse som Göteborgs hamn utgör. Hamnverksamheten ger upphov till bullernivåer som överstiger riktlinjer för nybyggnation av bostäder och på sikt kommer hamnen att utöka sitt verksamhetsområde.

Enligt bestämmelserna är det möjligt att utföra sovloft om man håller sig inom de be- gränsningar som finns för byggnadshöjd och nockhöjd.

(9)

Förbud mot sprängning har ändrats så att man nu måste söka marklov. Anledningen till att man ändå måste söka marklov är att de berghällar som finns i området är en viktig del i det som är karakteristiskt för området och är därför viktiga att bevara. Förbud mot trädfällning utgår. Riktlinjer för trädfällning kan regleras mellan Fastighetskontoret och koloniföreningen.

Bestämmelserna om bryggor utgår och hanteras helt enligt de bestämmelser som gäller för strandskydd (se planbeskrivning). Strandskyddet gäller redan idag så det är ingen skillnad mot dagens situation.

Formuleringen om att inte tillåta standard som möjliggör permanentboende utgår. Ar- rendeavtalet reglerar redan idag när man har rätt att vistas i sin kolonilott och ytterligare reglering av det anses inte vara nödvändigt.

Berit Olsson, lott 11 vill ha området som det är. Ingen förtätning, inga större hus, det skall vara en koloni, som det var tänkt från början. Det skall vara ett område för rekrea- tion för oss som inte är miljonärer. Snälla, bevara områdets karaktär av natur och kolo- nistugeområde.

Kommentar: Se ”Kontorets samlande kommentar” ovan.

Hasse Jonsson, lott 9 påpekar följande saker som behöver förtydligas i bestämmelserna för att minimera olika tolkningar:

Under befintlig bebyggelse står det att kolonilotten ej får användas som fast bostad un- der vinterhalvåret utan endast under helger. Får man vara på lö-sö så borde det gå lika bra må-ti. Det är helt individuellt när det passar. Vad menas med att kolonistugorna inte får ha en standard som möjliggör permanentboende? Hur ser denna standard ut? Borde utgå. Jag tycker att förslaget om förtätning borde utgå. Karaktären på området försvin- ner, skapar olägenheter för berörda och skapar ett A och B-lag.

Kommentar: Arrendeavtalet styr när man har rätt att utnyttja sin kolonilott. I övrigt se

”Kontorets samlande kommentar” ovan.

Birgitta Hammar, lott 108 tycker inte det är en bra idé att bygga fler hus på vissa tomter och protesterar därför mot detta förslag.

Kommentar: Se ”Kontorets samlande kommentar” ovan.

Per-Olof Ogeborn, lott 53 tycker att förlaget till områdesbestämmelser ser mycket bra ut i stort men vill ha några ändringar och några tydligare punkter.

Jag vill att du lägger till i våra bestämmelser att vi får ha sovloft i våra stugor. Detta är fullt möjligt med den bygghöjd på 5,5 meter som vi har.

Formuleringen om att stugorna inte får ha standard som möjliggör permanentboende borde tas bort. Det ska vara möjligt att isolera husen och ha en godkänd VA-anslutning Permanentboende regleras mycket tydligt i arrendeavtalet.

Vårt område har i alla tider haft enskilda bryggor. Detta är en del av karaktären i vårt område. Det vore olyckligt att säga att dom skall förbjudas.

Förtätning av området: Detta skulle bli en mycket omständlig procedur. Med alla de pengar som THK har spenderat på området sedan 1924, så skulle det bli mycket dyrt för nya lotter att köpa in sig i föreningen. Jag tror inte att detta förslag är genomförbart.

(10)

Alla träd som finns på området är planterade och vårdade av kolonister sedan 1924. Att säga att vi inte får fälla träd större än en viss storlek är bara dumt. Vi har i alla tider vår- dat området och vill fortsätta med detta. Vi tar gärna emot hjälp av FK om större av- verkningar skall göras, men vi vill i största mån försöka att bevara våra träd. Att det skulle vara en försäkringsfråga och en säkerhetsfråga tror jag inte. Vi arrenderar ett om- råde av FK. Jag tycker att ansvarsbiten skulle utredas vid eventuella skador på person eller egendom om vi själva fäller ett träd. Jag tror inte att FK har något ansvar då mar- ken är utarrenderad.

Jag tycker att ni skall skriva in att vatten och avlopp får kopplas in i stugorna så snart dom är anslutna till ett godkänt avlopp. Annars så kan reglerna tolkas så att vi alltid måste ha vatten anslutet till utsidan av huset. Detta är tydligen en sak som hände ett annat koloniområde tidigare enligt en kontakt vi haft på VA verket. Dom fick vänta över ett år innan vatten kunde kopplas in på grund av en felaktig formulering i bestäm- melserna.

Att sprängning skall totalförbjudas är fel. Jag förstår att stora enskilda sprängningsarbe- ten inte borde få tillåtas. Mindre sprängning kan behövas för dränering och för VA- anslutning. Givetvis med tillstånd från FK.

Kommentar: Områdesbestämmelserna är inte formulerade så att de omöjliggör en an- slutning till vatten- och avlopp. I övrigt se ”Kontorets samlande kommentar”.

Tomas Timgren, lott 32 skriver att när det gäller nya lotter på området så;

- Borde de betala en inträdesavgift pga gjorda investeringar (vägar, föreningshus, tennisbana, bryggor och eventuella kostnader för vatten och avlopp)

- Kostnader som uppstår pga förtätning av området, tex väganslutningar, markarbeten etc. inte skall belasta föreningens medlemmar.

- De nya lotterna skapas på oanvända grönytor. Ingen styckning av befintliga lotter.

Det nya arrendet baseras på ytan som arrenderas, inte antal lotter. Blir det fler lotter kan vi sänka arrendeavgiften för de enskilda kolonisterna.

Att befintliga bryggor som finns på området skall finnas kvar.

Föreslår att idén om att kunna ströva längs strandkanten i hela området inte genomförs - Jag har en lott som ligger i anslutning till vattnet och har lagt mycket tid och arbete på att få strandkanten ok.

- Det känns lite som man vill straffa oss med lotter utmed vattnet och effekten blir att folk skulle i princip gå rätt igenom lotten och kunna hävda sin rätt att ströva fritt.

- Det finns en lång strandlinje som inte har kolonilotter i närheten och där man kan ströva utan att påverka andra.

Kommentar: Frågor som rör arrendet kan inte Stadsbyggnadskontoret svara på. Dessa frågor hänvisas till Fastighetskontoret. Tillgången till stränderna regleras genom strand- skydd som redan gäller för området idag. I övrigt se ”Kontorets samlande kommentar”.

Bo Göransson, lott 118 anser att kolonin skall ha de 122 lotter den idag har. Vi sköter de mellanliggande områdena för både vår och allmänhetens trivsel genom arbetsdagar.

Vi har av hävd en lott och har köpt en nyttjanderätt som är relativt tydlig.

All investering i både pengar och tid riskerar att bli svår att kompensera för nya andelar.

Vi har byggt ett vägnät, gjort uppbyggnaden av gemensamma ytor, gemensamhetsloka-

(11)

ler, maskiner m.m. och jag ser stora svårigheter om det blir nya andelar med solidariskt ekonomiskt ansvar. Jag vill också att alla lotter skall ha samma villkor för att undvika oenighet inom föreningen.

Oklarheter i antal lotter riskerar att ytterligare försvåra beslutet för den enskilde lottäga- ren när det gäller VA-frågan.

Skrivning om permanentstandard medför alltför stort tolkningsutrymme och behöver förtydligas eller tas bort. Jag anser också att stugan skall få inneha sovloft om det är möjligt- denna detalj bör inte regleras av områdesbestämmelser.

Vi står inför att införa VA och där kan det finnas skäl att göra en mindre sprängning vid något ställe. Det kan också i framtiden finnas andra skäl t ex att leda bort dagvatten eller liknande. Självklart skall all sprängning godkänd.

Det är särskilt viktigt att förhindra privatisering av stränderna. De bryggor som finns anser jag skall både finnas kvar och rustas upp. Alla bryggor är en del av strandlinjen och därmed skall allmänheten ha tillgång till dessa. Alla bryggor skall naturligtvis ha vederbörligt tillstånd.

Kommentar: Se ”Kontorets samlande kommentar” ovan.

Inger Jörneman, lott 35 menar att enligt gammal hävd har enskilda bryggor alltid fun- nits och vill därför starkt framhålla att dessa får vara kvar i bevarat skick.

När det gäller sprängningar anser jag att mindre sprängningar vid byggnation kan tillå- tas om markägaren godkänner detta.

En alltför omfattande förtätning av området skulle innebära att man förstör områdets genuina karaktär.

När det gäller befintliga hus i området anser jag att dessa ska kunna byggas om resp.

renoveras till 2000-talets standard; dock med förbehållet att områdets genuina karaktär bibehålles.

För övrigt anser jag att områdets grönområden med träd etc. är en fråga för områdets styrelse.

I och med att vatten och avlopp skall dragas inom området, bör således även arrendeti- derna förlängas, då ju denna installation innebär stora kostnader i form av investeringar för de boende.

Kommentar: Arrendetiden beslutas av Fastighetskontoret och frågan hänvisas därför vidare dit. I övrigt se ”Kontorets samlande kommentar”.

Magnus Alander, lott 34 välkomnar de kommande områdesbestämmelserna. Viktigt är att dom blir tydliga och inte lämnar något utrymme för personliga tolkningar. Jag har dock en del kommentarer som jag vill att ni ska ta under beaktande:

1.Eventuell förtätning av området tycker jag inte om. Det bäddar för konflikter med gamla kolonister. Det är även olämpligt att inom samma förening ha två olika bestäm- melser angående byggnadsarean. Och hur skall ett medlemskap i vår förening kunna värderas (andel i vägar, föreningslokaler, båthamn, badplats mm)? Är det inte bättre att satsa på nya koloniområden for att tillmötesgå den ökande efterfrågan?

2. Tyvärr glömde jag under infomötet att ta upp frågan om växthus. Finns det någon möjlighet att uppföra något sådant utöver förslagen byggyta? Tacksam om områdesbe- stämmelserna kunde innehålla något om detta.

(12)

3. Meningen "Kolonistugorna får inte ha en standard som möjliggör permanentboende"

är luddig och bör strykas helt.

4. Ett totalförbud för sprängning vore olyckligt. Det kan finnas tillfällen där det kan vara motiverat, och låt oss då ha möjlighet att söka tillstånd för detta.

5. Angående trädfällning: Vi har med varsam hand planterat, gödslat, vattnat, gallrat och på senare tid fällt vissa trad. Vore det inte enklare för alla parter att vi får fortsätta sköta området på vårt eget exemplariska sätt?

6. Bryggor runt våra stränder har haft stor betydelse för skapandet av kolonins unika karaktär. Vi bör även i fortsättningen ha möjlighet att bygga privata bryggor på lämpliga ställen efter godkända bygglov och tillstånd.

Kommentar: Det är möjligt att uppföra växthus så länge man inte överskrider den högs- ta byggnadsarean på 25 kvm som gäller för komplementbyggnader. I övrigt se ”Konto- rets samlande kommentar”.

Barbara Ekdahl, lott 68 välkomnar förslaget till områdesbestämmelser men anser att en del formuleringar är mycket otydliga samt många i direkt motsats till vad man försöker reglera i områdesbestämmelserna, nämligen att bevara områdets karaktär och miljö.

Privata bryggor har alltid funnits i vår genuina miljö vid havsbandet! Jag yrkar att till- stånd/dispens därför skall kunna sökas! Mindre sprängningar bör tillåtas om man har tillstånd från markägaren och FK.

Jag kräver att man ser till THKs kulturhistoriska värde och avstår från en ev. förtätning.

Finns det några lämpliga områden som inte inkräktar på någon tomt eller som tar hän- syn till vattennivå, strandskydd samt sol/skugga och lämplig topografi för byggnation?

Dessutom, vid en ev. förtätning kommer man att kräva nya parkeringar samt nya vägar!

Vårt område kommer per automatik att förtätas i långa loppet. Många stugor med mind- re byggyta kommer att så småningom byta ägare - som i sin tur planerar att bygga nytt, enl. gällande byggyta (60 kvm) då det inte lönar sig att renovera. Viktigt i detta sam- manhang är, att se till att man fortsätter att bygga i traditionell stil (skärgårdshus).

Satsa hellre på fler koloniområden i Göteborgs kommun än att förstöra en genuin miljö som Torslanda Havsbadskoloni representerar!

Vad är permanentstandard? Skall vi satsa på 1-glasfönster, oisolerade väggar, kallför- rådsdörr mm eller bygga klimatsmart? TAG BORT DEN FORMULERINGEN!

Vad gäller trädfällning bör beslutsfattandet vara den kortast möjliga, dvs att man vänder sig till sin egen styrelse och diskuterar det enskilda trädet som man önskar fälla. Vi har skött området i alla år utan att behöva krångla till det.

Avslutningsvis vill jag än en gång poängtera vikten av att det kommer områdesbestäm- melser för vår koloni och ser med stor förhoppning fram mot ett beslut som bevarar vårt fina område och som också tar hänsyn till oss som skall förvalta denna oas för kom- mande generationer.

Kopia på flygfoto över Skeppstadsholmen fr. 1930-talet har bifogats skrivelsen.

Kommentar: Se ”Kontorets samlande kommentar”.

Magnus Le'Vicki, lott 117 anser att om han förstått Stadsbyggnadskontoret rätt (håller jag helhjärtat med dem) vill man bevara området. Att förtäta det ytterligare kommer oundvikligen att förstöra karaktären. Låt oss inte göra det.

(13)

Bryggor ger idyll, de måste vi behålla, återställa de som finns och med tillstånd få byg- ga nya. Vi är ett vattenorienterat område, där båtlivet måste bevaras och inspireras.

Kommentar: Se ”Kontorets samlande kommentar”.

Ingela & Anders Dahlgren, lott 67 skriver att när det gäller planförhållanden står det på sid 2, ”byggnadsytan för fritidshus inte bör överstiga 60 kvm i en våning utan möjlighet att inreda vind” Då bygglov gäller för huvudbyggnad med tillåten nockhöjd 5,5m och byggnadshöjd 3,5m så anser vi att man bör kunna utnyttja den inre takhöjd som finns utan några specificerade regler om hur man skall inreda sin stuga.

På sidan 6 står det, ”Kolonistugor får inte ha en standard som möjliggör permanentbo- ende.” Det här måste förtydligas eller tas bort helt, då kvalitén på byggnaderna som nyuppförs eller renoveras idag måste byggas så att de blir så energisnåla som möjligt.

Det är också idag tillåtet att sova över i sin kolonistuga under helger på vinterhalvåret.

Vem bedömer vad som är kriterier för permanentboende?

På sidan 6 står det, ”Träd vars stamomkrets är större än 75 cm mätt på en höjd av en meter ovan mark får inte fällas” Om vi vill bevara ett landskap med bohuslänsk präg- ling så får vi inte låta det växa igen, vilket sker väldigt snabbt. Stor träd bör kunna tas ned i samråd med ansvarig markägare.

På sidan 7 står det att ” Arrendeavtalet kommer att i samband med att det skrivs om (2010-01-01) att förtydliga.” Vi skulle vilja att det är möjligt att kunna ha separat växt- hus som inte räknas in i bygglovsarean. Växthus och odling är ju en del av kolonirörel- sens drivkrafter.

På sidan 7 står det ”visar att det är möjligt att förtäta området med ett antal nya lotter.”

Vi motsätter oss en förtätning då det förstör kolonins speciella karaktär. Ett unikt områ- de för Göteborgs invånare att njuta av som besökare.

Kommentar: Det är möjligt att uppföra växthus så länge man inte överskrider den högs- ta byggnadsarean på 25 kvm som gäller för komplementbyggnader. I övrigt se ”Konto- rets samlande kommentar”.

Ann-Louise Persson, lott 81 menar att en förtätning inte bevarar den unika karaktär som området utgör, utan förstör och ställer till stora problem för oss som bor där!

På sidan 3 står att kolonilotten under vinterhalvåret endast får användas under helger!?

Skulle man inte kunna få disponera stugan på vardagar?

Längre ner på sidan är uppräknat påståenden i % som verkar konstigt och då tolkar jag att ni menar otillåtna åtgärder som lottinnehavare har gjort. De flesta har egen brunn och från den har det inte varit förbjudet att dra in vatten!?

På sidan 4 står att träd vars stamomkrets är större än 75 cm inte får fällas. Angående detta tycker jag tvärt om, stora träd passar inte i en havsmiljö utan i en stadspark. Mind- re tallar, fruktträd, häckar och allt annat som är grönt är passande.

Att det krävs bygglov vid sprängning och byggande av "privata bryggor" är bra, men inget förbud. Något som är viktigt är att vid nybyggnation bygga i gammal stil så områ- det bevarar sin karaktär.

Kommentar: Arrendeavtalet reglerar när man har rätt att utnyttja sin kolonistuga. I öv- rigt se ”Kontorets samlande kommentar”.

(14)

Britt o Set Lithander lott 86 menar att förslaget om förtätning känns otydligt. Dels vill vi gärna veta var nya tomter skall vara för att kunna ta ställning. Det räcker ju inte bara att skriva vilken storlek husen får ha, det måste också framgå lämplig plats i området för dem. Att dessa hus inte får ha samma bestämmelser vad gäller storlek som de gamla husen känns också väldigt krångligt, kan ju bli risk för diskussioner och tvister längre fram i tiden om t.ex. dessa hus byter ägare. Onödigt!

“kolonistugorna får inte ha en standard som möjliggör permanentboende” tydlighet be- hövs vad den standarden innebär, vad man får och inte får göra. Överhuvudtaget skall områdesbestämmelserna vara mycket tydliga så att olika tolkningar undviks.

Kommentar: Se ”Kontorets samlande kommentar”.

Birgitta och Peter Lindkvist, lott 36 anser att förslaget om avstyckning av befintliga lotter där byggnader mindre än de befintliga avses resas är i våra ögon en rent befängd idé. Dels blir lottarendatorn som slitit fram arealen till dess befintliga skick djupt kränkt över att berövas ”sin” del. Dels kommer de nya kolonisterna bums eller på sikt för- grymmade över att de inte tillåts bygga lika stort som ”de andra”. Skrota förslaget, det bäddar för icke avsedda misshälligheter.

Beträffande planerad va-anslutning; THK´s klippiga terräng kräver i vårt resonemang omfattande och dyrt spängningsarbete. Åtskilliga kolonister saknar ekonomisk möjlig- het att bekosta dessa föreslagna rör- och ledningsdragningar. Och varför skall man punga ut med hundratusentals kronor på åtgärder av något som inte är ens eget, eller som man efter i demokratisk ordning fattat beslut tvingas lämna? Huset kan man för all del ta med sig, men marken det står på ägs av någon annan. Till detta kommer tvånget att hålla plusgrader året runt för att installationerna inte skall frysa sönder. Skall va dras måste av nödvändighet arrangemanget bli ett lågbudgetalternativ. Estetiken får vi i detta avseende lämna därhän. Negativ miljöpåverkan efter snart hundra års diskar och du- schar är obefintlig.

Beträffande bryggförbud; lottinnehavare med lott gränsande till vatten och tillgång till båt kommer utan egen brygga/spång att få avsevärda svårigheter att bege sig ut på sjön.

Vid lågvatten är det närmaste strandområdet torrlagt. Föreslaget bryggförbud föreslås modifieras på det att enkla bryggkonstruktioner tillåts.

Kommentar: Frågan om vatten och avlopp är inte löst utan ett arbeta ska påbörjas för att finna en godkänd lösning på avloppen. I övrigt se ”Kontorets samlande kommentar”.

Wailett & Christer Hansson, lott 4 skriver att en eventuell förtätning kommer att på- verka områdets karaktär negativt och eftersom ni arbetar på att ha kvar dagens karaktär av kolonistugor anpassade efter topografin och att säkra naturvärdena så passar det ej att förtäta på befintliga tomter, en nybyggnation på utmarkerna är inte heller någon bra lösning då det finns fornlämningar samt en unik fauna som bla innehåller orkider samt att en utbyggnad på dessa marker kommer att totalt förstöra områdets karaktär.

Småbryggor har alltid funnits i de grunda vikarna i kolonin och tycker jag är en del av en Bohuslänsk skärgårdskaraktär.

Kollektivtrafik skall vi ej tala om då den för närvarande är närmast obefintlig, skall man använda sig av den så måste man beställa den minst en timma innan man skall åka är man ej bilburen så kan man få gå från krysset vi har en hel del äldre i vår koloni som ej är bilburna och för dem är detta besvärligt.

Angående standarden på husen så skriver ni att man ej får ha en sådan standard som möjliggör permanentboende! Man får ej bo permanent och det vet både ni o vi men man

(15)

bör kunna använda husen både tidigt på våren och sent på hösten och då fodras absolut en sådan sak som till exempel isolering.

Läste i dagens GP om koloniområden i Göteborg där det står ”Om folk får bra betalt på grund av läge är det rimligt att vi också agerar kommersiellt”. Det strider mot kolonian- dan att kommunen skall ta ut så mycket i arrende att ”vanligt folk” inte skall ha råd att ha kvar sina kolonistugor. För närvarande har vi ett arrende där kostnaden överskrider många villaarrenden där man bor permanent.

Kommentar: Arrendeavtalet skrivs av Fastighetskontoret och alla frågor om det hänvi- sas därför till Fastighetskontoret. I övrigt se ”Kontorets samlande kommentar”.

Ditte & Jan Schönbeck, lott 33 skriver att det är deras förhoppning att de nya områdes- bestämmelserna kan "sätta lite tyngd" bakom gällande regelverk. Egentligen är ju de nya reglerna bara en modernisering och uppdatering av de lokala regler som gällt i alla år.

Vad gäller förtätningen i området är detta en delikat fråga. Självfallet går det att "trycka in" ett antal nya lotter men man måste nog tänka till ordentligt och vara väldigt försiktig med denna operation. Alla vill ju bevara områdets unika karaktär och undvika framtida problem.

Problemen som kan uppstå kan nog komma att hänföras till hus/lottstorlekar.Om man nu äntligen kan få ordning på gällande husstorlekar är det ju onödigt att aktivera detta evinnerliga "tjöt" igen. En annan synpunkt kommer säkerligen att bli den nedärvda ar- betsinsatsen som tidigare generationer åstadkommit och idag ligger i händerna på släk- ter som kan härledas till 1924.

Området har ju trots allt kommit till genom ett enormt arbete, utan "sponsring" av markägaren.

Kommentar: Se ”Kontorets samlande kommentar”.

Tony Wikström, lott 72 skriver att kontoret bör tydliggöra avsikten med eventuellt till- kommande lotter och hur detta hänger ihop med områdesbestämmelsernas syfte att be- vara områdets karaktär. Precisera antalet och placeringen av ovan. Klargör hur ersätt- ningen till föreningen skall regleras för tillgång av befintlig infrastruktur i form av vä- gar, vatten etc.

Formulering "standard som möjliggör permanentboende" bör tas bort för att eliminera risken för framtida feltolkningar.

Formulering "sprängning tillåts inte" bör ändras till " sprängning utan tillstånd från markägaren förbjudet".

Eftersom enskilda bryggor är en del av områdets karaktär bör dessa tillåtas även i fram- tiden.

Fällning av träd med omkrets större än 75cm. THK's styrelse skall kunna ge tillstånd till detta för att minska byråkratin.

Enligt uppgift har samtliga träd i området planterats av medlemmar eller före detta med- lemmar till föreningen och därmed bör THK's styrelse ha rätt att besluta om en eventu- ell fällning vid behov.

Kommentar: Se ”Kontorets samlande kommentar”.

(16)

Margareta Lundberg, lott 121 är positiv till att man önskar bevara områdets karaktär.

Den del som rör möjliggörande till fler lotter genom förtätning kommer däremot enligt min mening att verka mot detta mål av följande orsaker:

 De gamla uppvuxna trädgårdarna som är så karakteristiska för området kommer i delar av kolonin att försvinna och ersättas av nyanlagda trädgårdar då nya lotter ska- pas.

 Genom att skapa två typer av lotter som ska följa två olika regelverk skapar man per definition ett A- och ett B-lag i föreningen. Detta innebär en stor risk för menings- skiljaktigheter framöver. Frågor som hur gemensamma arbeten, kostnader mm ska hanteras kan bli svåra och möjligheten att skapa vi-känsla minskar.

 Många av husen är äldre och i behov av underhåll, vilken innebär en viss investering.

Vi står dessutom inför att införa någon form av vatten och avlopp i området, något som också är förknippat med en relativt stor kostnad. Båda dessa saker är viktiga för områdets fortsatta vård. Upplåtelseformen med arrendekontrakt är osäker i sig och detta får man acceptera om man vill vara kolonist, men att öka denna osäkerhet ge- nom att man när som helst kan bli av med en del av sin tomt kan minska invester- ingsbenägenheten och i förlängningen få negativa konsekvenser för området. Ingen är garanterad att för alltid slippa förändringar i närmiljön, men det som föreslås här ger en mycket större osäkerhet än vad husägare normalt har, antingen de har friköpt tomt, arrende eller som vi mark genom en förening som har arrende.

 Min sista synpunkt bör jag säkert framföra direkt till politiker, men väljer att göra det även i detta forum. Jag förstår att det finns ett behov av att skapa möjlighet för fler att få en kolonilott. Däremot har jag svårt att se att man kan få något större antal nya lot- ter om de ska placeras inom befintliga koloniområden. Från mitt begränsade perspek- tiv borde det ge betydligt större utdelning att skapa fler kolonier än att förtäta och därmed delvis försämra fina befintliga områden.

Mot bakgrund av ovanstående önskar jag att avsnittet med bestämmelser för ”eventuellt tillkommande lotter” (mitt s4) samt avsnittet med rubrik ”Eventuell förtätning” (s5) stryks i förslaget.

Kommentar: Se ”Kontorets samlande kommentar”.

Ingemar Bredberg, lott 84 och Olof Larsson, lott 92 förespråkar ingen förtätning i detta helt unika område som har funnits så länge som 85 år!Dåbevarar man inte områ- det enl. förslaget om områdesbestämmelser utan då förändrar man det! Två olika arren- deavtal (1 för 45 kvm byggyta och 1 på 60 kvm ger 2 olika stugstorlekar som bara leder till konflikt "igen"). Och satsa på nya koloniområden istället!

Bryggor hör till denna miljö och skall även i fortsättning kunna tillkomma om man har ordnat tillstånd från Länsstyrelsen och FK.

Vi skall ha möjlighet att kunna spränga i mindre omfattning- om vi har tillståndfr.

markägaren så klart!

Vi skall genom styrelsens godkännande kunna ta ner träd som riskerar hus eller som blivit alltför stora utan att behöva gå en lång omväg viaFK.

Det är bra att det kommer områdesbestämmelser. Vi hoppas att detta område består

(17)

Kommentar: Se ”Kontorets samlande kommentar”.

Berit Fagerström, lott 24 vill framföra följande;

1. Eventuell förtätning av området: Jag ser en stor risk med förtätning av området, främst med tanke på de stora naturvärdena som THK utgör. Karaktären består också i att man har förhållandevis stora tomter i jämförelse med andra kolonier och mycket grönområden som vi sköter på ideell basis.

Det finns också en ekonomisk aspekt på detta. Vi står i år inför arrendeförhandlingar och vi har blivit ålagda att införa VA i området. Detta välkomnar vi naturligtvis då vi är måna om vår miljö och vårt havs nära läge, men det kräver också en stor investering av den enskilda individen. Detta skulle troligen medföra att vi måste lägga införandet av VA på is, då enskilda medlemmar inte är beredda att investera när de inte känner till hur förtätningen av området kommer att påverka den enskilda individen.

Jag anser också att efter denna tid av turbulens i THK, vore det olyckligt att ha två slags hus storlekar det utgör också en risk för karaktären i området.

2. Kolonstugorna får inte ha en standard som möjliggör permanentboende. Denna me- ning ger alltför stort tolkningsutrymme. Vi har redan reglerat i vårt arrendekontrakt att vi inte får bo i stugorna permanent, och detta är ett skäl att bli uppsagd. Alltså finns ing- et sådant skäl att ytterligare en gång ha med denna formulering, då detta redan är regle- rat.

3. Enskilda bryggor: Den formuleringen är olycklig, vi är en havsbadskoloni där detta är en del av karaktären. Dock måste man söka tillstånd av berörda myndigheter d v s Fas- tighetskontoret som markägare samt Länsstyrelsen. Tillstånden är ju också en del i att förhindra privatisering av stränderna.

4. Trädfällning. Detta vore olyckligt att reglera, vi har hittills skött området utan an- märkning. Vi vill definitivt inte skövla vårt område.

Att FK hjälper oss att fälla träd som måste tas ned är däremot en bra lösning, men då vore det bättre att vi får lov att be FK komma ut och fälla de träd vi vill ta ned och inte göra processen alltför svår med angivet mått på träd som måste beslutas av FK.

5. Ytterligare förtydligande: Att VA får kopplas in i stugorna den dagen vi har ett god- känt VA system, och när den enskilda stugan är inkopplad på samma system.

Att förbud mot källare borde tas bort. Precis som tidigare så skall topografin råda om delar under en stuga blir källare eller inte. Däremot får man absolut inte spränga så käl- lare kan byggas.

Jag är mycket positiv till reglerna som upprättas inom vårt område, låt oss bara se till att det inte finns utrymme för ytterligare tolkningar av de samma.

Kommentar: Områdesbestämmelserna hindrar inte att stugorna ansluts till vatten och avlopp. I övrigt se ”Kontorets samlande kommentar”.

Jerker Carlström, lott tycker att detta område skall bevaras precis som det är dvs att utnyttja området på sommaren och eventuellt även helgtid under övriga året.

Det skulle vara olyckligt med en förtätning eftersom det inte finns några bra platser där markförhållandena medger bebyggelse, det begränsade området samt ett redan idag un- derdimensionerat vägnät.

(18)

Jag tycker att det är viktigt att bevara koloniområdet med dess unika karaktär för fram- tida generationer. Vi kolonister skall följa de områdesbestämmelser som redan finns avseende byggnaders storlek, utseende, bygghöjd, altaner, uterum m.m. Det är även viktigt att försöka spara vegetationen för att bevara karaktären på en skyddad havsnära miljö.

Kommentar: Se ”Kontorets samlande kommentar”.

Claes Wickström, lott 41 menar att ett förbud mot fällning av vissa träd känns onödigt då kolonimedlemmarna har skött både trädgårdar och naturområden sedan kolonin grundades på ett utmärkt sätt.

Nya privata bryggor bör fortsättningsvis kunna byggas för att bibehålla samt utveckla karaktären av havsbadskolonin. Givetvis där det passar i miljön samt med godkända handlingar.

Även sprängning bör vi kunna söka tillstånd för då det kan komma att behövas i framti- den.

Kommentar: Se ”Kontorets samlande kommentar”.

Margareta Jönsson, lott 99 skriver att möjligheten till båtliv är viktig och bör finnas kvar då det gör stranden mer levande.

Man skall inte ta ifrån kolonisterna möjligheten att besöka sin stuga på vardagar även under vinterhalvåret.

Kommentar: Arrendeavtalet reglerar när man har rätt att utnyttja sin kolonilott. I övrigt se ”Kontorets samlande kommentar”.

Pia Kjellberg, lott 10 och Anita Blixt, lott 103 tycker att syftet med förslaget är bra, men vill visa en del saker som kan möjliggöra denna ambition.Vi utgår också ifrån att strandskyddet respekteras och att inga avvikelser görs för att tillgodose enskilda indivi- ders önskan om ett privat brygginnehav eller annan byggnation som förhindrar allmän- hetens fria rörlighet runt vårt område.

Vi ser fram emot en förtätning på allmän mark där så är möjligt. Det är viktigt att inga av nuvarande kolonisterna känner att de kommer att förlora någon del av sin lott. En del kolonister har framfört att man skulle vilja dela sin lott, kanske främst till andra famil- jemedlemmar.

Vatten och avlopp: Det enda effektiva sättet att motarbeta permanentboende är att inte tillåta åretruntvatten. Låt kolonin endast ha vatten under den del av året som vi har rätt att bo där under hela veckor. Däremot när det gäller avloppsfrågan bör den lösas kollek- tivt/kommunalt. Detta för att det inte som nu allt förorenat vatten går rakt ut i miljön och förstör vår natur.

1. Vi önskar att det tydligare framgår att vi bara får ha sommarvatten.

2. Vi önskar att det skall finnas ett kontrollsystem som måste följas i områdesbestäm- melserna att det inte skall vara möjligt att frångå detta utan konsekvenser från Fastig- hetskontoret.

3. Vi önskar att det skall framgå att Fastighetskontoret har ansvaret och inte kan delege- ra detta till andra än annan kommunal myndighet/förvaltning. Detta för att förhindra svågerpolitik. Det är just detta att det inte funnits någon kontroll utifrån som gjort att vi fått alldeles för stora byggnader och vatten indraget.

(19)

Stugstorlekar: För att kunna behålla områdets karaktär skulle det vara möjligt att bygga fler än två byggnader på tomten, vi tycker inte att det framgår tillräckligt tydligt i ert material. Vi önskar att de som byggt i strid mot det nya avtalet från den 2003-03-10 skall tvingas riva de delar man byggt i strid mot gällande bestämmelser. Vi var mycket tydliga med att informera om att alla brott mot de nya reglerna skulle få sådana konse- kvenser.

Strandskydd: På senare år har det skett ett allt större intrång på strandskyddet. Man pri- vatiserar ända ned till strandlinjen och hindrar därmed allmänheten att röra sig fritt. Så småningom kommer man att säga att så har det alltid varit och att man av hävd har rätt till marken.

1. Vi önskar att det framgår mycket tydligt var gränsen går i områdesplanen.

2. Vi önskar att den mark som ockuperats av den enskilde för enskilt bruk återtas till allmänt bruk.

3. Vi önskar en utmärkt rösad vandringsled för att förhindra ett återprivatiserande av marken.

4. Vi önskar att de bryggor som byggts i strid mot gällande bestämmelser tas bort.

5. Vi önskar att de parkeringsplatser som anlagts på allmänningen på senare tid tas bort.

6. Att den så kallade Lagunen rensas från parkerade bilar.

Permanentboende: Det är viktigt att man är mycket tydlig i områdesriktlinjerna att det inte får bli ett permanentboende och att det finns sanktioner för att stävja detta. Det mås- te finnas tydliga och enkla kontrollmöjligheter och en myndighet som har till uppgift att förhindra att så sker. Se argumenteringen tidigare.

Sammanfattning: Vi är väl medvetna om att vi går utanför det uppdrag som SBK har med sina områdesbestämmelser. Men vi står med de problem vi har eftersom man tidi- gare inte tagit hänsyn till alla de aspekter som behövs för att tillse att de beslut som fat- tas av en myndighet inte förankras i de förvaltningar som skall tillse att regelverket följs. Beslut och kontroll skall ligga hos myndighet och inte i lokala styrelser som nu.

FGK består av representanter från de lokala styrelserna. Detta innebär att beslut fattat i den lokala styrelsen inte ändras i FGK´s styrelse. Har två kolonister olika syn på strand- skyddet så får den som styrelsen stöder hjälp på både lokal och högre nivå. Detta inklu- derar juristhjälp. Detta oavsett om kolonist brutit mot arrendeavtalet eller annat avtal.

Kontrollen av de beslut som fattas måste finnas utanför de lokala organisationerna.

Till yttrandet hör två bilagor: Båda är benämnda ”Trivselregler för sommarvattnet”. Den ena är odaterad och den andra daterad i mars 2005.

Kommentar: Arrendeavtalet reglerar bl.a. när man har rätt att utnyttja sin kolonilott och att det inte är tillåtet att använda den som permanentbostad. Fastighetskontoret är av- talspart och frågor om arrendeavtalet hänvisas därför till dem. Frågan om vatten och avlopp är inte löst utan ett arbeta ska påbörjas för att finna en godkänd lösning på av- loppen. Där kommer man att titta på både vatten och avlopp. I övrigt se ”Kontorets samlande kommentar”.

Grefab skriver att Torslanda Lagun ligger i närheten av Torslanda gamla flygfält an- gränsande till Torslanda havsbadskoloni. Grefab har idag, i hamnen, 400 båtplatser och plats för 600 vinterupplagda båtar varav 300 ligger inomhus. Ny hall kommer att uppfö- ras under våren 2009 med plats för ytterligare 50 båtar. Hamnen bildar en trygg och trivsam lagun, integrerad med trevlig fritidsbebyggelse. Idag finns bland annat ett varv och en hamnförening i området.

(20)

Om fastighetskontoret låter Grefab arrendera vattenområdet fram till Skeppstadsholmen blir det inte möjligt för kolonistugeägarna att bygga nya enskilda bryggor i den Lagun Grefab skapat.

Kommentar: Detta är en fråga mellan Fastighetskontoret och Grefab. Strandskyddet gäller hela strandremsan.

Styrelsen för Torslanda havsbadskoloni genom Kent R Olsson ser mycket positivt på att en områdesplan upprättas. En sådan plan kommer att kunna värna kolonins speciella karaktär och områdets stora värden för natur- och friluftsliv. Syfte och inriktning över- ensstämmer väl med THK:s vision - se bil. - som antogs av föreningens medlemmar vid ett möte hösten 2008. I syfte att säkerställa att ovannämnda ambitioner uppfylls vill vi från föreningens styrelse framföra ett antal synpunkter på föreliggande förslag vilka delvis framkom vid det informations- och samrådsmöte som ägde på Stadsbyggnads- kontoret 2009-03-18.

Den inventering som gjordes 2008 och som tagits med i samrådshandlingen, innehåller tyvärr en hel del felaktiga fakta i beskrivningen av befintlig bebyggelse. Styrelsen har dock inte haft möjlighet att genomföra en motsvarande inventering varför vi avser att återkomma med korrekta uppgifter längre fram.

'Källare får inte byggas' - Precis som tidigare så bör topografin avgöra om delar under en stuga ska kunna utnyttjas som källare. Vi menar dock att sprängning för att kunna bygga en källare inte ska tillåtas.

'Sprängning tillåts inte' - Styrelsen menar att kategoriskt förbjuda all sprängning vore olyckligt. I stället kan man föra in att tillstånd måste sökas och att tillstånd endast kan beviljas i fall av hög angelägenhetsgrad och i begränsad omfattning. Vi står inför att ordna godkänt avlopp i området vilket kan komma att innebära mindre sprängningarbe- ten blir nödvändiga. Mindre sprängning kan också bli aktuell genom att t.ex. dagvatten behöver ledas bort.

'Kolonistugorna får inte ha en standard som möjliggör permanentboende' - Styrelsen menar att denna bestämmelse bör utgå helt. Arrendekontrakt stipulerar att permanentbo- ende inte är tillåtet och att den som bryter mot denna bestämmelse kan sägas upp. Att ta in en bestämmelse som den föreslagna synes därför onödigt. Den föreslagna formule- ringen skapar dessutom utrymme för stor godtycklighet. Vad betyder permanentstan- dard? Det finns goda skäl för att tillåta isolering av stugorna - inte minst miljömässiga.

'Träd ... får inte fällas' - THK har sedan kolonins tillkomst på ett invändningsfritt sätt skött trädhållningen i kolonin. Ursprungligen fanns här ingen trädvegetation. THK:s medlemmar har genom att själva plantera och underhålla träd och annan vegetation ska- pat den speciella miljön i området. Vi vill ha möjlighet att även i framtiden på ett någor- lunda smidigt satt sköta området. En bestämmelse som den föreslagna skulle så vitt vi förstår innebära att inte ens FK kan besluta om fällning av större träd. Vi föreslår i stäl- let en ordning som innebar att FK på eget eller THK:s initiativ tar ställning till om större träd kan fällas och i övrigt sköts trädhållningen självständigt av THK.

´Bygglovfria komplementbyggnader' - Styrelsen menar att en generell möjlighet att uppföra ett mindre växthus på varje lott borde kunna ges. Det skulle bekräfta områdets kolonikaraktär och lotternas storlek torde medge detta utan olägenhet.

Eventuell förtätning: Styrelsen vill av ett antal skäl inte se någon förtätning av området.

Att döma av de synpunkter som framkommit i kontakten med medlemmarna delas sty- relsens uppfattning av en överväldigande majoritet av THK:s medlemmar. Den speciella karäktären består just i att vi har ovanligt stora lotter i kombination med relativt omfat-

(21)

tande grönområden i jämförelse med andra kolonier. Genom en förtätning menar vi att man riskerar att förlora detta. Översiktsplanen anger att området med nuvarande mark- användning har särskilt stora värden för natur och friluftsliv samt kulturvård. Delar av dessa värden kan gå förlorade vid en förtätning. Varför riskera denna unika miljö för ett så begränsat antal nya lotter som dessutom kommer att kommer att inkräkta på befintli- ga lotter. De ekonomiska konsekvenserna av ett tillskott av stugor är svåra att över- blicka för nuvarande och tillkommande medlemmar/lottinnehavare. Ett antal frågestall- ningar uppkommer. THK:s nuvarande medlemmar har själva bekostat hela vägnätet inom kolonin. Hur löser man detta? Föreningen behöver ordna ett gemensamt avlopps- system. Hur löser man fördelningen av kostnader/investeringar mellan gamla och till- kommande medlemmar? Hur ska de nya lottinnehavarna 'köpa in sig' i allt övrigt såsom uppbyggnad och underhåll av gemensamma byggnader, tennisplan, badstrand/badstegar m.m. som ordnats genom frivilligt arbete och/eller ekonomiska insatser? Hur ser den enskilde medlemmen på att installera avlopp nar man inte ens vet om den egna lotten kommer att bestå? Är man då villig att acceptera denna utgift? Vi står nu inför arrende- förhandlingar. Hur ska en eventuell förtätning hanteras i detta sammanhang när de eko- nomiska förutsättningarna kan komma att förändras för THK:s medlemmar på ett så avgörande sätt? Styrelsens konklusion är att en eventuell förtätning bör avskrivas av nämnda skäl.

'Enskilda bryggor tillåts inte' - Styrelsen menar att ett förbud inte är önskvärt. Vi vill naturligtvis förhindra en privatisering av stränderna. Vi föreslår därför att tillstånd från Länsstyrelsen och ansökan om byggnadslov ska inlämnas efter godkännande från THK:s styrelse. THK är en havsbadskoloni och detta är ett av de karaktärsdrag som står beskrivna i den gamla berättelsen om THK.

Avlopp - Det är styrelsens uppfattning att man i områdesbestämmelserna bör medge indragning av vatten och avlopp i stugorna så snart en godkänd avloppslösning ordnats.

Det har kommit till var kännedom att anslutningen till ett nyanlagt avloppssystem i ett annat område försenats på grund av att områdesbestämmelserna utformats på ett sådant sätt att en ändring krävdes för att en anslutning skulle kunna medges.

Kommentar: Det är möjligt att uppföra växthus så länge man inte överskrider den högs- ta byggnadsarean på 25 kvm som gäller för komplementbyggnader. Frågan om vatten och avlopp är inte löst utan ett arbeta ska påbörjas för att finna en godkänd lösning på avloppen. Områdesbestämmelserna hindrar inte att stugorna ansluts till vatten och av- lopp. I övrigt se ”Kontorets samlande kommentar”.

Sven och Heide Ekdahl, lott 44 & 45 tycker att den nuvarande karaktären av vårt områ- de skall bibehållas och inte förändras. En ev förtätning skulle förstöra den genuina mil- jön. Privata bryggor skall man få lov att bygga även i fortsättning - med tillstånd.

Sprängning i mindre utsträckning skall tillåtas om man sökt tillstånd hos markäga- re/kommunen. Trädfällning skall Styrelsen kunna bestämma om.

Formuleringen "permanentstandard" skall tas bort. Vi skall kunna bygga normenligt och med fokus på miljö och energibesparing.

Kommentar: Se ”Kontorets samlande kommentar”.

Bengt Arvidsson, lott 21 anser att förtätning av området går tvärs emot att bevara områ- dets karaktär och den idyll som sen många år har funnits. Det karakteristiska med områ- det är den stora areal av ej bebyggd mark, vilket är av natur- och kulturvärde. Av hävd har vi sen begynnelsen haft våra bryggor, våra uppläggningsplatser för båtar. Vi vill bevara denna säregna miljö!

(22)

Från början planterades alla träd har ute. Området bestod nämligen av enbart kala berg och klippor och vi har alltid gallrat bland träden och när de har blivit för stora har vi tagit oss rätten att såga ner våra egenhändigt planterade träd. Varför göra det svårare än vad det behöver vara?

Angående permanentstandard och icke permanentstandard: Vi måste varna om miljön och bygga energisnålt. Idag utnyttjas husen större delen av året under fritiden. Husen måste därför anpassas därefter.

Sprängning skall kunna utföras i mindre utsträckning om tillstånd finns. Många hus har någon typ av källare. Terrängen är förklaringen till detta. Så varför ej tillåta detta i fram- tiden?

Detaljplan vs områdesplanering: Varför en områdesplan - varför inte en detaljplan? Vad har kommunen för planer med området då vi endast kan få kortåriga kontrakt. Om vi kunde få en detaljplan och möjlighet till att få ett längre avtal upp till 25 år skulle det också finnas möjligheter att belåna husen. Många pensionärer som bor här och som be- höver renovera och bygga om och förbättra sina hus kan i dagsläget inte få ett lån pga dessa korta arrendetider.

Sammanfattningsvis: Låt denna idyll bevaras, eftersom den är något väldigt speciellt för Göteborgs kommun. Förstör inte det som redan finns. Kanske man t o m skall överväga att göra området till naturskyddsområde!

Kommentar: Stadsbyggnadskontoret har gjort bedömningen att områdesbestämmelser är lämpligt för Skeppstadsholmen. Valet av områdesbestämmelser eller detaljplan har inte att göra med avtalstidens längd. Frågor om arrendeavtalet hänvisas till Fastighetskonto- ret. I övrigt se ”Kontorets samlande kommentar”.

Pontus Almén, lott nr 105 är positiv till att områdesbestämmelser är på gång för områ- det, men önskar ett tydliggörande angående vad som är exempelvis bygghöjd för ett hus som ligger i sluttning på berg. Vad är markens medelnivå?

Förslaget om förtätning anser jag olämpligt. Det skapas ett A och B-lag i området och det finns stora oklarheter i hur nya kolonister ska betala för alla de kollektiva invester- ingar i gemensamma faciliteter som kolonister gjort under områdets historia.

Han önskar även möjlighet till sovloft så länge som man håller sig inom måtten för byggnadshöjd och nockhöjd.

Förslaget om förbud mot trädfällning känns byråkratiskt.

Undertecknad har ex ett fallfärdigt förråd som är en säkerhetsrisk och borde rivas och ersättas med nytt med exakt samma mått. Detta kan jag vad jag förstår inte göra något åt överhuvudtaget under det byggstopp som råder och eftersom förslaget om områdesbe- stämmelserna inte omfattar sådana byggnader. Jag förstår inte passusen med att ”Arren- deavtalet kommer i samband med att det skrivs om att förtydligas angående bland annat altaner, bygglovsfria komplementbyggnader och skärmtak”. Varför undantas detta? Är det inte lika bra att ta med allt på samma gång? Känns väldigt tråkigt att ha ett förråd som är en risk och förfular området – men kan inget göra vad jag förstår.

Förbud mot sprängning är inte lämpligt med tanke på den olösta VA-frågan och de eventuella sprängningar som behövs för det.

Jag är självklart av uppfattningen att permanentboende inte ska gälla i området, men formuleringen ”Kolonistugorna får inte ha en standard som möjliggör permanentboen- de” är en aning kryptisk och ser gärna ett förtydligande. Vattnet stängs av på hösten

References

Related documents

Styrelsen skall också kalla till extra årsmöte på begäran av revisorerna eller då minst en femtedel av samtliga röstberättigade medlemmar skriftligen begär detta för visst angivet

 att medlemsavgifter har betalats senast två månader före årsmötet. Medlem som inte har rösträtt har yttrande- och förslagsrätt på mötet. Fastställande av röstlängd

Efter genomförd undersökning har Torslanda 182 utökats till att omfatta ett mindre område på östra sidan av Trångets Norra Väg, ill.

Övriga investeringar som adresserar de punkter som nämnts ovan bekostas med egna medel eller genom annan finansiering i den takt Torslanda GK har möjlighet, Steg 2..

Män Hustur Söner Döttrar Dr ängier Pijgor Huusf o lck Ryttare Hust..

Styrelsens årsredovisning (resultat- och balansräkning) för det senaste räkenskapsåret. Revisorernas berättelse över styrelsens förvaltning under det senaste verksamhets- och

Västra Hisingen fortsätter att fokusera på trygghetssatsningar för att hålla unga borta från gängkriminalitet och droger.. Ny fritidsgård

Tvärförbindelserna har negativa till mycket stora negativa konsekvenser för naturmiljö kulturmiljö, landskapsbild samt friluftsliv och rekreation.. De minst negativa effekterna har