Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet
Morfologi 5p. Vt 2002. Tomas Riad (08-163638, tomas.riad@nordiska.su.se)
Morfologiövningar
1. Bestämd artikel i svenska ?
1. Pröva följande (alfabetiskt ordnade) svenska substantiv i bestämd form singularis.
(i) bil klo
bly knä
depå mes
flöde metspö
galge pentry
geni spö
gryn trappa
gryt paraply
ironi
2. Organisera data på ett relevant sätt och lista ut systematiken bakom den variation du finner inom denna uppsättning exempel. Ange grundläggande form (”underliggande form” i gängse generativ terminologi) för det eller de morfem som anger bestämdhet. Motivera ditt val av grundläggande form(er).
3. Formulera preliminära regler som förklarar/genererar variationen. Försök att formulera reglerna så koncist och precist som möjligt.
4. Betrakta nu exemplen i (ii). Hur passar de in i den beskrivning du givit för exemplen i (i)?
Kan du förena analysen av bestämdhetsmorfemets form i de två ordgrupperna?
(ii) obestämd bestämd obestämd bestämd
regel regeln segel seglet
stängel stängeln stängsel stängslet
kader kadern väder vädret
vinter vintern fönster fönstret
broder brodern roder rodret
5. Revidera vid behov din analys under punkt 2 och 3 så att den täcker också dessa exempel.
Du får gärna diskutera ytterligare exempel som du tar fram själv.
2. Barnsliga sammansättningar
A. Barnens egna
Sammansättningarna i (i) och (ii) nedan har producerats av barn i 3–5-årsåldern. De är
nybildningar. Dessa barn talar en dialekt som i likhet med Centralsvenska prosodiskt markerar
skillnaden mellan sammansättningar och enkla ord. De behärskar denna prosodiska skillnad redan vid 2 års ålder.
(i) (ii)
tjuvtala giftfull vattensvåda klackskav
rapprata tvåluckan bläksfilibabba tejpskav
sittsova snöstrumpor felvist örntross
tändsläcka hållskärmar fotskav klänningsdaler vicklös
a) Hur är dessa sammansättningar bildade? Du ska förklara hur barnen har gått tillväga när de konstruerat dem. Frågan handlar inte om ordklasser.
b) Vad säger de oss om små barns kunskap om sammansättningar? Om man jämför med vuxna, vad kan barnen och vad kan de inte, av det som finns att kunna om sammansättningar?
B. Ledens ordklass
1. Vilken ordklass har förleden respektive efterleden i sammansättningarna nedan? Om du är osäker beträffande något ord, så anteckna varför.
fruktkärnor dammvippa tvättmaskin segelflyga
hembära dammsugare tvättlina listlåtar
matkupong brakmiddag sjukvård hitlåt
sommarspel körsbär språkvård tålmodig
svartmåla krusbär äventyr mellanmål
vitmena skrivmaskin näktergal
2. Vilken typ av information bidrar till att fastställa ett ords ordklass? Ge några exempel.
3. Hur fastställer du efterledets ordklass? Illustrera.
4. Hur gör du för att fastställa förledets ordklass? Illustrera.
5. Är det någon skillnad mellan svaren på fråga 3 och 4? Vilka generella slutsatser drar du ifrån dina observationer?
3. Objekt i nexus
Studera meningarna nedan och avgör vilka som är grammatiska och vilka som inte är det.
Använd gärna positionsschema för att klargöra kontrasterna mellan fria och enklitiska objekt.
a. Formulera generaliseringar för de fria och enklitiska objektens distribution.
b. Hur kan enklitiska objekt diagnosticeras?
Nisse (första NP är alltid subjekt) i Nisse åt inte kakan ii Nisse åt kakan inte iii Nisse åt inte den iv Nisse åt den inte
Anna (första NP är alltid subjekt) i Anna slog sig blodig ii Anna slog Eva blodig iii Anna slog sig inte blodig iv Anna slog Eva inte blodig
Viveka (första NP är alltid subjekt) i Viveka har slagit henne i huvet ii Viveka slog henne i huvet
iii Viveka har inte slagit henne i huvet jfr. Viveka har slagit henne inte i huvet iv Viveka slog henne inte i huvet jfr. Viveka har henne inte slagit i huvet
4. Sammansättningsrelationer
Övningen handlar om semantik och morfologi. Att dessa tu är separata moduler i grammatiken är tydligt just bland sammansättningar där flera ”mismatches” föreligger.
Ett allmänt råd: Tag med dig den kunskap du vunnit i en övning in i nästa övning! Kom särskilt ihåg insikterna från övning 2 (Barnsliga sammansättningar).
A. Uppvärmning: ramar och gränser
1) Hur många morfem kan en sammansättning innehålla?
2) Sätt ihop morfemen nedan parvis, både framlänges och baklänges som i exemplet.
Sammansättningens betydelse spelar ingen roll just nu.
ex. bok hylla bok bokhylla, hyllbok
låg hus låg
brun skjorta brun
vild sjö vild
fiska kvot fiska hitta barn hitta pumpa mage pumpa ren skriva ren sned vrida sned klar köra klar
Vilken ordklass får de resulterande sammansättningarna?
3) Vilka ordklasser kan kombineras i sammansättningar?
4) Gör en prosodisk (betoning, accent) och morfologisk (morfemgränser) analys av följande ord.
(i) (ii)
halvmeter sommarbal salpeter näktergal
skogsorre Alunda abborre elände
halvmosa lottotur allmosa kreatur
hallvägg ingendera allvar ingefära
dörrknacka ävensom almanacka äventyr
rödbeta arbeta
Fundera över prosodin och kriterier för morfologisk analys. Skriv gärna en lista med dina iakttagelser att ha till hands inför den skriftliga delen av uppgiften (B, C, D).
B. Attribut och sms huvudord
?
Studera följande nominalfraser innehållandes en sammansättning som huvudord.
galna kosjukan
svenska språknämnden svensk språkvård svensk sjukvård kraftigt läderbälte
kraftigt åtstramningspaket
a. Vilket led i sms modifieras semantiskt av det framförställda attributet?
b. Vilket led modifieras morfologiskt (kongruens) av det framförställda attributet?
c. Vilken slutsats drar du?
d. Hur förhåller sig uttrycket varm korvgubbe till mönstret ovan?
C. Semantisk relation mellan sms-leden
?
Vad betyder följande sammansättningar? Vad skulle de kunna betyda? Vad kunde de inte betyda?
hästhandlare lingonbeslut myntvandrare burksned
kvinnokamp mosrot
manshat älgskåp
Välj ett eller ett par av orden att exemplifiera den semantiska relationen mellan leden med.
Föreligger det något generellt betydelsemönster?
D. Formella sammansättningar
Du har i övningarna ovan stött på formella sammansättningar (äventyr, näktergal) här och där.
Nu är tiden mogen för en definition av vad formella sammansättningar är egentligen.
1. Vad har de för semantiska, morfologiska och prosodiska egenskaper? Försök att sammanfatta dem så koncist som möjligt.
2. Tag nu reda på om följande ord är formella sammansättningar eller inte. Var noggrann när du fastställer betoningarna.
salpeter arbeta tallrik (endast i betydelsen ’fat’) sandal
5. Klassificering av verb
A. Uppvärmning
Man brukar säga att svenskan har fyra verbkonjugationer, tre svaga och en stark. Betrakta följande alfabetiskt ordnade verb och deras böjningsformer.
infinitiv presens preteritum supinum
bete beter betedde betett
flå flår flådde flått
ge ger gav gett
gno gnor gnodde gnott
hoppa hoppar hoppade hoppat
knäppa knäpper knäppte knäppt
ligga ligger låg legat
nysa nyser nyste nyst
rymma rymmer rymde rymt
smeta smetar smetade smetat
spinna spinner spann spunnit
ställa ställer ställde ställt
1. Sortera dem i fyra konjugationer. Du bör inte på en gång slå upp grammatikboken, utan fundera istället själv på vilka kriterier du vill använda för att klassificera dem.
2. Fundera också på varför man klassificerar verb och substantiv.
B. Klassificering av starka verb
?
SAG placerar alla starka verb i en och samma verbkonjugation. När man sedan ska klassificera dessa i undergrupper utgår man från vokalväxling och får en lång rad klasser, varav flera endast har en medlem. I denna övning ska du försöka vinna några generaliseringar i klassifikationen av de starka verben, så att du därmed kan reducera antalet starka
verbklasser. Du har antagligen hjälp av att läsa vad som står i SAG, men ofta lönar det sig att först klura en stund själv.
Betrakta verben nedan.
be binda bjuda bli bära dra
dö falla fara finna flyta få
ge gråta gå hugga hålla knyta
komma le ligga låta njuta ryta
se sjunka skrika skriva skära slå
smita smyga sova spricka springa stjäla
stå svälta svära ta vrida äta
Gör en klassifikation baserad på kriterier som du själv väljer. Försök att ordna kriterierna hierarkiskt så att du kan uttrycka grupper och undergrupper.
C. Variation
?
Här är några frågor som rör formvariation hos enskilda verb. Din uppgift är att försöka hitta förklaringar till varför variationen finns. Utgå från att klassifikationen av verb är relevant.
En del barn säger slått. Varför gör de det?
Tatt och dratt förekommer som sociolektalt eller dialektalt motiverade supinumformer av verben ta och dra. Hur kan dessa former förklaras inom klassifikationen av starka verb?
Enligt SAG saknar svenskan former som *dugit, *dykit och *fnysit. Titt som tätt kan man dock höra dem uttalas. Någon gång hör man också *fnusit. Hur vill du förklara att dessa former då och då bryter igenom den normativa barriären?
Hur förklarar du förekomsten av formen setat?
