Skolinspektionen, Box 330, 581 03 Linköping, Besöksadress Storgatan 33 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 06
www.skolinspektionen.se
Laxå kommun
Beslut för förskola
i Laxå kommun
Tillsyn av förskola i Laxå kommun
Skolinspektionen genomför tillsyn i Laxå kommun under Vintern 2013. Skolinspektion- ens tillsyn fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god utvecklings- och lärandemiljö. Granskningen avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i verk- samheten. Istället har en bedömning gjorts av i vilken utsträckning verksamheten, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollagen, läroplanen och övriga författningar. Beskrivningarna och bedömningarna i detta beslut grundas på de dokument som huvudmannen och verksamheten skickat in och de intervjuer som genomförts med representanter för kommunledning, personal och föräldrar.
Tillsyn av förskola i Laxå kommun genomfördes av Skolinspektionen den 6 februari 2013.
Fakta om förskola i Laxå kommun
Laxå kommun erbjuder förskola för ca 200 barn. Det finns sammantaget sex förskolor belägna i såväl centralorten som i de kringliggande orterna. Förskolorna är organise- rade i två områden som leds av var sin förskolechef som tillika har uppdrag som rektor i grundskolan. Förskolecheferna har utsett samordnare på förskolorna som regelbundet träffar sina respektive chefer. Samordnarna utgör tillsammans med förskolechefen en ledningsgrupp inom området. I Laxå kommun bedrivs enbart förskola i kommunal regi.
Andelen personal i förskolan med pedagogisk högskoleutbildning är, enligt nationell statistik, 61 procent i Laxå kommun, jämfört med 56 procent som är motsvarande värde för riket. Andelen högskoleutbildad personal har ökat relativt snabbt under de senaste åren från under 50 procent till nuvarande nivå. Kommunens ambition är att två av tre personal på en förskoleavdelning ska vara förskollärare. Personaltätheten har dock utvecklats på ett omvänt sätt under en 3 till 4-årsperiod, från 4,2 barn per årsarbetare till 6,4 (uppgifter från kommunen i anslutning till tillsynen) att jämföra med motsva- rande värde för samtliga kommuner i riket som är 5,3 barn per årsarbetare. Även här har kommunen ett nyckeltal som anger 6,5 barn/åa.
Barngrupperna i Laxå kommuns förskolor är mindre jämfört med i riket – 14,2 barn i Laxå, 17,0 i riket. Andelen av barngrupperna som utgörs av 17 barn eller färre är vä- sentligt större i Laxå än i riket. Föräldrar i kommunen som ansöker om plats i förskola erbjuds sådan plats inom 4 månader. Dock finns en viss osäkerhet inför den förväntade efterfrågan under våren. I centralorten finns ingen ledig platskapacitet, men viss ledig kapacitet finns i de kringliggande orterna.
Helhetsbedömning
Tillsynen visar att verksamheten i kommunens förskolor är utformad och genomförs i enlighet med de nationella mål som uttrycks i författningarna. Samtidigt visar tillsynen på en bristande likvärdighet som kan härledas till ett bristande kvalitetsarbete både lokalt i förskolan och på huvudmannanivå. Skolinspektionens utredning visar att bar- nen erbjuds en såväl rolig som lärorik förskola och verksamheterna ger förskolebarnen en god möjlighet till allsidig utveckling, men tillsynen visar att kvaliteten i kommunens förskolor varierar.
Huvudmannen, men också förskolorna, måste utveckla kvalitetsarbetet både för att öka måluppfyllelsen, men också för att skapa en större likvärdighet. Huvudmannens kvali- tetsarbete bygger i för liten utsträckning på egna analyser av verksamhetens målupp- fyllelse. Förskolornas kvalitetsarbete är etablerat, även om skillnader finns, men även här finns ett otillräckligt underlag för bedömningar av måluppfyllelsen. Därmed får vare sig den enskilda förskolan eller huvudmannen ett tillräckligt underlag för priorite- ringar och åtgärder för utveckling. Kommunen behöver granska sin verksamhet ur ett kommunperspektiv för att se eventuella övergripande mönster, analysera resultaten och vidta relevanta åtgärder utifrån olika barngruppers och förskolors behov. Detta arbete behöver också dokumenteras.
De faktorer som påverkar förskolornas förutsättningar för att nå en god måluppfyllelse, t.ex. antal barn i barngrupperna, hur ålderssammansättningen ser ut, hur lokalerna är utformade, personalens utbildning och kompetens, arbetet med barn som behöver sär- skilt stöd etcetera är inte tillgängliga annat än som enskildheter. Den samlande eller generaliserade bilden av verksamheten saknas både lokalt och på kommunnivå.
Brister som tillsynen har uppmärksammat i förskolan i Laxå, t.ex. stöd till barn med annat modersmål, samverkan mellan förskolan och övriga delar av skolväsendet, ruti- ner för trygghet och säkerhet, eller pedagogiskt ledarskap berörs inte i dokumentation eller i kvalitetsdokument. Här finns ett tydligt samband mellan påtalade brister och kvalitetsarbetet.
Skolinspektionen pekar i denna tillsyn på ett antal områden nödvändiga för huvudman att åtgärda för att förbättra verksamhetens måluppfyllelse. Mot denna bakgrund fattar Skolinspektionen följande beslut.
Skolinspektionens ingripande
Föreläggande
Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 § skollagen (2010:800) Laxå kom- mun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 14 juni 2013 redovisas för Skolinspektionen.
Utveckling och lärande Bedömning
Laxå kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedöm- ningsområdet Utveckling och lärande.
- Huvudmannen måste säkerställa att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera på såväl svenska som sitt modersmål.
- Huvudmannen måste säkerställa att det finns samarbetsformer mellan försko- lor, förskoleklasser, skolor och fritidshem för att stödja barnets utveckling i ett långsiktigt perspektiv.
Motivering Modersmålsstöd
Enligt skollagen ska förskolan medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. I läroplanen, Lpfö98, nämns även förskolans strävan att barn med annat modersmål än svenska ska utveckla sin kulturella identitet och förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. I Prop. 2009/10:65 s 351 beskrivs hur viktigt det är att förskolan stödjer barns språkutveckling och den kulturella mångfalden och att det inte räcker med att barnen talar sitt modersmål i hemmet. Det är däremot en pedagogisk fråga för försko- lan hur barn med annat modersmål än svenska ska få stöd för utveckling och lärande i förskolan.
I förskolorna i Laxå finns det barn med annat modersmål än svenska. Tillsynen visar att alla förskolor arbetar med språkutveckling och arbetar för att alla barn ska kunna kommunicera på svenska oavsett språkbakgrund. Det finns däremot en bristande kun- skap i verksamheten för vad stöd eller utveckling av modersmålet och den kulturella identiteten innebär för förskolan. I intervjuer med förskolechefer/rektor medges även att man inte arbetar med detta. Skolinspektionen bedömer att barn med annat mo- dersmål än svenska inte ges möjligheter att utveckla sitt modersmål och den kulturella identiteten. Barn med ett annat modersmål som också utvecklat det svenska språket behöver fortsatt stöd för att vidmakthålla sin tvåspråkighet och sina kulturidentiteter.
Huvudmannen måste tillse att förskolan fullgör sitt uppdrag för barn med annat mo- dersmål och kulturell identitet.
Samarbetsformer med förskoleklass, fritidshem och skola
Förskolan ska enligt läroplanen sträva efter ett förtroendefullt samarbete med förskole- klassen, skolan och fritidshemmet i syfte att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet.
Samverkan mellan förskola, förskoleklass, fritidshem och skola berör huvudsakligen övergångar mellan de olika verksamheterna och tillsynen visar inget annat än att detta arbete fungerar. Samarbete som har sin utgångspunkt i grundläggande pedagogiska
frågeställningar, t.ex. barns lärande och utveckling, eller i verksamheternas uppdrag och då särskilt de som är gemensamma, förekommer i nuläget mycket begränsat. Detta framgår av såväl intervjuer som av förskolornas dokumentation av sitt kvalitetsarbete.
Mot bakgrund av förskolans förtydligade uppdrag med inriktning mot områden som direkt anknyter till skolans undervisning finns särskilt starka skäl för ett organiserat samarbete även i didaktiska frågor mellan förskolan, förskoleklass, fritidshem och skola.
Huvudmannen måste tillse att ett samarbete mellan de olika verksamheterna etableras med syfte att stödja barns och elevers utveckling och lärande i ett långsiktigt perspek- tiv.
Författning
8 kap. 10 § skollagen, Lpfö 98, 2.2 Utveckling och lärande
Lpfö 98, 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Trygghet och en god miljö
Bedömning
Laxå kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedöm- ningsområdet Trygghet och en god miljö.
- Huvudmannen måste säkerställa alla barn i förskolan trygghet och säkerhet - Förskolornas planer mot kränkande behandling måste följa författningarnas
krav.
Motivering Trygg omsorg
Enligt skollagen och läroplanen ska förskolan erbjuda barnen en trygg omsorg i en trygg miljö.
Tillsynen visar att rutinerna vid Saltängens förskola inte garanterat barn en sådan sä- kerhet som författningarna föreskriver. Vid intervjuer har framkommit att ett mindre barn glömdes bort i anslutning till den omgruppering av barn och personal som görs senare på eftermiddagarna av effektivitetsskäl. Barnet återfanns sovande i en snödriva på gården medan de andra barnen var inomhus. Förskolechefen ser allvarligt på hän- delsen och har nu arbetat fram rutiner för överlämning av barn vid byte av personal samt diskuterat detta med personalen.
Förskolechefen ska till Skolinspektionen redovisa de åtgärder och rutiner som vidtagits för att säkerställa barns trygghet och säkerhet enligt författningarna. Huvudmannen ska på samma sätt redovisa hur man säkerställer detta i ett kommunövergripande per- spektiv.
Plan mot kränkande behandling
Av skollagen och de allmänna råden (SKOLFS 2012:10) framgår att planen mot krän- kande behandling ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som avses att påbör-
jas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Av skollagen framgår vidare att all personal som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen.
Förskolornas planer mot kränkande behandling varierar till innehåll och kvalitet och i olika utsträckning svarar de mot författningarnas krav. Några förskolor har en inaktu- ell plan och uppger att man inte ännu haft möjlighet att upprätta en ny, eller att be- döma tidigare års insatser för att förebygga och förhindra kränkningar. Andra har där- emot en aktuell plan mot diskriminering och kränkande behandling, men innehållet i de olika förskolornas planer varierar ställt i relation till författningarna. En del planer saknar konkreta åtgärder som ska genomföras eller påbörjas under året och som utgår från en kartläggning som förskolan har gjort. Redogörelser för hur föregående års åt- gärder har genomförts saknas eftersom nuvarande planer är de första som upprättats på förskolorna. Det saknas även i några fall rutiner för att utreda, åtgärda och doku- mentera när det finns misstankar om eller när ett barn känner sig kränka. Vidare ska barnen ges möjlighet att medverka i arbetet med planen för att kunna påverka och bli delaktiga, t.ex. medverka i kartläggningar. I några fall finns exempel på sådan medver- kan från barnens sida. Förskolecheferna behöver se till att även barnen medverkar i arbetet mot kränkande behandling utifrån ålder och mognad och att planen uppfyller författningarnas krav så att planen kan bli en del av arbetsmiljön i förskolorna.
Anmälan till förskolechefen
Personal i förskolan är enligt skollagen skyldiga att till förskolechefen anmäla om ett barn anser sig kränkt.
Personal i förskolan reder själva ut konflikter eller incidenter som sker i förskolan. Först om detta uppkommer upprepade gånger görs en anmälan till förskolechefen. Alla sig- naler om kränkande behandling ska anmälas till förskolechefen, så att denne kan in- formera huvudmannen och så att händelsen skyndsamt kan utredas.
Sammanfattningsvis måste förskolechef och huvudmannen redovisa de rutiner och insatser som vidtagits för att säkerställa barns trygghet och säkerhet. Förskolecheferna måste vidare tillse att förskolorna upprättar planer mot kränkande behandling i enlig- het med gällande författningar.
Författning 8 kap. 2 § skollagen 6 kap. 8 och10 § skollagen
Kommunens styrning och ledning Bedömning
Laxå kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedöm- ningsområdet Kommunens styrning och ledning.
- Huvudmannen måste säkerställa att det både på enhets- och huvudmannanivå bedrivs ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen
Motivering
Huvudmannen ska enligt skollagen på ett övergripande plan i kommunen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utvärdera utbildningen. Ett sådant arbete ska också bedrivas på förskolenivå och vara dokumenterat. Enligt regeringens proposition 2009/10:165 har huvudmannen det yttersta ansvaret för genomförandet av utbildning- en, vilket ger huvudmannen en central roll när det gäller att bedriva ett kvalitetsarbete som ska garantera kvalitet och likvärdighet. Kvalitetsarbetet ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter.
Förskolorna i kommunen planerar och följer upp sin verksamhet, detta dokumenteras och årligen upprättar förskolecheferna kvalitetsredovisningar. Dessa utgör sedan un- derlag för barn- och utbildningsnämndens övergripande kvalitetsarbete. Nämnden har fastställt en förskole- och skolplan för perioden 2012–2015. Planen har ett huvudsakligt grundskoleperspektiv där förskolan och för den delen även fritidshem och förskole- klass ges ett mycket begränsat utrymme. I något fall får förskolan uppdrag som inte står i överensstämmelse med förskolans läroplan.
Mot bakgrund av ett ännu inte fullt utvecklat kvalitetsarbete i förskolan har huvud- mannen ett relativt begränsat underlag för bedömning, för analys och för att formulera relevanta åtgärder som kan utveckla verksamheten mot de nationella målen. Avsakna- den av underlag kan exemplifieras med nämndens kvalitetsredovisning som i ett för- skoleperspektiv, med något undantag, endast består av förskolornas verksamhetssam- manställningar. Inte i något avseende görs bedömningar av verksamhetens måluppfyl- lelse, inga analyser av förskolornas förutsättningar ställt i relationer till läroplanen och heller inga förslag om utvecklingsinsatser.
För att kvalitetsarbetet ska kunna vara ett stöd för beslut, prioriteringar och utveckl- ingsinsatser måste den också innehålla en analys av orsakerna till eventuella brister i måluppfyllelse och vilka åtgärder som kommunen ska genomföra för att de nationella målen ska uppfyllas.
Författning 4 kap. 3 § skollagen
Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning
Laxå kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedöm- ningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen.
- Huvudmannen måste säkerställa att förskolecheferna leder och samordna det pedagogiska arbetet i förskolan.
- Huvudmannen måste säkerställa att förskolecheferna ansvara för att det bed- rivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och ut- veckling av utbildningen.
Motivering
Pedagogiskt ledarskap
Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska enligt skollagen ledas och samordnas av en förskolechef. Förskolechefen får uppdra åt en anställd som har tillräckliga kun- skaper och erfarenhet att fullfölja enskilda ledningsuppdrag.
Förskolecheferna i Laxå kommun har båda ett uppdrag som omfattar flera olika verk- samheter – förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem – och verksamheterna är lokaliserade på flera olika orter. Tillsynen visar att förskolecheferna inte i tillräcklig omfattning bedriver ett pedagogiskt ledarskap och personalen får inte den pedagogiska ledning och utmaning som behövs för verksamhetens utveckling. Cheferna beskrivs som sakkunniga och engagerade men deras roll är främst praktisk/organisatorisk och ekonomisk och i alltför ringa omfattning inriktad mot det nationella uppdraget.
Huvudmannen måste säkerställa att förskolecheferna bedriver det pedagogiska ledar- skap som författningarna anger.
Systematiskt kvalitetsarbete
Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten och arbetet ska vara dokumenterat.
Förskolorna i Laxå kommun bedriver ett kvalitetsarbete bestående av planering och uppföljning. Förskolorna upprättar lokala arbetsplaner med utgångspunkt i barn- och utbildningsnämndens plan för perioden 2012–2015. Underlag lämnas till förskolechefen som upprättar en kvalitetsredovisning för förskolan. Dessa ligger i sin tur till grund för den kvalitetsredovisning som nämnden årligen upprättar.
Förskolornas kvalitetsarbete varierar men behöver generellt stärkas och utvecklas för att utgöra ett systematiskt kvalitetsarbete som genererar sammanställningar, bedöm- ningar och analyser som kan vägleda verksamheten i sitt utvecklingsarbete. Även om arbetets struktur beskriver såväl mål, resultat, analyser och åtgärder så beskrivs främst ett görande och relativt allmänna perspektiv som har sin utgångspunkt i kommunalt formulerade mål. Någon bedömning av verksamhetens måluppfyllelse relaterat till det nationella uppdraget och ställt i relation till genomförd verksamhet förekommer knappast.
Kvalitetsarbetet ska generera underlag för ett utvecklingsarbete både på lokal och kommunövergripande nivå. Ett i de flesta fall relativt begränsat underlag för huvud- mannens kvalitetsarbete kan avläsas i nämndens kvalitetsredovisning som i långa stycken enbart lägger samman förskolornas underlag.
Förskolecheferna måste vidta åtgärder så att det etablerade systemet för kvalitetsarbete också generar underlag både förskolornas och huvudmannens utvecklingsarbete.
Författning
4 kap. 4–5 §§ skollagen, Lpfö 98 2.7 Förskolechefens ansvar 2 kap. 9 § skollagen
Erbjudande av utbildning Bedömning
Laxå kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedöm- ningsområdet Erbjudande av utbildning.
- Kommunen måste säkerställa att plats i förskola erbjuds till barn som har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt.
Motivering
Barn ska enligt skollagen från och med ett års ålder erbjudas förskola i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt.
I Laxå kommun finns för närvarande asylsökande familjer med såväl skol- som försko- lebarn. Mot bakgrund av kommunens begränsade platskapacitet inom förskolan har kommunen valt att öppna en tillfällig verksamhet för att kunna erbjuda förskola till dessa barn. Verksamheten erbjuds endast som allmän förskola 15 timmar per vecka.
Bland de asylsökandes barn kan det finnas barn som pga. sin livssituation har sådana behov att de ska erbjudas plats i förskolan. Det prövas dock inte om något eller flera av barnen på grund av egna behov eller pga. familjens situation i övrigt är i behov av en plats i förskolan.
Asylsökande kan vistas kortare eller längre tid i en kommun och i flera fall sedan flytt- tas vidare en eller flera gånger för tillfällig vistelse i väntan på ställningstagande gäl- lande uppehållstillstånd. Barns rätt till plats i förskolan måste ses i ett sådant perspek- tiv, både utifrån det enskilda barnets behov men också utifrån barnets situation i ett helhetsperspektiv före och efter vistelsen i kommunen.
Huvudmannen måste pröva i vilka fall barn, utöver direkta tillsynsbehov, behöver en plats i förskolan och vilka insatser förskolan behöver möta det enskilda barnet med.
Författning
8 kap. 3 och 5 §§ skollagen
I ärendets slutliga handläggning har deltagit utredarna Mikael Ejerblom, Ingela Djur- berg och Yvonne Hoffmann samt avdelningsjurist Carin Holtz.
På Skolinspektionens vägnar
Agneta Sanden Avdelningschef
Gunnar Olausson
Enhetschef/Föredragande
Bilaga:
Bilaga Allmänt om tillsynen
Allmänt om tillsynen
Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla kommuner för att granska skolvä- sendet. Tillsyn genomförs samtidigt i de fristående skolor som finns i kommunen.
Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsätt- ningar för elever, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationella målen. Skolin- spektionen bedömer också verksamhetens måluppfyllelse i förskolor och fritidshem och om huvudmännen uppfyller de krav som författningarna ställer på skolväsendet i kommunen. Förutom att Skolinspektionen bedömer verksamhetens måluppfyllelse inriktas tillsynen av förskolorna och fritidshemmen mot tre huvudområden: Försko- lorna respektive fritidshemmens arbete mot målen, ledning och utveckling av ut- bildningen samt tillgång och förutsättningar.
Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. För offentliga huvudmän sammanställs iakttagelser och bedömningar, som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommu- nen, i ett beslut (kommunbeslut). Verksamheten i kommunens förskolor och fritidshem redovisas i var sitt sammanfattande beslut. Fritidshem vid fristående skolor inspekteras i anslutning till tillsynen av den fristående grundskolan. Skolinspektionen ger alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten.
Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild av till- ståndet i skolväsendet utan i vilken utsträckning huvudmannen, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områ- dena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor, förskolor och fritidshem lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Vid kommunala förskolor och fritidshem grundar sig inspekt- ionen i huvudsak på intervjuer med personal, föräldrar och ledning.
För den offentliga verksamheten kompletteras alla beslut med en muntlig återrapporte- ring av inspektörerna till företrädare för huvudmannen.
Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor eller förskolechef ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i verksamheterna inom den tid och i den ordning som anges i beslutet.
Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se/Tillsyn).
