Camilla Siotis Ekberg Högskolan Kristianstad
Föreläsningen tar upp
Aspekter som skiljer barn - vuxen
Barns utveckling
Föräldrars roll
Vad man kan arbeta med när det gäller barn och trafik - Trafikplaneringsaspekter
- Barns erfarenheter och upplevelser
- Barns kunskap om trafik och trafikbeteende
Hjärnan utvecklas biologiskt
över barndom och tonårsperiod
Följande förmågor bli bättre:
Informationsbearbetning och uppmärksamhet
Samordning av handlingar mot ett mål
Förmågan att stoppar påbörjade handlingar och
impulser
Hjärnans utveckling
Mognaden av centrala nervsystemet går bakifrån och framåt
Frontallobens utveckling
Frontal loberna är de mest avancerade strukturerna i hjärnan och är fullmogna först fr o m 16 års ålder eller ännu senare (över 20-25 år sägs också)
Frontalloberna är broms och kontroll i hjärnan och blir alltså effektivare vid ökande ålder
Demonstration: Stoppa automatik
Fara!
Bromsen (frontalloben) inte aktiverad!
Det preoperationella stadiet
PIAGET
Barn 2 – omkring 7 års ålder
Förskolebarnet: En sak i taget…
Är där mer juice i den ena bägaren än i den andra?
Vid ca 5 års ålder börjar barn klara denna typ av uppgift.
Förskolebarnets sätt att processa information
Förskolebarnet processar ofta EN aspekt i taget
Vad de SER dominerar deras tänkande och handlingar
Sådant som skulle kunna hända – som att en bil kommer bakom något skymmande – tas inte hänsyn till
Att förstå trafik (1)
Yngre barn ger mycket uppmärksamhet till omgivningen, t ex trafikljus, skyltar…
MEN – EN aspekt åt gången.. De kan fokusera på en signal och inte upptäcka en kommande bil…
Att förstå trafik (2)
Barn har svårt att förstå att andra på vägen
- är på väg åt andra håll
- har annan uppfattning och synintryck i situationen
- har olika grad av kontroll i olika situationer
Med ökande erfarenhet kan barnet ge mer uppmärksamhet åt förarens beteende och inte bara åt hur situationen ”ser ut”
Att förstå en annan persons perspektiv och koordinera med ens eget samtidigt kräver mycket tankekapacitet
Det konkret operationella stadiet
PIAGET
Barn mellan ca 7 och 12 års ålder
Låg- och mellanstadiebarnet
Betydande utveckling av tänkande och förmågor
Förmågor och kunskap är rotade i konkreta erfarenheter, dvs kommer ur ett visst sammanhang
Därför finns skillnader mellan barn som beror på skillnader i erfarenheter
Svårigheter att koordinera två olika perspektiv
Att koordinera två aspekter
Att ta hänsyn till både vikt och avstånd för att balansera
vågen är svårt för mellanstadiebarnet
Parallell i trafiken: Att ta hänsyn till hastighet och avstånd vid bedömning av fara
Virtuell studie av Rosenbloom, Nemrodov, Ben-Eliyahu, Eldrod (2008)
Förskolebarnen insåg inte att hastighet utgjorde fara
Barn i 3:an kunde inte kombinera effekten av hastighet och avstånd
Vuxna bedömde hastighet och avstånd och tog hänsyn till båda faktorerna
Barnet med högre individuell risknivå är
Yngre
Pojkar
Impulsiva
För dessa barn i synnerhet ger bättre övervakning fördelar
Beteende och val av strategi
Barnet kommer att ha tillgång till flera olika strategier som det lärt in i olika åldrar. En mer eller mindre mogen strategi kan användas vid olika
tillfällen. Att det finns en kapacitet att bete sig säkert är ingen garanti för att en person kommer att göra det!
Overlapping waves model, Siegler, 2000
Stress
Den som är stressad kommer att fatta sämre beslut och även ta in mindre information – oavsett om personen är barn eller vuxen
Vid vissa tillfällen och på vissa ställen är det mer sannolikt att personer som har bråttom och är stressade kommer att befinna sig – ex vis vid skolor på morgonen, vilket ökar risken för olyckor
Tonåringar –
möjligheter som växer fortare än förmågor…
Trots att tonåringar har en mera vuxenlik kapacitet är det fler tonåringar än barn som drabbas av olyckor i trafiken
Tonåringar är mer ute i trafiken än yngre barn – och ofta även än äldre
Tonåringar är ofta överdrivet självsäkra i trafik och tar inte tillräcklig hänsyn till det oväntade
Föräldrar/vuxna tror att tonåringen är ”tillräckligt stor” för att bete sig säkert i trafiken
Föräldrars roll för barns mobilitet
För yngre barn är det föräldrarna som definierar var och hur de får röra sig utanför hemmet
Föräldrarnas uppfattningar om risk och säkerhet kommer att vara
avgörande för deras beslut om rörelsefrihet
Föräldrars uppfattningar är inte alltid rationella
”Alla” lämnar barn med bil vid skolan
Cykelvägar bedöms som riskabla av föräldrar som inte cyklar
Bristande insikter i vad som faktiskt kan vara riskabla moment i trafikmiljön (eller den sociala miljön)
Bristande koll på att cyklar är hela och rätt utrustade – en
”hemmagjord” fara
Föräldrar och transportbeteende
Många mönster av föräldrabeteende (t ex risktagande i trafiken) återskapas av deras barn
Genetisk disposition (särskilt temperament)
Modellinlärning (man gör som den vuxne gjort…)
- Cyklande föräldrar får mer cyklande barn (transportkultur)
Trygghet - säkerhet
Trygghet är den subjektiva uppfattningen om risken att något farligt händer
Säkerhet är den objektiva risken att något farligt händer
Vi handlar utifrån vår uppfattning om risk – dvs utifrån vår bedömning av trygghet
Ett övergångsställe kan ju kännas tryggt – men bara om det
respekteras av bilisterna..
En cykelväg kan kännas otrygg – om man
inte provat att cykla där själv
(oavsett hur ”säker” den är)Att fundera på i barns närmiljö
Hastighet och omfattning av trafik
Illegal körning (i t ex förväntat bilfria områden)
Illegal parkering (hindrar tillgänglighet eller sikt)
Oförsiktighet från bilförarnas sida
Oförsiktighet från barnens sida
Reducera risker i närmiljön
Information och attitydbearbetning
Separera möjliga vägar för bilar kring barns lek- eller cykel/gångytor
Farthinder
Att tänka på när man undersöker en viss trafikmiljö och barn:
Observera barnen i deras miljö. Hur och vart rör de sig och varför?
Ur barnets perspektiv:
- Hur ser miljön ut när man är kort?
- Hur syns man för andra?
- Vad verkar roligt att leka med, kanske på sätt som inte förutsetts?
Ge säkra vägar till intressanta upplevelser – uttråkade barn kan göra farliga saker
Gräsplätt…..
Att försöka förbättra barns trafikskicklighet: Ge
kunskap, erfarenhet – lita inte på det som försäkring!
Trafikkunskap kan läras ut. Praktisk erfarenhet är mest effektiv. Gå/cykla tillsammans, lär regler.
Kunskapsnivå är ofta relaterad till beteende - MEN inte alltid!
I olika situation kan mindre lyckade strategier tillämpas (tänk bara på när du själv är riktigt stressad) även av barn som ”vet bättre”.
Allmän sammanfattning
Man bör undervisa, lära och träna barn när det gäller kunskap och förmågor som rör deras säkerhet, men inte lita till att detta är effektivt i alla lägen
Barnets grad av mognad kommer att begränsa deras möjligheter att förstå och att uppföra sig säkert i många situationer
Olika temperament är också en faktor (och pojkar genomsnittligen är mer impulsiva än flickor)
Mognad uppnås både biologiskt och genom erfarenhet. Detta tar sin tid och kan inte tvingas fram i förtid
Olycksprevention
Trafikplanering: Skapa säkra miljöer som tar hänsyn till barnens kognitiva, mognadsmässiga och fysiska begränsningar. Tänk på vad som är målpunkter för barn – vart och var går de?
Klimat och ljus: Årstider och mörker måste tas med i beräkningen
Undervisning:
Vuxna (inte minst planerare och föräldrar) behöver förståelse för barns förutsättningar i trafiken.
Barn behöver kunna de basala reglerna och fostras in genom deltagande träning i säkert beteende
Upprätthållande: Respekt för lagen och försiktighet måste upprätthållas för både förare och fotgängare
Skydd (hjälm, bälte..): Ska användas
Kommunikation
Människor vill känna att man lyssnar på dem
Föräldrar har uppdraget att sörja för sina barns välbefinnande
Kommuner har uppdrag att se till barns väl, men också hantera och fördela resurser
Båda parter behöver respekteras i sina strävanden
En upprörd förälder kanske kan erbjudas något annat än skolskjuts – något som känns relevant för barnets säkerhet? Att själv följa med på skolvägen och få rapporterat in om åtgärder behövs för säkerheten…?
Tack för uppmärksamheten !
Om du vill ha en artikel med en undersökning kring barns cyklande till skola och fritidsaktiviteter (HM Skånes EU-projekt ”Öresund som cykelregion”), är du
välkommen att ta kontakt med mig
camilla.siotis.ekberg@hkr.se
