Vår vision är: De har ersatt den tidigare barn- och elevskyddslagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.

Vår vision är:

På förskolan Magneten vill vi att alla ska känna sig trygga och inte bli utsatta för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

Vad är en Likabehandlingsplan :

Likabehandlingsplanen ska vara ett levande verktyg i vår vardag för att i första hand förebygga, men även för att upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp uppkomna trakasserier, kränkningar och diskriminering samt för att förankra en gemensam syn på likabehandling bland personal, barn och vårdnadshavare. Genom att vi gemensamt har nedskrivna tydliga mål och har rutiner för att utvärdera dessa kan vi på ett systematiskt sätt arbeta mot att nå vår vision.

Likabehandlingsplanen revideras årligen i september och presenteras därefter för vårdnadshavare.

Vad säger lagen samt läroplanen?

Lagar

Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk:

•diskrimineringslagen, som samlar innehållet från flera olika tidigare lagar om diskriminering, i en lag.

• 6 kap. i skollagen, som innehåller regler som avser kränkande behandling.

De har ersatt den tidigare barn- och elevskyddslagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.

Läroplan

I förskolans läroplan står det bland annat:

 Förskolan ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna som det svenska samhället vilar på.

 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för alla människors lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.

 Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.

”Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten ska präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling.

Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller

funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt”.

(Läroplan för förskolan 98, reviderad 2010. S.4)

Definitioner av begrepp

I arbetet med en likabehandlingsplan är det viktigt att alla i förskolan har samma definition av begrepp som berörs i planen. Vi har valt att använda oss av följande definitioner som är hämtade från Diskrimineringsombudsmannens hemsida för förskola.

Trakasserier och kränkande behandling

Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns eller en vuxens värdighet.

Detta kan vara:

• Fysiska (slag, knuffar)

• Verbala (hot, svordomar, öknamn)

• Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)

• Texter och bilder (teckningar, lappar, fotografier)

Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Både barn och personal kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är också trakasserier ifall ett barn kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder, ålder mm.

Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns eller en vuxens värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba eller frysa ut någon. Både vuxna och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier eller kränkande behandling.

Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering eller trakasserier, det är effekten som avgör.

Diskriminering

Diskriminering är när ett barn blir särbehandlat eller sämre behandlat än andra barn på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.

Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika, att man tillämpar en bestämmelse eller förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn. Det är det som kallas indirekt diskriminering.

Uppföljning och utvärdering av föregående plan

Mål 2014/15 Resultat Ev. nya

åtgärder Ansvarig

känna sig delaktiga och inbjudna i gruppen.

På avdelningen har barnens gemensamma intresse för litteratur legat till grund för många samtal kring teman som ”att vara med”. Särskilt boken ”Alla får åka med”

väckte intresse hos barnen och denna bearbetades i olika former under höst och vår.

Vi arbetade aldrig med START- materialet i gruppen men har för avsikt att ta upp detta arbete under 2015/16.

Hela arbetslaget

Med hjälp av litteratur diskuterades också känslor med barnen. Känslor bearbetades också i gruppen i vardagen.

I lärmiljön synliggjordes barngruppen till sin helhet i bild och text. Gruppbild fanns på dörr, under hyllan vid skötbordet, barnens namn samlades i en cirkel i samlingsrummet.

Avdelning 2

Mål 2014/15 Resultat Ev. nya

åtgärder Ansvarig

känna sig välkomna i leken.

Att barnen ska känna empati för varandra.

Vuxna försökte närvara mer i leken och vi kunde ha delat gruppen ännu mer. Vi blev bättre på detta under våren.

Vi kunde inte se någon större skillnad på om barnen blev mer välkomnade i leken.

Personalen blev mer observant på dessa situationer och diskuterade hur det kunde kännas om man inte fick vara med eller uppmärksammade när barnen bemöttes positivt.

Barnen blev mycket stolta då vi skrev in deras positiva handlingar på hjärtat och var ivriga att berätta när de t ex hjälpt någon. För att göra det extra tydligt klippte vi ut ett hjärta för varje god handling så vi kunde lägga dem i en lång rad.

Vi såg att barnen hjälpte varandra mer i tamburen vid påklädningen och gjorde även personalen uppmärksam på detta, mer självständiga.

Barnen blev bättre på att vänta på sin tur och tillrättavisade varandra.

Ordinarie personal var dåliga på att förankra våra mål och åtgärder för ny personal och vikarier.

Hela arbetslaget

Kartläggning

Vi gör en kartläggning över verksamheten för att se om/var/när det finns risk för

diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningen ligger till grund för de förebyggande åtgärderna.

I vår kartläggning på avdelning 1 och 2 har vi använt oss av:

 Observationer

 Dagliga samtal med barnen

Nulägesanalys

Efter gjord kartläggning har vi valt att fokusera på dessa mål:

Avdelning 1

Mål 2015/2016 Åtgärd Tidsplan Ansvarig

Vi vill att alla barn i gruppen ska uppleva lek-ro för att ge varje barn möjlighet till utveckling av sin förmåga att leka och lära.

Vi vill också att barnen ska respektera och därmed värna om varandras lekar.

Personalen verkar aktivt för ett lugnt klimat på avdelningen. Barnen delas upp i lämpligt sammansatta grupper av fungerande storlek.

Pedagogerna skall aktivt verka för att värna om alla barns lekar. Detta kan handla om att i vissa situationer ta ett steg tillbaka som vuxen, eller att inte avbryta pågående lekar till förmån för planerade aktiviteter.

Pedagogerna skall också verka för att öka barnens förståelse för att inte störa varandras lek. I barngruppen arbetar vi bland annat därför med START - livskunskap för de yngsta.

Utvärderings- dagen på våren 2016

Hela arbetslaget

Avdelning 2

Mål 2015/2016 Åtgärd Tidsplan Ansvarig

Vi vill att varje barn ska känna sig respekterad och lyssnad på.

Vi tränar på att lyssna på varandra och inte avbryta i dagliga samtal.

Vi tänker på att ge alla talutrymme och att när man väntat så blir det sedan ens tur att prata.

Vi tränar på hur man säger och visar tecknet för något som man inte vill:

- STOPP, jag vill inte.

(markera med att sätta upp handflatan).

Utvärderings- dagen på våren 2016

Hela arbetslaget

Uppföljning och utvärdering

Uppföljning av planen ska ske kontinuerligt under året. Planen utvärderas årligen i september, ny plan klar i oktober.

Rutiner för akuta situationer

På förskolan råder det nolltolerans mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling.

Att upptäcka kränkande handlingar kan ske på olika sätt:

-Pedagogerna på avdelningen kan upptäcka att något barn är utsatt.

-Barn själva kan berätta att de känner sig kränkt eller har sett något annat barn bli kränkt.

-Vårdnadshavare kan vid utvecklingssamtal eller andra samtal signalera att ett barn känner sig kränkt.

Vid behov av samtal och stöd

Vid samtalsbehov finns förutom pedagogerna även förskolechef Margareta Jansson.

Rutiner för att utreda och åtgärda

När kränkning uppmärksammats kontaktas förskolechefen, vårdnadshavare kontaktas så snart som möjligt. Händelsen utreds tillsammans med berörda parter. Se bilaga.

Rutiner för uppföljning

Uppföljande samtal hålls mellan berörda parter enligt det överenskomna datumet.

Pedagogerna använder sig av befintligt formulär vid uppkomna incidenter. Rutiner, se bilaga.

Ansvarsförhållande

Förskolechefen är ytterst ansvarig för att incidenterna utreds och åtgärdas.

Rutiner för anmälningsskyldighet kring diskriminering och kränkande behandling

1. Personal på förskolan får kännedom om att ett barn upplever sig kränkt.

2. Anmälningsblankett hämtas på Kuriren, fylls i av förskollärare eller annan personal = anmälaren.

3. Anmälan lämnas till förskolechef.

Handläggaren diarieför ärendet och förvarar handlingarna på lämpligt ställe.

4. Förskolechef startar utredning.

Dokumenteras på särskild blankett, se bilaga 1.

5. När utredningen är genomförd meddelar förskolechef nämnden

delegationsbeslutet.

Anmälan gällande diskriminering eller kränkande behandling av barn/elever

(ifylls av förskollärare, lärare eller annan personal )

Den drabbades personuppgifter

Barnets/elevens namn Personnummer

Förskola/skola Avdelning/klass Händelsedatum

Händelsens art

Typ av kränkning

Har skett direkt i verksamheten

Har skett utanför verksamheten t ex via telefon, internet etc Vid enstaka

tillfälle

Återkommande och systematiskt

Vid enstaka tillfälle

Återkommande och systematiskt Nedsättande tilltal

Ryktesspridning Förlöjligande Fysiskt våld Text, bildburet Annat (ange vad)

Kort beskrivning av händelsen

Anmälarens namn Datum

Anmälan lämnas till förskolechef/rektor

Utredning gällande diskriminering eller kränkande behandling av barn/elever (Rektor/förskolechef utser ansvarig för utredningen )

Den drabbades personuppgifter

Barnets/elevens namn Personnummer

Förskola/skola Avdelning/klass Händelsedatum

Handläggning av utredning

Ansvarig utredares namn och befattning Datum för start av utredning Ansvarig pedagog/mentor

Vårdnadshavarna till den drabbade har kontaktats med anledning av den inträffade händelsen

Andra inblandade personers versioner

Datum då vårdnadshavarna blev informerade om händelsen

Har den drabbade varit utsatt tidigare? Kortfattad beskrivning

Åtgärder som vidtagits tidigare

Den drabbades beskrivning av sin situation

Namn och roll

Namn och roll

Namn och roll

Åtgärdsplan- beslutade åtgärder

Beslut åtgärdsplan, underskrifter Datum_____________

___________________________________ __________________________________

Ansvarig utredare Beslutande förskolechef/rektor

Uppföljning

Resultat Datum

Ärendet avslutas

Underskrifter _____________________________

Beslutande förskolechef/rektor

Den drabbades förslag till åtgärder

Andra närståendes förslag till åtgärder

Förskolans/skolans förslag till åtgärder

Åtgärd Ansvarig

1.

2.

3.

4.

5.

6.

Datum