2012-03-26 Antagen av BMN: 2012-05-24
Dnr: 12BMN13 Laga kraft: 2012-06-25
Handläggare: Sari Svedjeholm
S A M H Ä L L S B Y G G N A D G Ä V L E
Samhällsbyggnad Gävle, Fysisk planering, 801 84 Gävle Besöksadress Kyrkogatan 22 Tel 026-17 80 00 (vx) Fax 026-10 67 78
samhallsbyggnad@gavle.se
www.gavle.se
Brunn 2:4, Västergårds-Ollas
Detaljplan för bostad
Gävle kommun, Gävleborgs län
Planens syfte och huvuddrag
Detaljplanen upprättas i syfte att möjliggöra en tillbyggnad av bostadshuset på fastigheten Brunn 2:4. Huset är beläget nära fastighetsgräns mot väg och i sam- band med att en detaljplan upprättades på 1940-talet infördes schablonmässigt ett byggnadsfritt avstånd till gata, med undantag av befintliga byggnader. Det har till följd att en önskad tillbyggnad av huset inte går att genomföra då den strider mot den gällande detaljplanen.
Byggnaderna på fastigheten har bedömts som kulturhistoriskt värdefulla och har i samband med upprättandet av detaljplanen reglerats med skydds- och varsam- hetsbestämmelser. Fastigheten ingår i ett större kulturmiljöområde enligt antaget kulturmiljöprogram och översiktsplan.
Förenligt med 3, 4 och 5 kap MB
Inga riksintressen berörs. Miljökvalitetsnormerna bedöms inte påverkas då det redan är en etablerad bostadsfastighet.
Plandata
Lägesbestämning
Planområdet omfattar fastigheten Brunn 2:4, Stationsvägen 9, belägen i centrala Hedesunda.
Areal
Planområdet är ca 6 500 m².
Markägoförhållanden
Fastigheten Brunn 2:4 är privatägd.
Tidigare ställningstaganden
Översiktliga planer
För Hedesunda gäller Översiktsplan 1990. Enligt den ligger planområdet inom bebyggelseområde. Enligt kommunfullmäktiges aktualitetsförklaring är över- siktsplanen aktuell i detta avsnitt.
Detaljplaner
För området gäller detaljplan fastställd 1944-10-02. Den omfattar hela Hedesun- da samhälle men har under årens lopp delvis ersatts av flera nya detaljplaner.
Miljökonsekvensbeskrivning
Upprättande av miljökonsekvensbeskrivning har inte bedömts nödvändig då planens genomförande inte bedöms medföra någon negativ miljöpåverkan.
Kulturmiljö
Fastigheten ingår i ett av kommunfullmäktige antaget Kulturminnesvårdspro- gram från 1989. Området som den ligger inom är Hedesundas tätort Brunn.
Brunn är en av flera jordbruksbyar i området som gav plats åt den framväxande tätorten i slutet av 1800-talet. Tätorten har en byggnadsstruktur och miljöer från 1700-, 1800- och 1900- talet. Inom tätorten finns jordbruksbebyggelse som visar näringens betydelse för bygden. Tätorten är kringgärdat av ett öppet odlings- landskap.
Kulturmiljövärdena består främst av bebyggelsens struktur och vägnätets äldre slingrande karaktär med bebyggelsen placerad nära gatulivet. Fastigheten Brunn 2:4 är ett exempel med välbevarade byggnader med koppling till jordbruket och dess kontakt med odlingslandskapet. Ursprungligen var fastigheten en jordbruks- fastighet inom byn Brunn med gårdsnamnet Västergårds – Ollas. I takt med att tätorten växte fram kom bostadshus och ekonomibyggnader att bli en del av samhället med angränsande tomter för bostäder m.m. Strax intill mot söder tar odlingslandskapet vid.
Förutsättningar och förändringar
Natur
Planområdet består av en etablerad bostadsfastighet med uppvuxen trädgård med frukträd, buskar, anlagda rabatter och gräsmattor.
Befintlig bebyggelse
På fastigheten finns totalt fyra byggnader och det är oklart när de är uppförda.
Vid granskning av karta från laga skifte 1868 samt genom byggnadernas utseen- de kan dock följande slutsatser dras:
Bostadshuset kan helt eller delvis vara äldre än 1868 då det finns en byggnads- volym likt nuvarande på karta från denna tid. Byggnaden har dock fått ny fa- sadbeklädnad, locklistpanel, nya fönster samt en öppen veranda vilket ger den en karaktär från 1900-tal.
Ekonomibyggnaden är från tiden efter 1868, troligen kring sekelskiftet 1800/1900, då många nya, större och mer rationella ekonomibyggnader uppför- des.
Den låga timrade gårdsbyggnaden finns dock med på kartor från tiden 1868 vilket också bekräftas av sitt utseende och material.
Jordkällarbyggnaden ser också ut att vara från tiden efter 1868.
Laga skifte 1868 Ekonomiska kartan 1983
Gårdens utveckling kan följas genom de historiska kartorna. Troligen kan gården i ett äldre skede än 1868 ha varit bebyggd i en fyrkant, sk fyrbyggd, med en byggnad mot öster, Pensionatsvägen. Gårdsbildningen har nu en mer upplöst struktur där avståndet mellan byggnaderna är större och bostadshuset har en mer fristående placering. Bostadsdelen avskiljs från ekonomibyggnaden med en häck. Dock bildar byggnaderna genom sin placering ett tydligt gårdsrum. Ett gårdsrum som knyts ihop av ett enkelt rödmålat spjälstaket med huggna sten- stolpar. Den beskrivna utvecklingen och placeringen av byggnaderna är typisk för den förändring i byggnadsbeståndet och för jordbruksnäringen som skedde i slutet av 1800-talet.
Gården med sina byggnader bedöms vara kulturhistoriskt värdefulla då den be- rättar hur en jordbruksfastighet såg ut kring sekelskiftet 1800/1900-talet. Gården
och de enskilda byggnaderna har bevarat ett äldre utseende och bedöms därför vara värdefull enligt Plan- och bygglagen 8:13, 8:14 och 8:17.
Av den anledningen är det viktigt att gården bevaras och att de värden som finns ges en fortsatt god förvaltning. Att byggnaderna fortsatt kan användas och ut- vecklas är dock en nödvändighet för dess fortlevnad. På plankartan införs därför rivningsförbud och varsamhets- och skyddsbestämmelser. Syftet med bestäm- melserna är att värna om ett bevarande av de befintliga byggnaderna men ändå möjliggöra framtida förändringar som kan vara nödvändiga.
Lov- och anmälansplikt
Bygglov och anmälan ska ske på sedvanligt sätt för åtgärder som omfattas av lov- och anmälansplikt genom Plan- och bygglagen. I samband med anmälan och upprättande av kontrollplan kan det bli aktuellt att också besluta om en an- tikvariskt sakkunnig tillika med kontrollansvarig som ska följa projektet. Syftet är att tillföra kompetens till projektet. Av avgörande betydelse är om och hur kulturvärden berörs av förändringen samt vilken kunskap som finns i projektet.
Bostadshus – varsamhetsbestämmelse k1
Bostadshuset är uppfört i korsningen Stationsvägen – Pensionatsvägen. Byggna- den är uppförd i två våningar med fasader klädda av locklistpanel målad i gul kulör. Sadeltaket är klätt med tvåkupigt lertegel. Den har en enhetlig utformning med symmetriskt placerade fönster. Fönstren har två lufter och är spröjsade i sex rutor. På gaveln finns lynettfönster (halvcirkelformat fönster). Entrén är vänd mot söder där bostaden tillsammans med uthuslängan bildare ett gårdsrum.
Byggnaden har ett traditionellt utseende för sin tid utan en rad snickeridetaljer.
På den västra gaveln av bostadshuset medges byggrätt för en tillbyggnad. Till- byggnaden får byggas i två våningar, som en förlängning av huset, och ska i material och utformning ansluta till den befintliga byggnaden. Det är viktigt att byggnadens nya entrédel och balkong är proportionerliga i förhållande till huset.
Bostadshuset
Uthus med boningsdel – skyddsbestämmelse q och q1
Söder om bostadshuset, med gaveln mot Pensionatsvägen, finns en längre uthus- länga delvis inredd för sommarboende. Byggnaden är uppförd gissningsvis un- der 1700-talet i timmer som är målad med röd slamfärg. Byggnaden har ett högt kulturhistoriskt värde och får inte rivas och dess exteriör ska bevaras.
Uthuslänga
Ladugård – varsamhetsbestämmelse k2 och skyddsbestämmelse q
På den västra delen av tomten finns en mycket stor ladugårdsbyggnad som är uppförd i vinkel mot öster. Den har enkel karaktär med sinuskorrugerat plåttak och fasader av slät panel målade med röd slamfärg. En del av byggnaden är upp- förd med natursten. Byggnadens storlek i förhållande till nuvarande användning överskrider vida behovet då fastigheten inte längre har djurhållning. Med anled- ning av det och framtida underhållsbehov finns önskemål om att del av byggna- den får rivas eller kan få en ändrad användning till att delvis omfatta bostad.
Huvudkaraktären ska ändå vara en enkel ekonomibyggnad. Av störst betydelse att bevara är den del som är uppförd i nord/sydlig riktning. Den delen avgränsar och ramar in gården samt ligger i direkt anslutning till Stationsvägen vilket bi- drar till att ge gaturummet en tydlig agrar/lantlig karaktär. I den delen med gavel mot vägen är delar uppförda av vacker natursten.
Ladugård
Jordkällare – varsamhetsbestämmelse k3
Väster om ladugården finns en jordkällare. Den är utformad i två byggnadsdelar där dels ingången består av en timrad byggnad målad med röd slamfärg och taktäckning av lertegel. Resten av källaren består utvändigt av ett tegeltak med en låg gaveldel mot vägen.
Jordkällare
Ny bebyggelse Hänsynsbestämmelse f1
Ny bebyggelse som uppförs inom fastigheten ska ges en volym och en utform- ning som passar in med befintlig bebyggelse, dvs av lantlig karaktär.
Högst 25% av fastighetsytan får bebyggas.
Gator och trafik
Planområdet ligger inom Hedesunda tätort med anslutning till befintligt vägnät.
Busshållplats finns ca 100 m norr om fastigheten.
Teknisk försörjning
Planområdet består av en bostadsfastighet med nödvändig teknisk försörjning etablerad.
Konsekvenser
Gatubild/bebyggelsemiljö/kulturmiljö
Planens syfte att möjliggöra en tillbyggnad/förlängning av bostadshuset i liknan- de utformning som befintligt hus påverkar inte gatubilden eller bebyggelsemil- jön negativt. Det är positivt att bebyggelsen, som är kulturhistoriskt värdefull, i detaljplanen regleras med varsamhets- och skyddsbestämmelser. Det gör att det finns ett framtida skydd mot förvanskning och rivning.
Barn
Barn och ungdomar som ska ta sig till skola och idrottsplats behöver korsa Södra Gävlevägen. Avståndet till skola är ca 300 m. Det är en väg som trafikeras av 1360 fordon per årsmedeldygn. Vid passage över Södra Gävlevägen, från Sta- tionsvägen till Skolvägen, är vägen utformad med smågatsten för att markera hastighetssänkning. Skolvägen är försedd med trottoar och övergångsställe vid skolan.
Trafiksäkerhet
Vägarna har gatubelysning men saknar trottoarer. De är smala vilket också gör att hastigheterna hålls nere. Längs Södra Gävlevägen finns bitvis trottoar, annars en smal vägren. Farthinder i form av annan beläggning, smågatsten, finns, dessa saknar dock skyltning om att de är övergångsställen.
Tillgänglighet
Planområdet, som ligger i centrala Hedesunda, har nära till diverse service.
Kollektivtrafik med busslinje till Gävle finns nära, inom 100 m. Vid trafikhinder på Södra Gävlevägen, som även fungerar som gångpassager, är kantstenarna nedsänkta.
Fastighetsrättsliga genomförandefrågor och konsekvenser
Fastighetsbildning
Med fastighetsbildning avses bl.a. nybildning av fastigheter, ändring av fastighe- ters gränser och bildande av gemensamhetsanläggningar, servitut och lednings- rätter. Fastighetsbildningsåtgärder prövas i en lantmäteriförrättning som hand- läggs av Lantmäterimyndigheten i Gävle kommun.
Några fastighetsbildningsåtgärder är inte aktuella i nuläget men fastighetens storlek möjliggör delning. Minsta fastighetsstorlek är 1500 m².
Fastighetsindelningsbestämmelser
Anser vi att något behöver regleras? Minsta tomtstorlek 1 500 m² som en fastighetsindelningsbestämmelse?
Ekonomiska genomförandefrågor
Fastighetsägaren ansvarar och bekostar eventuella genomföranden inom fastig- heten.
Tekniska genomförandefrågor
Tekniska utredningar
Inga kompletterande tekniska utredningar bedöms vara nödvändiga.
Organisatoriska frågor
Tidplan
Detaljplanen upprättas med enkelt planförfarande och beräknas antas under andra kvartalet 2012.
Preliminär tidsplan:
Samråd/underrättelse april 2012
Antagande maj 2012
Genomförandetid
Genomförandetiden är fem år från det datum planen vinner laga kraft.
Huvudmannaskap
Ingen allmän platsmark berörs.
Medverkande tjänstemän
Detaljplanen har upprättats med följande tjänstemän medverkande:
Lena Boox, kommunantikvarie, Samhällsbyggnad Gävle
Samhällsbyggnad Gävle
Petter Jonegård Sari Svedjeholm
Planchef Planingenjör
