DOM Meddelad i Jönköping

(1)

KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING Avdelning 2:2

DOM

2016-04-06

Meddelad i Jönköping

Mål nr 1989-15

Dok.Id 186985

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid

Box 2203 550 02 Jönköping

Slottsgatan 5 036-15 68 00 (vx) 036-16 19 68 måndag – fredag 08:00-16:00 E-post: kammarrattenijonkoping@dom.se

www.kammarrattenijonkoping.domstol.se

KLAGANDE

God man:

Anna-Lena Shelby Österåker Kärrstugan 643 93 Vingåker

MOTPART

Vuxen- och omsorgsnämnden i Gnesta kommun 646 80 Gnesta

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Förvaltningsrätten i Linköpings dom den 12 juni 2015 i mål nr 8904-14, se bilaga A

SAKEN

Bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453); fråga om omplacering av ensamkommande barn till ett annat familjehem

_________________________

KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

Kammarrätten avslår överklagandet.

_________________________

1

(2)

KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING

DOM

Avdelning 2:2 Mål nr 1989-15

YRKANDEN M.M.

fullföljer sin i förvaltningsrätten förda talan och anför bl.a.

följande. Han har under den tid som gått hunnit fylla fjorton år. Han är mo- gen för sin ålder och kan uttrycka klart och tydligt hur han känner och tän- ker. Han vantrivs i sitt familjehem, och det har han fortsatt att påtala. Han tycker inte om de vuxna i familjen och känner sig inte heller som en del av den. Han blir inte tillfrågad om han vill delta i aktiviteter, såsom att åka till Gröna Lund med familjen. För en tid sedan kände han sådan förtvivlan att han ville rymma hemifrån och aldrig mer komma tillbaka. Det är svårt att förstå att nämnden inte tar hänsyn till hans hälsa och låter honom komma till ett nytt boende. Ett mål med placering i familjehem är att ett barn ska känna sig inkluderat och att dess grundläggande behov tillgodoses. Det är inte fallet i det familjehem där han nu bor. Han saknar helt förtroende för de vuxna i familjehemmet.

Trots att han konsekvent bett om att få byta familjehem har inte någon hän- syn tagits till detta. Det har inte ens gjorts ett försök från socialnämndens sida. Hans gode man har erbjudit kommunen att kontakta två olika utredda familjehem, men ingen kontakt har tagits av kommunen. Argumentet att det skulle vara brist på familjehem kan inte godtas, då kommunen inte gjort några försök i den vägen. Att han i dagsläget nödvändigtvis skulle behöva byta kommun vid omplacering i nytt familjehem är bara spekulationer. I Flens kommun finns utredda familjehem, där han skulle ha fina förutsätt- ningar att passa in; dessa familjehem kan också erbjuda platser.

Gnesta kommun framför argumentet att han skulle ha orimliga förväntning- ar på ett nytt boende. Det är bara spekulationer från kommunens sida; det är oklart varifrån den informationen kommer. Kommunens argument skulle, om de godtogs, utgöra hinder för alla omplaceringar av barn.

2

(3)

DOM

Genom att samtala med skolkurator har han redan inlett den behövliga samtalskontakt Gnesta kommun hänvisar till i sitt yttrande. Det brev kuratorn sände till kommunen är självklart ett dokument som hon står bakom. Gnesta kommun bortser från vad skolkuratorn säger. Kommunen har inte vid något enskilt tillfälle tagit honom på allvar; kommunen tycks driva en ståndpunkt istället för att se till hans bästa.

gode man har vidare ingett ett intyg, daterat den 29 juni 2015, från skolkuratorn vid Stenhammarskolan i Flen, Ulrika Borg.

Vuxen- och omsorgsnämnden i Gnesta kommun

Vuxen- och omsorgsnämnden motsätter sig bifall till överklagandet och anför bl.a. följande. Att vill flytta från familjehemmet är känt hos socialtjänsten. De skäl som framkommit i den utredning som ligger till grund för nämndens beslut motiverar dock inte en omplacering av honom till ett annat familjehem.

Den gode mannen uppger att inte känner sig som en del av familjen. har kommit till Sverige som ensamkommande flyktingbarn och av Migrationsverket anvisats till Gnesta kommun som placerat honom i ett erfaret familjehem i Sparreholm. är fjorton år gammal. Han är afghansk medborgare, född och uppvuxen med sin familj i en större stad i Iran, men bor nu tillsammans med en svensk familj i ett mindre samhälle i Sverige. har lämnat sin familj i Iran med förhoppningen om att familjen ska få komma efter, men där har Migrationsverket beslutat om av- slag. Att i den situationen förvänta sig att pojken ska känna sig som en del i familjen är måhända att hysa alltför stora förhoppningar.

Den gode mannen uppger också att grundläggande trygghet saknas i familjehemmet, då inte kan dela sina känslor och funderingar med de vuxna i familjen. Pojken har bott i familjehemmet sedan januari 2014 och uppvisar en positiv utveckling, såtillvida att han lärt sig det svenska språket,

3

(4)

DOM

har en väl fungerande skolgång och skapat kamratrelationer, samt deltar i regelbunden aktivitet då han spelar i ett fotbollslag. positiva utveckling tyder på att det finns en grundläggande trygghet i familjehemmet.

Att inte anser sig kunna dela sina känslor och funderingar med hemmet motiverar inte i sig en omplacering; däremot kan det tyda på ett behov av en samtalskontakt.

har, i den utredning som ligger till grund för att avslå hans ansökan om omplacering, uttryckt missnöje med att ha för lite att göra, att han får för lite fickpengar, att han får mat han inte vill äta och att han och familjen inte talar samma språk. Sådana synpunkter är inte ovanliga bland barn och ung- domar och kan betraktas som ett åldersadekvat uttryck sett till en tonårings utveckling. Vidare påtalar den gode mannen att inte alltid blir till- frågad om att delta i aktiviteter med familjehemmet. Att alltid tillfrågas om deltagande i aktiviteter kan inte anses utgöra ett kriterium för god vård, eller, som förvaltningsrätten skriver i sin dom, skälig levnadsnivå. Till detta kommer att, när ett ensamkommande barn anländer till Sverige, det inte är rimligt att förvänta sig en placering, där vårdgivarna talar samma språk, av den enkla anledningen att barnet befinner sig i ett nytt land. Att barnet och familjehemmet talar samma språk kan därmed inte utgöra en förutsättning för att skälig levnadsnivå ska uppnås.

Den gode mannen skriver att skolkuratorn till henne uttryckt oro över mående. Någon orosanmälan har emellertid inte kommit in till social- tjänsten, varken från elevhälsan eller skolan. Det stämmer visserligen att skolkuratorn skickat ett intyg rörande mående, men av handlingen som inkommit till nämnden framgår också att intyget skrivits på begäran av den gode mannen. Det får därför antas att intyget efterfrågats i syfte att inge det tillsammans med överklagandet. Utifrån vad som framgår av det bifo- gade intyget från skolkuratorn, kan det finnas behov av en samtalskontakt för att stötta i hans mående. En skolkurator skulle kunna utgöra ett sådant stöd. I det fall skolkuratorn inte skulle anse sig ha den kompetens

4

(5)

DOM

som krävs, kan det finnas skäl att överväga kontakt med barn- och ung- domspsykiatri alternativt annan stödinsats.

Att bevilja omplacering till ett annat familjehem kan för del inne- bära att han tvingas bryta upp från såväl skola, som kamrater och aktiviteter, då konkurrensen om familjehem som tar emot ensamkommande barn är stor, samt att lämplighet alltid prioriteras framför placeringsort. Därtill kan det inte uteslutas att mående, utöver trivseln i familjehemmet, också är en reaktion på saknaden av den egna familjen, och en sorg över att den inte får komma till Sverige. Att i det läget bevilja en omplacering kan istället skapa orimliga förväntningar på att det nya boendet ska lösa alla problem. Det kan därför bli ännu svårare att hantera ett eventuellt missnöje med det nya boendet, och de redan befintliga känslorna av saknad av den egna familjen.

SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

Tillämpliga lagrum framgår av förvaltningsrättens dom.

Det kammarrätten har att pröva är om den nuvarande familjehemsplacering- en hos makarna i Sparreholm tillförsäkrar en skä- lig levnadsnivå och är till hans bästa.

uppger att han känner vantrivsel i familjehemmet och att han inte kan dela sina känslor och funderingar med de vuxna i familjen. Han uttrycker också missnöje med att ha för lite att göra, att fick- pengarna inte räcker till, att han får mat han inte vill äta samt att han och familjen inte talar samma språk. uppges vidare ha skickat SMS med ledsna smileygubbar till den gode mannen och under sommaren 2015 ha uttryckt en vilja att ”rymma” från familjehemmet.

5

(6)

DOM

Den av uppgivna vantrivseln i familjehemmet kan mycket väl vara ett åldersadekvat uttryck för saknaden av den egna familjen och känslor av sorg över att familjen inte får komma till Sverige, på så kallade anknytningsskäl. Utredande socialsekreterare har gjort ett fler- tal besök hos familjen och det har inte visats att familjehemmet skulle vara rörigt eller oordnat. Det har inte heller framkommit några uppgifter om vanvård, misshandel eller andra konstaterade missförhål- landen. Från familjehemmets sida uppges att trivs och har kommit in bra i familjen och att han uppvisar en positiv utveckling.

Familjehemmet uppger vidare att skolgången fungerar bra för honom, vilket inte bestrids av den gode mannen.

Kammarrätten finner att vad uppger inte utgör tillräck- liga skäl för en annan bedömning än att en fortsatt familjehemsplacering hos makarna i Sparreholm tillförsäkrar honom en skälig levnads- nivå. Med hänsyn härtill och då han bl.a. varit med om ett uppbrott från sina föräldrar och syskon i hemlandet, kan det inte heller anses vara till hans bästa att bryta upp från ännu en familj. Skäl att ändra förvaltnings- rättens dom föreligger därmed inte. Överklagandet ska därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 1).

Kammarrättsrådet Mikael Sjöö (ordförande), kammarrättsrådet Hans-Olof Hallbäck (referent) och tf. kammarrättsassessorn Annica Svedberg har deltagit i avgörandet.

Föredragande jurist: Kent Ohlsson

6

(7)

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LINKÖPING

DOM

2015-06-12 Meddelad i Linköping

Mål nr 8904-14

Dok.Id 207061

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid

Box 406

581 04 Linköping

Brigadgatan 3 013-25 11 00 013-25 11 40 måndag – fredag 08:00-16:00 E-post:

forvaltningsrattenilinkoping@dom.se

KLAGANDE

God man: Anna-Lena Shelby Österåker Kärrstugan

643 93 Vingåker

MOTPART

Socialnämnden i Gnesta kommun 646 80 Gnesta

ÖVERKLAGAT BESLUT

Socialnämnden i Gnesta kommuns beslut den 19 november 2014 SAKEN

Bistånd i form av familjehem enligt socialtjänstlagen (2001:453) ___________________

FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Förvaltningsrätten avslår överklagandet.

1

Bilaga A

(8)

DOM

^8904-14

BAKGRUND OCH YRKANDEN M.M.

Socialnämnden i Gnesta kommun (socialnämnden) beslutade den 19 november 2014 att avslå ansökan om omplacering i familjehem rörande

Som skäl för beslutet anfördes bl.a. följande. Bedömning görs att då endast är 12 år gammal och är ensam i Sverige utan sina föräldrar och syskon är det av stor vikt att han bor någonstans där han kan känna sig trygg. Han har sedan han kom till Sverige bott i familjehem i Sparreholm. Enligt familjehemmet så har han anpassat sig bra och kommit in bra i familjen. själv beskriver att de inte kommunicerar med varandra och att han inte har något med de andra och göra. God man till har uttryckt att detta inte går att repa- rera utan det måste till ett byte av familjehem för att ska få det bra. Bedömningen görs att det inte är förenligt med

bästa att byta familjehem. Han har skapat en relation till det nuvarande familjehemmet. Han har brutit upp från sina föräldrar genom att själv komma till Sverige med förhoppning att de kunde komma efter. Nu när så inte är fallet är det av största vikt att han bibehåller den trygghet han har idag och inte behöver bryta kontakten med ytterligare en familj. Det man behöver arbeta med är att stötta familjehemmet och med att få till en fungerande kommunikation. Det är viktigt att

kan prata med familjehemmet om hur han känner och vad han tänker.

överklagar, genom sin gode man, socialnämndens beslut och yrkar att han ska få omplaceras till ett nytt familjehem. Till stöd för sin talan anför han bl.a. följande. Han kunde bara kommunicera på sitt hem- språk men ändå dröjde det sex–sju månader innan tolk anlitades av familjehemmet. Familjehemmet har bara anlitat tolk ett fåtal gånger. Han trivs inte i sitt nuvarande familjehem. Han tycker inte om familjehemspappan och han kan inte prata med familjen om hur han känner sig eller när han är ledsen. De vuxna i familjen har heltidsarbete, extraarbete samt flera andra

2

(9)

DOM

^8904-14

placeringar och det känns inte som om de riktigt har tid för honom. Man har inte sett till hans bästa och man har inte omplacerat honom inom rimlig tid. Han skulle vilja byta boende men fortfarande gå kvar i sin skola.

Socialnämnden anser att överklagandet ska avslås.

UTREDNINGEN I MÅLET

Av socialnämndens utredning framgår bl.a. följande. an- visades till Gnesta kommun den 8 januari 2014 som ensamkommande flyktingbarn. Han är sedan dess placerad i sitt nuvarande familjehem.

Familjehemmet beskriver som glad och öppen. De upp- lever att han är trygg i familjen och att han har kommit in bra i familjen.

Enligt familjehemmet har han inte uppvisat några tecken på att vara ledsen eller att han inte skulle trivas hos dem. Vidare berättar familjehemmet att

har en god relation till dem båda men främst till fadern i familjehemmet. Familjehemspappan har i samtal uppgett att han ibland får vara tydlig och säga ifrån till och de andra ungdomarna i familjen, men han brukar inte höja rösten. Båda föräldrarna i familjehemmet arbetar som personliga assistenter till samma brukare, vilket gör att en av dem alltid är hemma hos barnen. Vidare berättar familjehemmet att de har försökt få iväg på någon form av fritidsaktivitet men han har inte velat. I somras när de hade varit iväg på semester upplevde de

som lite låg under en period. Eventuellt kan han ha känt dåligt samvete gentemot sina föräldrar då han gjorde roliga saker.

beskriver i samtal att han inte trivs i det nuvarande familjehemmet. En anledning till att han inte trivs är att båda familjehemsföräld- rarna arbetar mycket och inte hinner ta hand om honom. De hittar enligt

aldrig på roliga saker tillsammans. Enligt honom pratar

3

(10)

DOM

^8904-14

de inte med varandra. Han sitter på sitt rum hela tiden och har inget med de andra att göra. Vidare berättar han att han har velat börja med någon fritidsaktivitet vilket familjehemmet inte har hjälpt honom med. Nu har han hittat en aktivitet på egen hand i form av fotboll som han har börjat på. Han berättar att han inte tycker om familjehemspappan då det har hänt att han har skrikit åt utan anledning.

God man till har i samtal berättat att familjehemmet inte är bra för Enligt gode mannen har familjehemmet enbart haft enstaka samtal med tolk vilket har gjort att familjen och

inte kan kommunicera med varandra. Vidare har

enligt gode mannen uttryckt att han inte tycker om familjehemspappan som enligt ska säga att de inte har några pengar. Gode mannen har i samtal uppgett att ofta skickar ledsna smileygubbar vilket hon tolkar som att inte mår bra och är ledsen. Hon anser därför att det är av största vikt att får byta familjehem skyndsamt då han skulle ha behövt göra det för länge sedan.

God man påpekar också att skolan är viktig för så det är av största vikt att han får bo i en familj i närheten av skolan så att han får gå kvar där.

SKÄLEN FÖR FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Tillämpliga bestämmelser m.m.

Enligt 1 kap. 2 § andra stycket socialtjänstlagen ska vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn vad som är bäst för barnet vara avgörande.

Av 4 kap. 1 § socialtjänstlagen framgår bl.a. följande. Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har

4

(11)

DOM

^8904-14

rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv.

Av 5 kap. 1 § socialtjänstlagen framgår bl.a. att socialnämnden ska verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden.

Av 6 kap. 1 § socialtjänstlagen framgår bl.a. följande. Socialnämnden ska sörja för att den som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende. Socialnämnden ansvarar för att den som genom nämndens försorg har tagits emot i ett annat hem än det egna får god vård.

Av 11 kap. 10 § socialtjänstlagen framgår bl.a. följande. Ett barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet. Om barnet inte framför sina åsikter, ska hans eller hennes inställning så långt det är möj- ligt klarläggas på annat sätt. Barnets åsikter och inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad.

Förvaltningsrätten gör följande bedömning

Frågan i målet är om har behov av ett annat boende för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå eller om hans behov tillgodoses i tillräcklig grad i hans nuvarande familjehem.

har sedan den 8 januari 2014 varit placerad i sitt nuvarande familjehem. har behov av att få leva i ett tryggt hem och under goda förhållanden. har uppgett att han inte trivs i familjehemmet och därför vill byta till ett nytt.

gode man har även anfört att familjehemmet inte har tillgodosett

5

(12)

DOM

^8904-14

behov av kommunikation med hjälp av tolk. Även om synpunkter ska tas på allvar innebär det som

anfört enligt förvaltningsrättens bedömning inte att han inte skulle uppnå en skälig levnadsnivå i det nuvarande familjehemmet. Som social- nämnden funnit är det också av vikt att bibehåller den trygghet han har idag. Socialnämnden har därmed haft skäl för sitt beslut.

Överklagandet ska därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (DV 3109/1D).

Kristina André Lilja

I avgörandet har även deltagit nämndemännen Senad Bosnjakovic, Maritha Hörsing och Hervor Wallentin.

Handläggare har varit Sandra Dahl

6

(13)

Bilaga

www.domstol.se

DV 3109/1D • 2013-06 • Producerat av Domstolsverket

HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND

Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Kammarrätten i Jönköping.

Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten.

För att kammarrätten ska kunna ta upp Ert över- klagande måste Er skrivelse ha kommit in till för- valtningsrätten inom tre veckor från den dag då Ni fick del av domen/beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Om sista dagen för över- klagande infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att besvärshandlingen kommer in nästa vardag.

Om klaganden är en part som företräder det all- männa, ska överklagandet alltid ha kommit in inom tre veckor från den dag beslut meddelades.

För att ett överklagande ska kunna tas upp i kam- marrätten fordras att prövningstillstånd medde- las. Kammarrätten lämnar prövningstillstånd om

1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till,

2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämp-

ningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller

4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.

Om prövningstillstånd inte meddelas står förvalt- ningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstill- stånd bör meddelas.

Skrivelsen med överklagande ska innehålla

1. Klagandens person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och telefonnummer till klagandens arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress där klaganden kan nås för delgivning. Om dessa uppgifter har lämnats tidigare i målet – och om de fortfarande är aktuella – behöver de inte uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska ändringen utan dröjsmål anmälas till kammarrätten.

2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet,

3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd,

4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd,

5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis.

Adressen till förvaltningsrätten framgår av domen/beslutet.

Bilaga 1

(14)

Bilaga

DV 681 Formulär 1

HUR MAN ÖVERKLAGAR

Den som vill överklaga kammarrättens avgörande ska skriva till Högsta förvaltningsdomstolen. Skrivelsen ställs alltså till Högsta förvaltningsdomstolen men ska skickas eller lämnas till kammarrätten.

Överklagandet ska ha kommit in till kammarrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Tiden för överklagande för det allmänna räknas dock från den dag beslutet meddelades.

Om sista dagen för överklagande infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag.

För att ett överklagande ska kunna tas upp i Högsta förvaltningsdomstolen krävs att prövningstillstånd meddelas. Högsta förvaltningsdomstolen lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller om det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.

Om prövningstillstånd inte meddelas står kammarrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas.

Skrivelsen med överklagande ska innehålla följande uppgifter;

1. den klagandes namn, person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges.Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till Högsta förvaltningsdomstolen

2. det beslut som överklagas med uppgift om kammarrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet 3. de skäl som klaganden vill åberopa för sin begäran om att få prövningstillstånd

4. den ändring av kammarrättens beslut som klaganden vill få till stånd och skälen för detta 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis.

DOM Meddelad i Jönköping

DOM

DOM

Bilaga A

DOM

DOM

DOM

DOM

DOM

HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND

Bilaga 1

HUR MAN ÖVERKLAGAR

Bilaga B