Plan mot kränkande behandling Svenstaviks skola och fritidshem

(1)

Plan mot kränkande behandling

Svenstaviks skola och

fritidshem

Höstterminen 2021

Rektor Jenny Eriksson

Rektor Jerry Prestberg

(2)

Innehållsförteckning

Svenstaviks skola ... 3

Vision och övergripande mål ... 3

Förankring av plan... 3

Främjande arbete ... 3

Gemensamt för hela skolan ... 3

Fritids, förskoleklass och åk 1-3... 4

Åk 4-6 ... 5

Åk 7-9 ... 5

Kartläggning och kartläggningsmetoder ... 6

Utvärdering ... 6

Diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ... 6

Hur kan kränkande behandling ta sig uttryck? ... 7

Hur du som elev kan anmäla diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ... 7

Hur du som vårdnadshavare kan anmäla diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling .. 8

Hur du som personal anmäler diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ... 8

Utredning vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ... 8

Åtgärda, följa upp och utvärdera diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ... 9

Rutin när elev diskriminerar, trakasserar eller kränker elev ... 9

Rutin när skolpersonal när diskriminerar, trakasserar eller kränker elev ... 10

Rutin när elev diskriminerar, trakasserar eller kränker skolpersonal ... 10

Förebyggande arbete och insatser höst- och vårtermin 2020-2021 ... 11

Trivselgrupp bland eleverna, fristående från elevråd (eller en punkt på elevrådet). ... 16

Utvärdering av förebyggande arbete och insatser, läsåret 2019-2020 ... 17

Bilaga 1 ... 20

Förklaring av begrepp ... 20

Bilaga 2 ... 21

Dokumentation vid kränkande behandling ... 21

Bilaga 3 ... 22

Uppföljning och utvärdering ... 22

(3)

3

Svenstaviks skola

Svenstaviks skola omfattas av förskoleklass till och med grundskolans årskurs 9. Vid skolan går totalt 296 elever, varav 19 elever i förskoleklass. På skolan finns integrerade grundsärskoleelever. På Svenstaviks skola finns även ett fritidshem där det går 56 elever.

Svenstaviks skola är indelad i två skolenheter, som leds av rektorerna Jenny Eriksson och Jerry Prestberg. Jenny ansvarar för årskurs F-6 samt fritidshemmets verksamhet. Jerry ansvarar för årskurs 7-9.

Vision och övergripande mål

Vision: ”Svenstaviks skola, en skola där vi alla tillsammans oavsett uppdrag, alltid verkar för elevernas bästa”

På Svenstaviks skola ska ingen bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Alla elever har rätt att lära och utvecklas i en trygg miljö och att bemötas med respekt. Skolan ska arbeta målinriktat för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn, elever eller personal, oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Förankring av plan

Planen mot kränkande behandling presenteras för eleverna via elevråd och klassråd. Varje lärare samtalar med sina elever om vad planen innebär i praktiken. Vårdnadshavare informeras om planen vid föräldramöten, på föräldraråd, via Schoolsoft samt på skolans hemsida.

Främjande arbete

Målet med Svenstaviks skolas främjande arbete är att skapa en trygg och tillitsfull arbetsmiljö för alla elever och all skolpersonal. Det främjande arbetet pågår alltid både på och utanför lektionstid och utan att något särskilt har hänt. Det bedrivs långsiktigt, gäller alla och det är målinriktat.

Gemensamt för hela skolan

• Att vi respekterar varandras olikheter och arbetar aktivt för alla människors lika värde oavsett etnicitet, religion, kön, könsidentitet eller uttryck, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder.

• Att ge alla elever lika stort utrymme i verksamheten oavsett könstillhörighet.

• Att alla kan delta på skolans friluftsdagar, svetsardagar, kamratdagar och temadagar (erbjuda olika alternativ/aktiviteter att välja på).

• Att skolan tar tillvara elevernas olika erfarenheter och synsätt, genom att ha detta i åtanke vid gruppindelningar och i den dagliga undervisningen.

• Att kontinuerligt diskutera och arbeta med förhållningssätt, synsätt och språkbruk.

• Att gemensamma ordnings- och trivselregler upprättas och följs.

(4)

4

• Att eleverna har fasta placeringar i klassrummet.

• Att mobiltelefoner eller andra störningsmoment samlas in/lämnas vid lektionsstart.

• Att skolan har gemensamma rutiner för start och avslut avlektion.

• Att rutiner finns runt elevers skolfrånvaro.

• Att det finns rast- och bussvärdar.

• Att personal agerar om en “okänd” person befinner sig i skolan.

• Att regelbundna klassråd och elevråd genomförs.

• Att skolan har tillgång till kurator, skolsköterska, skolpsykolog och skolläkare.

• Att skolan har tillgång till studie-och yrkesvägledare.

• Att alla elever årligen besvarar en enkät gällande trivsel och mående, personalen analyserar resultatet och planerar insatser.

• Att klassrumsbesök genomförs av rektor, speciallärare och specialpedagog i syfte att utveckla lärandemiljön och undervisningen.

• Att regelbundna elevhälsomöten, F-9 hålls (var fjärde vecka).

• Att klassinventeringar genomförs på grupp- och individnivå. Uppföljning sker regelbundet under läsåret.

• Att elever har tillgång till inlästa läromedel och studiestöd på modersmål (inläsningstjänst).

• Att alla elever som har behov av studiehandledning på modersmål får det i möjligaste mån.

Fritids, förskoleklass och åk 1-3

• F-3 har undervisning och aktiviteter i åldersblandade grupper t.ex. temadagar för att lära känna andra elever på skolan utöver ordinarie klass för att därigenom öka förståelsen och respekten för varandra.

• Utflykter med egna klassen (främjar gruppen).

• Personalen äter pedagogisk lunch och går tillsammans med eleverna till och från matsalen.

• Alla elever i åk F-3 har gemensam lunchrast.

• F-3 har ett ”storsjung” med hela huset på FN-dagen och även andra tillfällen, minst två gånger per läsår. Detta skapar samhörighet och relationer mellan elever.

• All personal i F-3 har morgonmöte varje måndag där aktuella frågor tas upp, information spridas och eventuella åtgärder kan snabbt sättas in.

• Julavslutningen firar låg- och mellanstadiet tillsammans vilket främjar arbetet över stadierna.

• F-3 har rastvärdar. Dessa har varselvästar för att synas ute på rasterna.

• F-3 har delat upp förmiddagsrasten så att inte alla elever har rast samtidigt.

• F-3 har bussvärdar iförda reflexvästar, som är på plats varje dag för att öka tryggheten och säkerheten för eleverna.

• F-3 har tydliga regler om vad som gäller på fotbollsplanerna. Det finns alltid minst en vuxen vid fotbollsplanen/bandyplanen för att hjälpa till vid eventuella konflikter.

• F-3 har infört kort på PAX Röster i matsalen för att få ner ljudnivån.

• F-3 har frånvarorutiner att kolla Schoolsoft, höra med fritids och sen ringa till vårdnadshavare vid oanmäld frånvaro. Detta för att skapa trygghet för elever och vårdnadshavare, minska sena ankomster och frånvaro samt upptäcka om elever far illa.

• Varje vecka deltar en representant från fritids på morgonmötet för gemensamt förhållningssätt och informationsutbyte.

(5)

5

• Fritids har möten veckovis där eleverna får yttra sina åsikter.

• Fritids har anpassade aktiviteter utifrån ålder.

• Fritids har egna trivsel- och idéenkäter som eleverna får göra terminsvis.

• Aktivt arbete med PAX i skolan. PAX är en modell som främjar lugn, trivsel, trygghet och studiero.

• Ett bord i taget dukar av vid lunchen.

• Diskussion förs med eleverna om begreppen delaktighet och elevinflytande samt hur elevinflytande kan yttra sig i skolan samt tydliggöra situationer där eleverna är med och påverkar/har inflytande.

• Tydligt för eleverna att de ska tala med en vuxen när något händer som inte är bra.

Åk 4-6

• Både under hösttermin och vårtermin genomförs friluftsdagar/elevens val där eleverna är i blandade konstellationer, årskursvis och hela åk 4-6.

• Rörelsebryt i form av exempelvis fysiska övningar och massage genomförs både i klassrummet och utanför. Detta görs dels för att variera lektionen, men även för att främja det sociala samspelet mellan eleverna och för att eleverna ska orka arbeta vidare.

• Värderingsövningar av olika slag. Detta genomförs för att skapa ett socialt samspel och stärka elevernas självkänsla.

• Personalen reagerar och agerar när en elev befinner sig i korridoren under lektionstid.

• Rastvärdar varje rast.

• I perioder har personalen rastaktiviteter.

• All personal i 4-6 har morgonmöte varje onsdag där aktuella frågor tas upp, information spridas och eventuella åtgärder kan snabbt sättas in.

• Julavslutningen firar låg- och mellanstadiet tillsammans vilket främjar elevernas trygghet över stadierna.

• Personal äter pedagogisk lunch med eleverna varje dag.

• Tydliga mål för lektionen/struktur/planering. Dessa ska stå på tavlan/smartboarden.

• Genomgång av dagens schema sker varje morgon.

• Synliggörande av regler och konsekvenser.

• Tydliga och höga förväntningar på att alla ska göra rätt för sig.

• Eleverna ser och känner att vuxna lyssnar, reder ut, tar på allvar, försöker förändra.

Åk 7-9

• Arbete utifrån mottot: RAGGA kunskap (Respekt, Ansvar, Glädje, Gemenskap, Allas lika värde).

• Svetsardagar, innehållande bland annat gruppstärkande övningar och värderingsövningar genomförs vid höstterminens start.

• Olika typer av friluftsdagar genomförs under läsåret. Dessa planeras så att alla kan delta genom att olika alternativ/aktiviteter erbjuds.

• Skolan har ett elevcafé. En vuxen ansvarar för och arbetar i caféet.

• Personalen reagerar och agerar om en elev befinner sig i korridoren under lektionstid.

• Det finns alltid personal som äter tillsammans med eleverna i matsalen.

• Svetsardagar, innehållande bland annat gruppstärkande övningar och värdegrundsövningar genomförs vid höstterminens start.

(6)

6

• Regelbundet arbete med värdegrundsfrågor i undervisningen.

• Olika typer av friluftsdagar genomförs under läsåret. Dessa planeras så att alla har möjlighet att delta.

• Under läsåret har skolan under en vecka schemabrytande temadagar: Syftet med temaarbetena är att utveckla det sociala samspelet och samarbetet, att ämnesintegrera, att främja lusten att lära och att främja elevens kunskapsutveckling.

• Lektionsinnehåll och hålltider presenteras visuellt.

• Personal ur elevhälsan informerar eleverna om vilka de är, var de finns, vilken funktion de har och på vilket sätt eleverna kan få kontakt med dem.

Kartläggning och kartläggningsmetoder

För att förebygga och motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling utvärderas och revideras årligen ordningsreglerna och planen mot kränkande behandling. Eleverna är delaktiga i arbetet med att ta fram skolans ordningsregler och trivselregler. Skolan arbetar med värdegrundsfrågor på klassråd, elevråd, föräldraråd, pedagogiska möten, elevhälsoträffar, samt under den dagliga verksamheten på skolan. Varje år, v. 40-42 får alla elever besvara en elevenkät. Frågorna är hämtade från Skolinspektionen. I oktober 2020 besvarar 236 av 278 elever i årskurs F-9 enkäten. Resultatet sammanställs.

Personalen analyserar resultatet, formulerar mål och åtgärder på de frågor som rör kränkning och trygghet.

Rektor, elevhälsa och personal samlar kontinuerligt under läsåret in och dokumenterar underlag för att följa upp och utveckla arbetet mot kränkande behandling. Rektor gör verksamhetsobservationer och speciallärare/specialpedagog gör observationer i klasserna.

En gång per termin genomförs så kallade klassinventeringar. Utifrån inventeringarna identifieras områden gällande trivsel, relationer, värderingar och attityder. Insatser genomförs sedan på individ-grupp- och/eller organisationsnivå.

Varje läsår genomför skolsköterskan så kallade Hälsosamtal med eleverna i förskoleklass, åk.

4 och 7.

En enkät gällande hur eleverna upplever sin vistelse på fritidshemmet genomförs.

Fritidspersonal genomför observationer inomhus och utomhus. Personalen har regelbundna träffar med eleverna via fritidsrådet och har daglig kontakt med vårdnadshavare. För att identifiera otrygga platser genomför personal och elever en s.k. trygghetsvandring.

Utvärdering

Vecka 44 utvärderar personal föregående läsårs plan mot kränkande behandling, samt går igenom och analyserar elevenkätens resultat på frågor gällande kränkande behandling och trygghet. Frågorna som utvärderats finns i bilaga 4.

Diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling

Alla elever har rätt att lära och utvecklas i en trygg miljö och att bemötas med respekt. Därför tolereras ingen form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling mellan elev-

(7)

7 elev, elev-vuxen och vuxen-elev. Vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling har all personal skyldighet att skyndsamt agera och vidta åtgärder.

Hur kan kränkande behandling ta sig uttryck?

Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Ett barn eller en elev kan till exempel bli utsatt för kränkande behandling av någon i personalen eller av flera andra barn eller elever i verksamheten. Kränkningarna kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. Kränkande behandling kan till exempel vara nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjliganden eller slag och sparkar. Kränkningarna kan även bestå av utfrysning eller hot. Kränkande behandling förekommer ofta även på internet och till exempel på sociala medier.

(201106, https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvarskolfragor/krankande-behandling- mobbning-och-diskriminering).

Hur du som elev kan anmäla diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling

Om du som elev känner dig diskriminerad, trakasserad eller kränkt av en annan elev eller av en vuxen på skolan ska du berätta det för någon vuxen på skolan. Samma sak om du känner dig ensam eller utanför. All personal på skolan är skyldig att göra något om du ber om hjälp med sådana saker. Du kan också be om hjälp om du tycker att någon annan elev är utsatt.

Skolan måste hjälpa den som blir eller känner sig utsatt. All personal på skolan har ett gemensamt ansvar för att hjälpa alla elever så fort de kan, när de får höra talas om att någon far illa.

Du kan t.ex. vända dig till någon av dessa:

• Din klasslärare/mentor eller annan personal i förskoleklass, fritidshem eller skola

• Rektor F-6, fritidshemmet och förberedelseklass Jenny Eriksson, jenny.eriksson@berg.se, 072-245 61 61

• Rektor 7-9 Jerry Prestberg, jerry.prestberg@berg.se, 072-586 69 90

• Specialpedagog F-3 Marie Kjellsson, marie.kjellsson@berg.se, 0687-16290

• Speciallärare 7-9 Elisabet Hallquist Horn,elisabet.hallquist.horn@berg.se, 0687-16290

• Skolsköterska Emilia Blomqvist, emilia.blomqvist@berg.se ,070-212 45 94

Du kan också berätta för någon vuxen i din familj så kan de kontakta skolan och be om hjälp.

Du kan också ta kontakt med Barnombudsmannen eller BRIS. När du talar med dem kan du vara helt anonym om du vill. Du hittar dem här:

• BEO, Barn och elevombudet. Telefon: 08-586 080 00,

www.skolinspektionen.se/sv/BEO Mailadress: beo@skolinspektionen.se

• BRIS, Barnens rätt i samhället. Telefon: 116 111, www.bris.se

(8)

8

Hur du som vårdnadshavare kan anmäla diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling

Som vårdnadshavare kontaktar du skolan om du befarar att ditt eller någon annans barn utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. All personal i skolan är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som krävs.

Du kan vända dig till någon av dessa:

• Barnets klasslärare/mentor eller annan personal i förskoleklass, fritidshem eller skola.

• Rektor F-6, fritidshemmet och förberedelseklass Jenny Eriksson, jenny.eriksson@berg.se, 072-245 61 61

• Rektor 7-9 Jerry Prestberg, jerry.prestberg@berg.se, 072-586 69 90

• Specialpedagog F-3 Marie Kjellsson, marie.kjellsson@berg.se, 0687-16290

• Speciallärare 7-9 Elisabet Hallquist Horn,elisabet.hallquist.horn@berg.se, 0687-16290

• Skolsköterska Emilia Blomqvist, emilia.blomqvist@berg.se ,070-212 45 94

Hur du som personal anmäler diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling

Vid kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling har all personal skyldighet att skyndsamt agera och vidta åtgärder. Rektor ska informeras och händelsen ska anmälas till huvudmannen (skollagen 6 kap. § 10).

Utredning vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling

Uppgifter om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska alltid utredas. Det gäller även om en anmälan har gjorts till en annan myndighet, som till exempel polisen eller socialtjänsten. Syftet med utredningen är att samla in tillräckligt med information och

kunskap om situationen för att kunna bedöma vilka åtgärder som behöver genomföras för att få stopp på kränkningarna.

Utredningens storlek och genomförande anpassas till det enskilda fallet. I de flesta fall ingår att fråga alla inblandade vad som har hänt, det vill säga den som upplever sig kränkt och den som kan ha utfört kränkningen. Det kan också ingå att:

• fråga andra elever samt personal och vårdnadshavare

• ta reda på vad som händer på sociala medier och på andra fysiska och virtuella platser där eleverna finns

• ta hjälp av särskild kompetens, som kuratorer eller psykologer, för att exempelvis genomföra observationer

• läsa de inblandades mail, sms, chattkonversationer eller liknande

(9)

9

Åtgärda, följa upp och utvärdera diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling

Vilka åtgärder som behövs för att sätta stopp för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling beror på vad utredningen visar.

Tänkbara åtgärder kan vara att:

• samtal enligt rutiner, bilaga 2 och 3

• hålla ökad uppsikt, särskilt på platser och tidpunkter som har visat sig vara riskfyllda

• tilldela en assistent eller en resursperson för den eller de som kränker

• se över gruppindelningar och schemaläggning

• göra insatser med hjälp av kurator och psykolog

• genomföra disciplinära åtgärder enligt skollagen respektive de arbetsrättsliga reglerna För att vara säker på att kränkningarna inte fortsätter ska åtgärderna följas upp och utvärderas.

Om det visar sig att den kränkande behandlingen inte har upphört ska nya eller kompletterande åtgärder genomföras.

Rutin när elev diskriminerar, trakasserar eller kränker elev

1. Vid kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling har all personal skyldighet att skyndsamt agera och vidta åtgärder. Personalen som ser/blir informerad om/får kännedom om kränkande behandling gör även skyndsamt en tillbudsrapportering via insidan (skriv tillbudsrapportering i sökrutan och följ anvisningen för tillbudsrapportering). Rektor ska informeras och händelsen ska anmälas till huvudmannen (skollagen 6 kap. § 10).

2. Kartlägg/utred situationen genom enskilt samtal med den som är utsatt. Eventuellt kan även observationer behöva genomföras. Därefter genomförs individuella samtal med den/de som uppfattas vara inblandande i att kränka. Utredning/samtal och överenskommelser/åtgärder dokumenteras (blankett, bilaga 2 kan användas). Det kan vara en fördel att vara två under samtalen/utredningen. En dokumenterar, en koncentrerar sig på att föra samtalet. Den/de som genomför elevsamtalen ansvarar för att delge rektor dokumentationen samt informera mentor/klasslärare, rektor, elevhälsa och elevens vårdnadshavare. Vid behov görs anmälan till socialtjänst och eller polis.

3. Senast inom tre veckor ska uppföljning av händelsen genomföras och dokumenteras, (blankett bilaga 3 kan användas). Ansvarig är pedagog/mentor/klasslärare/rektor beroende på situation och beslutande åtgärder. Dokumentation ska delges rektor.

Om det vid uppföljningen eller vid annan tid visar sig att den kränkande behandlingen inte har upphört ska vårdnadshavare åter informeras och elevhälsoteamet involveras i ärendet.

Dokumentation till rektor. Vid behov görs anmälan till socialtjänst och eller polis.

(10)

10 Rutin när skolpersonal när diskriminerar, trakasserar eller kränker elev

1. Vid kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling har all personal skyldighet att skyndsamt agera och vidta åtgärder. Rektor informeras. Om rektor skulle vara inblandad anmäls ärendet till huvudmannen.

2. Rektor genomför samtal med den elev som är utsatt och kontaktar elevens vårdnadshavare.

Samtal med den skolpersonal som utsätter genomförs av rektor. Rektor ansvarar för att dokumentation sker. Rektor anmäler händelsen till huvudmannen (skollagen 6 kap. § 10).

3. Uppföljning av händelsen ska genomföras senast inom tre veckor. Rektorn ansvarar för att dokumentation sker.

Om det vid uppföljningen eller vid annan tid visar sig att den kränkande behandlingen inte har upphört tar rektor kontakt med barn-och utbildningschefen samt personalavdelningen för vidare åtgärder.

Om det vid uppföljningen visar sig att den kränkande behandlingen har upphört ska vårdnadshavare informeras.

Rutin när elev diskriminerar, trakasserar eller kränker skolpersonal

1. Vid kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling har all personal skyldighet att skyndsamt agera och vidta åtgärder. Rektor informeras och beslutar om åtgärder.

2. Samtal med den elev som utsätter genomförs av mentor, lärare eller rektor. Berörd vårdnadshavare kontaktas. Samtal med den skolpersonal som utsätts genomförs av rektor.

Rektor ansvarar för att dokumentation sker. Vid behov görs anmälan till socialtjänst och eller polis.

3. Uppföljning ska genomföras senast inom tre veckor. Rektorn ansvarar för att dokumentation sker.

Om det vid uppföljningen eller vid annan tid visar sig att den kränkande behandlingen inte har upphört kallar rektor till elevhälsosamtal och vidtar lämpliga åtgärder. Vid behov görs anmälan till socialtjänst och eller polis.

(11)

11

Förebyggande arbete och insatser höst- och vårtermin 2020-2021

Det förebyggande arbetet innebär att skolan arbetar med åtgärder och insatser som främjar trygghet samt åtgärder och insatser som avvärjer risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

Insatser i förskoleklass, fritidshem och grundskola

Insats Verksam-

hetsform Mål att uppnå Ansvarig Tidsplan Utvärdering

Namnskylt all personal F-9. F-9 Skapa trygghet Rektor Vt-20, Ht-21 Okt -21

Arbeta efter demokratiska arbetsformer i

klassrummet. F-6 Trygghet/demokrati Lärare Ht-20, Vt 21 Okt -21

Fler samtal med eleverna så vi

avdramatiserar samtal då det verkligen händer något.

F-3 Relationsstärkande Lärare Ht-20, Vt 21 Okt -21

Trygghetsvandringar i början av varje termin. På klassråd och elevråd förs diskussion om otrygga platser.

Rastvärdar ska vistas extra mycket på dessa otrygga platser. Vi behöver ha en rutin på när och hur detta ska genomföras så att det inte glöms bort och uppföljning.

F-3 Identifiera otrygga platser Lärare Ht-20, Vt 21 Okt-21

Rast- och bussvärdsschema med namn finns synligt vid utgången, så att eleverna vet vem de kan vända sig till.

F-3 Trygghet Lärare Ht-20, Vt 21 Okt-21

Vi behöver ha ”Planen mot kränkande behandling” som ett levande dokument där vi går igenom den inför terminen och sedan fortlöpande går igenom den

(12)

12 För att förbättra så elever inte är rädda

för andra elever och/eller vuxna har vi en idé att jobba oftare med tvärgrupper.

Detta kan vara halvdagar, enstaka lektioner eller heldagar ibland.

För att få bukt med kränkande behandling, mestadels verbala kränkningar så vill vi ha med oss föräldrarna. Vi kan då skicka hem information där de hemma får en uppgift att diskutera hemma och sedan

återkoppla till oss lärare att de gjort detta.

Arbeta mer med klasserna,

vårdnadshavare där vi diskuterar att förbättra språkbruket gentemot varandra och vad innebär det att man respekterar varandra.

Rutiner vilka som följer upp olika incidenter. Tydlig arbetsfördelning vid konflikter. Vem kontaktar föräldrarna?

Tid att hinna träffa fritidspersonalen.

Dels för att komma överens om olika regeländringar eller information vad som hänt på raster, etc.

Vi måste använda visionen oftare. Lyfta

pax och bliim fortlöpande hela tiden. F-3 Trygghet Lärare Ht-20, Vt 21 Okt-21

(13)

13 Att vi respekterar varandras olikheter

och jobbar aktivt för alla människors lika värde oavsett etnicitet, religion, kön, könsidentitet eller uttryck, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder. Alla klasser jobbar aktivt med olikheter men vi kan bli bättre genom att göra som åk 6 planera in en bestämd tid i veckan där man pratar om aktuella händelser som kan ha hänt i världen, på rasten, sociala medier, samhället eller på lektionen. Vi tycker inte att skolan arbetar fullt ut för elevens bästa när det gäller dokumenterande funktions- nedsättningar.

4-6 Grundläggande värden Lärare Ht-20, Vt 21 Okt-21

Att alla kan delta på skolans friluftsdagar, svetsardagar, kamratdagar och temadagar. Kom ihåg att utvärdera aktiviteter direkt efter genomförandet och synar utvärderingen innan vi planerar nästa aktivitet.

4-6 Grundläggande värden Lärare Ht-20, Vt 21 Okt-21

Ordningsreglerna är förankrade hos all

personal, men ska förbättras i vardagen. 4-6 Trygghet Lärare Ht-20, Vt 21 Okt -21

Utbilda och diskutera med eleverna varför de är i skolan och varför det finns ordningsregler.

4-6 Trygghet Lärare Ht-20, Vt 21 Okt -21

Förankra klassreglerna tillsammans med

eleverna. 4-6 Trygghet Lärare Ht-20, Vt 21 Okt -21

Sätta upp planen för trygghet och

studiero i klassrummet. 4-6 Trygghet Lärare Ht-20, Vt 21 Okt -21

Mobilhotell i åk 6. 4-6 Trygghet Lärare Ht-20, Vt 21 Okt -21

(14)

14 Att gemensamma ordnings- och

trivselregler upprättas och följs. 4-6 Trygghet Lärare Ht-20, Vt 21 Okt-21

Många högstadieelever samlas vid armbrytningsbordet. Vi ska flytta på det, till ex till pingisrummet eller vid entrén vid elevcaféet.

4-6 Trygghet Lärare Ht-20, Vt 21 Okt-21

Språkbruket elever emellan är inte optimalt. Vi måste fortsätta att påpeka när det låter otrevligt och uppmuntra och stärka de elever som gör rätt, så att eleverna kan vara förebilder för varandra och vågar säga ifrån.

Ordna läsning på flera språk till båset

med soffgruppen för ökad trivsel. 4-6 Trygghet Lärare Ht-20, Vt 21 Okt-21

Ta reda på var/i vilka situationer

eleverna känner sig otrygga. 4-6 Trygghet Lärare Ht-20, Vt 21 Okt-21

Rastvärdar varje rast. Vi har rastvakter men det behöver blir mer synligt för eleverna.

Kamratdagar/elevens val med

tvärgrupper minst 2 ggr/termin. 4-6 Trygghet Lärare Ht-20, Vt 21 Okt-21

Julavslutningen firar låg- och

mellanstadiet tillsammans vilket främjar elevernas trygghet över stadierna.

Klockor utomhus, t.ex. på Svenstahallens

gavel mot arenan. 4-9 Trygghet Rektor Ht-20, Vt 21 Okt -21

Trygghetsvandring. Ta reda på var de

otrygga platserna är. 7 Trygghet Lärare Ht-20, Vt 21 Okt -21

(15)

15 Undervisningen ska genomsyras av

aktivt arbete med respekt för varandras olikheter och för allas lika värde.

I vilken utsträckning görs detta, skolans val/arbetslags/klassansvar, och på vilket sätt samtalar personal/elever om detta?

När och hur utvärderas arbetet? Avsätta dagar för arbete med mänskliga rättigheter och liknande är viktigt. Bör temadagar planeras utöver v 50-51?

7-9 Grundläggande värden Rektor, lärare Ht-20, Vt 21 Okt -21

Toleransprojektet. Utfört i åk 8. Åk. 9

saknar återkoppling av arbetet. 7-9 Trygghet, normkritiskt

förhållningssätt Rektor, lärare Ht-20, Vt 21 Okt -21 Fler vuxna behöver befinna sig runt

sofforna och pingisrummet. 7-9 Trygghet Rektor Ht-20, Vt 21 Okt-21

Upprättande av en rutinpärm för lektioner och skola (för ny personal och vikarier).

7-9 Trygghet Rektor Ht-20, Vt 21 Okt-21

Synligt schema över vilka personer som

har rast- och bussvärd. 7-9 Trygghet Rektor Ht-20, Vt 21 Okt-21

Fler rastvärdar som observerar mönster i relationer och aktiviteter. Vi kan

förbättra vårt observerande och delge varandra som en stående punkt på arbetslagsmötet på måndagar.

7-9 Trygghet Rektor,

lärare Ht-20, Vt 21 Okt -21

Plan för var rastvärdar ska befinna sig. 7-9 Trygghet Rektor, lärare Ht-20, Vt 21 Okt -21

(16)

16

Rutiner för tillsyn i omklädningsrummen 7-9 Trygghet Rektor Ht-20, Vt 21 Okt-21

Att rutiner finns för överlämning av elever vid stadieövergångar åk 6 till 7.

Osäkert kring rutinerna åk. 9 till gymnasiet.

7-9 Trygghet Rektor Ht-20, Vt 21 Okt-21

Rutin vid inflyttning. Det saknas ofta

information från överlämnande skola. 7-9 Trygghet Rektor Ht-20, Vt 21 Okt-21

Utbildning/fortbildning Nettikett för

vårdnadshavare, elever och skolpersonal. 7-9 Trygghet Rektor Ht-20, Vt 21 Okt -21

Faddersystem för nya elever 7-9 Trygghet Rektor Ht-20, Vt 21 Okt -21

Trivselgrupp bland eleverna, fristående

från elevråd (eller en punkt på elevrådet). 7-9 Trygghet Rektor Ht-20, Vt 21 Okt -21 Göra eleverna medvetna om att RAGGA

är våra ordningsregler, rutinmässigt ta upp dem i början av läsåret, regelbundet ta upp dem till diskussion i klasserna. Få eleverna delaktiga i processen, inte bara att de är nöjda med ordningsreglerna och lämnar dem obearbetade.

Förtydliga att ordningsregler i enkäten betyder ”Ragga”.

7-9 Trygghet Rektor Ht-20, Vt 21 Okt -21

Synliggöra planen mot kränkning för

eleverna 7-9 Trygghet Rektor Ht-20, Vt 21 Okt -21

(17)

17

Utvärdering av förebyggande arbete och insatser, läsåret 2019-2020

Det förebyggande arbetet innebär att skolan arbetar med åtgärder och insatser som främjar trygghet samt åtgärder och insatser som avvärjer risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Tidigare har planen även innefattat områdena; studiero, elevdemokrati och motivation vilket innebär att dessa områden finns med i nedanstående tabell.

Insatser i förskoleklass, fritidshem och grundskola

Insats Verksamhets-

form Mål att uppnå Ansvar Tidsplan Utvärdering Nyttja grupprum, ensamma arbetsplatser i

klassrummet samt hörselkåpor F-3 Studiero Lärare Vt-20, Ht-20 Okt -20 delvis utfört, olika i olika klasser.

Saknas flera hörselkåpor.

Utfört.

Egna pennburkar F-3 Studiero Lärare Vt-20, Ht-20 Okt -20 utfört i vissa klasser, ska införas i

de andra.

Aktivt arbete med PAX i klassrummet. F-3 Trygghet och studiero Lärare Vt-20, Ht-20 Okt -20 fortlöpande.

Vidmakthålla PAX exempelvis genom träffar där lärare diskuterar och delger varandra erfarenheter.

F-3 Trygghet och studiero Rektor Vt-20, Ht-20 Okt -20 utfört men behov av fortlöpande.

Fler samtal med eleverna så vi

avdramatiserar samtal då det verkligen händer något. Stärka relationerna till eleverna.

F-3 Trygghet Lärare Vt-20, Ht-20 Okt -20 delvis utfört.

Ett bord i taget dukar av vid lunchen F-3 Trygghet Lärare Vt-20, Ht-20 Okt -20 fortlöpande.

Föra diskussion med eleverna om begreppet

demokrati och vad det innebär i skolan. F-3 Elevdemokrati Lärare Vt-20, Ht-20 Okt -21 delvis utfört.

(18)

18 Klassråd med tätare intervall, inte endast

inför elevråd. F-3 Elevdemokrati Lärare Vt-20, Ht-20 Okt -21 gemensamt dokument ska

användas.

Mer regelbundna elevråd. F-3 Elevdemokrati Lärare Vt-20, Ht-20 Okt -21 behov av återkoppling efteråt.

Föra diskussion med eleverna om begreppen

delaktighet och elevinflytande. F-6 Elevdemokrati Lärare Vt-20, Ht-20 Okt -20 fortlöpande.

Föra diskussion med eleverna om hur elevinflytande kan yttra sig i skolan samt tydliggöra situationer där eleverna är med och påverkar/har inflytande.

F-6 Elevdemokrati Lärare Vt-20, Ht-20 Okt -20 fortlöpande.

Enskilda elever kan behöva anpassningar:

enskilda platser, hörselkåpor, speciell plats, arbeta i mindre grupper mm.

F-6 Studiero Lärare Vt-20, Ht-20 Okt -20 fortlöpande.

Föra diskussion med eleverna om begreppet

demokrati och vad det innebär i skolan. 4-6 Elevdemokrati Lärare Vt-20, Ht-20 Okt -20 delvis utfört utifrån förutsättningar, resurser, utrymme.

Demokratiska arbetsformer i klassrummet,

så långt det går. 4-6 Elevdemokrati Lärare Vt-20, Ht-20 Okt -20 delvis utfört gäller alla även

modersmål.

Elevledda utvecklingssamtal. 4-6 Elevdemokrati Lärare Vt-20, Ht-20 Okt -20 delvis utfört.

Ordningsreglerna är förankrade hos all

personal. 4-6 Studiero Lärare Vt-20, Ht-20 Okt -20 delvis utfört, ska förbättras i

vardagen.

Utbilda och diskutera med eleverna varför de är i skolan och varför det finns

ordningsregler.

4-6 Studiero Lärare Vt-20, Ht-20 Okt -20 fortlöpande.

Förankra klassreglerna tillsammans med

eleverna. 4-6 Studiero Lärare Vt-20, Ht-20 Okt -20 ej utfört.

Mobilhotell i åk. 4 och 5. 4-6 Trygghet och studiero Lärare Vt-20, Ht-20 Okt -20 delvis utfört, fattas i åk 6.

(19)

19

Konsekvenstrappa, som alla följer. 4-6 Trygghet Rektor,

lärare Vt-20, Ht-20 Okt -20 delvis utfört.

Kollegiala samtal för att kunna bli samsynta

och utvärdera modellen. 4-6 Trygghet Lärare Vt-20, Ht-20 Okt -20 införs på måndagstiden.

Använda ordet Delaktighet mer i

klassrummet så de blir van det, säga ordet mer så att de känner igen det ordet.

4-6 Delaktighet Lärare Vt-20, Ht-20 Okt -20 ej utfört.

Tydliggöra när/vad/hur eleverna kan

påverka. 4-6 Delaktighet Lärare Vt-20, Ht-20 Okt -20 delvis utfört.

Elevledda utvecklingssamtal. 4-6 Delaktighet Lärare Vt-20, Ht-20 Okt -20 ej utfört.

Föra diskussion med eleverna vad som är förhandlingsbart och vad som är givet kring elevinflytande.

7-9 Elevinflytande Lärare Vt-20, Ht-20 Okt-20.

Utökade aktiviteter under raster inomhus t ex

spel som finns att låna i elevcaféet. 7-9 Trygghet Rektor Vt-20, Ht-20 Okt-20 utfört.

Schemalagd tid med mentorselever. 7-9 Trygghet Rektor Vt-20, Ht-20 Okt -20 utfört.

Machofabriken. 7-9 Trygghet, normkritiskt

förhållningssätt Rektor, elevhälsa, lärare

Vt-20, Ht-20 Okt-20 utfört i åk. 7. Åk. 8 vet ej om det är utfört då de saknar återkoppling av arbetet. Åk. 9 ej genomfört.

(20)

20 Bilaga 1

Förklaring av begrepp

Diskriminering En förenklad beskrivning av diskriminering enligt diskrimineringslagen är att någon missgynnas eller kränks och att missgynnandet eller kränkningen har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt.

Även bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera är former av diskriminering.

Direkt diskriminering Direkt diskriminering är när någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation. För att det ska räknas som diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna.

Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering är när det finns en regel eller en rutin som verkar neutral men särskilt missgynnar personer med visst kön, viss könsidentitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder. Då kan regeln vara diskriminerande, trots att det är samma regel som tillämpas för alla.

Trakasserier Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

Kränkande behandling Ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Inget krav på uppsåt Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till kränkande behandling. Det är effekten som avgör.

Diskrimineringsgrunder enl. diskrimineringslagen

Kön Begreppet kön innebär att någon är kvinna eller man. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet.

Könsöverskridande Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses att någon inte definierar sig som identitet eller uttryck kvinna eller man eller genom sin klädsel (eller på annat) sätt ger uttryck för att tillhöra ett

annat kön.

Sexuell läggning Lagen definierar sexuell läggning som homosexuell, heterosexuell och bisexuell läggning.

Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Religion eller annan Med religion avses religiösa åskådningar som exempelvis hinduism, judendom,

trosuppfattning kristendom och islam. Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism och agnosticism.

Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Det kan vara till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Ålder Ålder innebär uppnådd levnadslängd. Alla människor, oavsett ålder omfattas av lagens skydd mot diskriminering.

(21)

21 Bilaga 2

Dokumentation vid kränkande behandling

Datum:

Deltagare:

Anteckningar förda av:

Befattning:

Rubrik för händelsen: (t ex kränkande behandling, diskriminering, trakasserier, hot, våld) Vem/vilka är inblandade? (elev och/eller vuxna).

Vad har hänt? (beskriv konkreta händelser, hur har de inblandade agerat?).

Vilka har informerats?

□

vårdnadshavare

datum: av vem: på vilket sätt?

□

^rektor

□

mentor/klasslärare

□

annan, vem?

Har överenskommelser eller åtgärder vidtagits? Om ja, vilka?

Datum för uppföljning och utvärdering:

datum:

deltagare:

(22)

22 Bilaga 3

Uppföljning och utvärdering

Datum:

Deltagare:

Anteckningar förda av:

Befattning:

Har kränkningarna upphört?

□

Ja

Om det vid uppföljningen visar sig att den kränkande behandlingen har upphört ska vårdnadshavare informeras.

□

Nej

Om det vid uppföljningen visar sig att den kränkande behandlingen inte har upphört ska vårdnadshavare åter informeras och elevhälsoteamet involveras i ärendet. Dokumentation till rektor. Vid behov görs anmälan till socialtjänst och eller polis.

Utvärdering av vidtagna överenskommelser eller åtgärder:

(23)

23 Bilaga 4

Frågor från elevenkäten

Förskoleklass- åk. 1

Grundläggande värden på skolan:

 I min skola respekterar vi varandra

 Finns det barn på skolan som du brukar leka med

Ordningsregler

:

 I min skola följer eleverna de ordningsregler som finns

Trygghet:

 Jag känner mig trygg i skolan

 Det finns platser på skolan där jag känner mig otrygg och rädd

Förhindra kränkning:

 De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att någon har varit elak mot en elev

Åk. 2-6

Grundläggande värden på skolan:

 I min skola respekterar vi varandra

 Mina lärare är rättvisa mot oss elever

Ordningsregler

:

 Mina lärare ser till att ordningsreglerna på skolan följs

Trygghet:

 I min skola finns det elever som jag är rädd för

 I min skola finns det vuxna som jag är rädd för

Förhindra kränkning:

 De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att någon har varit elak mot en elev

 Jag vet vem på skolan jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev

(24)

24

Åk. 7-9

Grundläggande värden på skolan:

 Mina lärare ger tjejer och killar samma förutsättningar

 I min skola respekterar vi varandras olikheter

 I min skola respekterar elever och lärare varandra

Ordningsregler

:

 I min skola är vi elever med och bestämmer vilka ordningsregler vi ska ha

 Mina lärare ser till att ordningsreglerna på skolan följs

Trygghet:

 I min skola finns det elever som jag är rädd för

 I min skola finns det personal som jag är rädd för

Förhindra kränkning:

 Min skola arbetar aktivt för att förhindra kränkande behandling

 De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att en elev blivit kränkt

 Jag vet vem på skolan jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev