europa i detta nummer fokus #3–2016
• flyktingkrisen i fokus
• eu vill ha dialog
• brinner för demokrati
en tidning från eu-kommissionen
MIGRATIONENS
MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR
tagit flera stora steg framåt. Vi har fått en mekanism på plats, som omfördelar flyk- tingar från Italien och Grekland – även om det inte går så snabbt som vi hade velat. Vi har nyligen fått en gemensam europeisk kust- och gränsbevakning på plats. Vi diskuterar med rådet och Europa- parlamentet en översyn av Dublinförord- ningen och andra delar av asylsystemet som ska minska skillnaderna mellan ländernas lagstiftning och bidra till en mer jämlik, effektiv och solidarisk asylhante- ring. Och vi kommer att fortsätta driva på för fler gemensamma lösningar. Legala vägar in i EU. Nya biståndssatsningar för att åtgärda orsakerna till migrationsström- marna.
Att ta hand om de nyanlända och bjuda in dem i våra samhällen är i huvud- sak medlemsländernas ansvar, men EU- kommissionen kan bidra med finan- siering av integrationsprojekt – bland annat ur socialfonden – och genom att bygga nätverk där medlemsländerna kan dela med sig av sina erfarenheter. Här på representation har vi därför ett samarbete med Fryshuset och ordnar tillsammans bl.a. ett integrationsseminarium nu i höst.
Vi sammanför civilsamhället, näringsliv och myndigheter från Sverige och andra länder. Vi arrangerar också regelbundet seminarier om EU-kommissionens förslag till gemensam asyl- och flyktingpolitik i Stockholm och ute i landet. Detta är en fråga som berör oss alla. Därför är det viktigt att ha korrekt information om vad som görs på EU-nivå och diskutera både de utmaningar och möjligheter som dagens stora flyktingströmmar medför. ● Katarina Areskoug Mascarenhas
Chef för EU-kommissionen i Sverige
@AreskougEU
En av vår tids
största utmaningar, men också en
oerhörd möjlighet!
Foto: EU-kommissionen
Vårt svar på denna flyktingvåg – den största sedan andra världskriget – kommer att påverka våra samhällen och även rela- tionerna med våra grannländer under lång tid framöver. Det är viktigt att komma ihåg att Europas befolkning åldras i snabb takt. Allt färre personer i arbetsför ålder ska försörja alltfler pensionärer. Vi har alltså på lång sikt ett stort behov av immi- gration till Europa. Många studier visar också på att arbetsplatser med människor från olika länder och med olika erfarenhe- ter ger en mångfald som bidrar till ökad kreativetet och innovation, som i sin tur ökar tillväxten.
Det är också viktigt att komma ihåg att endast en bråkdel av världens flyktingar söker sig till Europa. De flesta flyktingarna är internflyktingar i sitt hemland eller söker sig till ett grannland. Libanon, stort som Skåne och med en befolkning på drygt 4 miljoner, har nu över en miljon flyktingar. I Turkiet finns det närmare 3 miljoner.
I fjol sökte 1,3 miljoner människor asyl i EU:s medlemsländer. Det är naturligt- vis många människor i absoluta tal, men i relation till EU:s befolkning på 500 miljoner utgör de endast 0,2 %. Om dessa människor hade fördelats jämnt – solida- riskt – mellan EU:s medlemsländer skulle det motsvara ungefär 20 000 personer för Sveriges del under 2016. Och då ska vi komma ihåg att ca 55 000 människor emigrerade från Sverige under 2015 – en stor del av dessa födda i utlandet.
EU-kommissionen med stöd från flera medlemsländer har under lång tid – inte minst under de senaste 18 måna- derna – jobbat hårt för att utforma en gemensam och solidarisk migrations- och flyktingpolitik. Det är ingen hemlighet att vi stundtals har mött motstånd från vissa medlemsländer. Trots detta har vi
Med 65 miljoner människor på flykt världen över är det tveklöst så att migrations- och integrationspolitiken utgör två av de största utmaningarna för Sverige, EU och även för världssam- fundet. Men denna utveck- ling innehåller också stora möjligheter.
vi kommer att
fortsätta driva på för fler gemensamma lösningar
KRÖNIKA
Flyktingströmmarna började öka redan under 2014, och när Jean-Claude Juncker tillträdde som EU-kommissionens nya ordfö- rande i november 2014 fanns migration med som en av hans topprioriteringar. Sedan dess har mycket hänt.
Vad har EU gjort med anledningen av den stora flyktingströmmen?
EU-kommissionen vidtog omedel- bara åtgärder för att hantera de mest akuta utmaningarna samtidigt som en övergripande strategi, en europeisk migrationsagenda, för att bättre hantera flyktingströmmar och migration på ett långsiktigt sätt, utformades och lades fram i maj 2015.
De omedelbara åtgärderna var att rädda liv till havs. Budgetmedlen för gemen- samma sök- och räddningsinsatser ledda av EU:s gränsmyndighet Frontex i Medelhavet tredubblades. Ett nytt nödhjälpsprogram togs fram under våren 2016, där 700 miljo- ner euro avsattes för snabba insatser runt om i EU för flyktingar.
Vad går migrationsagendan ut på?
För att gemensamt kunna hantera flykting- strömmar och migration på ett långsiktigt sätt lade EU-kommissionen fram en euro- peisk migrationsagenda i maj 2015. I agen- dan fanns förslag på att omplacera totalt 160 000 flyktingar, från främst Italien och Grekland, till andra medlemsländer.
I oktober i fjol inleddes omplaceringen av flyktingarna, men det har gått trögt och EU-kommissionen arbetar hårt för att förmå medlemsländerna att öka på mottagandet.
Vad innebär avtalet med Turkiet?
Många av flyktingarna kom under 2015 i båt från Turkiet till de grekiska öarna. EU slöt därför ett avtal under hösten 2015 med
EU-kommissionen arbetar hårt för att förmå medlems- länderna att öka flyktingmottagandet
Flyktingkrisen högst på EU:s dagordning
Turkiet om en gemensam plan för att tackla flyktingströmmarna.
Enligt avtalet stöttar EU flyktingarna i Turkiet ekonomiskt med 3 miljarder euro till. Turkiet å sin sida har lovat att förbättra sina mottagningsförhållanden både juri- diskt och humanitärt, men också praktiskt genom att bland annat öka resurserna för den turkiska kustbevakningen.
Den så kallade ett till ett-principen började också gälla i mars. Den innebär att för varje syrisk flykting som Turkiet tar emot från Grekland, erbjuds en annan syrisk flykting i Turkiet att söka asyl i EU, detta för att visa flyktingarna att det finns lagliga vägar in i EU.
EU har också lovat att turkiska medbor- gare ska kunna resa in i EU utan att behöva ansöka om visa, om Turkiet uppfyller alla krav som EU ställt på landet, vilket ännu inte skett.
Andra åtgärder som EU-kommissionen vidtagit?
I juli i år föreslog EU-kommissionen en permanent ram för vidarebosättning inom EU. Antalet flyktingar som ska tas emot i medlemsländerna ska länderna själva bestämma, men EU-kommissionen utlovar 10 000 euro per person som medlemslan- det tar emot.
EU-kommissionen har också föreslagit en gemensam förteckning över så kallade säkra ursprungsländer. Tidigare har medlemsländerna haft olika kriterier för vilka ursprungsländer som anses säkra.
EU samarbetar med en rad afrikanska länder, hur då och varför?
Genom ett samarbete mellan EU-kommis- sionen och en rad afrikanska länder vill man komma till rätta med flyktingkrisens grundorsaker, som fattigdom och brist
Under 2015 flydde 1 015 078 människor till Europa över Medelhavet, enligt statistik från FN:s flyktingorgan, UNHCR. Hittills under 2016 har 315 928 nya flyktingar kommit över havet och 3 529 har registrerats som döda eller saknade. De flesta flyktingarna kommer från Syrien, Afgha- nistan och Irak.
Under 2015 flydde 1 015 078 människor över Medelhavet,
och under 2016 har hittills 315 928 anlänt till Europa via Medelhavet.
Foto: Stephen Ryan
på arbetstillfällen. I juni i år lades fram ett partnerskapsprogram för samarbete med länder utanför EU som flyktingarna kommer ifrån eller som fungerar som transitländer.
Länderna ska erbjudas skräddarsydda paket, vart och ett efter sina behov, och 8 miljarder euro har avsatts för åtgärder i länderna under de kommande fem åren.
De första länderna som EU sluter avtal med är Jordanien och Libanon, som idag har många flyktingar från Syrien inom sina gränser. Senare ska överenskommelse slutas med en rad länder i Afrika.
Det gemensamma asylsystemet ska harmo- niseras ytterligare. Vad innebär det?
I juli i år lade kommissionen fram förslag för att ytterligare harmonisera och effektivisera det gemensamma europeiska asylsystemet. Förslaget innebär förkortade, förenklade och tydligare asylförfaranden.
Asylsökande ska nu som längst få vänta på besked i sex månader. De som inte har asylskäl ska få veta det tidigare än så, inom en till två månader.
Flyktingarna ska garanteras lika behand- ling oavsett land och kriterierna för vilka som beviljas asyl ska vara desamma i alla medlemsländer. Flyktingarna beviljas skydd så länge som behövs, och skyddet gäller i det medlemsland som beviljat det.
Någon ytterligare åtgärd?
Den 22 juli godkände Europaparlamentet den nya förstärkta gräns- och kustbevak- ningsmyndigheten, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, som har sin grund i den nuvarande gränsmyndigheten Frontex. Den nya myndigheten inne- bär att bevakningen av EU:s yttre gräns förstärks både ekonomiskt, personellt och tekniskt.●
På flykt mot framtiden
När flyktingströmmarna var som störst under 2015 beslutade EU att 160 000 flyktingar som kommit till Italien och Grekland skulle fördelas mellan medlems- länderna under två års tid.
Men ett år efter det att processen startade hade endast 6 013 människor fått fristad inom EU, 1 316 från Italien och 4 697 från Grekland, enligt de senaste siffrorna från EU-kommis- sionen. Sverige var det land som först tog emot flykting- arna efter beslutet.
Vi berättar här om Alem från Eritrea, som kommit hit via den italienska ön Lam-
pedusa. Han är inte en av de omfördelade, men har en liknande upplevelse.
Utanför fönstret yr guldfärgade löv från asp och björk runt i starka höstvindar från Åreskutan och Renfjället..
– Att få jobba och tjäna mina egna pengar.
Ha en egen lägenhet eller liten stuga i Åredalen. Lugn och ro. Frihet. Det är vad jag önskar av livet nu, säger han.
Han befinner sig 573 svenska mil fågelvä- gen från sitt tidigare hem i Asmara i Eritrea, kan inte avslöja sitt egentliga namn, men vi kallar honom Alem, som betyder ”världen”
på tigrinja.
Alems pekfinger vilar på kartan precis intill ön Lampedusa, den sydligaste porten till Europa, som han och tusentals andra flyktingar passerat igenom.
Alem har flytt från Warsai-Yekalo. Det är Eritreas obligatoriska militärtjänst för både kvinnor, män, barn och gamla. Tjänstgö- ringen är inte tidsbegränsad och lönerna undermåliga.
– Jag flydde två gånger. Första gången greps jag och sattes i fängelse där jag satt i
Så sov vi.
Mot väggarna och mot varandra.
fem år, men lyckades fly efter något år och tog mig till Khartoum där jag fick kontakt med en smugglare.
Priset för att åka lastbilsflak genom Sahara till var 3 000 dollar och resan tog tio dagar.
Sedan följde båtfärden till Lampedusa, och därifrån upp genom Europa till Åre.
Det var under slutet av 2013 som Alem hittade en båt att åka med. Folk strömmade till och trängde sig ner i båten tills ingen kunde röra sig ur fläcken.
– Vi var nog tvåhundra personer på båten.
Hur stor den var? Den var mycket liten, men folk flydde på i stort sett allt som flöt. Både små och stora båtar fylldes till bristnings- gränsen.
Medelhavet var lugnt den natten. Allt gick bra. Färden tog 36 timmar. Sedan möttes de av den italienska kustbevakningen.
– Vi togs till ett hus på Lampedusa. Under två veckor var vi 200 personer som bodde i ett och samma rum.
Han sätter han handflatan mot kinden.
– Så sov vi. Mot väggarna och mot varan- dra. Kvinnor, barn och män tillsammans.
– Så kom jag till Sverige och har nu bott i Åredalen i två år. Jag trivs bra, har fått permanent uppehållstillstånd och ska nu försöka få hit min fru. ●
Framme efter 573 mil på flykt.
Foto: Jörgen Vikström
EU arbetar för dialog
mellan stridande i Syrien
– Vi är med och försöker främja kontakter mellan olika rebellgrupper och regeringen, och bidra till FN:s viktiga arbete. Tyvärr har hittills ingen varit särskilt framgångsrik i detta. Men vi försöker på olika sätt arbeta för att skapa en dialog mellan de olika parterna.
Det säger Christian Leffler, biträdande generalsekreterare vid EU:s utrikestjänst EEAS.
– Mycket av det arbete vi gör går ut på att förebygga konflikter, både på lång sikt – genom bland annat det nyligen beslutade stödet till Afrika söder om Sahara – och på kort sikt. När det gäller Afrika handlar det dels om att stärka de statliga strukturerna och om att få bättre ekonomi och social utveckling, dels om insatser för att öka säkerheten, som vi gör i Mali.
EU samarbetar också exempelvis med Afrikanska unionen, bland annat genom stöd till den afrikanska fredsstyrkan i Somalia.
– I Libyen arbetar vi mycket för att skapa försoning och för att stärka den FN-stödda regeringen, men det finns många olika grupper i landet och vi försöker genom dialog få alla att samarbeta med regeringen.
Mycket av arbetet är förstås inriktat på flykting- och migrationsfrågorna. Förutom att många flyktingar tagit sig till Europa finns det flyktingläger på många håll;
Kenya, Etiopien, Sahelområdet söder om Sahara, Jordanien, Libanon och Turkiet.
Vad gör då EU för att hantera flyktingsi- tuationen?
– EU har under lång tid varit en av de största bidragsgivarna för att hantera flyk- tingkriser, genom bidrag till FN:s flykting- organisation UNHCR och genom EU:s eget humanitära bistånd, som till stor del går till att förbättra villkoren för flyktingar, säger Christian Leffler.
EU samarbetar också med en rad frivil- ligorganisationer, såsom Internationella
Röda Korset och Läkare utan gränser, men också med FN:s livsmedelsprogram (WFP) och med de nationella myndigheterna i bland andra Jordanien, Libanon, Etiopien och Kenya, dit många flyktingar sökt sig.
– EU har bidragit med drygt 9 miljarder euro till åtgärder för flyktingar från Syrien till de kringliggande länderna, och vid en konferens i London nyligen beslutades om ytterligare 1 miljard euro i stöd för resten av 2016.
– Men vi har också ändrat handelsreg- lerna för varor från Jordanien så att vi ger importlättnader för varor därifrån om syriska flyktingar fått arbete vid tillverk- ningen.
– Och inom EU har vi satt upp så kallade hot spots i Italien och Grekland så att vi kan ta emot flyktingar och slussa dem vidare inom EU på ett humanitärt sätt. ● Läs mer om hot spots på sid 10.
Striderna i Syrien fortsätter och det är svårt att se något slut. EU ingår i den stödgrupp för Syrien som FN tillsatt och som leds av svensk-italienske diplomaten Staffan de Mistura.
Christian Leffler är biträdande generalsekreterare vid EU:s utrikestjänst EEAS.
EU har under lång tid varit en av de största bidragsgivarna för att hantera flyktingkriser
Christian Leffler är biträdande gene- ralsekreterare för EEAS, EU:s utrikes- tjänst, och arbetar inte minst med att förebygga konflikter.
Foto: Olivier Polet
Flyktingströmmarna till Europa nådde maxnivå 2015, men många söker sig fortsatt hit undan krig och terror. EU har gjort och gör stora insatser för att ta emot flyktingarna och se till att de kan skapa sig en framtid i Europa.
Flyktingarnas väg in i Europa
TIO FRÄMSTA NATIONALITETER (MOTSVARAR 79% AV DE ANLÄNDA)
ANTAL ANLÄNDANDE PER MÅNAD UNDER 2015–2016
ANTAL DÖDA PER ÅR
ITALIEN 144 211
SPANIEN 3 804
MAROCKO
ALGERIET TUNISIEN
LIBYEN
ANTAL ANLÄNDANDE PER ÅR SYRIEN
AFGHANISTAN IRAK NIGERIA ERITREA PAKISTAN GUINEA GAMBIA SUDAN ÖVRIGA
28%
14%
9%
8%
5%
3%
3%
3%
3%
3%
200 000
150 000
100 000
50 000
0
2 000 000
1 500 000
1 000 000
500 000
0 JAN
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC
4 000
3 000
2 000
1000
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 0
• HOTSPOTS
EU har placerat en lång rad så kallade hot spots i Italien och Grekland där flyktingar tas om hand, får läkarvård och registreras. Nedan presenteras några av dessa samt deras plats- och personalresurser:
ITALIEN
Lampedusa 500 platser, 26 Frontex/EASO-experter, 3 tolkar.
Pozzallo 300 platser, 25 Frontex/EASO-experter, 2 tolkar.
Taranto 400 platser, 24 Frontex/EASO-experter, 2 tolkar.
Trapani 400 platser, 24 Frontex/EASO-experter, 2 tolkar.
GREKLAND
Lesvos 1500 platser, 117 Frontextjänstemän, 58 EU/Turkiet-tjänstemän.
Chios 1100 platser, 104 Frontextjänstemän, 2 EU/Turkiet-tjänstemän.
Samos 850 platser, 71 Frontextjänstemän.
Leros 1000 platser, 40 Frontextjänstemän.
Kos 1000 platser, 50 Frontextjänstemän.
SJÖRÄDDNINGS- OPERATIONER
Sophia. En EU-operation som har huvud- uppgiften att identifiera fartyg och fånga in människosmugglare för att störa de kriminella nätverken i Medelhavet och förhin- dra att fler dör till sjöss. Operation Sophia inleddes 22 juni 2015 och har fått förlängt mandat till 27 juli 2017. Budget 18,52 miljo- ner euro.
Triton. En operation i centrala Medelhavet under EU:s gränsmyndighet Frontex, värdna- tion Italien. Startade 1 november 2014 med en månadsbudget på 2,9 miljoner euro, under 2015 och 2016 ligger budgeten på totalt 120 miljoner euro.
Poseidon. En operation under Frontex längs Greklands gräns mot Turkiet. Inleddes 2006 och har därefter delats i två, en för sjörädd- ning i östra Medelhavet, en för gränsbe- vakning till lands, värdnation Grekland.
Permanentades 2011 och har utvidgats.
Ersattes 2015 med Poseidon Rapid Interven- tion. Budget 2015 23,5 miljoner euro, budget 2016 ca 30 miljoner euro. Mellan januari och augusti i år räddades 37 479 personer i Egeiska havet.
Europeiska gräns- och kustbevaknings- byrån beslutades 14 september och började sitt arbete 6 oktober. Bygger på gränsbe- vakningsmyndigheten Frontex, men har utökade arbetsuppgifter. Samarbetar med medlemsländerna om yttre gränsbevakning, kan sätta in stödteam för gränsbevakning till medlemsländer, rädda folk i sjönöd, ställa upp med minst 1 500 gränsvakter vid behov, samt organisera och genomföra insatser för att skicka tillbaka asylsökande.
OMFÖRDELNING
160 000 flyktingar som kommit till fram- förallt Italien och Grekland ska omfördelas bland medlemsländerna under två års tid från och med september 2015. Den 27 september i år hade 5 651 personer omfördelats till andra EU-länder, 1 196 från Italien och 4 455 från Grekland.
Enligt en särskild överenskommelse mellan EU och Turkiet ska EU ta emot en syrisk flyk- ting för varje syrisk flykting som återvänder från Grekland till Turkiet, detta för att visa att det finns andra vägar in i EU än via smugglare. Dessutom ska EU ta emot 22 504 flyktingar totalt sett från länder utanför EU under en tvåårsperiod. Till och med 27 september hade 10 695 flyktingar fått sin tillflykt inom EU sedan projektet startade i mars i år.
315 928
PERSONER HAR ANLÄNT VIA MEDELHAVET TILL OCH MED SEPTEMBER 2016, JÄMFÖRT MED TOTALT 1 015 078 UNDER 2015.3 529
HAR RAPPORTERATS DÖDA ELLER SAKNADE TILL OCH MED SEPTEMBER 2016, JÄMFÖRT MED TOTALT 3 771 UNDER 2015.GREKLAND 167 913
LIBYEN EGYPTEN
TURKIET
CYPERN
Foto: EASO
Vi viker av, in i en korridor med skylten Landstingsråd. Där har Mursal Isa sitt rum. Han har kommit långt, nomadpojken från nordöstra Somalia, från att ha vallat får och getter till att bli landstingsråd i Dalarna.
Mursal Isas historia är en om benhård vilja, hårt arbete och kärlek till sitt nya land och sin nya stad, Borlänge.
– När jag kom till Borlänge började mitt liv, säger han på en perfekt svenska med lätt Borlängedialekt.
Krig och anarki ledde till att Mursal Isa flydde, slumpen gjorde att det blev till Sverige. Han sökte asyl och blev placerad i Kiruna i december 2003.
– Där var mörkt, och kallare än jag hade kunnat föreställa mig. För en afrikan är det obegripligt att det ligger is på gatorna, i Afrika får man betala för isen.
– Men när jag kom dit tänkte jag försörja mig själv, det hade jag gjort sedan jag var 12–13 år och jag hade ett papper från Migrationsverket som sade att jag fick arbeta i Sverige, men så enkelt var det inte.
Något arbete fick han inte, men genom kontakter kom han till Borlänge där han satsade på att lära sig svenska, deltog i svenska för asylsökande och läste på egen hand. Och när han fick asyl efter drygt två år tentade han av svenskkunskaperna.
– Språket är nyckeln till samhället, och jag var alltid hungrig på att lära mig, passionerad, för drivkraft måste man ha.
Så han kastade sig över svenskan, en bok som hans lärare gav honom 14 dagar för att läsa igenom läste han klart över natten.
Som tack fick han ett eget rum att plugga i och fler uppgifter och så småningom ett jobb som lärarassistent och praktik på Coop som i sin tur ledde till erbjudande om fast anställning.
Alexandra Pascalidou brinner för demokrati
Den 7 november talar Alex- andra Pascalidou om demo- krati och pluralism inför EU-kommissionen i Bryssel, på inbjudan av EU-kommis- sionens förste vice ordfö- rande Frans Timmermans.
Journalisten, författaren och männis- korättsaktivisten Alexandra Pascalidou har alltid brunnit för demokratifrågor, och migration och integration ser hon som i grunden demokratifrågor.
– Tidigare pekade vi över Atlanten på de hårt segregerade områdena i bland annat Bronx i New York där de kriminella tagit över: nu har det växt fram segregerade områden överallt i Europa, utan att politi- kerna tagit det riktigt på allvar, säger hon.
– Nu behöver Europa ta fram en strategi mot rasism och segregation och för att rasera de osynliga murarna kring våra getton. De som utförde terrordåden i Paris, Bryssel och Nice är européer som levt i utanförskap, så vi måste satsa på förorterna, se till att företag, myndigheter och majo- ritetsbefolkningen flyttar ut i förorterna, förorterna måste få bra skolor och bra arbetsplatser, så att de blir attraktiva och så att segregationen bryts.
Mursal Isas, herden som blev landstingsråd:
– När jag kom till Borlänge började mitt liv
Invandrarna måste hitta sin svenskhet och svenskarna måste acceptera invandrarna
2006 kom uppehållstillståndet, samma år tentade han av svenskan, examinerades som tolk, fick hit sin fru och pluggade för att ta körkort.
– Det var inte bekymmersfritt att bryta mönstret, mina landsmän tyckte; ”vem tror du att du är ?…”
För Mursal Isa har målet hela tiden att bli svensk, så han gick med i en förening direkt.
– Där lärde jag mig de svenska sociala koderna, att passa tider till exempel; nu startar mina sammanträden inom 30 sekunder från utsatt tid.
Att Mursal Isa fick mat, boende och fickpengar som asylsökande tycker han var fantastiskt och livet efter det går ut på att tacka Sverige.
– Jag försöker vara en god medborgare, betala skatt, göra samma sak som svensk- arna och lite till, och bli en tillgång för Sverige.
Tack vare sina språkkunskaper tog Mursal Isa på sig en ledarroll för de andra somalierna i länet. Tack vare kontakter med ABF, där han nu är anställd men tjänstle- dig, drog han igång cirkelledarutbildningar för landsmän i svenska och samhällskun- skap, men också i körkortsteori.
– 80 procent av de som gick cirkelledar- utbildningarna har blivit anställningsbara, många har klarat SFI och många har tagit körkort, säger han stolt.
Vid valet 2014 blev han landstingsråd för Miljöpartiet med ansvar för kultur, utbildning och miljö. Han sitter också med i Miljöpartiets partistyrelse och nästa steg på vägen är att komma in i riksdagen vid valet 2018.
– Kommer jag in i riksdagen vill jag arbeta för integration, för integrationen fungerar inte idag, det krävs en attitydför- ändring både hos invandrare och svenskar:
invandrarna måste hitta sin svenskhet och svenskarna måste acceptera invandrarna, vi måste alla delta i samhället på lika villkor.
●
Foto: Inger Söderlund
Siavosh Derakhti växte upp i Malmö med romer och judar som bästa kompisar, själv är han muslim.
– Mina föräldrar flydde hit från Iran och vi har alltid varit intresserade av politik i min familj, berättar Siavosh.
– Så när en judisk kompis började få problem och fick ta ansvar för Israel-Palesti- na-konflikten reagerade jag.
Jag tycker man ska stå upp för varandra.
Han startade organisationen Unga muslimer mot antisemitism och främlings- fientlighet, den organisation som nu heter Unga mot antisemitism och främlings- fientlighet. Det här var för sex år sedan när Siavosh var 19 år. Sedan dess har mycket hänt.
När vi pratas vid är han på väg till Bryssel för att delta i en resa som EU-kommissi- onens representation i Sverige anordnat.
De reser tillsammans med tio ungdomar från Malmö med blandad bakgrund och kommer på plats i Bryssel att träffa flera representanter för både EU-kommissionen och Europaparlamentet och få lära sig mer om antiradikalisering och om EU:s ungdoms- och socialpolitik. Ungdomarna ska på så vis ta sig närmare målet att bli
ambassadörer och sprida budskapet om demokrati och allas lika värde i sina klasser och bland sina vänner.
Detta är vad Siavosh arbetar för som social entreprenör: han sprider budskapet om allas lika värde, håller föreläsningar mot antisemitism och islamofobi i skolor och klasser, men också på olika arbetsplatser.
– Vi har ju demokrati här i Sverige, men många trakasseras, minoriteter står mot minoriteter, många som flyr hit fortsät- ter sina konflikter här, och det finns en omvänd rasism – försök du som vit att gå in i vissa förorter så får du se hur det går.
– Det här har blivit en politisk fråga, men vi måste prata om problemen. Vi måste alla jobba för att göra Sverige till möjligheternas land. Alla måste integreras, men idag finns det mycket hedersrelaterat våld, folk trakasseras för sin sexuella lägg- ning och det finns mycket antisemitisk och främlingsfientlig propaganda i sociala medier.
Siavosh väg till förändring går via ungdomarna som får lära sig att se bakom propagandan och lära sig av historien genom besök i Srebrenica och Sachsenhau- sen och sedan, som mentorer, sprida det goda budskapet bland sina vänner.
Siavosh Derakhti har fått tar emot en rad priser för sitt arbete, bland annat det första Raoul Wallenbergpriset 2013. När USA:s president Barack Obama var i Sverige 2013 ville han träffa Siavosh och höra om hans arbete. Förra sommaren var han också en av sommarvärdarna i Sveriges Radio.
Och Siavoshs budskap om integration och alla människors lika värde fortsätter så att spridas. ●
Vi behöver (…) lyfta medmänskligheten och solidariteten
Jag tycker man ska stå upp för varandra
Det handlar helt enkelt om demokrati, menar hon, att ge alla tillgång till makten.
Alexandra Pascalidou föddes i Rumänien av grekiska föräldrar och vistas mycket i Grekland. Nu senast har hon varit i Aten och modererat på tidningen New York Times demokratiforum.
– Nu har vi den största migrationskrisen sedan andra världskriget, samtidigt som solidariteten kollapsar. Några få länder får bära ansvaret, medan andra sätter upp taggtrådar. Vi står inför många problem som kräver mer av Europa.
I Grekland är ett stort problem att det föds allt färre barn samtidigt som man har en åldrande befolkning och ekonomisk kris. Så flyktingarna som kommer måste in i arbete, menar Alexandra Pascalidou.
EU-kommissionen ser en åldrande befolkning som ett problem för hela Europa, befolkningsutvecklingen är en av EU:s största utmaningar.
– Vi har snabbt gått från en värld uppde- lad i nationer till en globaliserad värld, och från det finns ingen väg tillbaka, säger Alexandra Pascalidou.
– Därför måste vi samarbeta över grän- serna, inte sluta oss inne i våra nationer.
Men politikerna måste ta folks frustration på allvar, de måste inse att det inte är lätt när folk förlorar arbetet för att produk- tionen flyttar utomlands. Gör de inte det rullar de ut mattan för högerextremismen.
Vi måste minnas vår historia med andra världskrigets brutalitet, menar hon. Nu måste vi stå upp och påminnas oss om att vara medmänniskor, och ställa upp för alla.
– Vi måste verka på Europanivå för demokrati och mot rasism.
– Och inom utrikespolitiken behövs det större engagemang från EU:s sida i Libyen och Jordanien, där många flyktingar finns.
Vi behöver helt enkelt lyfta medmänsklig- heten och solidariteten.
Vilket Alexandra kommer att göra i Brys- sel den 7 november. ●
Siavosh sprider budskapet om allas lika värde
Foto: Mikael Hansson
Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio
I maj i fjol utvidgades EASO:s mandat, (EU:s asylmyndighet) till att sköta omfördelningen av de 160 000 flyktingarna från framförallt Italien och Grekland till EU:s övriga medlemsländer. Myndig- hetens personal arbetar på de hot spots i Grekland och Italien där de asylsökande tas emot och registreras.
Efter mottagandet kan flyktingarna så flytta vidare till ett annat EU-land. May- Ann Ramsay berättar om EASO:s arbete på fältet.
EU:s asylmyndighet EASO har en viktig roll för att få till ett gemensamt asylsystem för hela EU. När flyktingströmmarna ökade under 2015 fick EASO gå in i en operationell fas och har nu etablerat hot spots på en rad platser i Grekland, såsom Samos och Lesbos, och i Italien på öar som Sicilien och Lampedusa.
– EASO finns på ett antal orter i Italien, och diskuterar fortlöpande med de italien- ska myndigheterna vart behoven finns för att kunna ha beredskap att öppna ytterli- gare kontor, vilket förstås hänger ihop med hur flyktingströmmarna går.
Så säger May-Ann Ramsay, EU-kommis- sionens koordinator för EASO.
– Tanken med hot spots är att få till ett mer ordnat flyktingmottagande, för att kunna omfördela flyktingarna mellan medlemsländerna.
Omfördelningen, som alltså ska ske under två års tid, innebär att EASO:s mandat för att omfördela flyktingarna går ut nästa år, 2017.
– På hot spotsen informeras flyktingarna om sina rättigheter, de registreras och vi tar fingeravtryck på dem för registrering i Eurodac eftersom många av dem inte har identitetshandlingar med sig.
Eurodac är EU:s databas för fingerav- tryck för alla över 14 år som söker asyl inom EU.
– Man undersöker också om flyktingarna har särskilda behov, då det finns ensam- kommande barn, och sedan intervjuas
EU:s asylmyndighet spindeln i nätet för omfördelning av flyktingar
personerna så att man kan avgöra till vilket land de ska komma, familjeanknytning kan vara ett kriterium för placeringen, säger hon.
På plats i Grekland och Italien samarbe- tar EASO med UNHCR, FN:s flyktings- organ, och med IOM, den internationella organisationen för migration, samt med en rad nationella myndigheter.
Här finns också experter från medlems- länderna, däribland tolkar som är anställda på korttidskontrakt och som genomgår en utbildning innan de börjar arbeta.
– EU-kommissionen har nyligen lagt fram förslag för att uppnå ett så enhetligt system som möjligt för mottagning, vilket är en del av det övergripande målet att ha lika mottagningsförhållanden där reglerna tillämpas på samma sätt. Dessutom måste medlemsländerna ställa upp solidariskt, säger May-Ann Ramsay.
Idag ställer 20 av de 28 medlemsländerna
upp som mottagare av omfördelade flyk- tingar. Och hittills, sedan juli 2015, har 10 695 personer omfördelats av de överens- komna 22 504 personerna, detta enligt den senaste rapporten från EU-kommissionen till Europaparlamentet från september 2016.
EASO har vuxit snabbt sedan arbetet började 2011, och även fått en delvis ändrad roll. I maj föreslog EU-kommis- sionen att utöka EASO:s befogenheter så att myndigheten ska kunna övervaka att medlemsstaterna följer den gemensamma asyllagstiftningen, och därmed även att bestämmelserna i Dublinförordningen hålls i alla medlemsländer. För närvarande diskuteras förslaget i ministerrådet liksom av Europaparlamentet.
– Målet med förändringen är att männ- iskor ska kunna söka asyl i EU, inte i ett enskilt EU-land, för att få till en rättvis och lika asylprocess inom hela EU, avslutar May-Ann Ramsay. ●
Målet (…) är att människor ska kunna söka asyl i EU, inte i ett enskilt EU-land
May-Ann Ramsay.
Foto: EASO
arbetsmarknaden och främja deras entre- prenörskap. EU-kommissionen kommer att berätta om EU:s handlingsplan för inte- gration men också främjandet av utbytet av goda erfarenheter av integrationsarbetet.
– Vi ser fram emot konferensen, säger Martin Dworén, det blir ett bra tillfälle för oss att knyta kontakter med andra organi- sationer i andra länder.
– Och vi hoppas det på sikt ska leda till integrering för alla, att deltagarna får goda insikter att ta med sig hem.●
karriären som han gjorde allvar av sitt engagemang och inrättade ”Stiftelsen Lilian Thuram – Utbildning mot rasism”.
Lilian Thuram blev världsmästare i fotboll 1998 med det dåvarande EM- och VM-vinnande franska landslaget. 2008 tog karriären slut och nu reser han runt i världen och arbetar mot rasism, intolerans och fördomar.
Han har varit i Sverige flera gånger tidigare, inbjuden av EU-kommissionen, och han har träffat skolbarn, universitets- studerande och kulturminister Alice Bah Kuhnke.
Lilian Thuram har skrivit flera böcker, bland annat ”Mina svarta stjärnor”, som lyfter fram framstående svarta personer i historien och i nutid.
”Man föds inte till rasist, man blir det”, är Lilian Thurams ledord.●
EU-kommissionens svenska representa- tion arrangerar konferensen i samarbete med Fryshuset, ett av världens största centrum för ungdomsaktiviteter.
– Vi har samarbetat länge med kommis- sionens svenska representation, senast i Almedalen i somras, säger Martin Dworén, seniorrådgivare på Fryshuset med ansvar bland annat för internationella kontakter.
– Vi genomförde en studieresa till Brys- sel i slutet av september, men vi har också talat om att göra något annat tillsammans, och den här konferensen är resultatet av detta samtal och samarbete.
Temat är alltså integrering genom inklu- dering, deltagarna kommer från flera olika europeiska länder och dessutom kommer Lilian Thuram, fotbollsspelaren som efter en framgångsrik fotbollskarriär nu reser runt i hela världen med sin stiftelse och pratar med barn och ungdomar om rasism och intolerans.
– På konferensen ges möjlighet att utbyta erfarenheter och vi kommer dess- utom att presentera flera goda exempel på inkludering runt om i Europa: i Finland, Baltikum och England.
Bland de goda exempel som ska presen- teras finns Fryshusets interreligiösa projekt
”Tillsammans för Sverige” och andra verk- samheter som syftar till att få in unga på
Lilian Thuram, fotbolls- kämpen som efter kar- riären blev en förkämpe mot rasism och intolerans, kommer till integrations- konferensen den 19 okto- ber på Europahuset.
Lilian Thuram använder sina egna erfa- renheter när han diskuterar och debatterar rasism:
– Jag blev inte svart förrän jag var nio år, har han sagt.
Då flyttade hans familj från Guadalope till Paris, och det var då han mötte rasismen. Under sin karriär var han tidigt engagerad i frågan men det var först efter
INTEGRATIONSKONFERENS
PÅ EUROPAHUSET MED FRYSHUSET!
LILIAN THURAM
TILLBAKS PÅ EUROPAHUSET
Lilian Thuram deltar i konferensen på Euro- pahuset. Foto: EU-kommissionen
Fryshuset är ett av världens största centra för ungdomsaktiviteter.
Foto: Fryshuset
Martin Dworén.
Foto: Fryshuset
Man föds inte till rasist, man blir det
Hur fångar man upp unga på väg in i radikalisering och hur ser man till att de istället blir integrerade i det svenska samhället?
Detta viktiga ämne disku- teras på konferensen ”Inte- grering genom inkludering – att göra unga problem- skapare till problemlösare”
den 19 oktober i Europahu-
set i Stockholm.
KONTAKTUPPGIFTER
Chef för representationen: Katarina Areskoug Mascarenhas. Tel: 08-56244422. E-post: katarina.areskoug@ec.europa.eu Chef för avdelningen för press, media och kommunikation: Johan Wullt. Tel: 08-56244406. E-post: johan.wullt@ec.europa.eu
EU-kommissionens svenska hemsida: ec.europa.eu/sweden Fokus Europa ges ut av EU-kommissionens representation i Sverige.
Produktion: Factum. Omslagsbilder: Mattias Ahlm/Sveriges Radio, Johan Lindskog och Inger Söderlund.
Tryck: Skaraborgs Offset oktober 2016.
EU:s universitets- turné fortsätter!
EU-kommissionens och Europaparla- mentets turné till Sveriges universitet och högskolor fortsätter under resten av året och in i det nya 2017.
I våras besöktes universiteten i Stock- holm och Lund, och resan fortsätter nu till Södertörns högskola den 13 oktober och Umeå universitet den 2 december.
Den 13 oktober hölls EU-dagen på Södertörns högskola på teman som klimat,
Människor och Migration: Arena idés podcast om migration. I podden talar Arena Idés utredningschef Lisa Pelling med advokaten och asylrättsjuristen Ignacio Vita. I podden från den 20 juni medverkar Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionens representation i Sverige, då hon talar om EU-kommissionens roll i de viktiga migrationsfrågorna. Här hittar du alla avsnitt: www.arenaide.se/
manniskor-och-migration/
EU-podden: Sveriges Radios podd om EU-frågor. Finns att lyssna på här: https://sverigesradio.se/sida/
avsnitt?programid=4941
EU-bloggen: Patrik Oksanen, journalist och tidigare EU-korrespondent i Bryssel, om vad som händer inom EU. Finns på https://eublogg.wordpress.com/
Om Europa: EU-journalisterna Henrik Brors och Ylva Nilsson bloggar under länken http://omeuropa.se Ledarbloggen: Lars Ströman, politisk redaktör på Nerikes Allehanda, och Evelyn Schreiber, ledarskribent på samma tidning, ger ut Ledarbloggen. Finns under länken http://blogg.mittmedia.se/ledarbloggen/
De senaste åren har lärare och skolledare bjudits in att söka platser i utbildningen för EU-ambassadörer. Drygt 30 personer har fått en utbildningsplats varje år och därmed fått genomgå en ambitiös utbildning med seminarier, föredrag och studiebesök i Brys- sel. Mellan den 19–21 oktober avslutas årets utbildning och i samband med detta hålls ett nätverksmöte för tidigare års deltagare.
Hittills har sammanlagt drygt 170 personer genomfört utbildningen. ●
– Det började med att vi mötte journalis- ter som inte kände att de hade tillräckliga kunskaper om EU, så i samarbete med tidningen Journalisten tog vi fram en handbok om EU, EU-handboken, som alla svenska journalister fick hem i brevlådan i mars. Boken är skriven av EU-journalisten Sigrid Melchior, helt oberoende av oss, och vi har inte påverkat innehållet.
Det berättar Therese Domisch, pressekre- terare på EU-kommissionens representation i Sverige.
– Utbildningen bygger på boken och för
Lyssna och läs! Om EU i högaktuella bloggar och poddar
ÄR DU VÅR NÄSTA EU-AMBASSADÖR?
EU FÖR JOURNALISTELEVER
EU:s asyl- och migrationspolitik samt hur man kan göra EU-karriär.
Till Södertörn kommer bland andra Europaparlamentarikerna Linnea Engström (MP) och Jytte Guteland (S) samt kommu- nalrådet i Huddinge kommun Christian Ottosson (C).
Den 2 december samarbetar EU-kom- missionen med Utrikespolitiska Föreningen vid Umeå universitet då frågor som migra- tion, miljö och klimat behandlas, och så ges tips om hur EU kan bli ett karriärval. Till EU-dagen i Umeå kommer bland andra Europaparlamentarikerna Bodil Valero (Mp) och Olle Ludvigsson (S). ●
att öka vår trovärdighet har vi på resorna med oss Teresa Küchler, journalist på Svenska Dagbladet, som berättar om hur hon bevakar EU.
Förutom ett besök i Lund i november får även Göteborg ännu ett besök 2016.
– Vi fortsätter resa ut i landet även nästa år, säger Therese Domisch, och på Umeå universitet har nu även intresse väckts för att starta en ny utbildning för journalister i EU-frågor. ●
EU-handboken finns att ladda ner här:
ec.europa.eu/sweden/node/853_sv
Nu får studenterna på landets journalistutbildningar lära sig mer om EU. I våras utbildades elever i Stockholm, Göteborg och Umeå, under hösten har journaliststudenter i Sundsvall och Kalix fått besök och snart står även Lund på tur.
Europaforum i Hässleholm är en plats för diskussioner om Europafrågor sedan 2003.
Årets tema var ”Framtidens Europa – vart är vi på väg?”.
– Vi fokuserade på EU:s migrationspo- litik i stort och mer specifikt vad Sveriges gränskontroller till Danmark innebär för Öresundsregionen, berättar Annika Korzi- nek, chef för den politiska avdelningen på EU-kommissionens representation i Sverige.
– Vi talade också om cirkulär ekonomi och hur nytänkande företag redan börjat utnyttja dess potential.
Cecilia Malmström, EU-kommissionär för handel, medverkade vid årets Europa- forum tillsammans med Sveriges EU- och handelsminister Ann Linde. De förde ett spännande samtal om EU:s utmaningar, såsom Brexit och migrationsfrågan, liksom om frihandelsavtalet mellan EU och USA som är under utarbetande. ●
