Vision utbildningar
Utbildning
för ordförande
Upplaga 4
Innehåll:
Ledarskap i Vision 3 Dialog om uppdragen 4 och Vision
Verksamhetsplanering 5 Styrelsens och ekonomin 7 Din kommunikation 8 Mötet som arbetsform 8
Tonalitet 9
Rekrytering 10
Tips från rekryterings- 11 coachen
Handlingsplan 12
Schyst matbord 13 Dialog om mitt uppdrag 14 Mina anteckningar 15 Uppdragshandling för
ordförande, avdelnings- och klubbstyrelse
Övningar
Rätt eller fel? 19
Mötesanalys 21
Välkommen till
utbildning i Vision!
Visions utbildningar bygger på en pedagogisk grundsyn där vi tror på människors förmåga att bidra.
Genom dialog, pedagogisk variation och erfarenhets- utbyte skapar vi goda förutsättningar för lärande. Vi utgår från din kunskap och verklighet.
Vi vill att Visions utbildningar ska ge dig de förutsätt- ningar och redskap du behöver som medlem eller förtro- endevald. Vi vill inspirera varandra till handling.
Du är med och sätter tonen för framtidens arbetsliv.
Erfarenhet Delaktighet
Variation
16
Ledarskap i Vision
Fackligt ledarskap
Ditt uppdrag som förtroendevald innebär att du är ledare i Vision. Det är det du gör, och inte det du säger, som skapar bilden av oss. Och det är lika viktigt i mötet med den som ännu inte är medlem i Vision som i mötet med medlemmar eller i en förhand- ling.
Att vara en ledare i Vision
Fackligt ledarskap är roligt! Som för- troendevald har du en arena. Det ger dig möjlighet att påverka och föränd- ra. Du är ledare i och med att du har blivit vald av medlemmarna.
Att bli en bra ledare
Dina personliga egenskaper är viktiga i ditt ledarskap. En grundförutsättning för att vara en bra facklig ledare är, precis som i allt ledarskap, att ha självinsikt och känna sig själv. Du kan öka din legitimitet och ditt handlings- utrymme om du använder dig av dina personliga kvaliteter och kunskaper i din roll som förtroendevald.
I det fackliga ledarskapet ska du:
inspirera
lyssna och ha inlevelseförmåga kunna samtala och kommunicera våga ta ställning
ha självkännedom och självkänsla vara medveten om dina starka och
svaga sidor och hur du påverkar andra
Ledarskapet är en relation – inte en position
Ditt ledarskap är en relation med de medlemmar som valt dig. Du leder i kraft av det förtroende du har fått av dem. När du agerar utifrån Visions po- litik företräder du hela organisationen.
En relation kan ge stöd – men en rela-
tion blir inte bra av sig själv. Det krävs att du arbetar med relationen för att utveckla och förbättra den. Ledar- skapet handlar mycket om att bygga relationer och att skapa förtroende.
Detta ställer krav på dig att lyssna och ha inlevelseförmåga, men också att handskas med motstridiga viljor. Du måste ta ställning, klargöra förvänt- ningar och vara tydlig när du beskriver vad du vill och behöver.
Visions förväntningar på dig Vision är en idéburen organisation.
Det innebär att du som ledare i Vision ska stå för den idé, de grundtankar och den ideologi organisationen vilar på. Det innebär krav på tydlighet i ditt ledarskap. Du måste visa att du har en uppfattning och att du vågar stå för den.
Våga ta ställning och stå för din uppfattning
Vision förväntar sig att du respekte- rar andra som individer och perso- ner. Det innebär inte att du behöver uppskatta eller dela en persons åsikter
eller ställa upp på hans eller hennes agerande. Det handlar om just åsikter och agerande. Att vara ledare innebär att du konsekvent och i praktisk hand- ling står för det du säger. Dina ord och dina handlingar ska ge ett och samma budskap. Det ger trovärdighet och tydlighet och det bidrar till att skapa en entydig och stark bild av Vision.
Hur du låter och skriver är en viktig del av hur du uppfattas.
Genom att tala, skriva och kom- municera med en och samma röst ger vi en tydlig bild av vilka Vision är.
Tonalitet handlar inte om vad
du säger utan hur du säger det.
Dialog om uppdragen och Vision
En av dina uppgifter som ordförande är att ha dialog, enskilt med andra förtroendevalda om deras förtro- endeuppdrag, förutsättningar och utvecklingsbehov utifrån uppdraget.
Dessa samtal används för att utveckla styrelsearbetet och för att ge dig som ordförande kunskap om den kompe- tens som finns i styrelsen.
Dialogen
genomförs mellan dig och en annan förtroendevald i din avdelning eller klubb.
bygger på ömsesidig respekt och gärna med öppet och nyfiket sinne.
blir bäst om var och en är förberedd – ta fram uppdragshandling samt
Visions mål, strategier och verksam- hetsplan och reflektera över hur de påverkar dig.
Förberedelse
Det är ditt ansvar att erbjuda möjlig- het för styrelseledamöterna att få ha dialog om sitt uppdrag. Boka en fika eller lunch på ett ställe där ni kan sitta i lugn och ro. Lämna över underlagen i god tid så ni båda kan förbereda er på ett bra sätt. Dokumentera det ni är överens om att åtgärda, vem är an- svarig och när ska det vara klart (Se handlingsplan). Bestäm datum för eventuell uppföljning.
Fundera på vem som har dialog med Vision-ombuden och skyddsom- buden om deras uppdrag. Kanske är det en uppgift som flera i styrelsen ska ta ansvar för?
Mall för dialogen och
handlingsplan till samtalet
hittar du i bilagorna och på
vision.se.
Verksamhetsplanering handlar om att:
Inventera nuläget Prioritera Formulera mål Planera Genomföra Följa upp Utvärdera
Verksamhetsplanering består av 7 steg:
Steg 1 Inventera nuläget Steg 2 Vad vill ni uppnå Steg 3 Formulera mål Steg 4 Vad ska ni göra Steg 5 Vilken ambitionsnivå
Steg 6 Arbets- och ansvarsfördelning Steg 7 Uppföljning och utvärdering
Arbeta med enkla frågor
Ett enkelt sätt att komma igång med verksamhetsplanering är att arbeta med enkla frågor.
För att följa upp det som är gjort:
Vad har vi gjort?
Vad blev resultatet?
Vad var det vi ville uppnå (stäm av mot målen)?
Vad har vi lärt oss?
För att planera det som ska göras:
Vad vill vi uppnå – (målen)?
Vad ska vi göra och hur?
Dokumentera vad ni kommer fram till!
Bestäm vem som ska göra vad och när det ska vara klart.
Underlag som behövs till styrelsens verksamhetsplanering är:
Verksamhetsplanen
Kalendrar – årets och nästa års Beslut och mål från Förbundsmötet Rapporten Vi är Vision
Verksamhetsberättelsen från årsmötet
Budget och underlag om ekonomin Uppdragshandlingar
Inventering av utbildningsbehov på Mina sidor på vison.se
Att arbeta med
verksamhetsplaneringen
I det här avsnittet får du en beskriv- ning av hur ni kan arbeta med er verksamhetsplanering.
Steg 1 – Inventera nuläget
Du och resten av styrelsen behöver ha en bild av hur er omvärld ser ut fram-
över. Inventera nuläget tillsammans i styrelsen. Detta kan ni också göra med hjälp av medlemmar och Vision-om- bud. Använd er till exempel av meto- derna Brainstorming och Lapptäcke för att inventera idéer. Är ni många personer i styrelsen kan ni behöva arbeta i mindre grupper. Använd dig av blädderblock, pennor och notisar.
Utse någon eller några i styrelsen som dokumenterar.
Steg 2 – Vad vill ni uppnå
Nästa steg är att arbeta med vad det är ni vill uppnå. Detta är ett sätt att närma sig både era målsättningar och visioner. Utgå från Visions mål och uppgift samt medlemslöftet och fun- dera tillsammans.
Steg 3 – Att formulera mål med SMART-modellen
När ni kommit så här långt har ni fått fram en lista på tänkbara saker som ni vill/behöver göra. Arbeta med ett område i taget.
Ta reda på
Verksamhetsplanering
Vad är på gång på arbetsplat- serna, i Vision och hos abets- givaren?
Finns det annat som kan påverka er? Hur får ni reda på det?
Var finns Visionombuden?
Finns det några vita fläckar?
Vad behöver göras?
Mål ska vara SMARTA dvs:
Specifika – avgränsade och tydliga.
Använd ord som är aktiva och har riktning, öka, minska, utveckla.
Undvik allmänna ord som värna om, ta tillvara och tillgodose.
Mätbara – kunna mätas eller värderas. Vad är mätbart för er?
Kostnad, tid, nya medlemmar? Allt med siffror är enkelt att mäta.
Accepterade – alla inblandade ska arbeta mot samma mål. Vem är det som ska uppfylla målen? Är det ni själva, eller är det andra? Om målen ska uppfyllas av andra bör de också vara accepterade av dem som ska uppfylla dem.
Realistiska – möjliga att uppnå, även om det krävs ansträngning.
Det måste finnas tillräckliga och realistiska möjligheter att nå målen, annars kan de uppfattas som att det inte ens är möjligt att försöka.
Tidssatta – det ska framgå när målet ska vara uppnått. Var noga med att förankra tidsplanen hos dem som ska jobba mot målen.
Arbeta med vart och ett av områdena och beskriv det ni villuppnå, konkret och i positiva termer. Dokumentera de formuleringar ni kommer överens om.
Dokumentera varje område. Detta är ett underlag att presentera för med- lemmar och Vision-ombud i samband med att ni beslutar om budgeten.
Steg 4 – Vad ska ni göra?
Vilka förslag finns till aktiviteter för att ni ska nå era mål? Skriv ner dem i punktform under vart och ett av era smarta mål.
Steg 5 – Vilken ambitionsnivå?
Det ni har nu är en grunddokumenta- tion. Det ni behöver göra nu är en rimlighetsbedömning. Gå igenom ett område i taget. Dokumentera vad ni kommer fram till. Titta sedan på helheten. Gör ni prioriteringar eller stryker något så se till att detta kom- mer med i dokumentationen.
Steg 6 – Arbets- och ansvarsför- delning
En viktig del i er verksamhetsplan är att fördela arbete och ansvar. Bestäm tillsammans i styrelsen för varje områ- de och aktivitet:
Vem gör vad
När det ska vara klart och ska rapporteras
Steg 7 – Uppföljning och utvärdera När ni gör er verksamhetsplan behö- ver ni också fundera över hur ni vilja följa upp och utvärdera. Diskutera med styrelsen om:
hur vill ni följa upp er verksamhets- plan?
när och hur ska ni utvärdera?
Dokumentera det ni kommer fram till.
Under året kan ni behöva göra juste- ringar i er plan eller komplettera den på en eller flera punkter. Det kan ock- så vara bra att ta upp frågan om nya eller gemensamma utbildningsbehov för styrelsen.
Ett sätt att löpande följa upp
vad som händer under året är
att stämma av er verksamhets-
plan som en stående punkt på
styrelsens dagordning.
Hela styrelsen har ekonomiskt ansvar för avdelningens/klubbens verksam- het, inte bara kassören. I en avdelning kan ansvaret för ekonomin handla om stora summor. Ansvaret är lika viktigt oavsett om det rör sig om stora eller små summor. Det handlar om förtro- ende.
Det är styrelsen som undertecknar bokslutet för att visa att ni tar ansvar.
I styrelsen ska det finnas två personer som har attest- och teckningsrätt. Ofta är det kassören och ordförande.
Medlemmarna har rätt att få infor- mation om avdelningens/klubbens ekonomi.
Styrelsen ska kunna redovisa:
varifrån ni har fått era pengar hur de har använts
tillgångar, skulder och eget kapital
Vad gör ni om ni upptäckter oegentligheter
Hur noggranna ni än är kan det fak- tiskt förekomma ekonomiska oegent- ligheter i en avdelning/klubb. Om det händer, ta så fort som möjligt kontakt med Visions regionala center för att klara ut hur ni ska agera.
Rätt försäkring
Det är bara om avdelningen/klubben äger dyrbar utrustning mm som ni behöver teckna en särskild tilläggsför- säkring. I övrigt bör den gemensamma försäkringen (TCOs förbundsförsäk- ring) täcka era behov av försäkringar.
Underlag till revisorerna
Revisorerna är medlemmarnas förlängda arm. De har till uppgift
att granska avdelningens/klubbens ekonomi och verksamhet. För att revisorerna ska kunna utföra sitt arbete behöver de tillgång till era beslutshandlingar, protokoll och verksamhetsplan. Enklast är att se till att revisorerna automatiskt får alla handlingar, inte bara de nödvändiga inför årsmötet.
Arvodering för styrelse- uppdrag
Det är medlemmarna som valt er som fattar beslut om eventuella arvoden till olika uppdrag. Frågor om till exem- pel styrelsens arvoden beslutar ni om på det medlemsmöte som fastställer budgeten i avdelningen/klubben. Det viktiga är att medlemmarna har möj- lighet att påverka beslutet.
Styrelsen och
ekonomin
Din komunikationsförmåga är viktig.
I din roll som ordförande kommunice- rar du löpande på arbetsplatsen, med medlemmar, styrelsen och i möten med andra fack och arbetsgivaren. Du kommunicerar när du talar, när du lyssnar, när du rekryterar nya medlem- mar och när du förhandlar.
Kommunikation handlar om att nå fram till varandra, att tala, lyssna och förstå. Kommunikation skapar relatio- ner, binder individer samman till grupper och gör det möjligt att uppnå gemensamma mål. Din kommunika- tion är ett av dina viktigaste redskap i ditt uppdrag och i ditt ledarskap.
En mycket förenklad beskrivning av det som sker i en kommunikationspro- cess är att det är en serie budskap som sänds tas emot och tolkas av olika
personer. Kommunikationsprocessen använder vi i samtalet, enskilt eller i grupp. Det är dock en komplicerad process. I så gott som all kommuni- kation finns en massa brus eller filter som påverkar vad du uppfattar. Dina egna upplevelser, känslor, värde- ringar, erfarenheter och förutfattade meningar styr vad du som mottagare uppfattar att avsändaren menar. Och likadant är det för var och en du kom- municerar med.
När kommunikationen brister, uppstår lätt missförstånd och dåligt samarbete. Därför är det viktigt att fundera över hur du på bästa sätt ska kommunicera det som du vill förmedla.
Din kommunikation
Mötet som arbetsform
Som ordförande i Vision kommer du att leda många möten. Styrelsemöten förstås, men också möten för medlem- mar och blivande medlemmar. Bra möten handlar oftast om frågor som berör och är angelägna för deltagarna.
Ge därför deltagarna möjlighet att påverka och vara delaktiga i mötet. I metodbanken på vision.se hittar du flera metoder som du kan använda för att göra annorlunda. Uppmuntra goda idéer.
Vision ska synas
Det är viktigt att alla deltagare känner att de är Vision som bjuder in till mötet. Genom att använda designmal- larna på vision.se till din inbjudan så kommer deltagarna känna igen den grafiska profilen från gång till gång.
Med designmallarna kan du också göra egna affischer att sätta upp i lokalen. Ska du bjuda på mat eller fika? Visa att Vision är en Fair Union och bjud på rättvisemärkt kaffe, te och frukt. Undvik flaskvatten, Sverige har världens bästa vatten, direkt ur kranen.
Ett bra möte kännetecknas av:
Alla kommer till tals och känner att deras synpunkter är viktiga
Det finns ett tillåtande klimat så att alla får och vågar säga vad de tycker
Det ger något – ett resultat, en ny infallsvinkel, en ahaupplevelse, något nytt
När deltagarna går därifrån känner de att de varit med och påverkat
Kollektivavtal är viktiga, det visar Vision genom att ha sina möten och konferenser där ägaren har kollektivavtal för sin personal.
Att tänka på för att få bra kommunikation:
Visa respekt – den ska vara ömsesidig för att fungera Ge återkoppling på hur du har uppfattat det som sägs Var ärlig
Våga reda ut missuppfattning- ar och kommunikationsmissar
Visions tonalitet
Så gör Vision
Vi gör så att våra medlemmar får ut så mycket som möjligt av sitt arbetsliv.
Vårt erbjudande
Vi är ett fackförbund och i fokus för allt står du. Tillsammans ser vi till att du får det du behöver för att uppnå det du vill med din karriär. Du får professionell rådgivning och stöd i såväl medsom motgångar. Vi utvecklas i takt med arbetsmarknaden så att du har nytta av oss oavsett hur dina arbetsförhållanden ser ut.
Vi är många och det är bra. När vi är många är det lättare att ta initiativ och påverka så att ditt jobb blir ännu bätt- re. Du får tillgång till ett stort nätverk av människor som jobbar med samma sak som du. Och som kan bli värdeful- la kontakter för dig.
Du når oss på det sätt som bäst passar dig i tid och rum. Vi finns i hela lan- det. Det gör att det är lätt för dig att få till ett personligt möte. Det blir också lättare för dig att engagera dig mer om du skulle vilja det, du väljer själv hur.
Hur du låter och skriver är en viktig del av hur du uppfattas.
Genom att tala, skriva och kom- municera med en och samma röst ger vi en tydlig bild av vilka Vision är.
Tonalitet handlar inte om vad du säger utan hur du säger det.
Vi är inte bara lokala eller nationella, vi är globala – en Fair Union. Vi arbe- tar med mänskliga rättigheter, rätten att organisera sig och en hållbar miljö.
När du är medlem hos oss är du därför också med och bidrar till en bättre värld.
Men i slutändan handlar ett medlem- skap om en sak. Att du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv.
Om Vision var en person...
Om Vision var en person skulle det vara en riktig doer. En person som inte bara pratar, utan agerar. Som skapar resultat och förändring. En förbättrare. Det är en rak, ärlig och öppen person som lär av sin omgiv- ning och samtidigt delar med sig av sin kunskap. Som utgår från att människor är kunniga och pålästa, men snabbt kan lägga sig på en annan nivå om det behövs. En person som ställer frågor för att ta reda på mer, är engagerad i möten med andra och får dem att känna sig sedda. Vision är en blandning av en duktig entreprenör (Bill Gates) och en rättvis sannings- sägare (Pippi Långstrump).
Så gör vi
Vi heter Vision för att våra medlemar har visioner Vi är personliga, och intresse- rade av den vi talar med Vi lyssnar hellre än vi pratar Vi talar alltid till en person, med du-till-tal
Vi talar rakt, öppet och ärligt Vi utgår från att den vi talar till är likvädig
För att väcka intresse och vara tydliga går vi rakt på sak och säger det viktigaste först
Rekrytering
Varför ska Vision rekrytera medlemmar?
Ju fler medlemmar vi har och ju fler yrkesgrupper som Vision företräder, desto starkare är vi gentemot arbetsgi- varen. Är vi representativa med många medlemmar i olika yrkesgrupper och branscher, så har vi mer att säga till om vid förhandlingar om nya kollek- tivavtal. Och bättre villkor i avtalen gynnar alla Visions medlemmar.
När vi blir färre tappar vi möjlighet att påverka. Vi blir mindre intressanta att lyssna på och minskar i inflytande.
Vilket gör att medlemmarna i förläng- ningen kan få sämre villkor.
Nya medlemmar varje må- nad
Det är när vi är många som vi kan göra skillnad. Varje dag gör vi små underverk för medlemmarna i deras arbetsvardag. När vi talar om det blir vi intressanta och det blir lätt att ställa frågan till fler om medlemskap. Och omvänt, tänk vilken styrka i förhand- lingar med arbetsgivarna att kunna säga att vi faktiskt företräder en majo- ritet av de anställda på en arbetsplats eller inom ett yrke.
Vi behöver många medlemmar på många olika arbetsplatser och i många olika yrken. I Vision tycker vi att det bästa sättet att organisera sig fackligt är att många yrken går samman i ett förbund. På det viset blir vi starkare på arbetsplatserna. Det är viktigt eftersom vi då har möjlighet att vara en del i att förbättra våra medlemmars arbetsliv. Vi ska vara starka både i helheten och i de olika yrkesgrupper vi representerar på arbetsplatserna. De nya som kommer in på arbetsplatserna
kan välja att gå med i andra förbund än i Vision. Vi vet att antalet tjänster i vårt organisationsområde växer och det finns därför också många poten- tiella medlemmar att rekrytera till Vision. Det är en utmaning eftersom vi på varje arbetsplats har konkurrens från andra förbund. Och vi vet att fler än förut väljer att inte organisera sig alls.
Nya medlemmar får vi när vi ställer frågan. Vi vet att vi har massor av bra verksamhet att erbjuda medlemmar och blivande medlemmar – och det är när vi talar om det som det blir lätt att ställa frågan. Men inte ens den bästa verksamhet är självrekryterande.
Vi måste alltid komma ihåg att ställa frågan. Som förtroendevalda i Vision behöver vi ha koll på vilka yrkesgrup- per som finns i den egna avdelningen eller klubben, hur många som är medlemmar i Vision och vilka som skulle kunna vara med i Vision. Det är med den kunskapen vi får en bas till ett effektivt rekryteringsarbete. Och det är när vi vet vilka som är med och vilka behov de har som vi kan vara ett verktyg för att medlemmarna ska få ut så mycket av sitt arbetsliv.
Vilka ska vi rekrytera?
Våra medlemmar representerar över 4000 yrkestitlar. Vi har jobb som stöd- jer välfärden, i offentlig sektor och i privata bolag och företag med kopp- ling till den. Medlemmarna arbetar också i Svenska kyrkan och frikyrkan.
Och alla kan vara med vare sig de är fast anställda eller är visstidsanställda, och oavsett om de jobbar heltid eller deltid. Många medlemmar är chefer.
Närmare 15 000, vilket gör Vision till Sveriges största fackförbund för chefer i offentlig verksamhet. Ungefär 60 000 medlemmar är akademiker.
På förstasidan på vision.se finns en sökruta där du kan skriva in olika tit- lar för att se om de kan vara med. Är du osäker på vilka som kan vara med i Vision, kontakta Vision Direkt.
Var först med att ställa frågan till nyanställda
Mest funderingar kring ett fackligt medlemskap har den som börjar ett nytt jobb. Och de flesta nyanställda väljer inte aktivt vilket fack de går med i, utan det är den som frågar först som har störst chans. Som nyanställd finns det många frågor som snurrar i huvudet. Vad gäller på min nya arbets- plats? Vad ska stå i anställningsavtalet?
Hur kan jag utveckla min karriär?
Därför vill Vision ge nyanställda det de behöver för att få ut så mycket som möjligt av sitt arbetsliv. Det är lätt att ställa frågan om medlemskap i Vision.
Före - Under - Efter
Att rekrytera handlar om att kommu- nicera, planera och att gå från insikten att ”detta är viktigt” till att faktiskt
göra det. Genom att bryta ner proces- sen i tre huvuddelar kan man under- lätta rekryteringen, det blir dessutom lättare att relatera till vad som ska göras. Vi brukar rekommendera att man bryter ner alla insatser till Före - Under - Efter.
Verktyg för dig som förtroendevald vision.se/for-dig-som-ar/
Nyanstalld
Beställ Ny på jobbet-kittet i Profilbutiken (logga in som förtroendvald först)
Beställ folder i trycksaksbeställ- ningen
Tipsa nyanställda om tremånaders- erbjudandet
Tillsammans med vårt förmånli- ga erbjudande om tre månaders kostnadsfritt medlemskap, ska vi nu se till att alla nyanställda ska få frågan och vilja gå med i Vision.
Tips från
rekryteringscoachen
Rekryteringens delar
Före - Vem eller vilka ska jag träffa? Hur ska jag komma i kontakt?
Under - Vilka behov uttrycker den jag möter? Hur kan jag presentera erbjudandet?
Efter - På vilket sätt följer jag upp kontakten? Ska jag lämna vidare?
I varje region finns en rekryterings- coach som stöd till de förtroendevalda och rekryteringsarbetet. Så här sva- rade Karin Ersson Josefsson, rekry- teringscoach i Region Stockholm på frågan om hur en avdelning eller klubb kan få struktur på rekryteringsupp- draget.
Gör en rekryteringsplan
Bra att hålla sig i är en rekryteringsplan för en tid framåt. En tidslinje över exempelvis ett år, med start, delmål och mål. I planen lägger vi tillsammans in rekryteringsinsats-
er utifrån vad som kan funka bäst hos er, och var ni ser störst rekryteringspotential.
Att synas skapar igenkänning Att synas på en och samma plats med jämna mellanrum ger igenkänning och synliggör Vision. Till exempel ”fika med Vision” andra tisdagen varje månad. Ett sådant fika kan ha teman om man vill, vi kan använda våra kontaktnät för att fylla det med innehåll. Andra aktiviteter kan vara en grillkväll med hela familjen.
En ”nyanställdalunch” där vi presenterar Vision för nyanställda. Höstmötet/årsmötet,
kan vi göra det rekryterande och förena nytta med nöje? ”Glöggcoachning” en isande kall decembermorgon där vi tar med karriärcoacherna.
Ombuden nyckeln till arbetsplat- serna
Ombuden är våra nycklar till arbetsplatser- na. Får vi ombuden mer delaktiga sprider vi lättare vår inbjudan till planerade aktivi- teter, därför skulle jag vilja lägga in en ombudsaktivitet med temat ”rekryterings- pepp” i planen.
Handlingsplan
Det här vill jag uppnå (mål)
Det här ska jag göra (aktiviteter)
Jag ska starta med att
Jag ska vara klar den (datum):
Namn:
Jag ska följa upp (datum):
Schyst matbord -
en del av Fair Union
Vegetariskt för klimatets skull
Att äta mindre kött och vara noga med val av kött är ett enkelt sätt att minska matens klimatpåverkan.
Sedan 1990 har vi svenskar ökat vår köttkonsumtion med över 50 procent.
Köttproduktionen står för mycket stora utsläpp av växthusgaser, mer än världens transporter enligt FN. Varje kötträtt som byts ut mot en vegetarisk rätt mer än halverar måltidens klimat- påverkan.
Även om vi köper svenskt kött, har djurens foder transporterats väldigt långt och påverkat både naturen och människornas liv i andra länder. Allt kött som inte är ekologiskt eller från naturbetesdjur kan vi förutsätta är uppfött med importerat sydameri- kanskt sojakraftfoder. För att förse svenska djur med billigt foder skövlas regnskog och starka växtgifter gör människor sjuka. Allt visar på att vi måste minska på köttet för att det ska vara hållbart i framtiden. Med vegeta- risk måltid menar vi att vi avstår från kött, fågel och fisk.
Bordsvatten
Att dricka vatten som buteljerats i fabriker och transporterats långt med lastbil tycker Vision är onödigt, när vi har förmånen att ha gott vatten direkt i kranen.
Ingen hotad fisk
Den omfattande fiskeindustrin har lett till att fiskebeståndet sjunker, och vissa arter är direkt utrotningshota- de. Vision vill inte bjuda på någon fisk från hotade bestånd, och följer rekommendationerna från Världsna- turfonden. I deras fiskguide har de angett vilka fiskar som man inte bör
äta alls (rött ljus), och vilka man bör vara försiktig med (gult ljus). Vision köper ingen fisk och inga skaldjur som fått rött ljus, som jätteräkor/scampi, ål, och vildfångad hälleflundra.
Fairtrade-märkt kaffe och te Kaffe och te är producerat i utveck- lingsländer där många producenter ofta har svårt att hävda sig på världs- marknaden. För att kunna sälja sina produkter tvingas de pressa priserna, sänka kraven på arbetsförhållanden och sälja via mellanhänder som själva tar en stor del av förtjänsten. När vi väljer Fairtrade-märkta varor skapar vi förutsättningar för odlare och anställ- da i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Vision samarbetar med Fairtrade Sverige, och arbetar tillsammans med dem för att öka medvetenheten om schysta arbets- villkor i andra länder.
KRAV-märkt och ekologiskt I KRAV-godkänt lantbruk används inga kemiska bekämpningsmedel. I stället hålls ogräs och skadeinsekter i schack med förebyggande metoder, till
exempel en mer varierad växtföljd. I KRAV-godkänt lantbruk används inte heller konstgödsel, och den biologiska mångfalden ökar. Djur på KRAV-går- dar utfodras inte med importerad soja, och det är högre krav på att djuren ska må bra.
Ett schyst mat bord betyder att:
en av måltiderna ska vara vegetarisk för alla om konferensen är längre än en dag
bordsvatten som serveras ska vara kranvatten, aldrig flaskvatten om det serveras fisk får den inte ha rött ljus i Världsnaturfondens fiskguide Fairtrade-märkt kaffe och te ska efterfrågas
ekologisk frukt ska efter- frågas
Dialog om mitt uppdrag och Vision
Beskrivning
Dessa samtal, som tidigare kallades plus-samtal, används för att utveckla styrelsearbetet samt för att ge dig som är nytt ombud eller annat förtroendeuppdrag i Vision möjlighet till dialog om ditt uppdrag och om Visions lokala fackliga arbete.
Dialogen:
handlar om dig och ditt förtroendeuppdrag, dina förutsättningar samt dina utvecklingsbehov utifrån ditt uppdrag.
genomförs mellan dig och en annan förtroendevald i din avdelning eller klubb.
bygger på ömsesidig respekt och gärna med öppet och nyfiket sinne.
blir bäst om var och en är förberedd – ta fram uppdragshandling samt Visions mål, strategier och verksamhetsplan och reflektera över hur de påverkar dig.
Under övningen ska ni agera som en normal, men inte allt för lätt rekryterad potentiell medlem. Då blir inte rollspelet och träningen meningsfull.
Sammanfatta er beskrivning på en till två meningar som ni låter hela gruppen ta del av.
Förberedelse
Bestäm tid och plats. Se till att ni är ostörda. Dokumentera det ni är överens om att åtgärda, vem är ansvarig och när ska det vara klart. Bestäm datum för eventuelluppföljning.
Genomförande - förslag till frågor Berätta om ditt uppdrag? Vad är roligast?
Finns det utmaningar som du funderar på? Har du någon idé på lösning?
Kan du säga att Vision har störst påverkan på arbetsplatsen? Varför tror du att det är så?
Hur rekryterar du nya medlemmar?
Hur nyttjar du det stöd som Vision erbjuder?
Har du fungerande nätverk där du kan hämta inspiration och energi?
Hur fungerar samarbetet och samverkan med chefer och arbetsgivare?
Har Vision inflytande på din arbetsplats? Berätta hur? Saknar du något?
Hur synliggör du Vision?
Tycker du att du har de förutsättningar som behövs för ditt uppdrag? Om inte, vad vill du ändra på?
Tid 30-60 min Tänk på
I varje fråga finns inspiration till många olika samtalsämnen:
Vision på arbetsplatsen, i regionen, nationellt och internationellt Fair Union
Kollektivavtal lokalt och centralt Arbetsmiljön
Yrke och karriär Veta mer?
Kontakta Vision Direkt, ditt center eller din avdelning eller klubb.
Mina anteckningar
Ordförande
Namn
. . . .Avdelning/klubb/sektion
. . . .Uppdragshandling gäller perioden
. . . .Det här ingår i uppdraget:
Ett medlemskap i Vision handlar om att få ut så mycket som möjligt av sitt arbetsliv.
Som förtroendevald är du en av dem som bidrar till att göra arbetslivet bättre för medlemmarna.
Det finns förväntningar på dig som är förtroendevald: från kollegor och från Vision. En del saker behöver uppfyllas enligt Visions stadgar. Men det är du som person som har blivit utvald till uppdraget, och det är bra att komma ihåg. Vad får dig att gå igång och dra med dig andra?
Det du säger och gör påverkar människors uppfatt- ning om Vision. Vi vill inspirera medlemmarna till att ta
initiativ, använda Visions möjligheter till nätverk och kontakter och till att vara aktiva för att få ut så mycket som möjligt av sitt arbetsliv.
Uppdragshandling
Den
. . . ./
. . . .20
. . . .Underskrift ordförande
. . . .Underskrift avd. ordförande (gäller sektion)/ombudsman
Rekrytera, det vill säga erbjuda medlem- skap till dem som kan gå med i Vision Leda styrelsens arbete med utgångspunkt från förbundsmötets och förbundsstyrel- sens beslut och dialog med medlemmarna Utveckla och kvalitetssäkra styrelsens arbete
Vara en facklig ledare och representera avdelningen/sektionen/klubben Tillsammans med styrelsen skapa aktiviteter, möten och nätverk Vara firmatecknare för avdelningen/
sektionen/klubben tillsammans med kassören
Allt utgår från Visions värdegrund, medlemslöfte, hjärtefrågor och mål som du hittar på vision.se.
Ledamot i avdelningsstyrelse
Namn
. . . .Avdelning
. . . .Uppdragshandling gäller perioden
. . . .Det här ingår i uppdraget:
Ett medlemskap i Vision handlar om att få ut så mycket som möjligt av sitt arbetsliv.
Som förtroendevald är du en av dem som bidrar till att göra arbetslivet bättre för medlemmarna.
Det finns förväntningar på dig som är förtroendevald: från kollegor och från Vision. En del saker behöver uppfyllas enligt Visions stadgar. Men det är du som person som har blivit utvald till uppdraget, och det är bra att komma ihåg. Vad får dig att gå igång och dra med dig andra?
Det du säger och gör påverkar människors uppfatt- ning om Vision. Vi vill inspirera medlemmarna till att ta
initiativ, använda Visions möjligheter till nätverk och kontakter och till att vara aktiva för att få ut så mycket som möjligt av sitt arbetsliv.
Uppdragshandling
Den
. . . ./
. . . .20
. . . .Underskrift styrelseledamot
. . . . Rekrytera, det vill säga erbjuda medlem-skap till dem som kan gå med i Vision.
Ordna aktiviteter, möten och nätverk för medlemmarna.
Ordna utbildningar och yrkesaktiviteter, själva eller tillsammans med andra avdelningar
Ta initiativ till intresseförhandlingar Ta initiativ till att påverka i samverkans- grupp
Ta initiativ till förhandlingar med arbets- givaren när det gäller medbestämmande/
samverkan och arbetsmiljö, efter dialog med medlemmarna
Lyssna av medlemmarnas behov och föra fram dem i förhandlingar som gäller löne- och anställningsvillkor
Varje år göra en strategisk verksamhets- plan och se till att de ekonomiska medlen används till facklig verksamhet
Stämma av vilka beslut som fattats på förbundsmötet och av förbundsstyrelsen, och aktivt arbeta utifrån dem
Uppdatera medlemsuppgifter och lägga in aktiviteter under Mina sidor på vision.se Delta och påverka i centrala och regionala aktiviteter samt nätverk, till exempel på förmöten, regionkonferenser och forum
Allt utgår från Visions värdegrund, medlemslöfte, hjärtefrågor och mål som du hittar på vision.se.
Ledamot i klubbstyrelse
Namn
. . . .Klubb
. . . .Uppdragshandling gäller perioden
. . . .Det här ingår i uppdraget:
Ett medlemskap i Vision handlar om att få ut så mycket som möjligt av sitt arbetsliv.
Som förtroendevald är du en av dem som bidrar till att göra arbetslivet bättre för medlemmarna.
Det finns förväntningar på dig som är förtroendevald: från kollegor och från Vision. En del saker behöver uppfyllas enligt Visions stadgar. Men det är du som person som har blivit utvald till uppdraget, och det är bra att komma ihåg. Vad får dig att gå igång och dra med dig andra?
Det du säger och gör påverkar människors uppfatt- ning om Vision. Vi vill inspirera medlemmarna till att ta
initiativ, använda Visions möjligheter till nätverk och kontakter och till att vara aktiva för att få ut så mycket som möjligt av sitt arbetsliv.
Uppdragshandling
Den
. . . ./
. . . .20
. . . .Underskrift styrelseledamot
. . . . Rekrytera, det vill säga erbjuda medlem-skap till dem som kan gå med i Vision.
Ordna aktiviteter, möten och nätverk för medlemmarna
Ta initiativ till intresseförhandlingar Ta initiativ till att påverka i samverkans- grupp om sådan finns
Ta initiativ till förhandlingar med arbets- givaren när det gäller medbestämmande/
samverkan och arbetsmiljö, efter att ha lyssnat av vilka behov som finns hos medlemmarna
Lyssna av medlemmarnas behov och föra fram dem i förhandlingar som gäller löne- och anställningsvillkor
Varje år göra en strategisk verksamhets- plan och se till att de ekonomiska medlen används till facklig verksamhet
Stämma av vilka beslut som fattats på förbundsmötet och av förbundsstyrelsen, och aktivt arbeta utifrån dem
Svara på enkäter och undersökningar som skickas ut av Vision centralt och regionalt Uppdatera medlemsuppgifter och lägga in aktiviteter under Mina sidor på vision.se Delta i centrala och regionala aktiviteter samt nätverk, till exempel på förmöten, regionkonferenser och forum
Allt utgår från Visions värdegrund, medlemslöfte, hjärtefrågor och mål som du hittar på vision.se.
Rätt: Fel:
2. Om man hamnar i lojalitetskonflikt mellan fattade beslut och medlemmens behov, är det de fattade beslut som gäller.
Rätt: Fel:
3. Som förtroendevald bör man vara tillgänglig på sin fritid.
Rätt: Fel:
4. Som förtroendevald är det fel att visa sig berusad på fritiden.
Rätt: Fel:
5. Som förtroendevald ska man aldrig ta emot gåvor.
Rätt: Fel:
6. Man ska inte vara förtroendevald på heltid. Det är viktigt att ha kvar förankringen i yrkeslivet. Det gäller alla utom förbundsordförande.
Rätt: Fel:
7. En förtroendevald får under inga omständigheter förhandla ärende där hen själv eller anhörig är inblandad.
Rätt: Fel:
8. Som förtroendevald har man större etiskt och moraliskt ansvar än medlemmarna.
Rätt: Fel:
9. Som förtroendevald kan man inte åka med till exempel Ryan Air – ett flygbolag som inte har kollektivavtal.
Rätt: Fel:
Övning
Rätt eller fel
Är följande påstående rätt eller fel? Motivera ditt ställningstagande!
Etiska frågor
1. Det är fel att ha politiska uppdrag om man är förtroendevald i Vision.
10. Om en förtroendevald begår brottslig handling bör denna avgå.
Rätt: Fel:
Personligt möte
11. När jag lovat någon besked inom några dagar måste jag höra av mig inom utsatt tid, även om jag ännu inte funnit svaret.
Rätt: Fel:
12. Om jag upptäcker att jag begått ett misstag gentemot en medlem, kan det ibland vara bättre att låta saken bero, än att riskera att uppröra personen i onödan.
Rätt: Fel:
13. I en förhandling kan det ibland vara tillåtet att ljuga för motparten.
Rätt: Fel:
Vision som facklig organisation
14. Man har ett större ansvar när man förvaltar Visions pengar än sin egna.
Rätt: Fel:
15. Vi har rätt att unna oss lite guldkant i form av fina hotell, god mat och dryck när vi är på konferens.
Rätt: Fel:
Övning Rätt eller fel forts
Övning
Mötesanalys - Hur fungerar våra möten?
Beskrivning
Ett bra möte främjar samarbetet, kreativiteten och beslutskraften i en arbetsgrupp. Mycket kan förbättras, inledningsvis genom att mötesdeltagarna enskilt och tillsammans reflekterar och analyserar sina möten.
Den här övningen lämpar sig för en utbildning där gruppen vanligtvis arbetar tillsammans, det kan vara en styrelse, eller en arbetsgrupp. Övningen är också lämplig att använda som hemuppgift i en ledar-utbildning. Då tar deltagarna med sig övningen hem och genomför den tillsammans med styrelsen/arbetsgruppen på hemmaplan.
Frågeformuläret är ett diskussionsunderlag kring gruppens mötes-former. Fungerar era möten bra, blir detta en bekräftelse. Fungerar de mindre bra, får ni stöd för var ni ska börja ert utvecklingsarbete. Att förbättra möten är en gemensam uppgift, ett hjälpmedel kan vara mallarna som finns sist i dokumentet.
Genomförande Fyll i analysen enskilt.
Dela sedan in er i grupper om två-fyra personer i varje. Gå igenom och jämför vilka påståenden som ni alla markerat som viktiga och som har höga respektive låga poäng.
Ge varandra erkännande för det som ni gör bra. Diskutera vad ni kan göra för att utveckla områden med låga poäng.
Återsamlas i storgrupp och upprepa samma sak. Formulera mål för ert utvecklingsarbete baserat på den information ni fått fram.
Stäm av hur ni levt upp till era mål genom att efter några månader fylla i analysen igen.
Bestäm en tid för när det ska genomföras. Har ni efter den nya analysen förbättrat era möten? Lyft alla positiva förändringar!
