Yttrande Kommunledningskontoret
2015-12-30
Anders Hallmén Sidan 1 av 2
Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Dnr 2015/0699 KS-2 Diariekod: Diariekod: 329
Svar på Intern remiss till stadsbyggnadsavdelningen av parkeringsplan för Sollentuna kommun
Parkeringsplanen är en gedigen genomgång av parkeringssituationen i Sollentuna och beskriver på ett bra sätt de brister som finns och hur en medveten strategi ska utformas för att uppnå målen i övergripande policydokument.
Stadsbyggnadsnämnden ställer sig bakom förslagen om avgiftsreglering och zonindelning och ett bättre samutnyttjande av kommunens parkeringsytor.
Nämnden delar uppfattningen att en klok strategi för bilparkering kan bidra till en attraktiv stadsmiljö liksom att stärka våra kommundelscentra
samtidigt som det hjälper oss att uppfylla uppsatta miljömål.
I två avseenden har nämnden en avvikande uppfattning i förhållande till förslaget:
Parkeringsnorm
Planen föreslår ett återinförande av parkeringsnormer, om än bara som riktlinjer. Nämnden anser att det är ett steg tillbaka från ett förhållningssätt som fått mycket beröm och som i allt större utsträckning visat sig hållbart och riktigt.
Stockholm har i en bilaga till sin parkeringsplan redovisat forskningsläget kring parkering. Bristen på en fungerande marknad där den som använder tjänsten ”parkering” inte betalar ett marknadspris, leder till en omfattande subvention av nyttan utan motsvarande vinst för skattebetalare eller boende som står för subventionen.
Parkeringsnormer leder sällan till att färre platser byggs än planerat, utan när de används är det för att tvinga fram fler platser än fastighetsägaren anser nödvändigt. Förutsatt att kommunen genomför avgiftsbeläggningen på allmän platsmark i enlighet med planens förslag (att kostnaden att stå på gatan ska överstiga kostnaden för att parkera på kvartersmark), så finns inget skäl att tvinga fastighetsägaren att bygga fler platser än denne vill bekosta. För exempelvis ett bostadshus kommer det annars att innebära att varje bostadsinnehavare kommer att få en större kostnad än nödvändigt, vilket får en dubbelt negativ effekt: kostnadsspiralen för bostäder drivs ytterligare uppåt samtidigt som boende utan bil får subventionera bilplatser.
Det tål också att upprepas vad som sägs i Stockholms utredning:
”Parkeringsnormer saknar stöd i forskningen”. Även om vi skulle vilja har vi inget att hålla oss till. Myndigheten ersätter alltså marknadens bedömning med en ren gissning, om vi får tro på vad Stockholm kommit fram till.
Brev
2015-12-30
Dnr. 2015/0699 KS-2 Sidan 2 av 2
En modell utan norm förutsätter en dialog i bygglovskedet där kommunen kan delge lokal erfarenhet från liknande projekt. Att lämna över avgöranden till bygglovskedet ligger väl i linje med senaste PBL-förslagets tankar om att flytta vissa avgöraden till ett senare skede i processen.
Det är värt att ytterligare understryka att hela ovanstående resonemang bygger på en marknadsmässig prissättning av gatuparkering där avgiften inte understiger priset för parkering i garage i motsvarande läge.
Infartsparkering
Med infartsparkering avses någon form av subventionerad parkering för den som avser fortsätta resan med kollektiva färdmedel. Motivet är att det bidrar till ett hållbart resande. Stockholm pekar på tre negativa effekter av dessa:
• Den resande tenderar att välja en parkering långt in mot staden och bidrar därmed till ökad trängsel.
• Underlaget för kollektivtrafik undermineras och/eller gång- eller cykelresa ersätts med en kort bilresa.
• Central mark utnyttjas för parkering istället för kollektivtrafiknära bebyggelse.
De studier som gjorts ger inget entydigt besked om nyttan, alltså huruvida bilåkandet minskar eller ökar.
Ett argument som används är ökad bekvämlighet, t.ex. att en förälder som behöver lämna och hämta barn ändå sen kan övergå till en kollektiv resa.
Argumentet stämmer dåligt med den ambition som grundar sig på
trafikpolicyn att överge bekvämligheten att skjutsa barnen till skolan och istället gå eller cykla.
Eftersom kunskapen är bristfällig går det inte att dra säkra slutsatser. Det kanske går att hitta kombinationer där SL-biljett kombinerat med tillägg ger en parkeringsplats viss tid – en plats som sen även kan utnyttjas för t.ex.
boendeparkering – och att det kan visa sig samhällsekonomiskt lönsamt för kommunen eller landstinget att subventionera detta. Innan kunskapen finns anser nämnden att det är tveksamt att erbjuda starkt subventionerad
parkering i centrala lägen, möjligen med undantag av mark som saknar alternativanvändning.
