Med kränkningen som måttstock

(1)

Med kränkningen som måttstock

(2)

(3)

Örebro Studies in Education 34

E MMA A RNEBACK

Med kränkningen som måttstock

Om planerade bemötanden av främlingsfientliga uttryck

i gymnasieskolan

(4)

© Emma Arneback, 2012

Titel: Med kränkningen som måttstock

Om planerade bemötanden av främlingsfientliga uttryck i gymnasieskolan.

Utgivare: Örebro universitet 2012 www.publications.oru.se

trycksaker@oru.se

Tryck: Örebro universitet, Repro 02/2012 ISSN 1404-9570

ISBN 978-91-7668-856-4

(5)

Abstract

Emma Arneback (2012): Med kränkningen som måttstock. Om planerade bemötanden av främlingsfientliga uttryck i gymnasieskolan. (With ‘Violations’

as a Yardstick. Planned Responses to Expressions of Racism in Upper Secondary Schools). Örebro Studies in Education 34, 200 pp.

The aim of this dissertation is to map and analyse planned responses to expressions of racism in upper secondary schools. Three questions are in focus: (1) What courses of action, in response to expressions of racism, are advocated in philosophical texts and equal treatment plans for upper sec- ondary schools? (2) What consequences have these courses of action for the formation of the mission of schools, the responsibility of teachers, and the limits of free speech? (3) What kinds of expressions of racism are these courses of action intended to be a response to? The study takes its point of departure in two theoretical traditions: Pierre-André Taguieff’s categorisa- tions of racism are used to define the problem in the dissertation, while John Dewey’s moral philosophy provides the methodological base.

From an analysis of equal treatment plans four temporal phases are identified. In the first phase, preventive measures, the purpose is to prevent students from developing racism. In phase two, limitations in schools, the dominant course of action is to prohibit violations in schools. The third phase, corrective measures, is concerned with how to handle situations that are contrary to the limitations in schools. The final phase, limitations on schools, relates to when schools are required to transfer responsibility for action to the social services, work environment or police authorities.

The results indicate that the national laws (since 2006) have a strong impact on equal treatment plans, and that ‘non-violation’ becomes a domi- nant moral principle that displaces or subsumes other views of morality.

How the non-violation principle is applied also affects the space for politi- cal conversations on topics that can be hurtful. Finally, the analysis indi- cates that equal treatment plans are mainly concerned with expressions of racism among students, and pay little attention to expressions of racism that occur in the organization of schools. The plans thus describe schools as a force for good that seeks to combat (potential) racism among students.

Keywords: moral education, upper secondary school, equal treatment, Taguieff, Dewey, philosophy of education, xenophobia, racism, violation.

Emma Arneback. Department of Education, Örebro University, SE-70182

Örebro, Sweden. emma.arneback@oru.se

(6)

(7)

(8)

(9)

(10)

(11)

(12)

(13)

(14)

(15)

(16)

(17)

(18)

(19)

(20)

(21)

(22)

(23)

(24)

24 I EMMAARNEBACK Med kränkningen som måttstock

- Vilka olika handlingsinriktningar förespråkas, i filosofiska texter och likabehandlingsplaner från gymnasieskolor, vid bemötandet av främlingsfientliga uttryck i skolan?

- Vilka konsekvenser får handlingsinriktningarna för formeringen av skolans uppdrag, lärarnas ansvar och yttrandefrihetens gränsland?

- Vilka subjekt (vem och/eller vad) riktas handlingsinriktningarna i likabehandlingsplanerna gentemot?

Den inledande forskningsfrågan bidrar till att kartlägga olika handlingsin- riktningar i filosofiska texter och likabehandlingsplaner. Den andra forsk- ningsfrågan bidrar till att undersöka vilka formerande konsekvenser som följer med olika handlingsinriktningar. Därigenom blir det möjligt att ana- lysera hur likabehandlingsplanerna formerar skolan som moraliskt och politiskt rum. Den avslutande forskningsfrågan undersöker vilka subjekt som handlingsinriktningarna i likabehandlingsplanerna riktas gentemot, och det blir därmed möjligt att analysera vilka former av främlingsfientlighet som planerna avser att bemöta.

1.4 Avhandlingens disposition

Avhandlingen disponeras i fyra delar. Den första delen, Avhandlingens inramning, består av ytterligare två kapitel som redogör för de teoretiska utgångspunkterna: Kapitel 2 definierar och motiverar avhandlingens pro- blem utifrån Taguieffs forskning, varefter studier om förekomster av ex- kluderande och exploaterande främlingsfientlighet i den svenska skolan lyfts fram. Kapitel 3 redogör för avhandlingens metodologiska ansats som baseras på Deweys moralfilosofiska verk.

I del två, Filosofiska handlingsinriktningar, analyseras filosofiska texter i

syfte att lokalisera olika filosofiska handlingsinriktningar som kan relateras

till frågan om bemötandet av främlingsfientliga uttryck i skolan. Avhand-

lingens tredje del, Handlingsinriktningar i likabehandlingsplanerna, utgörs

av ett inledande metodkapitel och fem resultatkapitel: Kapitel 5 beskriver

urvalet av likabehandlingsplaner och det textanalytiska förfarandet. Kapi-

tel 6 redogör för likabehandlingsplanernas karaktär. Därefter presenteras

likabehandlingsplanernas handlingsinriktningar i fyra faser: Förebyggande

arbete (kapitel 7), gränssättning i skolan (kapitel 8), åtgärdande arbete

(kapitel 9) och gränssättning för skolan. I den fjärde och avslutande delen

Betraktelser (kapitel 11) summeras, diskuteras och fördjupas analysresulta-

ten i enlighet med avhandlingens syfte och forskningsfrågor.

(25)

(26)

(27)

(28)

(29)

(30)

(31)

(32)

(33)

(34)

(35)

(36)

(37)

(38)

(39)

(40)

(41)

(42)

(43)

(44)

(45)

(46)

(47)

(48)

(49)

(50)

(51)

(52)

(53)

(54)

(55)

(56)

(57)

(58)

58 I EMMAARNEBACK Med kränkningen som måttstock

att vi inte kan avstå sökandet efter universella moralprinciper, men vi kan inte heller förneka att vår moraluppfattning påverkas av hur vi lever våra liv. Därför vill Honneth ”försöka att ange den plats som moralen har i samband med det etiska utforskandet av förutsättningarna för ett gott liv”

(Honneth 2003, s 89). Det medför att Honneth inte tror att det är möjligt att kommunikativt komma fram till gemensamma moralprinciper utan snarare att en normativ moralprincip, om erkännandets moral, bör utgöra basen för att möjliggöra för var och en att söka det goda livet. Inspirerad av den unge Hegels tankar om erkännandet diskuterar Honneth hur förvägrat erkännande kan leda till moraliska kränkningar, vilket i sin tur skapar en skadad självrelation. Han särskiljer tre former av moraliska kränkningar och härleder dess orsaker och konsekvenser. De uppstår inter- subjektivt mellan människor och kan beskrivas på följande sätt:

• Människor som utsätts för fysiska moraliska kränkningar (som misshandel och våldtäkt) får en skadad tilltro till betydelsen av de egna behoven.

• Människor som utsätts för moraliska kränkningar av tillräcklighet (som bedrägeri och svek) får en skadad självaktning då tilltron till den egna omdömesförmågan minskar.

• Människor som utsätts för moraliska kränkningar av egenvärde (som förödmjukelse och bristande respekt) får en skadad tilltro till den egna betydelsen i en social gemenskap (i exempelvis en skola).

Moraliska kränkningar är förödande för personlig utveckling och i strävan efter att skapa förutsättningar för att söka det goda livet menar Honneth att vi måste arbeta för att i så hög grad som möjligt erkänna varandra. I den strävan behöver vi söka efter kriterier för moraliskt erkännande och applicera dem i vårt vardagliga agerande. Honneth formulerar tre former av moraliskt erkännande som responderar på de tidigare presenterade kränkningarna:

• Omsorg: Erkännandet av den andres behov och önskningar.

• Moralisk respekt: Erkännandet av den andres tillräcklighet.

• Solidaritet: Erkännandet av den andres värde i en gemenskap.

Förhållandet mellan moraliska erkännanden och moraliska kränkningar är

i praktiken inte enkelt och harmoniskt, utan det råder ett ständigt spän-

ningsförhållande dem emellan. Det är ingen enkel rebus som går att lösa.

(59)

EMMAARNEBACK Med kränkningen som måttstock I 59

Honneth menar att mellanmänskliga relationer skapar asymmetriska spän- ningar som ger olika förutsättningar vid val av handlingar. Relationen mellan vänner, älskande, föräldrar/barn och lärare/elev bygger på olika premisser för omsorg. Omsorgsansvaret som en förälder har för sitt barn, skiljer sig från det omsorgsansvar som finns mellan lärare och elever. När det gäller moralisk respekt och solidaritet finns dock en ömsesidig förplik- telse i alla mellanmänskliga relationer. I ansvaret för att erkänna andra kan det dock uppstå motstridiga intressen, exempelvis om olika sociala relatio- ner manar till olika former av handlingar samtidigt. Eller då en handling kan ge olika konsekvenser för olika individer – exempelvis om erkännandet av någon leder till kränkning av någon annan. Om det uppstår konflikter måste vi därför besluta oss för vad som ska ges företräde utifrån de mora- liska kränkningar olika val medför.

Hur kan då Honneths teorier hjälpa oss att förstå och förhålla oss till en skolkontext? Denna fråga har diskuterats av Larsson (2007) som använder sig av Honneths teori om erkännandets moral för att undersöka samtal, klassrumsklimat och elevers delaktighet i samhällsundervisningen. Det em- piriska materialet består av gruppintervjuer med lärare och elever samt elevenkäter. Larsson finner i sin analys flera tillfällen där elever upplever att deras egenvärde har kränkts då de blivit osynliggjorda eller häcklade.

Det finns också situationer där elevers tillräcklighet blivit kränkt då de upplever att deras åsikter inte respekteras på samma sätt som andra ele- vers. När det gäller frågan om tillräcklighet frågar sig Larsson vad det kan medföra för lärares agerande vid bemötandet av främlingsfientliga uttryck i skolan. Kan en elev som upplever att hon/han inte får rätten att förklara sig i klassrummet, då åsikten bedöms vara främlingsfientlig, vara ett exem- pel på moralisk kränkning av dennes tillräcklighet? Larsson menar att frå- gan är komplex då rätten att få uttala sig i ett sådant fall kan leda till att andra elever blir moraliskt kränkta, det kan också medföra att ”fakta hamnar i skymundan av fördomar” (Larsson 2007, s 157). Därför kan inte svaret på en sådan fråga ges på förhand, utan i varje enskild situation måste det till en individuell bedömning av vilka konsekvenser olika handlingsal- ternativ leder till:

Svårigheter och dilemman av det slag som jag diskuterat här (rasism

och främlingsfientlighet, min anmärkning) utgör en del av det demo-

kratiska systemets paradox och innebär en utmaning för (samhälls-

kunskaps)lärare i skolvardagen och när det gäller skolans demokra-

tiuppdrag. Det finns inte heller några på förhand givna lösningar på

(60)

(61)

(62)

(63)

(64)

(65)

(66)

(67)

(68)

(69)

(70)

(71)

(72)

(73)

(74)

(75)

(76)

(77)

(78)

(79)

(80)

(81)

(82)

(83)

(84)

(85)

(86)

(87)

(88)

(89)

(90)

(91)

(92)

(93)

(94)

(95)

(96)

(97)

(98)

(99)

(100)

(101)

(102)

(103)

(104)

(105)

(106)

(107)

(108)

(109)

(110)

(111)

(112)

(113)

(114)

(115)

(116)

(117)

(118)

(119)

(120)

(121)

(122)

(123)

(124)

(125)

(126)

(127)

(128)

(129)

(130)

(131)

(132)

(133)

(134)

(135)

(136)

(137)

(138)

(139)

(140)

(141)

(142)

(143)

(144)

(145)

(146)

(147)

(148)

(149)

(150)

(151)

(152)

(153)

(154)

(155)

(156)

(157)

(158)

(159)

(160)

(161)

(162)

(163)

(164)

(165)

(166)

(167)

(168)

(169)

(170)

(171)

Summary

(172)

(173)

(174)

(175)

Figure 1: Courses of action in response to expressions of racism in schools

(176)

(177)

(178)

(179)

(180)

(181)

(182)

(183)

(184)

(185)

(186)

(187)

(188)

(189)

(190)

(191)

(192)

(193)

(194)

(195)

(196)

(197)

(198)

(199)

(200)