2
© Uppsala universitetsbibliotek
Redaktörer: Helena Backman och Johan Sjöberg Fotografer: Magnus Hjalmarsson och Lina Nääs
Grafisk formgivning: Camilla Eriksson och Petra Wåhlin Massali Papper: Munken Pure
Typsnitt: Berling och Gill Sans ISSN 0502-7462
ISBN 978-91-506-2830-2
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-411023 Tryckt i Sverige av Danagård LiTHO AB, Ödeshög 2020
UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK
400
ÅR
JUBILEUMSUTSTÄLLNING
UPPSALA UNIVERSITY LIBRARY
400
YEARS
4
Förord
Uppsala universitetsbibliotek grundades av Gustav II Adolf genom två resolutioner åren 1620 och 1621.
Vad hände samtidigt i världen? Trettioåriga kriget hade brutit ut i Eu-ropa, ett krig som fick långtgående betydelse för Sverige. I maj 1620 be-skrev en fascinerad resenär en karusell i Philippopolis i dagens Bulgarien. På hösten samma år steg pilgrimsfäderna ombord på skeppet Mayflower för att bosätta sig i New England. Det blev en resa som har fått stark symbolisk betydelse och förknippas med oberoende, demokratisk vilja och religionsfrihet, men också med den tidiga kolonialismen. Världen var i förändring.
Kungens order att grunda ett bibliotek vid Sveriges enda universitet vi-lade inte på föreställningar om forskningens frihet. Istället var det ett sätt att bygga en statskontrollerad vetenskaplig infrastruktur som skulle tjäna rikets utveckling. Kungen behövde lojala och välutbildade präster och ämbetsmän för sin växande stormakt. Inte minst krigsbyten från Europa bidrog till att bygga upp universitetsbibliotekets samlingar.
Men med tiden blev biblioteket ett frihetsinstrument. Medan Carolina Rediviva uppfördes satt Erik Gustaf Geijer i sitt hem invid byggplatsen och skrev epokgörande historiska verk som öppnade för den svenska libe-ralismen. Utan ett bra bibliotek hade det inte kunnat göras.
Det senaste halvseklet har inneburit enorma digitala språng. Kata- logerna, själva de vetenskapliga texterna och forskarnas data görs idag omedelbart åtkomliga över hela världen. Fortfarande är det biblioteken
som sköter trossar och tåg i den vetenskapliga informationshanteringen, och deras uppgift som fysiska platser för högre studier och forskning fort-sätter att vara viktig. När detta skrivs drar covid-19-pandemin fram över världen. De aktuella begreppen är distansundervisning, hemarbete, fysiskt avstånd mellan människor. Krisen har gjort att bibliotekens digitala ka-pacitet utnyttjas bättre än någonsin. Samtidigt har behovet av platser för mänskliga möten och arbete i goda fysiska miljöer blivit oerhört tydligt.
Vad Uppsala universitetsbibliotek är om 400 år går inte att föreställa sig. Redan en blick 40 år fram i tiden är svindlande. Den digitala utveck-lingen tilltar exponentiellt och allt kan göras omedelbart tillgängligt för alla. I varje fall om det finns politisk vilja. Samtidigt kommer ett bibliotek som det vid Uppsala universitet – vilket i århundranden samlat unika och värdefulla böcker, handskrifter, bilder och kartor – att förbli en plats för förundrade möten med historisk kunskap på papper och pergament.
Ett stort och gammalt universitetsbibliotek är som en stjärnkryssare, på väg mot fjärran och outforskade galaxer. För sitt uppdrag har skep-pet moderna avsöknings- och informationsinsamlingssystem, skötta från bryggan av en kompetent besättning som ständigt spejar mot fjärran mål.
Och i lastrummet finns hela mänsklighetens minne. Uppsala 11 maj 2020
Lars Burman Överbibliotekarie
6
Preface
Uppsala University Library was established by Gustav II Adolf through two resolutions in the years 1620 and 1621.
What was happening at the time in the world? The Thirty Years War had broken out in Europe, a war that would have far-reaching conse-quences for Sweden. In May 1620 a traveller described seeing a carousel in Philippopolis in today’s Bulgaria. In the autumn of the same year, the Pilgrims set sail on the Mayflower to settle in New England. It became a trip full of symbolism and closely associated with independence, demo-cratic ambitions and religious freedom but also of early colonialism. The world was changing.
The king’s order to establish a library at Sweden’s only university was hardly grounded in ideas of academic freedom. Instead, it was a way to build a state-controlled scientific infrastructure that would serve the kingdom’s development. The king needed loyal and well-educated minis-ters and civil servants for his growing empire. Spoils of war from Europe contributed significantly to building up Uppsala University Library’s col-lections.
But as time went on, the library became an instrument of freedom. While Carolina Rediviva was being built, Erik Gustaf Geijer was in his home by the building site and writing the epoch-making historical work that opened the door to Swedish Liberalism. Without a good library, this would not have been possible.
The last 50 years have seen enormous digital advances. The catalogues, the actual scientific texts and the researchers’ data are immediately made available around the world. Libraries are still the workhorse of scholarly
information management, and their mission as physical places for higher studies and research continues to be important. As this is being written, the COVID-19 pandemic is sweeping the world. Phrases de jour include ‘distance education’, ‘working from home’, and ‘social distancing’. The crisis has resulted in more extensive use of the library’s digital resources. At the same time, the need for places where people can meet and work with good physical settings is abundantly clear.
What Uppsala University Library will be in 400 years is impossible to imagine. Just trying to look 40 years ahead can make your head spin. Digital developments are accelerating exponentially, and everything can be made immediately available for everyone. At least if there is a polit-ical will to make it happen. At the same time, a library like the one at Uppsala University, which has collected unique and valuable books, man-uscripts, pictures and maps for centuries, will continue to be a place for wonderous meetings with historic knowledge on paper and parchment.
A large and old university library is like a star cruiser, on its way into unknown and unexplored galaxies. To accomplish its mission, the cruiser is equipped with modern search and information collection systems, with a skilled crew constantly scanning the cosmos for new discoveries.
And in its cargo hold, it has all of humanity’s memories. Uppsala, 11 May 2020
Lars Burman Library Director
8
DONATIONER
Universitetsbiblioteket grundades i början av 1620-talet genom kungliga beslut som innebar ett årligt anslag och en donation av böcker och hand-skrifter, till stor del bestående av rester från medeltida svenska kloster-bibliotek. Det ägde rum i ett skede då det svenska utbildningsväsendet byggdes ut. De första gymnasierna upprättades och Uppsala universitet gynnades särskilt av statsmakten. Under 1600-talet expanderade den centrala och lokala förvaltningen i Sverige, och i takt med det växte ock-så behovet av utbildade ämbetsmän. Universitetet rustades för att möta detta behov, liksom för att förse den lutherska statskyrkan med präster och för att skänka glans åt den gryende stormakten.Biblioteket har under flera hundra år samarbetat med enskilda dona-torer, och samlingarnas handskrifter, tryckta böcker, kartor och bilder har till stora delar tillförts biblioteket genom gåvor.
DONATIONS
Uppsala University Library was founded in the early 1620s by royal de-crees that bequeathed an annual grant and a donation of books and manu- scripts, largely consisting of what was left from Swedish abbey libraries from the Middle Ages. This took place in a period when the Swedish education system was expanding. The first gymnasia (secondary schools) had been established and Uppsala University was particularly favoured by the State. During the 17th century, central and local administration expanded in Sweden, and as it grew, the need for educated civil servants also grew. The University was equipped to meet this need, as well as to provide the Lutheran state church with ministers and to reflect the glory of the emerging superpower.
For hundreds of years, the University has worked with individual do-nators, and the collections’ manuscripts, printed books, maps and pic-tures have largely come to the library through donations.
Biblioteket grundas
Som en av punkterna i Gustav II Adolfs förordning från den 7 juli 1621 slås det fast att ett universitetsbibliotek skall upprättas och att kungen till det nya biblioteket skänker den samling med böcker ”som wij hafwe her i clostredh stående”. Med biblioteket följde också ett anslag om 300 daler samt uppmaningar att bland professorerna utse en bibliotekarie och att bygga ett ”stoort skiönt rum” åt samlingarna. Ett nästan orda-grant beslut hade meddelats universitetet redan 1620, dock utan någon egentlig effekt.
Establishing the library
Gustav II Adolf’s decree from 7 July 1621 states that a university li-brary is to be established and that the king donates to the new lili-brary a collection of books. The library was also given a grant of 300 daler and the professors were encouraged to appoint a librarian and build a “large, beautiful room” for the collections. The University had received a nearly identically phrased decree in 1620, but nothing had come of it.
Ur de första donationerna – Vadstena klosterbibliotek
I Gustav II Adolfs donation ingick dels böcker som konfiskerats av kro-nan från privatpersoner i onåd, dels boksamlingar från svenska kloster och kyrkor. Bland dessa kom ett antal handskrifter och tryckta böcker från Birgittinernas kloster i Vadstena, varav ett par syns på bilden.
År 1718 inköptes till biblioteket även Vadstenadiariet, Diarium
Vas-tenense, med notiser om livet i klostret och dess omvärld från 1300-talet
till mitten av 1500-talet. Diariet har utgivits flera gånger sedan dess och flitigt använts av forskare.
From the first donations – Vadstena Abbey library
Gustav II Adolf’s donation included books confiscated by the crown from private individuals who had come into disfavour and book collec-tions from Swedish abbeys and churches. This included a number of manuscripts and printed books from the Bridgettine Order in Vadstena, as seen in the picture.
In 1718, the library also purchased the Vadstena Diary, which re-cords life in the abbey and its surroundings from the 14th century to the mid 16th century. The diary has been published many times since then and is often used by researchers.
Ur de första donationerna – böcker från Jesuitkollegiet i Riga
Svenska arméer plundrade systematiskt bibliotek på kontinenten under 1600-talets många krig. Det kan verka stötande för oss, men var praxis då, och i enlighet med den tidens folkrätt. Under Gustav II Adolfs ledning belägrades och intogs Riga 1621 under Andra polska kriget (1600–1629). Jesuitkollegiets bibliotek där konfiskerades och fördes till Stockholm, för att skänkas vidare till det då nygrundade Uppsala universitetsbibliotek som en del av uppbyggnaden av dess samlingar. Bland dessa böcker fanns inte bara katolska skrifter, utan även verk inom en mängd olika vetenskaper och texter av antika författare. Många av böckerna från Riga är inbundna i återanvända handskriftsfragment av äldre texter. Förutom från Riga har biblioteket även som donationer fått ta emot böcker från beslagtagna bibli-otek i Braniewo, Frombork, Prag, Poznań, Mainz, Würzburg och flera andra orter i Centraleuropa.
From the first donations – books from the Jesuit College in Riga
Swedish armies systematically plundered libraries on the continent during the 17th century’s many wars. It may seem offensive to us, but it was com-mon practice at the time and in accordance with the era’s law of war. During Gustav II Adolf’s reign, Riga was besieged and captured in 1621 during the Polish–Swedish War (1600–1629). The Jesuit College Library was confis-cated and taken to Stockholm, and then sent on to the recently established Uppsala University Library, as a contribution to the growing collections. These books included not only Catholic works but also works within many different sciences and texts by authors from antiquity. Many of the books from Riga are bound in reused manuscript fragments from older texts. In addition to the books from Riga, the library also has received donations with books from confiscated libraries in Braniewo, Frombork, Prague, Poznań, Mainz, Würzburg and several other cities in Central Europe.
Orientalisk och kyrkslavisk litteratur
Universitetsbiblioteket har genom flera gåvor fått en mängd tidiga verk på kyrkslaviska och orientaliska språk i handskrift och tryck. En del av dessa skrifter har skänkts av orientalisten och språkforskaren Johan Gabriel Sparwenfeld (1655–1727), som under sina resor i Europa och Nordafrika köpte och samlade böcker på olika språk. En handskrift med arabiska dikter och texter av Ibn Nubātah präntad år 1404 är inköpt i Madrid, och en bok innehållande de fyra evangelierna på kyrkslaviska med en korsfästelsescen målad på pärmen är sannolikt inköpt under Sparwenfelds tid i Moskva.
Oriental and Church Slavonic literature
Through a large number of gifts, Uppsala University Library has re-ceived many early handwritten and printed texts in Church Slavonic and oriental languages. Some of these texts were given by oriental schol-ar and linguist Johan Gabriel Spschol-arwenfeld (1655–1727), who purchased and collected books in many languages during his travels in Europe and Northern Africa. One manuscript with Arabic poems and texts by Ibn Nubātah was written in 1404 and purchased in Madrid, and one book, that contains the four gospels in Church Slavonic with a crucifixion scene painted on the cover, was likely purchased during Sparwenfeld’s time in Moscow.
Gustavianska samlingen
Gustav III (1746–1792) var under sin tid som kronprins kansler för Uppsala versitet. Också efter sitt trontillträde 1771 visade Gustav stort intresse för uni-versitetet och han besökte regelbundet Uppsala. Kungen följde föreläsningar och disputationer, och han tycks ha varit särskilt engagerad i universitetsbibliotekets verksamhet.
År 1788, inför sin avresa till kriget mot Ryssland, samlade Gustav III ihop sina brev, manuskript och mycket annat. Alltsammans testamenterades till Uppsala uni-versitetsbibliotek, ”ifall under det Krig som nu synes hota Riket jag gick den väg Gustaf Adolph och Carl XII gåt, eller med döden afginge”. I testamentet fanns ett förbehåll, nämligen att samlingen skulle hållas förseglad och inte fick öppnas förrän femtio år efter kungens död.
Gustav III mördades 1792, och strax därpå hämtades kungens efterlämnade pap-per till Uppsala. Öppnandet ägde rum på hans dödsdag den 29 mars 1842 i närvaro av Aftonbladets och andra tidningars utsända och tilldrog sig stor uppmärksamhet.
Förutom Gustavs egenhändiga skrifter innehåller Gustavianska samlingen bland annat ca 10 000 brev från regenter, kulturpersonligheter och diplomater i hela Eu-ropa. Den är idag av oskattbart värde för såväl den svenska som den internationella 1700-talsforskningen.
The Gustavian collection
In 1788, prior to leaving for war in Russia, Gustav III (1746–1792) gathered to-gether his letters, manuscripts and many other documents. Everything was beque- athed in a will to Uppsala University Library, in case of his death. The will had a reservation that the collection was to remain sealed and not be opened until 50 years after his decease.
Gustav III was assassinated in 1792, and soon thereafter his papers were brought to Uppsala. In addition to Gustav’s own writings, the Gustavian collection includes about 10,000 letters from sovereigns, leading cultural figures and diplomats from throughout Europe.
En musikdonation av dignitet
Universitetsbiblioteket har en mängd musikalier från medeltiden och framåt, i handskrift och tryck. I utställningen visar vi ett urval ur en samling donerad av diplomaten och musikälskaren Fredrik Samuel Silverstolpe (1769–1851). Samlingen innehåller en stor mängd musik av hans lärare, hovkapellmästaren i Stockholm Joseph Martin Kraus (1756–1792), ”den svenske Mozart” kallad. Donationen innehåller även andra musikalier samt Silverstolpes egna anteckningar från sina resor och sin tid som diplomat i Wien och Sankt Petersburg. I Wien träffade han Mozarts änka Konstanze, som skänkte honom de originalnoter av Mozart vilka kan ses på annan plats i utställningssalen.
Musiksamlingarna används inte bara i forskning utan ofta även som underlag för konserter och musikinspelningar i Sverige och utlandet.
A music donation of dignity
Uppsala University Library has many musical scores from the Middle Ages and forward, both handwritten and printed. In the exhibition, we see a selection of a collection donated by the diplomate and music lover Fredrik Samuel Silverstolpe (1769–1851). The collection contains a significant number of works by his teacher and the royal conductor in Stockholm Joseph Martin Kraus (1756–1792), also known as “the Swedish Mozart”. The donation also contains other musical scores and Silverstolpe’s own notes from his travels and his time as a diplomat in Vienna and Saint Petersburg. In Vienna, he met Mozart’s widow Kon-stanze, who gave him the original notes by Mozart, which can be viewed in another part of the exhibition hall.
The music collection is used not only for research but often for con-certs and musical recordings in Sweden and abroad.
Personarkiven
En betydande del av Uppsala universitetsbiblioteks omfattande hand-skriftssamlingar utgörs av personarkiv, alltså arkiv efter enskilda personer. Den största gruppen bland dessa är arkiv efter universitetets professorer och andra forskare, sammanlagt flera hundra. Erik Gustaf Geijer (1783– 1847) var en tongivande kulturpersonlighet och professor i historia. Hans brev och manuskript har i omgångar kommit till biblioteket. Sociologen och universitetets mångårige rektor Torgny T. Segerstedts (1908–1999) efterlämnade papper skänktes till biblioteket 2019. Till de Uppsalaprofes-sorer som rönt stor uppmärksamhet på senare år hör idé- och lärdomshis-torikern Karin Johannisson (1944–2016). Hennes arkiv skänktes till bib-lioteket 2018.
Det finns också mängder med arkiv efter författare, präster, tonsätta-re, konstnärer och andra kulturpersonligheter. Ett exempel är författaren Karin Boyes (1900–1941) arkiv.
Archives of individuals
A considerable part of Uppsala University Library’s extensive manuscript collections consists of archives from individuals. The largest group of these are archives from the University’s professors and other researchers and total several hundreds. Erik Gustaf Geijer (1783–1847) was an intel-lectual and a professor of history. His letters and manuscripts came into the library’s possession in parts and pieces over time. Torgny T. Segerstedt (1908–1999) was a sociologist and served for many years as vice-chancel-lor of the University. His papers were bequeathed to the library in 2019. Historian of science and ideas Karin Johannisson (1944–2016) is among the well-known Uppsala professors in more recent years. Her archive was donated to the library in 2018.
There are also many archives that belonged to authors, ministers, com-posers, artists and other leading cultural figures. This includes author
Fotografier från Uppsala
I universitetsbibliotekets bildsamlingar finns en stor mängd fotografier, vilka har kommit till biblioteket på olika vägar. Det kan röra sig om såväl hela samlingar som om enstaka fotografier.
Emma Schenson (1827–1913) var verksam som fotograf i Uppsala. På 1860-talet öppnade hon egen ateljé vid kvarnfallet på Östra Ågatan. Förutom studiofoton har hon även fotograferat vyer i Uppsala. Då kyrk-tornen på domkyrkan byggdes om år 1889 dokumenterade Schenson arbetets gång.
I samlingarna finns även bilder av andra Uppsalafotografer, däribland Heinrich Osti (1826–1914), Ellen Claeson (1877–1961) och Gunnar Sundgren (1901–1970).
Photographs from Uppsala
Uppsala University Library’s picture collections have a large number of photographs, which have come into the library’s possession in various ways. These can be both complete collections and individual photo-graphs.
Emma Schenson (1827–1913) worked as a photographer in Uppsala. In the 1860s, she opened her own studio at Kvarnfallet on Östra Åga-tan. In addition to studio photography, she also photographed views in Uppsala. Schenson documented the reconstruction of the Uppsala Cathedral towers in 1889.
The collections also have photographs by other Uppsala photogra-phers, including Heinrich Osti (1826–1914), Ellen Claeson (1877– 1961) and Gunnar Sundgren (1901–1970).
Den första större kartdonationen
Från 1600-talet och framåt har universitetsbibliotekets kartsamling ut-ökats genom pliktleveranser, inköp och gåvor. Biblioteket erhöll en stor mängd kartor år 1812 med den Gyllenborgska donationen, ur vilken kartan över Nyköping är hämtad. Enligt greven och kommersrådet Carl David Gyllenborgs (1734–1811) vilja skänktes hans samling om ca 5000 kartor, ritningar och vyer till biblioteket efter hans död. I samlingen finns ca 400 handritade kartor, varav ett 80-tal är ritade av Gyllenborg själv efter förlaga.
Kartan över Nyköping är kopierad av Gyllenborg efter ett original av lantmätaren Anders Andersson 1669. Cirkeln visar den fredsmilsgräns som infördes kring kronans slott och kungsgårdar i samband med Karl X Gustavs reduktion 1655. Inom detta område skulle all jord som tidigare donerats bort nu dras tillbaka till kronan.
The first major map donation
From the 17th century, the university library’s map collection grew through legal deposits, purchases and gifts. The library received a large number of maps in 1812 with the Gyllenborg donation, from which the map of Nyköping is taken. In accordance with the wishes of the count and business director Carl David Gyllenborg (1734–1811), his collection of about 5000 maps, drawings and views were donated to the library af-ter his death. The collection has about 400 hand drawn maps, of which around 80 are drawn by Gyllenborg himself, copied from originals.
The map of Nyköping was copied by Gyllenborg from a 1669 original by surveyor Anders Andersson. The circle shows the protected mile bor-der established around the crown’s castles and crown lands in connection with Charles X Gustav’s reduction in 1655. Within this area, all land that was previously donated to others was reclaimed by the crown.
28
KÖP, PLIKTLEVERANSER OCH BYTEN
Biblioteket tilldelades redan från början pengar till inköp. Sedan det svenska trycket började komma in som pliktleveranser, har biblioteket i första hand kunnat lägga sina resurser på utländsk litteratur.
År 1661 infördes lagen om pliktleveranser. Denna beordrade alla tryckerier i Sverige att skicka in exemplar av varje tryckt skrift till Riks-arkivet och Kungliga biblioteket. Genom kungliga resolutioner 1692 och 1698 hade även universiteten i Uppsala och Lund fått rätt till att ta del av pliktexemplar. En resolution är dock bara en kraftig rekommendation. Både lagen och resolutionerna efterlevdes till en början dåligt. Först vid mitten av 1700-talet började pliktleveranserna fungera på allvar, och Uppsala universitetsbibliotek har därefter fått in hela det svenska tryck-et. Det dröjde dock ända till 1866 innan en ny pliktleveranslag verkligen fastslog att pliktleveranserna skulle skickas till Kungliga biblioteket samt Uppsala och Lunds universitet.
Bytesverksamhet mellan akademier och universitet började i mindre skala redan i slutet av 1600-talet. Med tiden byggde Uppsala universi-tetsbibliotek upp ett internationellt nätverk och kunde därmed skicka de avhandlingar och böcker som utgavs vid universitetet till institutioner i andra länder, och i utbyte få deras publikationer. Denna bytesverk-samhet var en stor och viktig förvärvskälla av vetenskaplig litteratur för biblioteket ända in på det sena 1900-talet.
PURCHASES, LEGAL DEPOSITS
AND EXCHANGES
From its inception, the library was allocated funds for purchases. Once Swedish publications began streaming in as legal deposit, the library was able to focus its resources primarily on foreign books.
In 1661, the Legal Deposit Act was passed. This ordered all prin-ting companies in Sweden to submit copies of every printed document to the Swedish National Archives and the National Library of Sweden. By royal resolutions in 1692 and 1698, the universities in Uppsala and Lund were also given the right to receive legal deposits. A resolution, however, is only a strong recommendation. Both the act and the reso-lutions were badly followed initially. It was first in the mid 18th century that the legal deposits requirement began to function in earnest, and from that point Uppsala University Library has received copies of all Swedish publications. It was not until 1866, however, that a new legal deposit act mandated that legal deposits be sent to the National Library and Uppsala and Lund universities.
Exchanges between academies and universities began on a small scale at the end of the 17th century. Over time, Uppsala University Library built up an international network, where it would send copies of disser-tations and books published by the University to institutions in other countries and it would receive their publications in exchange. Exchanges like this were a significant and important way of acquiring scholarly works for the library well into the late 20th century.
Tidiga inköp av litteratur till universitetet
De stora donationer som bildade grunden för samlingarna innehöll en hel del katolsk litteratur. Biblioteket behövde därför förvärva samtida protestantisk litteratur som skulle användas för studier på universite-tet. Ett exempel på ett sådant lutherskt verk är Compendium doctrinae
coelestis av den tyske teologen Matthias Hafenreffer (1561–1619). År
1620 och 1621 skrevs flera avhandlingar vid Uppsala universitet om just Hafenreffers teologi. Detta understryker sambandet mellan bibliotekets bestånd och forskningens innehåll. Verk av Hafenreffer fortsatte sedan att användas som läroböcker vid universitet och läroverk i Sverige in på 1700-talet.
Early purchases of texts for the University
The large donations that provided the foundation for the collections contained a large number of Catholic texts. For that reason, the library needed to acquire contemporary Protestant texts that could be used for study at the University. An example of such a Protestant work is
Compendium doctrinae coelestis by the German theologian Matthias
Hafenreffer (1561–1619). In 1620 and 1621, several dissertations were written at Uppsala University about Hafenreffer’s theology. This high-lights the connection between the library’s holdings and the research that was conducted. Works by Hafenreffer continued to be used as course texts at universities and in secondary schools in Sweden into the 18th century.
Palmskiöldska samlingen
Under hela sitt liv samlade Elias Palmskiöld (1667–1719) trycksaker, bil-der samt anteckningar och avskrifter ur arkiv rörande Sveriges historia och topografi. Palmskiöld arbetade bland annat i Riksarkivet, och tack vare honom har vi idag avskrifter av åtskilliga handlingar som brann upp med Stockholms slott 1697. En av dem som hjälpte Palmskiöld att bygga upp samlingen var Uppsala universitets (över-)bibliotekarie Erik Benzelius, som förstod hur värdefull den var. År 1724 köpte universite-tet samlingen av Palmskiölds änka, men det skulle dröja tjugo år innan arbetet med att ordna den inleddes på allvar, och ytterligare ett fyrtio-tal innan arbetet var färdigt. I slutet av 1780-fyrtio-talet var samlingen ord-nad, förtecknad och inbunden i ca 500 karaktäristiska band med ryggar av pergament. På bilden ses Oden, Tor och de övriga nordiska gudarna, akvarell av P. Rudebeck ur Palmskiöldska samlingen.
The Palmskiöld Collection
Throughout his life, Elias Palmskiöld (1667–1719) collected publica-tions, pictures, notes and copies from archives dealing with Sweden’s history and topography. Palmskiöld worked at the Swedish National Ar-chives and, thanks to him, today we have copies of many documents that were lost in the Stockholm Palace fire in 1697. Palmskiöld was aided in his collecting by Uppsala University’s Library Director Erik Benzelius, who understood how valuable the collection was. In 1724, the University purchased the collection from Palmskiöld’s widow, but it would take 20 years before the work of organising the collection began in earnest, and another 40 years before it was completed. At the end of the 1780s, the collection was organised, catalogued, and bound in about 500 character-istic volumes with spines of parchment. The picture shows Oden, Tor and other norse gods, watercolour by P. Rudebeck from the Palmskiöld
Det tidigaste svenska trycket
Eftersom pliktleveranslagen och efterföljande resolutioner efterlevdes dåligt in till mitten av 1700-talet, saknades länge många av de allra älds-ta svenska trycken på universitetsbiblioteket. Flera av dessa luckor täpp-tes dock till då kronprins Gustav skänkte den så kallade Cronstedtska samlingen till Uppsala universitet 1767. Jacob Cronstedt af Fullerö (1668–1751) hade samlat tidiga och rara böcker och handskrifter för-fattade av svenskar eller som handlade om svensk historia. Cronstedt lät binda in sina böcker i de enhetliga, bruna skinnband som fortfarande utmärker samlingen. I denna samling finns en del tidiga svenska tryck som inte finns på något annat offentligt bibliotek i Sverige.
The earliest Swedish publications
Since the Legal Deposit Act and subsequent resolutions were poorly followed until the mid 18th century, many of the earliest Swedish publications were long missing from Uppsala University Library. Sev-eral of these gaps in material were filled when Crown Prince Gustav donated the Cronstedt Collection to Uppsala University in 1767. Jacob Cronstedt af Fullerö (1668–1751) had collected early and rare books and manuscripts by Swedes or that dealt with Swedish history. Cron-stedt had his books bound in standardised brown leather volumes that still characterise the collection. This collection has some early Swedish publications that are not found in any other public library in Sweden.
En av de första mottagna pliktleveranserna
Bland de första på biblioteket bevarade tryckleveranslistorna finns den-na förteckning över inlämden-nade tryck av dåvarande akademiboktryck-aren Henrik Keyser i Uppsala år 1692. Enligt denna levererades några tryckta böcker, ett stort antal akademiska avhandlingar och ännu fler så kallade personverser, det vill säga verser till personer skrivna vid särskil-da tillfällen såsom bröllop och begravningar. Två av de i listan upptagna skrifterna är professorn i matematik Anders Spoles Computus
ecclesi-astius, samt avhandlingen De ingenio humano, framlagd av studenten
Johannes Olai Gene under professorn i logik och poesi Petrus Lagerlöf.
Early deliveries of legal deposits
One of the earliest preserved delivery lists of printed deposited mate-rial was submitted by the then academy book printer Henrik Keyser in Uppsala in 1692. The list indicates that he delivered some printed books, a large number of academic dissertations and even more occa-sional poetry, that is to say verses to individuals written for special oc-casions, such as for weddings or funerals. Two of the listed works were
Computus ecclesiastius by Anders Spole, professor of mathematics, and
the dissertation De ingenio humano by Johannes Olai Gene, under the professor of logic and poetry, Petrus Lagerlöf.
Stort, smått och gott…
Sedan 1700-talets mitt har pliktexemplaren kommit in som de ska från Sveriges tryckerier och utgivare. Universitetsbiblioteket har genom pliktleveranserna inte bara fått böcker och tidskrifter inom skönlittera-tur och vetenskap, utan också landets samlade tryckproduktion i form av reklamblad och småtryck. Detta har fyllt biblioteket med ett rikt svenskt material.
Almanackor i små format, tecknade serier och skuggteater för barn är exempel på sådant som inkommit som pliktexemplar. Om ingen ännu beställt fram materialet, kan det ibland fortfarande ligga paketerat så som det förvarats sedan det kom in till biblioteket.
A bit of everything...
Since the mid 18th century, the system of legal deposits has worked properly, and Sweden’s printing houses and publishers have submitted copies of all printed material. Through legal deposits, Uppsala Univer-sity Library has received not just books, journals and magazines within fiction and science, but also the country’s collected printed production in the form of advertising flyers and ephemera. This has filled the libra-ry with a rich collection of Swedish material.
Small calendars, comics and children’s shadow theatres are examples of what has been delivered through the legal deposit requirement. If no one has requested to see material before, it sometimes is still in the packaging in which it has been kept since its arrival at the library.
Pliktleveranserna nu och i framtiden
På biblioteket sparas det allra mesta som kommer in genom pliktleveranserna, dock sedan tiden runt sekelskiftet 2000 inte längre alla reklamblad, kalendrar och småtryck. Kungliga biblioteket (KB) och universitetsbiblioteket i Lund sparar fortfarande allt svenskt tryck.
År 2012 tillkom en speciell pliktleveranslag som föreskriver att allt svenskt material som publiceras i elektronisk form ska skickas som fil till KB, så kallad e-plikt. KB sparar dessa filer i sitt elektroniska arkiv och gör katalogposter i den nationella biblioteksdatabasen Libris, där materialet är sökbart. Endast material som är fritt tillgängligt (Open Access) och har en länk i katalogposten går att läsa i fulltext via Libris.
Det finns sålunda en hel del material publicerat i elektronisk form som idag alltså inte kommer Uppsala universitetsbiblioteks användare till del. Det betyder att biblioteket inte längre får in alla utgivna svenska publikationer genom plikt-leveranser, såvida de inte tryckts. Hur det blir i framtiden med denna e-plikt är ännu inte utrett.
Legal deposits now and in the future
The library saves the vast majority of what comes in through legal deposits, but since around 2000, it no longer saves all advertising flyers, calendars and ephem-era. However, the National Library of Sweden and the University Library in Lund are still required to keep everything that has been delivered through the legal deposit requirement.
In 2012, a special Legal Deposit Act was added that requires all Swedish mate-rial published in digital form to be sent as a file to the Swedish National Library, known as legal e-deposit. The National Library saves these files in its digital ar-chive and creates catalogue records in the Libris national library database, where the material is searchable. Only material that is freely available (Open Access) and has a link in its catalogue record can be read in full via Libris.
As such, there is quite a bit of material published digitally that is currently not available to Uppsala University Library users. This means the library no longer
Svenska affischer
Genom pliktleveranserna har biblioteket också fått en stor mängd affi-scher. Dessa förvaras i bibliotekets bildsamlingar. Affischer är reklam- eller informationsanslag och utformade för att dra uppmärksamheten till specifika budskap. I efterhand kan de utgöra ett särpräglat och il-lustrativt källmaterial.
Här visas en affisch från 1838 från Cirkus Gautier. Cirkussällskapet lät trycka upp affischer under pågående turné på lokala tryckerier på de orter de passerade, här Lundströms tryckeri i Jönköping, och hade med sig egna trästockar för illustrationer.
Swedish posters
Legal deposits have provided the library with a large number of posters. These are stored in the library’s picture collections. Posters are advertis-ing or information notices and are designed to draw attention to a spe-cific message. After the fact, they can serve as distinct and illustrative source material.
This poster is from 1838 for Circus Gautier. The circus had posters printed for their tour by local printers in the towns they passed through. This one came from Lundström’s printing house in Jönköping. The cir-cus provided its own wood printing blocks for the illustrations.
Universitetets bytesverksamhet
Bytesverksamheten var en betydande del av förvärvet fram till slutet av 1900-talet. Forskning från Uppsala universitet spreds via ett intrikat bytes-system med förgreningar till de mest avlägsna universitet. Biblioteket fick samtidigt ta emot vetenskapliga texter från stora och små universitet från hela världen i mycket stor omfattning.
Exempel på skrifter som skickades ut från Uppsala universitetsbibliotek är matematikern Arne Beurlings avhandling utgiven 1933 samt fysikern Eva von Bahr-Bergius avhandling från 1908. Bahr-Bergius blev sedermera Sve-riges första kvinnliga docent i fysik. Genom bytet inkom avhandlingar som Nobelpristagaren Marie Curies Recherches sur les substances radioactives, 1904, och Stephanie Wolickas Griechische Frauengestalten, 1875. Wolicka blev den första kvinnan i Europa i modern tid att doktorera inom en filosofisk fakultet, detta vid universitetet i Zürich.
The University’s exchange operations
Exchanges with other universities played a significant role in acquisitions un-til the end of the 20th century. Research from Uppsala University was spread through a focused exchange system with branches reaching the most distant universities. At the same time, the library received scholarly texts from large and small universities from around the world in very large numbers.
Examples of publications sent out from Uppsala University Library in-clude the dissertation by mathematician Arne Beurling from 1933 and phys-icist Eva von Bahr-Bergius’s dissertation from 1908. Bahr-Bergius eventually became Sweden’s first female docent (assistant professor) in physics. Ex-changes provided dissertations like Nobel Laureate Marie Curie’s
Recherch-es sur lRecherch-es substancRecherch-es radioactivRecherch-es, 1904, and Stephanie Wolicka’s Griechische Frauengestalten, 1875. Wolicka became the first women in Europe in modern
Universitetets egen utgivning
I början av 1860-talet samordnades universitetets utgivning av veten-skaplig litteratur genom skapandet av Uppsala universitets årsskrift. Hundra år senare ersattes den vid det laget otympliga årsskriften av de så kallade Acta-serierna. Under den gemensamma rubriken Acta
Uni-versitatis Upsaliensis (AUU) utges sedan dess en mängd fristående serier
inom olika ämnen. Idag sköter Uppsala universitetsbibliotek den regul-jära distributionen av Acta-skrifterna samt den löpande utgivningsverk-samheten inom AUU:s tryckta och digitala serier.
The University’s own publications
In the early 1860s, the University’s own publications of scholarly litera-ture were coordinated through the publication of Uppsala University’s yearbooks. One hundred years later, the now cumbersome yearbook was replaced by the Acta series. Since then, many independent series within different subject areas are published under the joint title Acta
Universitatis Upsaliensis (AUU). Today, Uppsala University Library
handles the distribution of the Acta publications and the regular pub-lishing operations within AAU’s printed and digital series.
Tryck och digital åtkomst
En stor del av den vetenskapliga publiceringen sker nu i digital form världen över. Dock är det inte fri och öppen tillgång (Open Access) till alla dessa skrifter. Förvärv av digital litteratur sker idag ofta genom inköp av hela paket med digitalt tillgängliga titlar eller genom abonne-mang på stora databaser med tidskriftsartiklar. Samtidigt behöver fort-farande stora mängder litteratur köpas in i tryckt form.
Genom Uppsala universitetsbibliotek finns år 2020 digital åtkomst till mer än en halv miljon böcker, över 26 000 elektroniska tidskrifter och uppåt 300 databaser. I och med detta har användare idag åtkomst till litteratur – både vad gäller tryck och det digitalt tillgängliga – i en mängd som 1600-talets forskare och studenter inte ens kunde drömma om.
Print and digital access
A significant percentage of scholarly publications around the world are in digital form. However, all publications are not freely available through Open Access. Acquisition of digital texts often occurs through purchase of an entire package of digital access to titles or through sub-scriptions to large databases with journal articles. At the same time, large amounts of texts are still purchased in printed form.
In 2020, Uppsala University Library provides digital access to more than half a million books, over 26,000 electronic journals and close to 300 databases. This provides user access to texts, both printed and digital, in numbers that 17th century researchers and students could not even have dreamed about.
50
BIBLIOTEKSMILJÖER
– FYSISKA OCH DIGITALA RUM
Universitetets bibliotek inhystes från 1627 i undermåliga lokaler i ett litet hus bredvid domkyrkan. Rummen var fuktiga och illaluktande och inte alls lämpade för förvaring av böcker. Inte förrän på 1690-talet flyttades biblioteket till mer ändamålsenliga rum i Gustavianum. Samlingarna väx-te under 1600-talet med krigsbyväx-ten, donationer och inköp, och sedan universitetets kansler Magnus Gabriel De la Gardie avlidit 1686 tillföll kanslerns privatbibliotek, som troligen var landets största, universitets-biblioteket. Detta tillskott till samlingarna blev den direkta anledningen till att nya och bättre bibliotekslokaler iordningställdes i Gustavianum. Där blev biblioteket kvar tills Carolina Rediviva togs i bruk på 1840-talet. Idag tillhandahåller biblioteket såväl digitala som fysiska studie- och fors-karmiljöer, i Carolina Rediviva och på universitetets campusområden.LIBRARY ENVIRONMENTS
– PHYSICAL AND DIGITAL ROOMS
From 1627, the University’s library was housed in badly suited rooms in a building beside Uppsala Cathedral. The rooms were damp and smel-led bad and not at all appropriate for storing books. It was not until the 1690s that the library was moved to better-suited rooms in Gustavia-num. The collections grew during the 17th century with spoils of war, donations and purchases. In 1686, upon the death of the University’s chancellor Magnus Gabriel De la Gardie, his private library, which was likely the largest in the country, went to the University Library. This addition to the collections was the immediate reason for arranging new and better library facilities in Gustavianum. It remained there until Ca-rolina Rediviva was opened in the 1840s. Today, the library provides both digital and physical study and research environments in Carolina Rediviva and at facilities located at the University’s campuses.Gamla bibliotekshuset
Uppsala universitetsbiblioteks äldsta byggnad låg vid domkyrkan. Fram-för allt det nedre planet var drabbat av fukt: ”[B]öckerne äre så ful-le med mögel och oreenligheet, att ingen dem kan till sine titful-ler be-skrifwa”. (Akademiska konsistoriets protokoll den 5 juli 1676.)
Den dagliga verksamheten för universitetets bibliotekarier – ofta äldre professorer – och deras medhjälpare, präglades av problem med böcker som var försvunna och utlånade böcker som inte återlämnades. Försök gjordes därför att begränsa tillträdet till biblioteket, och i 1655 års konstitutioner står, i översättning från latin, att ”den som har släppts in i biblioteket för att titta på det, skall lämna sitt följe av olärda perso-ner utanför”. Studenter fick komma in och läsa böckerna på plats.
The Old Library Building
Uppsala University Library’s oldest building was situated beside Uppsa-la Cathedral. The lower floor, in particuUppsa-lar, suffered from moisture: “The books are so full of mildew and filth that no one can read the titles”. (Academic University Board report 5 July 1676.)
Daily work for the University’s librarians – often older professors – and their assistants was marked by problems with books that had van-ished and lent books that were not returned. Attempts were made to limit access to the library, and rules from 1655 state that “anyone given access to the library to browse shall leave his uneducated associates out-side.” (translated from Latin). Students were allowed to enter to read books on site.
Gustavianum med omgivning
På 1690-talet flyttades universitetsbiblioteket till Gustavianum från det gamla bibliotekshuset, som syns längst till vänster i den nedre bilden. I två stora salar i våningen två trappor upp förblev biblioteket i nästan 150 år. År 1702 drabbades Uppsala av en katastrofal brand, som ödelade tre fjärdedelar av staden. Vice bibliotekarien vid universitetsbiblioteket Johan Eenberg beskrev hur domkyrkan brann alldeles intill num. Gnistor från de fallande domkyrkotornen landade på Gustavia-nums tak, men släcktes av en plötslig regnskur, vilket Eenberg tolkade som ett tecken från ”den nådige Guden”. Regnskuren räddade bibliote-kets äldsta samlingar åt senare tiders studenter och forskare.
Gustavianum and surroundings
In the 1690s, Uppsala University Library moved from the old library building to Gustavianum. The library remained here for 150 years in two large rooms on the second floor. In 1702, Uppsala was devastated by a fire, which destroyed three quarters of the city. The University’s vice librarian, Johan Eenberg, described how Uppsala Cathedral burned next to Gustavianum. Embers from the collapsing cathedral towers fell onto the roof of Gustavianum, but were suddenly extinguished by a rain shower, which he interpreted as a sign from “the merciful God”. The rain shower saved the library’s oldest collections for later genera-tions of students and researchers.
Carolina Rediviva
I slutet av 1700-talet hade universitetsbiblioteket vuxit ur sina lokaler på Gustavianum. En ny biblioteksbyggnad, Carolina Rediviva, stod klar 1841. Huset användes också för festligheter och konserter, men efter att det nya universitetshuset uppförts på 1880-talet kom biblioteket att ta hela Caro-lina-byggnaden i besittning.
Detta tryck visar hur biblioteksvåningen såg ut före 1870. På grund av brandrisken fanns ingen belysning i biblioteket, utan all verksamhet fick ske i dagsljus, vilket givetvis begränsade bibliotekets öppettider.
Bilden avspeglar också att det var män som arbetade och lånade böcker på biblioteket vid denna tid. Först i början av 1870-talet inskrevs den för-sta kvinnliga studenten vid Uppsala universitet, och 1899 började Anna Lamberg (1877–1949) arbeta som e.o. biblioteksamanuens vid universi-tetsbiblioteket. Hon var då den första kvinnan att arbeta vid ett större forskningsbibliotek i Sverige.
Carolina Rediviva
At the end of the 18th century, the University Library had outgrown its facilities in Gustavianum. A new library building, Carolina Rediviva, was completed in 1841.
This print shows what the library floor looked like before 1870. Because of the risk of fire, no lighting was provided in the library. All work had to take place in daylight, which naturally limited library hours.
The picture also reflects the fact that men were the ones that worked and borrowed books at the library at this time. It was first in the early 1870s that the first female students attended Uppsala University, and in 1899 Anna Lamberg (1877–1949) began working as a temporary assistant librarian at the University Library. At the time, she was the first woman to work at a large research library in Sweden.
Universitetsbiblioteket idag
Universitetsbiblioteket är idag digitalt tillgängligt. Service som littera-tursökningar, lån och hjälp kring studier och forskning sker till stor del över nätet. Bibliotekets fysiska lokaler är idag utspridda på universite-tets olika campusområden, det vill säga ute i verksamheten där använ-darna finns, och erbjuder även studie- och forskarplatser. I maj 2020 öppnade den allra nyaste lokalen, Biologibiblioteket, på Evolutionsbio-logiskt centrum (EBC).
Universitetsbiblioteket erbjuder olika typer av flexibla och kreativa rum där studenter och forskare kan arbeta med databearbetning och -analys: Digitala bibliotekslabbet på Ekonomikum, Spektrum på Karin Boye-biblioteket, Ångström Visualisation Lab samt Ångström Maker-
space.
Uppsala University Library today
Today, the University Library is accessible digitally. Services like text searches, loans and help related to studies and research are largely pro-vided online. The library’s physical facilities today are spread out across the University’s different campus areas, meaning they are located where users are, and they also provide study and researcher spaces. In May 2020, the newest facility opened, the Biology Library, at the Evolution-ary Biology Centre (EBC).
The University Library offers different types of flexible and creative rooms where students and researchers can work with data processing and analysis: The Digital Library Lab at Ekonomikum, Spektrum at the Karin Boye Library, Ångström Visualisation Lab and Ångström Maker-
60
Alvin-bild
Digitaliserat kulturarv och digitala kataloger
Kataloger som tidigare endast gått att söka i på plats på biblioteket har skannats in och kan användas via bibliotekets webbplats. Dessutom till-gängliggör universitetsbiblioteket allt mer material ur de äldre samling-arna i digital form. En stor del av digitaliseringsamling-arna utförs på beställning av forskare världen över.
Användare kommer åt det digitaliserade materialet genom databa-sen Alvin, en nationell kulturarvsplattform som drivs och utvecklas av Uppsala universitetsbibliotek i samarbete med universitetsbiblioteken i Lund och Göteborg. Flera andra bibliotek, arkiv, museer och forsk-ningsinstitutioner är också medlemmar i Alvin och tillgängliggör där sitt material. Det som finns digitaliserat i Alvin kan laddas ned i hög-upplöst format och får i regel användas fritt.
Digitalised cultural heritage and digital catalogues
Catalogues that were previously only searchable onsite at the library have been scanned and can be used through the library’s website. The University Library is also making increasing amounts of material avail-able in digital form from the older collections. Much of the digitisation is being done in connection with orders from researchers around the world.
Users can access the digitised material through the Alvin database, a national cultural heritage platform operated and developed by Uppsa-la University Library in colUppsa-laboration with the university libraries in Lund and Gothenburg. Several other libraries, archives, museums and research institutions are also members of Alvin and also make their ma-terial available. Digitised mama-terial in Alvin can be downloaded in high resolution formats and normally can be used freely.
Infrastruktur för tillgänglighet
Acta-seriens och övriga skrifter som ges ut vid Uppsala universitet finns
registrerade och sökbara i den nationella sökportalen DiVA – Digitala
Vetenskapliga Arkivet. DiVA är ett digitalt publiceringssystem som
drivs i ett samarbete mellan 49 lärosäten, forskande myndigheter och museer, som alla registrerar sin utgivning av böcker och skrifter i sys-temet. För varje titel i DiVA finns information om publikationen och oftast också en länk till en fulltext-version. Detta system fungerar alltså som en plattform för öppen tillgång (Open Access). DiVA förvaltas av Uppsala universitetsbibliotek.
Infrastructure for accessibility
Acta series and other texts published by Uppsala University are
regis-tered and are searchable in the national search portal DiVA – Academic
Archive Online. DiVA is a digital publication system operated in
col-laboration among 49 higher education institutions, researching public agencies and museums. All of these register their publication of books and other material in the system. Each title in DiVA includes infor-mation of the publication and often a link to a full text version. This system serves as a platform for Open Access. DiVA is administered by Uppsala University Library.
Carolina Rediviva gjord i 3D-skrivare
i Ångström Makerspace våren 2019
3D-utskriften är en kopia av en modell i trä och papier-maché som är utförd 1835. Beräkningar, 3D-ritningar och utskrift har gjorts av David Wiberg, student på civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik och an-ställd på Ångströmlaboratoriet Makerspace 2019. Totalt användes 4 kg plast och utskriften tog 300 timmar. Modellen är gjord av polylaktid (PLA), vilket är en naturlig nedbrytbar termoplast som vanligen är till-verkad av majsstärkelse eller rörsocker.
Carolina Rediviva created with a 3D printer
in Ångström Makerspace spring 2019
This 3D print is a copy of a wooden and paper mâché model created in 1835. Calculations, 3D drawings and the printout were done by David Wiberg, a student on the Master Programme in Engineering Physics and an employee at Ångström Laboratory Makerspace in 2019. A total of 4 kilograms of plastic was used and the printing took 300 hours. The model is made of polylactide (PLA), which is a naturally decomposing thermo plastic resin that is normally made from corn starch or cane sugar.
DE FÖREGÅENDE FEMTON KATALOGERNA I SERIEN
41 Från planta till platta – från bläck till länk. • From papyrus & ink to link. (With an English summary.) 40 s. Förf. Per Cullhed & Lars Munkhammar. 4 maj 2001–30 april 2003. 42 En bokskörd från vingården – Heliga Birgitta, hennes kloster och dess bibliotek. • A Book-
Harvest from the Vineyard – St Birgitta, her Abbey and its Library. (Complete in English.) 40 s. Förf. Håkan Hallberg. 9 maj 2003–8 april 2004.
43 Långt ifrån hamnar och land … – Harry Martinson 100 år. • Far from harbours and shores … – Harry Martinson 100 years. (With an English summary.) 32 s. Förf. Caroline Chevallier. 6 maj 2004–4 maj 2005.
44 Till Österland vill jag fara – Professuren i semitiska språk vid Uppsala universitet 400 år. • The Call of the Orient – The Professorship of Semitic Languages at Uppsala University 400 years. (Complete in English.) 70 s. Red. Hans Nordesjö. 3 juni 2005–30 april 2006. 45 Tag och skriv – pennans historia. • Take up and write – a history of the pen. (With an
English summary.) 64 s. Förf. Per Cullhed. 1 juni 2006–8 maj 2007.
46 Från stubbotan rot till anseligt träd. • From a stubborn root to a notable tree. (Complete in English.) 48 s. Förf. Caroline Chevallier. 22 maj 2007–6 juni 2008.
47 Deras ögonstenar – samlares samlingar i Uppsala universitetsbibliotek. • The Apples of Their Eyes – collectors’ collections in Uppsala University Library. (Complete in English.) 151 s. Red. Xtina Wootz. 27 maj 2008–8 maj 2009.
48 Fyr och flamma! – Från vacklande välde till ny nation 1809. • Fire and flame! – From tottering power to a new nation 1809. (Complete in English.) 48 s. Red. Xtina Wootz. 28 maj 2009–7 maj 2010.
49 Tryckt i Uppsala under 500 år. • Printed in Uppsala – a 500 Year History. (Complete in English.) 108 s. Red. Xtina Wootz. 27 maj 2010–8 maj 2011.
50 Wulfila och den gotiska bibeln. • Wulfila and the Gothic Bible. (Complete in English.) 64 s. Red. Lars Munkhammar. 25 maj 2011–5 maj 2012.
51 för En tunna Rågmiöll. • For a Barrel of Rye Flour. (Complete in English.) 88 s. Red. Maria Berggren. 24 maj 2012– 30 april 2013.
52 Platonska kroppar och kvasikristaller. • Platonic Solids and Quasicrystals. (Complete in English.) 96 s. Red. Per Cullhed. 30 maj 2013– 4 maj 2014.
53 Bokstavskonst: Karl-Erik Forsberg 100 år. The art of lettering: Karl-Erik Forsberg 100 years. (With English summaries.) 87 s. Red. Åsa Henningsson. 15 maj 2014–3 maj 2015.
54 Vesalius: anatomins mästare. (Not in English.) 165 s. Red. Anna Lantz & Krister Östlund. (Fri Tanke i samarbete med Hagströmerbiblioteket och Uppsala universitets- bibliotek.) 22 maj 2015–30 april 2016.
