Interkulturell kommunikation
Hur tydlig och begriplig information till personer med annat
modersmål kan stödja social inkludering på
arbetsmarknadsutbildningar
Martina Olsson
För avläggande av filosofie kandidatexamen i Informationsdesign med inriktningen Textdesign
Ett examensarbete på grundnivå, 15 hp Examinator Yvonne Eriksson
Handledare Thomas Petersson
Akademin för Innovation, design och teknik Mälardalens högskola
1
Sammanfattning
Det här är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning Textdesign. Arbetet går ut på att undersöka hur introducerande information på
arbetsmarknadsutbildningar kan utformas för att vara tydlig för en målgrupp som inte har svenska som modersmål. I början av arbetet genomfördes en fokusgrupp med anställda på ett företag som bedriver bussförarutbildning i Nyköping. Det gjordes även kvalitativa intervjuer med elever. Tidigare kunskap och teorier kring interkulturell kommunikation, social inkludering, klarspråk och lättläst samt text och bild i samverkan studerades. Efter det togs ett gestaltningsförslag fram. Som avslutning genomfördes en utprovning som resulterade i ytterligare justeringar av gestaltningsförslaget.
Detta examensarbete visade att det för en målgrupp med annat modersmål än svenska är optimalt att ha information samlad på ett ställe. Vid utformningen av informationen är det viktigt att använda anaforiska referenser, ge exempel och vara tydlig och koncis och undvika ord som t.ex. ”vanligtvis” och ”kan”. Att kombinera skriven och muntlig information har också visat sig vara betydelsefullt just vid introducerande information för vuxna elever med annat modersmål. Tydliga bilder som säger samma sak som texten är speciellt viktigt för denna målgrupp eftersom det ökar förståelsen.
Nyckelord: information, skriven information, begriplighet, klarspråk, lättläst, annat
modersmål, interkulturell kommunikation, social inkludering, text och bild, informationsdesign, textdesign
2
Abstract
This is a thesis written for a bachelor degree in Information design with a focus on Text design. The purpose of this study is to examine how introductory information about rules and guidelines at adult educations can be made easy to understand, for a target group that does not have Swedish as their mother tongue. At the beginning of the study a focus group was held with employees of a company conducting bus driver education. Qualitative interviews with some of the students were also done. Previous knowledge and theories about intercultural communication, social inclusion, plain language, easy-to-read and text and image in collaboration was gathered. Then a design proposal was made. At the end the design proposal was tested by the target group, resulting in some final adjustments.
The study has shown that for a target group with another mother tongue than Swedish, it is a good idea to gather the information in one place, use anaphoric references, examples, and to be clear and concise (avoid words like ”usually” and ”may”). A combination of both written and spoken information has also proved to be important. Clear pictures that reflects the content of the text are of particular importance to this target group.
Keywords: information, written information, plain language, easy-to-read, another
mother tongue, intercultural communication, social inclusion, text and images, information design, text design.
3
Förord
Jag vill tacka anställda och elever på YrkesAkademin i Nyköping för att de valt att dela med sig av sin kunskap och sina synpunkter. Tack till min handledare Thomas vid Mälardalens högskola för tålamod med mina frågor och funderingar. Vill även rikta min tacksamhet till min bror som hjälpt mig med tekniska problem i Word när jag själv dunkat huvudet i tangentbordet i panik.
4
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 1 Abstract ... 2 Förord ... 3 Innehållsförteckning ... 4 1. Inledning... 6 1.1 Bakgrund ... 6 1.2 Syfte ... 7 1.3 Frågeställning ... 7 1.4 Avgränsningar ... 8 1.5 Målgrupp ... 8 2. Teori ... 92.1 Interkulturell kommunikation och social inkludering ... 9
2.1.1 Tidigare forskning ... 10
2.2 Vad gör en text begriplig? ... 11
2.2.1 Klarspråk ... 11
2.2.2 Lättläst ... 11
2.3 Läsbarhet, läslighet och läsvärde ... 13
2.3.1 Läsbarhet ... 13
2.3.2 Läslighet ... 13
2.3.3 Läsvärde ... 13
2.4 Text och bild i samverkan... 14
2.4.1 Tidigare forskning ... 16
3. Metoder ... 17
3.1 Fokusgrupp ... 17
3.2 Kvalitativa intervjuer ... 18
5 3.4 Etiska överväganden ... 20 3.5 Metodkritik ... 20 3.5.1 Kvalitativa intervjuer ... 20 3.5.2 Utprovning ... 21 4. Resultat ... 22 4.1 Fokusgrupp ... 22 4.2 Kvalitativa intervjuer ... 23 4.3 Utprovning ... 23 4.3.1 Frågeformulär ... 23 4.3.2 Gruppdiskussion ... 24 5. Gestaltningsförslag... 26 5.1 Text ... 27 5.2 Bilder ... 29
5.3 Läsbarhet, läslighet och läsvärde ... 30
5.4 Justeringar efter utprovning ... 30
6. Diskussion och slutsats ... 32
Källförteckning ... 35
Figurförteckning ... 37
Bilaga 1: Frågeformulär ... 38
Bilaga 2: Gestaltningsförslag ... 39
6
1. Inledning
I det här avsnittet presenteras arbetets bakgrund, syfte, frågeställning och avgränsningar och målgrupp.
1.1 Bakgrund
Som tas upp i teoriavsnittet (kapitel 2) riskerar nyanlända att bli socialt
exkluderade i samhället om de inte kan förstå information. Det kan handla om att de inte förstår språket i information, eller att de inte är bekanta med hur de kan hitta information i sitt nya land. De kan till exempel gå miste om information om och från svenska myndigheter, samt kunskap om sina rättigheter såväl som skyldigheter i samhället. Myndigheter och offentliga verksamheter i Sverige måste enligt lag använda ett vårdat, enkelt och begripligt språk (Sveriges Riksdag 2020).
YrkesAkademin är ett privat företag men eftersom de till stor del arbetar på uppdrag av Arbetsförmedlingen, som är en myndighet, och bedriver
arbetsmarknadsutbildningar, så finns ett ansvar även hos dem att nå ut med begriplig information till sina elever.
YrkesAkademin, förkortat YA, är ett företag som bland annat bedriver
yrkesförarutbildning för buss och lastbil. Företaget har sitt huvudkontor i Falun, men har utbildningsplatser på flera håll i landet. Min samarbetspartner i detta examensarbete är YrkesAkademins bussförarutbildning i Nyköping. Eftersom många av deras elever har annan etnisk bakgrund och andra språk än svenska så sker interkulturell kommunikation (se kapitel 2: Teori) varje dag på utbildningen. Lärarna måste ta hänsyn till att eleverna kan ha andra traditioner, språk och sätt att kommunicera. Genom att försöka förstå eleverna och deras behov i
utbildningssituationer kan lärarna främja social inkludering (se kapitel 2: Teori). Samma saker ligger till grund för mitt examensarbete.
När eleverna på YA Nyköpings bussförarutbildning börjar sin första dag får de introducerande information som exempelvis handlar om när de ska vara där, vilka lektioner de har och hur de ska gå till väga om de behöver sjukanmäla sig under utbildningens gång. Informationen får de främst muntligt. Viss information finns spridd lite här och där, något kanske står på ett lösblad som snart försvinner, något kanske nämns i ett bildspel.
7
De anställda på YA i Nyköping har sett att det är otillräckligt att informationen sprids på det sätt det gör idag. Eleverna glömmer lätt bort det som sägs muntligt och informationen behöver vara samlad på ett och samma ställe, inte spridd lite varstans.
Bussförarutbildningen hos YA i Nyköping är till för alla. Men störst andel elever får hjälp via Arbetsförmedlingen att gå utbildningen. Ålder och etnicitet varierar, men alla är över 21 år och det är vanligast med elever som inte har svenska som modersmål. Till stöd för de personer som har svårare för svenska språket finns en person anlitad som språkstöd.
1.2 Syfte
Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur introducerande information på arbetsmarknadsutbildningar kan utformas för att vara tydlig och begriplig med hänsyn till elever med svenska som andrahandsspråk.
Genom information som är enkel för eleverna att ta till sig och förstå blir det färre missförstånd och eleverna underlättas i sin utbildning. Viss information kan vara extra viktig för eleverna att veta, och då behöver de kunna förstå den. På så vis handlar examensarbetet även om hur social inkludering kan uppnås genom att ta hänsyn till elevernas behov vad gäller skriven information på svenska.
1.3 Frågeställning
Hur kan introducerande information på arbetsmarknadsutbildningar utformas för att vara tydlig och begriplig med hänsyn till elever som inte har svenska som modersmål?
❖ Vilken information behöver eleverna få till sig, och hur?
❖ Hur kan text och bild i samverkan utformas så att informationen i högre grad blir begriplig?
8
1.4 Avgränsningar
Olika typer av arbetsmarknadsutbildningar finns på flera olika platser i landet, så även YrkesAkademin. I detta examensarbete sker ett samarbete med
bussförarutbildningen i Nyköping. Eftersom övervägande antalet av elever är av utländsk bakgrund och inte har svenska som modersmål, är det den gruppen jag fokuserar på när jag ska utforma ett informationsmaterial.
1.5 Målgrupp
Målgrupp för mitt examensarbete är som tidigare nämnts, elever på
bussförarutbildningen hos YrkesAkademin Nyköping som inte har svenska som modersmål. I målgruppen ingår även elever som obehindrat behärskar svenska språket, men eftersom flest elever har andra språk kommer fokus ligga på dem.
9
2. Teori
Här presenteras de teorier och tidigare kunskaper som varit till hjälp i arbetet och i utformandet av gestaltningsförslaget.
2.1 Interkulturell kommunikation och social inkludering
Nationalencyklopedin, NE.se (2019a), skriver att interkulturell kommunikation är ett kulturmöte där kommunikation sker med någon eller något som är främmande eller annorlunda. Vanligtvis sker kommunikationen mellan individer eller grupper av individer. Om kulturmöten skriver NE.se (2019b) att det kan finnas skillnader som rör till exempel livsstil, normer, traditioner, vanor, symboler, språk och kommunikationssätt. Dessa skillnader kan enligt NE.se (2019a) antas kunna göra interkulturell kommunikation mer utmanande och leda till fler missförstånd. Social inkludering handlar om allas lika rätt att bli inkluderad i samhälleliga sammanhang, och att förstå vilka behov som kan finnas för att uppnå inkludering (Europeiska ungdomsportalen, 2019). Allard & Caidi (2005, s. 303) beskriver att teorier kring social inkludering ofta belyser att olika grupper blir exkluderade till följd av deras ekonomiska-, sociala-, och kulturella förhållanden. Men Allard & Caidi (ibid. s. 303) menar även att social exkludering kan vara ettinformationsproblem:
”those without adequate access to information are socially excluded, and those who are socially excluded may also lack access to mainstream sources of information or the proper social capital.”
Vidare förklarar Allard & Caidi, att när nyanländas informationsbehov gällande till exempel bosättning, hushåll, sysselsättningsmöjligheter, hälsa eller utbildning, inte bemöts så försvåras deras process att integrera sig i sitt nya land (ibid. s. 303). Informationsutbyte är en nyckelkomponent för social inkludering. Något som Allard & Caidi (ibid. s. 303–304) betonar är att immigranter tillhör olika
kategorier. Kanske immigrerar de till ett nytt land för att arbeta, kanske flyr de från sitt hemland, eller så kanske de ska studera i det nya landet. Immigranter har även olika bakgrunder, olika utbildningsnivåer och olika kännedom om det nya landets institutioner och normer.
10
En annan aspekt som Allard & Caidi belyser är att immigrationsprocessen är dynamisk och föränderlig. Det finns olika behov beroende på var i processen en person befinner sig. I början av immigrationsprocessen finns kanske behov av information som är betydelsefull för personens överlevnad. Informationsbehoven förändras ju längre tiden går och desto mer etablerad personen blir i sitt nya land (ibid. s. 304).
2.1.1 Tidigare forskning
I en australisk studie av Kennan, Lloyd, Thompson & Qayyum (2013) undersöks hur flyktingar går till väga för att få till sig information. I studien intervjuas både flyktingar och hjälparbetare.
Enligt Kennan, Lloyd m.fl. (ibid. s. 122–123) kan det mellan olika länder och kulturer finnas skillnader i hur information produceras, sprids och hittas. Det innebär att de kunskaper som flyktingar har sedan tidigare gällande information kanske är otillräckliga i det nya landet, och de riskerar då att lättare hamna utanför samhället och bli socialt exkluderade. Exempelvis får flyktingarna det svårt att förstå hur samhället är uppbyggt och hur de kan engagera sig på olika sätt i samhället.
I studien av Kennan, Lloyd m.fl. (ibid. s. 122–123) framkommer att flyktingar under sina första månader eller år i sitt nya land förlitar sig på muntliga och
visuella källor av information hellre än skrivna material. Detta kan vara ett problem eftersom myndighetsinformation ofta tillgängliggörs skriftligt digitalt. Ett annat problem med digital information är enligt Goodall m.fl. (2010) att en del migranter, främst äldre, inte har tillgång till eller använder internet i samma utsträckning som yngre. I det fallet kan tryckt information tänkas vara att föredra.
Men i Kennan, Lloyd m.fl. studie (2013) ansåg vare sig hjälparbetare eller
flyktingar att tryckt information var något större stöd. Visuell information, så som bilder, men även muntlig information var det som var mest lyckat. Till exempel uppgav en hjälparbetare i en intervju att de använder bilder för att överkomma språksvårigheter och för att uppmärksamma flyktingarna på till exempel
läkarbesök. Om det är läkarbesök på onsdag, så har de en bild på en läkare och så vidare. Något som också framkom i studien var att rollspel var effektivt.
Studien kom även fram till att överväldigande flöden av information, tänkta att stödja social inkludering, faktiskt kan leda till social exkludering istället. Detta eftersom flyktingar upplever en överbelastning av information.
11
2.2 Vad gör en text begriplig?
2.2.1 Klarspråk
Nord (2017) förklarar att det finns flera generella råd när det gäller klarspråk. Bland annat råd som att använda du-tilltal, skriva korta meningar eller variera meningslängden, undvika passiva verb och att undvika eller förklara fackord. Men enligt Nord finns det kritik mot klarspråkens riktlinjer. Han lyfter fram en
undersökning av Wengelin (2015) där klarspråksråds vetenskapliga grund inom psykolingvistiken utvärderas. Medan det framkommer att vissa råd har någon slags vetenskaplig grund, visar det sig även att forskningsstödet för andra råd är flera decennier gammalt och delvis inaktuellt. Ett annat problem är även att de flesta klarspråksstudier som gjorts är på engelska (i Nord 2017, s. 16–17). Visserligen kan engelska klarspråksstudier också vara relevanta, men eftersom det är ett annat språk med exempelvis annan meningsuppbyggnad så kan inte alla engelska råd överföras till svenskt klarspråksarbete.
Enligt Wengelin (2015) är rådet om att undvika passiv form av verb svårt att bedöma relevansen av. Wengelin förklarar att det gjorts undersökningar där
lästiden har jämförts mellan aktiva respektive passiva konstruktioner, men eftersom det i passiva konstruerade texter även finns andra skillnader är det svårt att veta om det verkligen är just den passiva formen som ökar lästiden (i Nord 2017, s. 17). Wengelin (2015) uppmanar till att vara försiktig med att förlita sig helt på de klarspråksråd som finns gällande textytan. Hon menar att råden kan hjälpa en att skriva enklare texter, men att texttolkning handlar om mer än det, till exempel vad läsaren har för bakgrundskunskaper (i Nord 2017, s. 17–18).
2.2.2 Lättläst
Många av råden för lättläst är densamma som klarspråksråden, till exempel som att ha ett direkt tilltal, förklara facktermer, skriva kortare meningar och använda presens. Men lättläst går snäppet längre för att göra texter enklare att läsa för de som av någon anledning har lässvårigheter. Ofta skrivs lättlästa texter med
frasanpassat radfall och ojämn högerkant. Falk (2003, s. 13) förklarar frasanpassat radfall så här:
Vi skriver texterna med korta rader. Vi börjar alltid en ny mening på ny rad. Det gör att texten ser luftigare ut.
12 för att den som läser ska få hjälp med läsrytmen.
Många av dem som behöver lättlästa texter kan också ha svårt att urskilja tecken som punkt och komma.
Falk presenterar också råd som gäller layout i lättlästa sammanhang. Ett vanligt teckensnitt i lite större teckengrad, 12 eller 14 punkter, och ett radavstånd på 1,5 eller 2 är bra. Att dela upp texten i kortare stycken med blankrad mellan styckena gör texten luftigare och mer lättläst. Mellanrubriker är bra om en text är lång (ibid. s. 13–14).
Falk (2003) betonar att olika läsare behöver olika mycket bakgrundsinformation. Det gäller att tänka efter vem eller vilka som ska läsa ens text, och vad just de behöver veta. För personer med invandrarbakgrund menar Lundberg och Reichenberg (2008, s. 25) att problematiken med läsning främst handlar om ordförståelse och meningsuppbyggnad. Svenska ordspråk och metaforer hindrar också läsförståelsen.
Lundberg och Reichenberg betonar att forskare är oeniga huruvida texter ska förenklas eller inte för personer med invandrarbakgrund. En del menar att
förenklade texter fördröjer inlärningen av det nya språket och att de inte lär sig att förstå sådana texter som de kommer möta i verkligheten (ibid. s. 25).
Oavsett vad man tycker om textförenkling så lyfter Lundberg och Reichenberg fram några saker som kan underlätta läsförståelsen för personer med
invandrarbakgrund:
• Syntaktiska signaler, till exempel anaforiska referenser hjälper läsaren att förstå vad som är given information och vad som är ny information. Exempel på anaforisk referens:
”En buss kom farande nerför backen. Bussen var nära att krocka med en lastbil.” Bussen i bestämd form har en anaforisk relation till ”en buss” i meningen innan (ibid. s. 33).
• För att knyta samman textens olika meningar kan satskonnektorer användas. Småord som till exempel ”därefter”, ”dock”, ”så”, ”men”, ”fastän” (ibid. s. 34).
• Långa sammansatta ord kan delas upp, då kan läsaren lättare hitta grundordens betydelser i en ordbok. Men alla sammansatta ord går dock inte att dela upp eftersom det kan ändra betydelsen av ordet (ibid. s. 52–53).
13
Lundberg och Reichenberg förklarar också att läsförståelsen av en text ökar om texten får en författarröst som talar till läsaren, och fler tydliga orsakssamband. Men det gäller att vara försiktig, om texten får för mycket röst, eller för mycket detaljer kan läsaren lätt tröttna eller tappa bort sig i texten (ibid. s. 52 och s. 56). Andra råd som Lundberg och Reichenberg ger är att ha informativa rubriker, nyckelmeningar som fångar in innehållet i ett avsnitt, summeringar som hjälper att orientera och skumma, samt att använda punktlistor och tabeller (ibid. s. 64).
2.3 Läsbarhet, läslighet och läsvärde
2.3.1 LäsbarhetLäsbarhet handlar om att kunna läsa och förstå det som står. Ofta är det stilen som bidrar till om en text har god läsbarhet eller inte (Pettersson, 2002, s. 50). En stil som präglas av abstrakta ord, långa och krångliga meningar, högtravande språk, jargong och passiva meningsuppbyggnader kan enligt Pettersson hindra läsningen (ibid. s. 50). Vidare poängterar Pettersson att läsbarhet även handlar om anpassning till textmottagaren och dennes kunskap, intressen och behov (ibid. s. 50). Till exempel, för en yngre målgrupp kanske gammeldagsa ord bör undvikas. En text för personer med annat modersmål behöver anpassas för att de ska ha lättare att förstå, då fungerar kanske inte slang eller metaforer.
2.3.2 Läslighet
Enligt Pettersson (2002) handlar läslighet om texter, och bilders, tekniska design och tydlighet (s. 48). Alltså, går det att se att det står något och vad som står? Är teckensnittet snirkligt kanske det har en svårare läslighet. För en god läslighet menar Petterson att ovanliga teckensnitt bör undvikas. Det är också viktigt att inte använda för liten eller för stor teckengrad. Vad som är lagom teckengrad beror på var texten ska finnas, t.ex. i en bok eller på en affisch (ibid. s. 48). Enligt Hellmark (2004, s. 27) kan löpande text som ska läsas av vuxna sättas i 10–12 punkter, i tidningar med smalare spalter mellan 7–9 punkter.
2.3.3 Läsvärde
Förutom att information i textform behöver ha en god läsbarhet och läslighet, behöver läsaren även känna att texten är värd att läsa. Pettersson (2002) förklarar att läsvärde är mottagarens subjektiva utvärdering av innehållet i text och bilder.
14
Detta innebär att något som är intressant för en person kanske upplevs tråkigt av en annan (s. 81).
Läsaren behöver förstå att denne kan ha nytta av att läsa texten, och att
informationen berör just den. Enligt Pettersson (2012, s. 152) kan läsvärdet öka genom att ha en innehållsförteckning som bidrar till förförståelse, genom att använda ett rikt språk och genom att undvika irrelevant information och jargong som stör läsningen. Men det kan vara olika beroende på vad ens målgrupp har för behov. Att använda ett rikt språk, eller att variera språket menar Falk (2003) till exempel ska undvikas när något ska vara lättläst (s. 12). Läsvärde kan alltså uppnås genom ett för målgruppen anpassat språk, men även genom målgruppsanpassad layout.
2.4 Text och bild i samverkan
Enligt Melin (2011, s. 84–85) ska en text vara illustrerad för att inte upplevas som tråkig. Men han påpekar också att det inte bara är att slänga in en bild på måfå, bilden måste tillföra något. Enligt Melin kan en bild ha olika funktioner, ofta flera på en gång. Funktionerna som Melin listar är: informativ funktion som visar hur något ser ut; expressiv funktion som väcker känslor; persuasiv funktion som också väcker känslor men mer för att övertyga betraktaren om att tro eller göra något. Olika typer av bilder har olika egenskaper vad gäller grad av klarspråk. Nedan kommer Melins (ibid. s. 85) definition av ikon, index och symbol:
Ikon – Bilden liknar det den föreställer. En bild av en pipa är en pipa. En ikon är
en föreställande bild.
Index – Orsak-verkansamband. Ett moln på himlen antyder att det kan komma
regn.
Symbol - Rött kors betyder sjukhus, en liggande triangel betyder ”play”.
Enligt Melin (ibid. s. 85) kommer ikon på första plats vad gäller klarspråk, men samtidigt hävdar han att det inte betyder att den är tydligast. Symboler uppfattas oftast snabbare, är lättare att förstå och har ofta en betydelse som är internationell. Något som också har betydelse för hur en bild uppfattas är bildkvalitet och
15
(ibid. s. 86–87) förklaringar:
Ett högupplöst färgfoto är nödvändigt när en betraktare måste kunna identifiera föremålet som bilden föreställer. Ett högupplöst foto kännetecknas av realism och trovärdighet.
Lågupplösta färgfoton är vanligt på webben, men om bilden skrivs ut blir bilden
pixlig och tappar trovärdighet och status.
Svartvita foton ger effekt av retro- eller nostalgikänsla.
En målning kännetecknas av icke realism.
En teckning används för att enkelt skapa fiktion, den har ännu högre grad av icke realism än en målning.
I en stiliserad teckning kan onödiga detaljer skalas bort och fokus kan läggas på de viktigaste detaljerna.
Det finns också olika grader av relevans för en bild. En bild kan antingen vara föreställande och säga samma sak som texten, vara kompletterande och säga något annat än texten inom samma ämnesområde, eller vara en dekorativ bild som inte är relevant för texten (ibid. s. 89). Enligt Melin används föreställande bilder när något är väldigt svårt att förklara tydligt i ord, till exempel en molekylstruktur eller en farled. Kompletterande bilder är vanligare. En text om modernt jordbruk kan kompletteras med en bild på gammeldags jordbruk för att intressera och säga något om andra tider, kulturer, andra länder eller andra perspektiv. En rent dekorativ bild kan användas som metaforisk eller metonymisk, men också för att få betraktaren att undra över bilden (ibid. s. 90). När det handlar om lättläst ska bilder enligt Falk (2003, s. 14) vara tydliga och handla om samma sak som texten. Detta hjälper läsaren att förstå och minnas texten bättre.
För att återkomma till bilder och dess trovärdighet. Som tidigare nämnts präglas ett högupplöst färgfotografi, enligt Melin (2011, s. 86–87), av trovärdighet. I likhet med Melin förklarar Pettersson (2001) att fotografiska bilder är mer trovärdiga än tecknade illustrationer (s. 7). Han sammanfattar också några kännetecken för en bild med hög trovärdighet. Däribland att den har ett konkret, naturligt, tydligt och verklighetstroget motiv, ofta med människor som mottagaren kan relatera till. Bilden ska vara lätt att förstå och tolka (ibid. s. 6).
16 2.4.1 Tidigare forskning
I en studie (Bashook, Goldszmidt, Schwartz & Thompson, 2010) undersöktes hur illustrationer påverkade förståelsen av en medicinsk broschyr, och hur läsarna uppfattade en illustrerad broschyr respektive en broschyr med bara text.
De som deltog i studien var 100 personer mellan 18 och 65 år, som inte hade gått ut gymnasiet, som kunde läsa engelska och som inte hade någon tidigare kunskap om det läkemedel som broschyren informerade om.
Resultatet visade ingen större skillnad mellan broschyrerna vad gällde läsbarhet. Men uppfattningen av broschyren med bilder var mer positiv än den utan bilder. Broschyren med bilder uppfattades som mer attraktiv och inbjudande. Viktigt att notera är dock att det i denna studie inte var fokus på just lässvaga eller personer med annat modersmål och som av den anledningen har svårigheter med ett nytt språk. I sådana fall hade resultatet kunnat bli annorlunda. Något som till exempel framkom i den tidigare nämnda studien av Kennan, Lloyd m.fl. (2013) var just att bilder var effektiva hjälpmedel för att överkomma språksvårigheter. Men att bilder gör ett informationsmaterial mer attraktivt och läsvärt är en nog så god anledning till att överväga illustrerat framför enbart textbaserat.
Kheir Al-Kodmany (2002) är inne på samma spår om att visuell information överkommer etniska, sociala och språkmässiga hinder (s. 190). Han menar att fotografier fungerar bra för mottagare som inte är experter på det ämne som behandlas, och att fotografiernas höga grad av realism bidrar till ökad förståelse (ibid. s. 194).
Förutom att fundera på vilka typer av bilder, t.ex. illustration eller fotografi, som passar i sammanhanget, är det också viktigt att fundera över motivet. En studie av Pozzer-Ardenghi & Roth (2005) kom fram till att fotografier med mycket detaljer visserligen har hög grad av realism, men att de många detaljerna också kan bidra till förvirring. Att ha fotografier med neutral bakgrund kan hjälpa till att lyfta fram det viktiga i bilden (s. 237). I den nämnda studien undersöktes hur gymnasieelever tolkar fotografier följt av text i läroböcker. Det visade sig att huvudtexter är betydelsefulla för att hjälpa eleverna att tolka fotografierna. Att förklara vad som visas på fotografiet och hur det hänger ihop med det som presenteras i lärotexten visade sig vara nödvändigt för att eleverna skulle tolka både text och bilder på önskat sätt. Studien kom även fram till att en av de viktigaste funktionerna för fotografier är att fånga läsarnas uppmärksamhet (ibid. s. 237).
17
3. Metoder
Detta avsnitt redogör för de metoder som använts i arbetet. Det är metoder både för att utforska kontexten samt för en avslutande utprovning.
3.1 Fokusgrupp
I början av examensarbetet genomfördes en fokusgrupp med de anställda på YrkesAkademin i Nyköping. En fokusgrupp består av en liten grupp människor och används enligt Denscombe (2018) för att ta reda på attityder, uppfattningar, känslor och idéer inom ett visst ämnesområde (s. 271). Syftet med fokusgruppen var att få veta vad de anställda tror att eleverna behöver ha för information när de börjar och hur de får information i nuläget. Men jag ville också veta om de hade några idéer på andra sätt att informera och hur de arbetar när de ska lära ut? Vad gör de för att eleverna ska ta till sig information? Fokusgruppen ljudinspelades. Nedan finns frågorna som var i fokus:
• Vad behöver eleverna ha för information när de börjar? • Hur får de denna information idag?
• Hur skulle informationen kunna ges istället? Idéer, strunta i om det finns
begränsningar idag, kom bara med idéer som ni tror skulle vara bra.
• Har ni som arbetar nära eleverna märkt om de har lättare för att komma ihåg
vissa saker? Och vad kan det bero på?
• När ni informerar om andra saker, när ni lär ut, hur gör ni för att informationen ska gå fram effektivt?
Anledningen till att jag valde just fokusgrupp var för att jag ville ha flera personers tankar och idéer, och för att en gemensam diskussion kan ge en större mångfald av tankar. Detta eftersom deltagarna kan bygga vidare på varandras frågor och nya tankar kan dyka upp när de lyssnar på varandra (Ericson, Törlind och Wikberg Nilsson, 2015, s.87). Dessutom kan det kännas bekvämare att sitta tillsammans
18
med sina kollegor och diskutera än att under stelare former intervjuas enskilt av en person man inte känner.
3.2 Kvalitativa intervjuer
Denscombe (2018) menar att kvalitativt inriktade forskare vill vara nära datan och därmed kunna få detaljerad kännedom om datan. Ord värdesätts och det finns en öppenhet för att det kan finnas många olika samband mellan många olika faktorer. Detta skiljer sig mot kvantitativ forskning där forskare ofta fokuserar på att studera särskilda variabler (s. 23–24). Vidare förklarar Denscombe att personliga intervjuer innebär ett möte mellan en forskare och en informant. Vid personliga intervjuer härstammar uppfattningar och synpunkter från en källa (ibid. s. 270). Det kan vara bra om insikter från så kallade ”nyckelpersoner” ska samlas in. Intervjuer
underlättar också uppföljning av frågor (ibid. s. 292).
Kvalitativa personliga intervjuer gjordes med fyra olika elever på
bussförarutbildningen hos YrkesAkademin i Nyköping. Syftet med intervjuerna var dels att ta reda på om eleverna upplevde att de fått information, dels att få veta deras preferenser vad gällde att söka information. Anledningen till att intervjuer gjordes med elever är att informationen om utbildningen är riktad till just dem. De fyra olika personerna som deltog i intervjuerna hade alla annan etnisk bakgrund och inte svenska som modersmål. Detta var ett medvetet val, då mitt
gestaltningsförslag har ett fokus på hur information kan göras begriplig för personer med svenska som andra språk.
Under intervjuerna fick respondenterna svara på frågor som bland annat handlade om hur de brukar göra när de vill hitta information om något och på vilket sätt de föredrar att få information. Frågor ställdes även om hur de får information på utbildningen, och om de vet hur de ska göra om de till exempel blir sjuka och inte kan komma.
3.3 Utprovning
När en utprovning görs testas prototyper, produkter eller gränssnitt och huruvida något är användbart och önskvärt fastställs. Utprovningar kan göras i
laboratoriemiljö eller av människor som testar en produkt i ett verkligt
sammanhang (Martin & Hanington, 2017, s. 72). När mitt gestaltningsförslag skapats gjordes en utprovning bland elever på bussförarutbildningen hos
19
hade ett annat språk än svenska som modersmål. Personen med svenska som modersmål hade tidigare erfarenheter av och förståelse för hur det kan vara för någon som inte kan svenska språket. Utprovningen började med att de fick öppna gestaltningsförslaget som en pdf i varsin surfplatta som de får låna under
lektionerna. De fick läsa igenom det som stod och sedan delades frågeformulär ut till var och en. Frågeformulären bestod av sju frågor med svarsalternativ, på några frågor kunde flera svar väljas. Frågorna baserades på informationen i
gestaltningsförslaget och de fick titta på pdf:en i surfplattan under tiden de svarade på formuläret. Detta på grund av att det var förståelsen som testades och inte minnet. Även om svaren fanns att hitta i informationen i gestaltningsförslaget, så var frågorna formulerade lite annorlunda. Anledningen till det var att minimera risken för att respondenterna skulle kopiera rakt från texten de läste.
Efter att eleverna svarat på frågeformulären visades gestaltningsförslaget i stort format med hjälp av projektor. Vi gick tillsammans igenom alla avsnitt och eleverna fick diskutera och komma med synpunkter. Till exempel om det fanns några svåra ord eller om det var något de inte hade förstått. Under denna gruppdiskussion var även YA Nyköpings anställda språkstöd involverad.
Sammanlagt genomfördes frågeformuläret och diskussionen på ungefär en timme och en kvart. Diskussionen ljudinspelades.
Frågeformuläret kan ses i Bilaga 1, men en sammanställning av frågorna inklusive svarsalternativen finns här nedan:
1. Vad kan hända om du inte meddelar frånvaro?
Ingenting Du kan tvingas sluta utbildningen Du måste ha längre lektioner
2. På vilka lektioner läser du i böcker, svarar på frågor och lyssnar på när lärarna pratar?
Teoretiska lektioner Praktiska lektioner
3. Vilka ska du meddela om du är sjuk eller om du tar hand om sjukt barn?
YrkesAkademin (YA) och Nobina YrkesAkademin och Trafikverket YrkesAkademin (YA) och Arbetsförmedlingen
20
4. När kan du få ledigt? Du kan kryssa i flera svar.
Om du har tid hos läkare Om du ska resa på semester Om din mamma dör Om du ska flytta till ny bostad
5. Får du ta hem surfplattan du lånar?
Ja Nej
6. Vad ska du göra när du får hem en faktura för ett prov du skrivit?
Betala fakturan själv Ge fakturan till YA, så att de kan betala Ge fakturan till Arbetsförmedlingen
7. Välj ett eller flera svar du tror är rätt. Du kan tvingas sluta utbildningen om du:
fuskar på prov använder droger
3.4 Etiska överväganden
För att respondenterna vid både fokusgruppen, intervjuerna och utprovningen skulle känna sig trygga fick de skriva under ett medgivande. Där förklarades hur fokusgruppen respektive intervjuerna och utprovningen skulle gå till, ungefärlig tidsåtgång och att det var frivilligt att delta. Även att deltagandet var konfidentiellt och att inga obehöriga får ta del av uppgifterna förklarades. Respondenterna fick även välja om de godkände ljudinspelning eller inte.
3.5 Metodkritik
3.5.1 Kvalitativa intervjuer
Tidigare skrev jag att det var ett medvetet val att enbart intervjua personer med annat modersmål än svenska. De som går utbildningen hos YrkesAkademin har fått någon form av svenskundervisning tidigare, men som framgick under intervjuerna så varierar språkkunskaperna i svenska. Vid flera olika tillfällen så hade
respondenterna svårigheter att förstå vad jag menade, och kanske även tvärtom. Därför finns en osäkerhet kring hur långtgående slutsatser som egentligen kan dras
21
utifrån deras svar. Såhär i efterhand inser jag att mer precisa svar kanske hade kunnat ges om YA Nyköpings anställda språkstöd hade involverats i intervjuerna. Något som ytterligare gör det svårare att dra slutsatser utifrån svaren är att bara en respondent gick med på att ljudinspelas under intervjun. Därför skrev jag under intervjuerna in svaren direkt under frågorna i ett dokument på min dator. Detta eftersom mycket kan glömmas om anteckningar skrivs i efterhand.
3.5.2 Utprovning
Eftersom det kan vara svårt att förstå varför en person svarade som den gjorde i ett frågeformulär, kan inte så stora slutsatser dras enbart utifrån ett frågeformulär. Därför kompletterades frågeformuläret med en gemensam gruppdiskussion.
Denscombe (2018, s. 271) menar att gruppdiskussioner kan vara mer belysande än enskilda intervjuer. Det beror till exempel på att en större variation av erfarenheter och åsikter kan fås om fler deltagare inkluderas (ibid. s. 270–271). När deltagarna får diskutera ett ämne kan en förståelse fås för de resonemang som ligger bakom deras åsikter och synpunkter (ibid. s. 272). Men det kan också tänkas vara så att deltagarna inte vågar yttra sina åsikter till fullo. I det här fallet kan man exempelvis fundera på om deltagarna höll inne med att det fanns ord som de inte förstod i informationsmaterialet.
22
4. Resultat
Här presenteras resultaten från ovan nämnda metoder.
4.1 Fokusgrupp
En del av det som kom fram under fokusgruppen var att all information ges första dagen, och informationen handlar bland annat om etik och moral, att alla ska acceptera varandra, och vad som händer om någon blir kränkt. Informationen ges muntligt i klassrummet och eleverna får också ett antal papper att skriva under. Dessa papper kan gälla t.ex. drogpolicy eller vem som är närmast anhörig. Språknivån varierar från elev till elev. Det finns de som har svenska som
modersmål, och det finns de som har ett annat språk som sitt modersmål. Men även inom gruppen som inte har svenska som första språk är språknivån väldigt olika. Med anledning av detta funderade en anställd på hur pass väl vissa elever
egentligen förstår vad de skriver under när de får papper att fylla i och signera. Det fanns åsikter om att det är bra inte bara med digitalt, eftersom eleverna vill kunna översätta och att det är lättare när något står skrivet på papper/i bok. Det fanns också funderingar kring att elever kanske glömmer var de sett information när det är många olika plattformar och inloggningar. Att sätta in information i en pärm som finns i klassrummet kom upp som idé, men då menade en annan att det inte skulle bli läst.
En ansåg att det är lättare för eleverna att hitta i en bok eftersom det finns
innehållsförteckning och bilder. På frågan om hur de anställda gör när de lär ut och försöker nå fram med information, svarades att de använder mycket kroppsspråk, ”charader” och visar bilder och video på projektorn. Med andra ord så upplever de att det är effektivt att visualisera information.
23
4.2 Kvalitativa intervjuer
3 av 4 personer svarade att de brukar använda internet för att hitta information. ”... Skönare med internet...” - Person 1
”... Bilder också samtidigt...” - Person 2
”... Det är lätt att hitta information...” - Person 4
Den som inte svarade internet föredrog att fråga personer muntligt.
På frågan om hur de föredrar att få information på utbildningen svarade flera att de föredrar både muntligt och via dator/internet. Person 3 tyckte till exempel att internet passar bra till att fördjupa den information som fåtts muntligt. Något annat som verkade vara viktigt för eleverna är att kunna be lärarna förklara på ett lättare sätt om det är något på internet, på papper eller muntligt som de inte förstår.
4.3 Utprovning
4.3.1 FrågeformulärAv totalt nio personer hade tre stycken alla sju rätt. Totalt sex personer hade mellan ett och tre fel; två hade ett fel, tre hade två fel, en hade tre fel. De frågor som flest svarat fel på var Fråga 1: Vad kan hända om du inte meddelar frånvaro? och Fråga 4: När kan du få ledigt? Du kan kryssa flera svar. Tre personer hade svarat fel på dessa frågor. De frågor som näst flest svarat fel på (två personer) var Fråga 3: Vilka
ska du meddela om du är sjuk eller om du tar hand om sjukt barn? och Fråga 7: Välj ett eller flera svar du tror är rätt. Du kan tvingas sluta utbildningen om du:
På Fråga 1 hade en respondent skrivit ”Jag vet inte” som ett eget alternativ. Ett utsuddat kryss fanns på alternativet ”Ingenting”. Två andra respondenter hade på samma fråga kryssat i ”Du måste ha längre lektioner”.
På Fråga 4 var det två respondenter som inte kryssade i ”Om du ska flytta till ny bostad”. Dock hade de kryssat i de två andra rätta alternativen. En annan
respondent hade på samma fråga kryssat i alla alternativen där ett av dem var fel. På Fråga 3 kryssade en respondent i ”YrkesAkademin (YA) och Nobina”. En annan respondent kryssade i både ”YrkesAkademin (YA) och Nobina” och ”YrkesAkademin (YA) och Arbetsförmedlingen”, där det sistnämnda alternativet är det rätta.
24
På Fråga 7 var det en respondent som bara kryssade i ”Fuskar på prov” och inte ”Använder droger” som också var ett korrekt alternativ till varför man kan få sluta utbildningen. En annan respondent svarade tvärtom.
Det är svårt att avgöra vad som gjorde att vissa respondenter svarade fel. De kan ha haft problem med att förstå det som stod i gestaltningsförslaget, men det kan lika gärna ha varit själva frågorna de inte förstod till fullo. På det stora hela var det ganska många rätta svar, som mest hade en person tre fel. Detta kan tyda på att det generellt fanns en god förståelse för informationen i gestaltningsförslaget. Att tre personer hade svarat fel på samma frågor (fråga 1: Vad kan hända om du inte
meddelar frånvaro? och fråga 4: När kan du få ledigt?) är intressant. Kan det ha varit något i gestaltningsförslaget som var otydligt? Enligt Språkriktighetsboken (Språkrådet, 2005, s. 263) kan negationer som ”inte” förändra betydelsen av hela meningar. Kanske var det detta lilla ord som påverkade respondenternas förståelse. Angående fråga fyra så hade faktiskt ingen av dem helt fel, två hade kryssat i rätta svar men utelämnat ett av de rätta alternativen. En hade kryssat i alla, där ett alternativ var fel. Möjligtvis var det att formuleringen i gestaltningsförslaget respektive i frågans ena svarsalternativ inte var helt identiska som ställde till det. I svarsalternativet stod det ”Flytta till ny bostad”, i gestaltningsförslaget stod det bara ”flytta”. Men huruvida den spekulationen stämmer, och vilken formulering som i sådana fall är bäst lämpad är svårt att besvara.
Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5 Fråga 6 Fråga 7 Person 1 ✅ ✅ ✅ ✅ ✅ ✅ ✅ Person 2 ✅ ✅ ✅ ✅ ✅ ✅ ✅ Person 3 ✅ ✅ ✅ ✅ ✅ ✅ ✅ Person 4 ❌ ✅ ✅ ✅ ✅ ✅ ✅ Person 5 ✅ ✅ ✅ ✅ ✅ ✅ ❌ Person 6 ❌ ✅ ✅ ✅ ✅ ✅ ❌ Person 7 ✅ ✅ ❌ ❌ ✅ ✅ ✅ Person 8 ✅ ✅ ✅ ❌ ❌ ✅ ✅ Person 9 ❌ ✅ ❌ ❌ ✅ ✅ ✅
Tabell 1. Sammanställning av hur många personer som svarade på frågeformuläret, och vilka frågor som de svarade rätt respektive fel på.
4.3.2 Gruppdiskussion
Under gruppdiskussionen framkom några synpunkter på informationsmaterialet. I första avsnittet, Tider och lektioner, tyckte någon att ordet ”Vanligtvis” borde tas
25
bort. Detta eftersom de har fasta tider och huruvida de får sluta tidigare någon enstaka gång inte behöver tas hänsyn till.
I andra avsnittet, Sjukanmälan, pratades det om att det kanske borde stå att man meddelar sig sjuk före 07:30 istället för 08:00, eftersom eleverna börjar 07:30. Det önskades även att det tydliggjordes att man ska meddela anledning eller orsak till varför man är sjuk. Ordet ”berätta” menade en person kunde syfta på vad som helst.
När avsnitt tre, Ledighet, gicks igenom önskades information om hur länge man får vara ledig. Även tydligare information om att det är Arbetsförmedlingen som beviljar ledighet och att det är dem man ska vända sig till i första hand. Att få ledigt för att ta körkort stämmer inte förklarade en person, eftersom de måste ha
B-körkort redan för att komma in på bussförarutbildningen.
I femte avsnittet, Fakturor, föreslogs ett förtydligande om vilka typ av körkort och vilka prover som kostar pengar.
När sjätte och sista avsnittet om ordningsregler diskuterades påpekade en person att det kunde vara svårt att veta vad ordet ”vi” syftade på i sista textstycket. Att det borde stå ”YrkesAkademin” istället. En annan tyckte att det kunde ges exempel på droger, och att det även borde stå om alkohol. Samma person ansåg att det inte skulle stå att Arbetsförmedlingen kan bestämma att en fuskande elev måste sluta utbildningen, utan att det ska vara en självklarhet att en elev som fuskar ska sluta.
26
5. Gestaltningsförslag
I detta avsnitt presenteras gestaltningsförslaget och motiveringar till varför det ser ut som det gör.
Som tidigare nämnts är den primära målgruppen vuxna elever med annat
modersmål än svenska, som går arbetsmarknadsutbildningar. Genom min studie har det framkommit att målgruppen har varierande språkkunskaper i svenska, även om de innan har gått SFI-utbildning. På arbetsmarknadsutbildningar går även elever som har svenska som modersmål och till viss del har jag behövt ta hänsyn även till det. I mitt gestaltningsförslag har jag genom text och bild i samverkan försökt göra informationen tydlig och begriplig för målgruppen, utan att det ska bli alltför förenklat och lättläst. Därför används till exempel inte frasanpassat radfall som Falk (2003, s. 13) skriver om.
Att bilder och text används i samverkan inom undervisning är inget nytt. Pozzer-Ardenghi & Roth (2005) menar som tidigare nämnts att text är viktigt för att hjälpa läsare att tolka bilder (s. 237). Men när målgruppen har svårare att förstå skriven information kan bilder istället användas för att underlätta förståelsen av texten. Al-Kodmany (2002) skriver till exempel att fotografier passar bra när läsarna inte är experter på ämnet, och att fotografiers realism ökar förståelsen (s. 194).
Gestaltningsförslaget (se Bilaga 2) är utformat för att kunna öppnas digitalt som en pdf. Tanken är att pdf:en ska kunna laddas upp på en digital plattform eller delas som en länk. Den ska gå att komma åt både från surfplattorna i YA Nyköpings lokaler och från elevernas mobiler och/eller datorer hemma. Under intervjuerna påstod flera att de helst letade information via internet, och genom att
tillgängliggöra materialet digitalt kan eleverna hitta informationen var de än är. Till exempel om de skulle vara hemma och sjuka och behöver veta vad de ska göra då. Om informationen istället hade varit tryckt hade inte alla elever kunnat ta del av den, eftersom YA Nyköping inte har resurser att trycka upp nya exemplar varje gång de får nya elever.
Under fokusgruppen med anställda framkom att all information till eleverna ges första dagen. Det blir alltså mycket för eleverna att ta in på en och samma gång. Dessutom visar Kennan & Lloyd m.fl. (2013) att mycket information kan bli
27
överväldigande och belasta mer än det hjälper. Därför är det en fördel att gestaltningsförslaget samlar den viktigaste informationen på ett ställe.
5.1 Text
Som tidigare nämnts är ett av råden för både klarspråk och lättläst att ha direkt tilltal. Mitt gestaltningsförslag innehåller du-tilltal, eftersom läsaren ska känna att informationen är riktad till just den. Det är också viktigt att ha tydliga rubriker, och därför har jag valt att så långt det är möjligt ha rubriker med direkt tilltal och en fråga. Till exempel: Vad har jag för lektioner? Och När kan jag få ledigt? Förhoppningen är att detta dels ska intressera, men också göra det lättare för läsaren att hitta information som den letar efter just då.
Gestaltningsförslaget är ett informationsmaterial som kanske endast läses i sin helhet någon gång i början av utbildningen. Sedan kan eleverna leta upp specifikt den information de behöver, och då är det bra om de snabbt kan skumma och orientera sig. Något som kan underlätta då är summeringar och nyckelmeningar som fångar in innehållet i ett avsnitt, som Lundberg och Reichenberg tidigare lyft fram (2008, s. 64). I gestaltningsförslaget finns vid varje avsnitt små introtexter som berättar om vad eleverna kan läsa om.
Figur 1. Bilden visar en av de introtexter som återfinns i gestaltningsförslaget. Introtexterna summerar vad avsnitten handlar om.
Enligt Lundberg och Reichenberg finns flera sätt att underlätta läsförståelsen på för personer med annan etnisk bakgrund. Till exempel att använda anaforiska
referenser som gör det lättare att förstå vad som är given information och vad som är ny information (ibid. s. 33). I gestaltningsförslaget återfinns flera anaforiska referenser, exempelvis:
28
och
Du kommer att få hem fakturor för sådant som kostar pengar. När du får fakturorna...
Att ge en text röst och fler tydliga orsakssamband kan enligt Lundberg och Reichenberg (ibid. s. 56) också underlätta läsförståelsen. Informationen i
gestaltningsförslaget är skriven så att det framgår att YA är avsändaren. För att visa på en välvillighet hos avsändaren och att de engagerar sig i eleverna används vi och
oss, du-tilltal och ett vardagligt språk. Exempel: När du får fakturorna ska du ge dem till oss på YA, så betalar vi.
Tydliga orsakssamband används i gestaltningsförslaget exempelvis för att tydliggöra konsekvenser som ett visst handlande kan ge. Till exempel: Frånvaro
som du inte meddelar kan göra att du blir tvungen att sluta utbildningen.
I gestaltningsförslaget har jag tänkt på att hålla styckena korta och ha blankrader mellan, vilket enligt Falk (2003, s. 13–14) bidrar till luftighet och lättlästhet. I de avsnitt där det blivit mer text har jag även använt mellanrubriker eller punktlista.
29
5.2 Bilder
Eftersom det har visat sig att bilder är effektiva hjälpmedel när information ska delas mellan individer med olika språk (se Kennan & Lloyd m.fl. 2013 och Al-Kodmany 2002), används bilder i mitt gestaltningsförslag. Det är viktigt att läsarna ska kunna se vad bilderna föreställer, därför har jag använt högupplösta färgfoton, som Melin (2011, s. 86 – 87) menar har en hög identifikationsfaktor. Dessutom kännetecknas ett högupplöst foto av realism och trovärdighet, något som flera källor hänvisar till (se Melin 2011, Pettersson 2001, Al-Kodmany 2002). Jag har på bilderna försökt visa det viktigaste och hålla dem så enkla som möjligt, eftersom för mycket detaljer lätt kan leda till förvirring (Pozzer-Ardenghi & Roth, 2005). Med bilderna och texten i gestaltningsförslaget vill jag uppnå både trovärdighet och ökad förståelse. Detta är extra viktigt för min specifika målgrupp. För som Allard & Caidi (2005) förklarar så riskerar de som inte har tillgång till information, till exempel på grund av annan kultur och annat språk, att bli socialt exkluderade. Genom att underlätta för min målgrupp att förstå och ta till sig informationen så ökar den sociala inkluderingen.
Melin (2011, s. 84–85) menar att det är viktigt att en bild tillför något. Syftet med mina bilder är inte enbart dekorativt, utan jag vill att de ska kunna underlätta förståelsen av den skrivna informationen. Därför används bilder som handlar om samma sak som texten, som enligt Falk (2003, s. 13–14) även hjälper läsaren att minnas texten bättre. Bilderna tydliggör även temat för de olika avsnitten och kan därför underlätta för läsaren att orientera sig.
Även om bilderna i gestaltningsförslaget är föreställande och säger samma sak som texten, kan de också klassas som symboler. Till exempel: Alvedon, nässprej och näsduk är en symbol för sjukdom; flyttkartonger är en symbol för att byta bostad. Symboler kan enligt Melin (2011, s. 85) ofta uppfattas snabbt, förstås lätt och dess betydelse kan vara internationell. Eftersom huvudsakliga målgruppen i detta fall är personer med annat modersmål än svenska, kan symboler därför vara användbara. I studien av Kennan & Lloyd (2011) visade det sig till exempel att symboler i form av bilder användes för att uppmärksamma flyktingar i flyktingcenter på viktiga händelser. Till exempel användes en bild på en läkare för att symbolisera ett läkarbesök.
Figur 3. En bild i gestaltningsförslaget där motivet kan ses som en symbol för sjukdom.
30
5.3 Läsbarhet, läslighet och läsvärde
Genom att jag anpassat texten efter målgruppen och använt mig av olika
klarspråksråd och råd för personer med annat språk, både gällande text och bilder, så ökar läsbarheten för mitt gestaltningsförslag.
Vad gäller läsligheten så har jag tänkt på att ha ett tydligt teckensnitt och en lämplig teckengrad. Teckengraden i gestaltningsförslaget är 12,5 punkter för brödtexten, vilket är något över Hellmarks rekommendationer (se Hellmark 2004, s. 27). Anledningen till det är att materialet i pdf-format riskerar att bli mindre på en dator- eller mobilskärm. Därmed ser alltså även teckengraden mindre ut. Även om teckengraden skulle se större ut på en stor datorskärm är det kanske bättre att då zooma ut lite och ändå kunna se hela materialet, än att behöva zooma in flera gånger och kanske gå miste om helhetsstrukturen.
Genom god läsbarhet och läslighet så ökar även läsvärdet för gestaltningsförslaget. Om målgruppen kan känna att de kan ta till sig informationen och att de förstår att den är viktig för dem, ökar också chansen att de vill läsa den. Att bilder används har också visat sig bidra till läsvärdet, eftersom materialet blir mer attraktivt (se exempelvis Bashook, Goldszmidt & Schwartz m.fl., 2010).
5.4 Justeringar efter utprovning
Efter synpunkterna vid utprovningen fanns några saker att justera i
gestaltningsförslaget. I första avsnittet är ordet ”Vanligtvis” borttaget och istället står det Du börjar 07:30 och slutar 16:00.
Som tidigare nämnts var det tre personer som svarat fel på frågeformulärets första fråga: Vad kan hända om du inte meddelar frånvaro? I första avsnittet i
gestaltningsförslaget där de kunde hitta svaret stod det Frånvaro som du inte
meddelar kan göra att du blir tvungen att sluta utbildningen. Kanske hade
felsvaren att göra med att ordet ”inte” används, och att det blir mindre tydligt då. För att undvika ”inte” är informationen omformulerad till Du måste alltid meddela
frånvaro, annars kan du bli tvungen att sluta utbildningen.
I stycket om sjukanmälan så är klockslaget ändrat för när eleverna ska ha meddelat sig sjuka. Istället för 08:00 står det nu 07:30, eftersom det är då eleverna börjar och ju tidigare lärarna får reda på att någon är sjuk desto bättre. Jag har inte lagt till information om att eleverna ska meddela sjukdomsorsaken, eftersom det inte finns någon sådan skyldighet. Det är inte alltid som en individ vill gå in på vilken typ av sjukdomsbild den har, och de behöver heller inte göra det.
31
Angående ledighet har det blivit tydligare att eleverna först ska kontakta
Arbetsförmedlingen, eftersom det är de som beviljar ledighet. Det är även borttaget om att ledighet kan beviljas för att ta körkort, eftersom det var felaktig information.
Figur 4. Bilderna visar avsnitt 3 om ledighet före och efter justeringarna.
I femte avsnittet har jag valt att inte förtydliga vilka prover och vilket körkort som det skickas ut fakturor för. Detta eftersom eleverna borde veta vad det är för utbildning de går och därmed vilket körkort de ska ta och att proverna som görs är för det körkortet.
I sista avsnittet är ”vi” ändrat till ”vi på YA” för att tydliggöra vad ”vi” syftar på. Under Drog-förbud har jag lagt till om att det också är förbjudet att komma påverkad av alkohol till utbildningen. Jag har däremot inte gett exempel på olika droger, eftersom jag inte känner att det är YrkesAkademins ansvar att lista vilka droger som finns i samhället. Jag har heller inte tagit bort ordet ”kan” i ”[…] Arbetsförmedlingen som kan bestämma att du måste sluta utbildningen.”. Det beror på att Arbetsförmedlingen inte alltid tvingar en fuskande elev att sluta, men de kan göra det. Det är Arbetsförmedlingens regler och varken jag eller YrkesAkademin kan ändra på dem och skriva en annan sak.
Figur 5. Ändringen i sista avsnittet: "Om du fuskar kontaktar vi på YA Arbetsförmedlingen [...]" istället för "Om du fuskar kontaktar vi Arbetsförmedlingen […]".
32
6. Diskussion och slutsats
I detta avslutande avsnitt sammanfattas bakgrunden och syftet med mitt arbete. Metoder och gestaltningsförslag diskuteras och slutsatser av arbetet dras.
Som tidigare nämnts riskerar individer i min målgrupp att bli socialt exkluderade då de har ett annat modersmål och svårare att förstå och ta till sig information på svenska. Om målgruppen inte kan ta till sig informationen som ges på
arbetsmarknadsutbildningar får de svårt att klara utbildningen och kan därmed kanske inte arbeta inom det yrke de vill. Ett yrke är viktigt inte bara för den egna försörjningen; genom ett yrke blir man en del av samhället och fyller en funktion. Man blir inkluderad. Därför kan tydlig och begriplig information som underlättar förståelse ha en viktig roll i att bidra till social inkludering. Dessutom behövs det ofta arbetskraft inom arbetsmarknadsutbildningars yrken, som till exempel bussförare. Utan tillräckligt många bussförare kan medborgare inte ta sig till sina arbeten, skolor och nöjen på samma sätt. Så tydlig och begriplig information påverkar så mycket mer än vad vi först kan tro.
Ett problem med den information som de anställda på YrkesAkademin i Nyköping ger till sina nya elever är att det är mycket information på en och samma gång. Det blir då svårt för eleverna att bearbeta all information. Informationen är också spridd på många olika ställen, till exempel på lösa pappersblad och i bildspel. De anställda ger även informationen muntligt, men då finns risken att eleverna glömmer bort det som sägs. Mitt arbete har visat att ett informationsmaterial där den viktigaste informationen finns samlad vore optimalt. Och eftersom YA Nyköpings elever främst har andra modersmål än svenska så måste detta tas hänsyn till.
Mitt examensarbete har gått ut på att undersöka hur introducerande information på arbetsmarknadsutbildningar kan utformas tydligt och begripligt, med hänsyn till elever som inte har svenska som modersmål.
Till stöd i min undersökning har jag använt litteratur kring interkulturell kommunikation, social inkludering, klarspråk och lättläst samt bilder och text i samverkan. Jag har även genomfört en fokusgrupp och kvalitativa intervjuer i början av processen för att få en bättre förståelse för problemet och för elevernas behov. I slutet när ett gestaltningsförslag tagits fram genomfördes en utprovning
33
för att testa om syftet med undersökningen uppnåtts. Utprovningen gav också viktiga synpunkter som låg till grund för justeringar av gestaltningsförslaget. Som tidigare nämnts under metodkritik så var det svårt att dra alltför långtgående slutsatser från de kvalitativa intervjuerna. Detta eftersom dessa elever var väldigt svaga i svenska språket och vi hade svårigheter att förstå varandra. Vid
utprovningens gruppdiskussion kan man även ifrågasätta om eleverna kände sig trygga med att säga om det var några ord de tyckte var svåra. Det framkom några synpunkter om att förtydliga meningar, men det var ingen som sade att de inte förstod. Det kan naturligtvis betyda att gestaltningsförslaget var lätt för dem att förstå, men det skulle även kunna vara så att eleverna inte vågade yttra sig till fullo. Kanske hade enskilda intervjuer, tillsammans med YA Nyköpings anlitade
språkstöd, kunnat komplettera diskussionen för ytterligare synpunkter. Informationsbehoven förändras ju längre tiden går och desto mer etablerad personen blir i sitt nya land (Allard & Caidi, 2005, s. 304). Eleverna på
bussförarutbildningen har gått SFI innan, och de ska ha lärt sig tillräckligt god svenska innan de får gå bussförarutbildningen. Men trots det så varierade
språknivån bland eleverna, och en del hade säkerligen behövt ett ännu mer lättläst informationsmaterial. Detta är något som skulle kunna undersökas vidare.
Utprovningen gjordes enbart för att testa textförståelsen. Inte för att testa hur bilderna eller layouten fungerade i sammanhanget. Anledningen till att enbart textförståelse testades var dels att text är min inriktning, men dels för att det ofta är ordförståelse och meningsuppbyggnad som är svårt för personer med annat
modersmål. Bilders och layouters betydelse för ökad förståelse hos personer med annat modersmål är något som skulle kunna undersökas ytterligare i framtida studier.
Under undersökningen har det visat sig att ord som ”Vanligtvis” och ”kan” inte är optimalt för en målgrupp med svenska som andraspråk. Det är svårt att veta vad t.ex. ”vanligtvis” betyder, och det är därför bättre att vara tydlig och säga hur något faktiskt är.
Ordet ”inte” kan också vara ett ord som är svårt för målgruppen. I första avsnittet om tider och lektioner stod det att ”Frånvaro som du inte meddelar kan göra att du blir tvungen att sluta utbildningen.” Frågan som berörde detta var en av de frågor som flest svarat fel på under utprovningen. Kanske kan det ha att göra med att ”inte” användes.
34
I övrigt har det visat sig vara effektivt att använda anaforiska referenser för att koppla ihop meningar och därmed öka förståelsen. Även att ge exempel och i vissa fall vara ”övertydlig” underlättar för målgruppen. Genom utprovning visade det sig även att tydliggöra avsändaren är viktigt, speciellt i stycken där det hänvisas till flera namn eller företag samtidigt (exempelvis YrkesAkademin och
Arbetsförmedlingen).
Det har också visat sig att en kombination av text och muntligt är centralt för en målgrupp som inte har svenska som modersmål. Då kan de fråga om ord de inte förstår, få förklarat på andra sätt samtidigt som de kan gå tillbaka och titta i den skrivna informationen. En fördel med skriven information är att den är beständig. Den finns kvar och eleverna kan hitta informationen igen ifall de glömmer bort något.
35
Källförteckning
Al-Kodmany, Kheir (2002), Visualization Tools and Methods in Community Planning: From Freehand Sketches to Virtual Reality. Journal of Planning
Literature, Vol. 17 Nummer: 2, DOI: 10.1177/088541202237335
Allard, D, Caidi, N (2005), Social inclusion of newcomers to Canada: An
information problem? Library & Information Science Research, Vol. 27 Nummer: 3, s. 302–324, https://doi.org/10.1016/j.lisr.2005.04.003
Bashook, Goldszmidt, Schwartz & Thompson (2010), A randomized trial of pictorial versus prose-based medication information pamphlets, Patient Education
and Counseling, Vol. 78 Nummer: 3, s. 389–393,
https://doi.org/10.1016/j.pec.2010.01.010
Denscombe, M (2018), Forskningshandboken, 4:e upplagan, Studentlitteratur AB: Lund.
Ericson, Å, Törlind, P, & Wikberg Nilsson, Å (2015), Design, process och metod, upplaga 1:2, Studentlitteratur AB: Lund.
Europeiska ungdomsportalen, Social inkludering för alla, 2019,
https://europa.eu/youth/se/article/39/5520_sv
Falk, E.L (2003), Skriv så att folk förstår! En handbok i att skriva på lätt svenska, Centrum för lättläst.
Goodall, K, Newman, L & Ward, P (2010), Use of information and communication technology to provide health information: what do older migrants know, and what do they need to know? Quality in Primary Care, Vol. 18 s. 27–32. Radcliffe Publishing.
Hellmark, C (2004), Typografisk handbok, 5:e upplagan, Ordfront förlag: Stockholm.
Kennan, Lloyd, Thompson & Qayyum (2013), Connecting with new information landscapes: information literacy practices of refugees
,
Journal of Documentation,Vol. 69 Nummer: 1, s .121–144, https://doi.org/10.1108/00220411311295351
Lundberg, I & Reichenberg, M (2008), Vad är lättläst? Specialpedagogiska skolmyndigheten: Härnösand.
36
Martin, B & Hanington, B (2017), The Pocket Universal Methods of Design: 100
Ways to Research Complex Problems, Develop Innovative Ideas, and Design Effective Solutions. Quarto Publishing Group: USA.
Melin, L (2011), Texten med extra allt, Liber AB: Stockholm. Nationalencyklopedin (2019a), Interkulturell kommunikation, 2019,
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/interkulturell-kommunikation
Nationalencyklopedin (2019b), Kulturmöten,
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kulturm%C3%B6ten
Nord, A (2017), Klarspråksarbete och yrkeslivsskrivande, Språkrådet: Stockholm Pettersson, R (2012), It depends, hämtad 2019 från:
https://issuu.com/iiid/docs/pettersson-rune-id-it-depends
Pettersson, R (2002), Information Design – An introduction. John Benjamins Publishing Company: Amsterdam/Philadelphia
Pettersson, R (2001), Vilka egenskaper ger bilder trovärdighet? 15:e nordiska konferensen för medie- och kommunikationsforskning, Islands universitet, Reykjavik 11 – 13 augusti 2011
Pozzer-Ardenghi, L, Roth, W-M (2005), Making Sense of Photographs. Applied Cognitive Science, University of Victoria, Canada. Science Education 89, s. 219– 241
Språkrådet, tidigare Svenska språknämnden, och NE Nationalencyklopedin AB (2005), Språkriktighetsboken, 2:a upplagan.
Sveriges Riksdag (2020), Språklag 2009:600 §11.
Wengelin, Å (2015), Mot en evidensbaserad språkvård? En kritisk granskning av några svenska klarspråksråd i ljuset av forskning om läsbarhet och
språkbearbetning. I: Nord, A (2017), Klarspråksarbete och yrkeslivsskrivande, Språkrådet: Stockholm.
37
Figurförteckning
Tabell 1. Sammanställning av hur många personer som svarade på frågeformuläret,
och vilka frågor som de svarade rätt respektive fel på.
Figur 1. Bild som visar en av de introtexter som återfinns i gestaltningsförslaget.
Introtexterna summerar vad avsnitten handlar om.
Figur 2. Exempel på en punktlista som används i gestaltningsförslaget.
Figur 3. En bild i gestaltningsförslaget där motivet (Alvedon, nässprej, näsduk) kan
ses som en symbol för sjukdom.
Figur 4. Bilderna visar avsnitt 3 om ledighet före och efter justeringarna.
Figur 5. Bilden visar ändringen i sista avsnittet: ”Om du fuskar kontaktar vi på YA
Arbetsförmedlingen [...]” istället för ”Om du fuskar kontaktar vi Arbetsförmedlingen […]” för att tydliggöra vad ”vi” syftar på.
38
Bilaga 1: Frågeformulär
39
Bilaga 2: Gestaltningsförslag
40
