Anteckningar Gunnel Rydberg
Minnesanteckningar från Dialog om framtidens
transportsystem och infrastruktur i
Göteborgsregionen 22 mars på Opalen
Inledning
Jan Hallberg, ordförande i GRs förbundsstyrelse, inleder genom att lyfta fram det goda samarbetet i Göteborgsregionen inte minst inom infrastruktur- och utbildningsområdena. Rådslagsprocessen i medlemskommunerna har resulterat i mål- och strategidokumentet Uthållig tillväxt – mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur. Ett av målen är att befolkningstillväxten inom Göteborgsregionens lokala arbetsmarknad ska växa till från dagens ca 1 miljon till 1,5 miljoner invånare år 2020.
Jan Hallberg betonar att inför denna omgång av infrastrukturplaneringen i Västsverige behöver Göteborgsregionens aktörer flytta fram sina positioner inom infrastrukturområdet samt vara mer aktiva gentemot riksdag och regering för att få tillstånd nödvändiga satsningar. Här är det goda samarbetet som har byggts upp en stor tillgång.
Uppdrag och tidplan
Anita Rynvall-Mårtensson, GR, berättar om uppdraget från regeringen till Västra Götalandsregionen att lämna synpunkter inför den nya omgången av infrastrukturplaneringen i Västsverige 2010-2019. Uppdraget gäller det första skedet, inriktningsplaneringen och vilket behov av transportsystem vi har. Först i nästa skede handlar det om åtgärdsplaneringen och vilka objekt som ska stödja detta behov. Västra Götalandsregionen är huvudansvarig för uppdraget. BRU (beredningen för regionutveckling) är den beredande instansen. Dialog med kommunerna och andra aktörer sker via kommunförbunden. GR
genomför sin del dels genom dagens dialogmöte, dels genom ett
diskussionsunderlag som skickats till medlemskommunerna. Enligt tidplanen ska kommunerna lämna synpunkter senast 21 mars, förbundsstyrelsen tar ställning 29 mars, BRU diskuterar förslag till samlat inriktningsunderlag den 10 april och den 12 juni redovisas underlaget till Banverket och Vägverket.
Uthållig tillväxt
Bo Aronsson ger en lägesrapport från processen Uthållig tillväxt.
rådslagsprocess som nådde över 1000 politiker i de 13 medlemskommunerna. Vision Västra Götaland med dess tre dimensioner – social, ekonomi och miljö – bildar basen. Där talas om en uthållig tillväxt som skapar resurser för alla. Målet är att Göteborgsregionen som funktionell arbetsmarknad ska bli en allt starkare och tydligare tillväxtregion i Europa. Göteborgsregionens lokala arbetsmarknad har idag ca 1 miljon invånare om man räknar med Varberg. För att nå målet om 1,5 miljoner invånare år 2020 krävs troligen en
befolkningsökning på minst 8000 invånare per år.
Göteborgsregionen ska utvecklas med en stark regional kärna längs tydliga stråk. Kärnan ska stärkas med 40 000 arbetsplatser och 30 000 boende fram till 2020. Regionförstoringen innebär att reseavstånden krymper. Allt fler ska resa, längre och mer, vilket skapar behov av att investera i regional struktur och kollektivtrafik. Marieholmsförbindelsen och Västlänken ska byggas ut.
Andelen kollektivtrafikresor ska öka från dagens 24 till 40 procent. Landvetter flygplats ska öka andelen resande, och för det behövs sannolikt en utbyggnad av Götalandsbanan med en station i Landvetter. Hamnbanan har snart nått smärtgränsen och bör byggas ut i nytt läge.
K2020 – framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet
Steneric Ringqvist, projektledare, redovisar projektet K2020 - en översyn av kollektivtrafiken som genomförs i samverkan mellan Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs Stad, Västtrafik, Banverket, Vägverket samt Västra Götalandsregionen. Syftet är att skapa en gemensam framtidsbild som underlag för planering och beslut om framtidens kollektivtrafik i respektive organisation.
I juni 2005 presenterades förslag till preliminär målbild för kollektivtrafiken i Göteborgsområdet. Förslaget har remissbehandlats i GRs kommuner och de medverkande organisationerna och därefter har beslut tagits om inriktning för fortsatt arbete. Fas 2 påbörjades hösten 2006 och under våren 2007 kommer ett förslag till en uppdaterad målbild att presenteras. Ett förslag till
kollektivtrafikprogram ska presenteras till våren 2008.
Utmaningen i K2020 att öka kollektivtrafikens marknadsandel till 40 procent innebär en fördubbling av trafiken inom Göteborgsområdet och en fyrdubbling av resor till och från Göteborg. Trenden måste vändas från biltrafik till
kollektivtrafik. Idag räknar man med att det är fullt möjligt att flytta 25 procent av biltrafiken till kollektivtrafik, men individerna måste motiveras. Detta ska ske bl.a. genom en tydligare, snabbare och tätare kollektivtrafik; att gå från en radiell struktur till en nätstruktur och att satsa på knutpunkterna. Vi måste våga prioritera kollektivtrafiken.
I huvudprojektet K2020 hanteras de större regionala trafiklösningarna men i K2020 lokalt ute i kommunerna pågår mer konkreta diskussioner. Lokalt finns ett brett stöd för principerna i K2020 och många förslag till lösningar.
Förbundsstyrelsen betonade vid sitt möte i februari 2007 särskilt betydelsen av det lokala arbetet i K2020 och ställde sig bakom detta arbete.
Inriktningsplaneringen 2010-2019 - diskussionsunderlag
Anita Rynvall-Mårtensson presenterar det diskussionsunderlag som gått ut till medlemskommunerna kring uppdraget att medverka i inriktningsplaneringen 2010-2019. Underlaget har tagits fram tillsammans med GRs nätverk för infrastruktur och med utgångspunkt från Uthållig tillväxt. Några punkter som lyfts fram är drift och underhåll av det befintliga transportsystemet,
storstadsregionens särskilda transportproblematik, konkurrens om utrymmet på järnväg, investeringar i spårväg och buss, Göteborgs hamn, Landvetter
flygplats samt turism och miljö.
Efterföljande dialog
Kjell Björkqvist (fp), Göteborg, understryker behovet av att skapa en
arbetsgrupp i K2020 som tittar på ekonomiska konsekvenser av investeringar och drift. Dessutom framhåller han att all trafik inte bör gå via Brunnsparken. Svaret blir att en grupp för ekonomi och finansiering kommer under hösten samt att tanken redan är att på sikt dra färre linjer via Brunnsparken. Stefan Svensson (m), Partille, med flera inlägg, betonar betydelsen av
tvärförbindelser mellan de olika stråken som går in mot Göteborg. Bl.a. nämns behovet av en förbindelse mellan E6 -Rv40 - E20. Genom befolkningstillväxt i kärnan och längs stråken ökar befolkningsunderlaget och möjligheten att skapa sådana tvärförbindelser. De skapar också bättre förbindelser till Landvetter Flygplats
Arne Gudmundsson, Företagarna, lyfter fram betydelsen av att i
sammanhanget ha med hemarbetets betydelse. Om fler människor arbetar hemifrån kan en större flexibilitet i resandet skapas. På så sätt kan några av topparna i trafiken under vissa tider av dygnet minskas. Åsa Lindell-Byström, tf regionchef, Företagarna, stöder detta inlägg och menar att en ytterligare utbyggd teknik vad gäller bredband och strömförsörjning är nödvändig på flera håll. Samtidigt konstateras i ett annat inlägg att det på många arbetsplatser inte finns möjlighet till hemarbete.
Stefan Gustavsson, Handelskammaren, anser att kollektivtrafiken lider av brist på diskussion kring lönsamhet och kostnadseffektivitet. Han får stöd av flera aktörer. Dessutom undrar Stefan Gustavsson om inte några av de
Eric Nilsson, Göteborgs hamn, framhåller den revolution som pågår på godssidan med en ökande färje- och godstrafik. Han efterlyser en diskussion om älvförbindelser och om det ska vara tunnel eller bro.
Bjarne Färjhage (c), Lilla Edet, vill lyfta fram möjligheten att frakta gods på vattnet genom kanal- och skärgårdstrafik. Ett annat inlägg menar att tunnlar under vattnet är ett praktiskt alternativ till låga broar vilket hindrar båttrafiken. Henrik Sundin, Wallhamn AB, undrar hur Göteborgsregionens aktörer ställer sig till privata investeringar i hamnar.
Jöran Fagerlund (v), Göteborg, anser att ambitionerna är höga i K2020, men inte tillräckligt höga. Han menar att vi fortfarande ligger efter Stockholm. Vi borde kunna diskutera trängselavgifter under visa tider av dygnet som ett effektivt sätt att finansiera olika satsningar. Att olika trafikslag konkurrerar med varandra är en förutsättning för att vi ska få en bra trafiksituation.
Christer Ahlén, LO, framhåller, under medhåll av flera aktörer, att det fordras en öppenhet för att diskutera alternativa finansieringslösningar, t.ex. PPP (Public Private Partnership) eller på svenska OPS (Offentligt Privat
Samarbete). Sådana lösningar är nödvändiga för att få tillstånd de satsningar som krävs. Dessutom betonar han att säkerheten för transportarbetarna måste finnas med i diskussionen liksom transport av farligt gods. Han menar också att ett ökat antal godstransporter kräver investeringar i hamnar.
Hans Ljungberg, Åkarservice Väst AB, uttalar sig också positivt för PPP-systemet samt betydelsen av en älvförbindelse för godstrafiken.
Tore Hult (s), Alingsås, framhåller att trots vikten av alla långsiktiga satsningar är det allra mest betydelsefullt att prioritera de befintliga stråken. Det måste fungera redan nu och fram till att nya satsningar är färdigställda.
Jan Hallberg poängterar att uppdraget nu är att titta på inriktningen. Parallellt ska dock den innevarande infrastrukturplaneringen revideras, och där måste vi från Västsverige bevaka våra intressen så att våra planer inte krymper.
Ingegerd Löfqvist (m), Alingsås, saknar en diskussion om
arbetskraftspendlingen i diskussionsunderlaget till kommunerna. Lennart Wassenius, Göteborg, lyfter fram betydelsen av en
kapacitetsförstärkning av Västra stambanan och betonar särskilt fördelarna med det alternativa förslaget till sträckning förbi Lerum som nu valts bort av Banverket, det s.k. framtidsspåret. Han anser att de båda förslagen bör jämföras.
Vägverkets Jörgen Einarsson framhåller i ett inlägg vikten av att få en
helhetssyn och ett samlat grepp i hanteringen av transporter och infrastruktur i Göteborgsregionen, både när det gäller arbetspendling, godstrafik,
handikappanpassning, säkerhet, busskörfält och så vidare. ”Vi måste fundera brett!” Idag är planen upplåst av stora objekt.
Birgitta Hellgren, Banverket, poängterar att det inte är givet att vi får alla de satsningar som önskas i Västsverige. ”Vi måste gemensamt slåss för att komma någon vart.” Nu diskuteras investeringsmedel för ca 9 miljarder. Här måste prioriteringar ske. Det finns många behov; drift och underhåll av befintlig infrastruktur, godstransporter till Göteborgs hamn, älvöverfarter för järnvägen, kapacitetsförstärkning på olika banor osv. Det borde finnas en rörlig pott som kan ta hand om de behov av investeringar som inte går att förutse. Rolf Thor, VG-regionen, lyfter fram tre olika budskap som bör understrykas när vi gemensamt för diskussioner med de nationella politikerna: 1. VG-regionen är en transportregion med nationell betydelse, vilket kräver
satsningar. 2. Vi är en industriregion med tung svensk industri och vi måste ha effektiva transportsystem, och 3. Regionförstoring är en stark faktor för regional tillväxt.
Arne Olsson, Partille, m.fl. understryker betydelsen av att lägga verksamheter och bostäder i anslutning till de planerade stråken.
